Ortodox kristen tro

”Vad är skillnaden mellan Ortodoxa Kyrkan och andra kristna samfund?” Det är en fråga jag ofta får, men som är svår att ge ett kortfattat svar på. Idag inleder jag ett långt svar istället. Till min hjälp har jag dr. Jeannie Constantinou som pratar om det fundamentalt annorlunda sinnelag (grek: ”phronema”) som präglar en ortodox kristens förhållningssätt till tron. Samtalet sker på engelska.

Ett samtal om skapelsen, miljöfrågor och gudomliggörelse. Ortodoxa Kyrkan, Kristi kropp, är utbredandet av Edens lustgård över jorden. Vad spelar dop och eukaristi för roll för miljön? Ska man prata med träd? Ska världen förgås? Och är frälsningen ett individualistiskt projekt? Detta och mer handlar avsnitt fyrtio om!

I tider av pandemi, som vår tid, florerar teorier om jordens undergång. Kristna tror att det sker när Jesus kommer tillbaka. Uppenbarelseboken i Bibeln beskriver det, men hur ska man förstå den? Vad tror Ortodoxa Kyrkan om t.ex. Antikrist, 666, tusenårsriket, uppryckandet och andra apokalyptiska järtecken? Och är vaccinet mot C-19 odjurets tecken? Om detta handlar föreliggande avsnitt.

”Hur ställer sig Ortodoxa Kyrkan till den karismatiska rörelsen?” Det är en vanlig fråga som jag brukar få. Vår kyrka är den helige Andes kyrka, men är i stort sett opåverkad av den karismatiska rörelsen från 1960-talet. Varför? Jag talar om den helige Ande, pingstdagen, nådegåvor, Andens frukt, demoner, villfarelser och verktyg. Välkommen att lyssna!

Fader Andreas, svenskfödd präst i USA, samtalar med fader Mikael om politik och ortodoxi. Hur kan man som ortodox förhålla sig till olika politiska ideologier och partier? Kan man läka polariseringen? Vilka diken finns i sammanhanget? Och varför är Ortodoxa Kyrkan ett sakrament till världen, världens hopp? Detta och mycket annat handlar samtalet om.

Välkommen till ett samtal om de små gemenskaperna och deras plats i Kyrkans liv. Fr. Mikael och Frida pratar om allt från tidiga kloster, asketer och kommuniteter till messalianer, sekter och avarter. Framför allt rör samtalet hur viktiga de små gemenskaperna alltid varit i Kyrkan för att kristna ska kunna leva ett inkarnerat liv och vittna om den Heliga Treenighetens självutgivande kärlek.

”Pornografi är djävulens ikonografi” sade den ortodoxe prästen Seraphim Rose. I porren hamnar det upp och ner vad det innebär att vara människa. Vad säger Bibeln och Kyrkan om porr, och varför är det en fråga som går utöver mina egna individuella/privata lustar? Om det och mycket annat samtalar jag och Torbjörn.

Sex! Vad säger Kyrkan och Bibeln? Finns det något gott i vår sexualitet och sexuella drivkraft? Finns det risker? Jag och Frida samtalar om detta och mycket annat i detta avsnitt.

Har Ortodoxa Kyrkan något konstruktivt att säga till vår tid som präglas av kamp mellan könen och ökad polarisering? Jag är övertygad om det, och försöker presentera detta svar i detta avsnitt.

Vi tar oss an frågor och historia kring feminism, könsroller, ortodox kristen tro och moderna snedsteg i detta samtal. En del ämnen hinner vi bara snudda vid, andra uppehåller vi oss vid längre. Vi hoppas att vår erfarenhet från femton års äktenskap och tio år som ortodoxa ska kunna vara lyssnaren till glädje när dessa frågor nu berörs.

Är det traditionella ortodoxa äktenskapet något att ha? Något för vår tid? JA!! Det är en plattform för enhet, glädje, kyskhet, ödmjukhet, förundran, självutgivande kärlek, askes, andlig mognad, gudomliggörelse och mycket mer. Kärleken mellan man och fru är så stor att den är en ikon av Kristus och Kyrkan!

En efterfrågad gäst återkommer till podden: ingen mindre än min kära hustru Frida! Vi samtalar om erfarenheter och lärdomar kring vårt äktenskap. Detta samtal utgör inledningen till en liten serie på temat äktenskap och närliggande ämnen.

Detta är ett föredrag från den ortodoxa konferensen om ortodox mission och evangelisation som ägde rum i Göteborg 9-11 oktober 2020. I föredraget ger jag statistik och teorier från många olika institutioner och forskare ang. svenskens andliga tillstånd. Jag föreslår fyra stycken eventuella substitut för religionen, och ger fyra förslag på ortodoxa svar i vår sekulariserade samtid.

Min grova kyrkohistoriska skiss fortsätter. Stormaktstiden och de ortodoxa bekännarna i Karelen berörs, såväl som ”den ryshke prästen” som gillade handgemäng i Stockholm på 1600-talet. Även 1900-talets stora invandring och vårt tids utmaningar berörs.

Visste du att ortodoxa kristna i Sverige har en del gamla svenska helgon som man vördar? Bland dessa märks helige Ansgar och Sigfrid. Jag skissar den första svenska kristna kyrkans historia i grova drag i detta avsnitt.

Johannes Pulkkanen berättar om sin resa till Ortodoxa Kyrkan under avsnittets första 20 minuter. Därefter samtalar vi om det kristna livet i ljuset av den gudomliga liturgin. Vad händer när vi ”går i frid” från gudstjänsten tillbaka till vardagen, och hur är det möjligt?

I detta avsnitt avslutas genomgången av själva den gudomliga liturgin. Momenten som omtalas är Herrens bön, bönen över folkets böjda huvuden, kommunionen, tacksägelsen och antidoron. Lyssna och gläds över storheten i det som sker under liturgin!

Liturgins centrum är anaforan, den högtidliga nattvardsbönen under vilken gåvorna av bröd och vin blir Kristi kropp och blod. Vi går igenom lite historia kring urkyrkans nattvardsfirande, samt hur bönen ser ut idag och varför. Stöd oss via www.kristiuppstandelse.se

I detta mastiga avsnitt utforskar vi den himmelskt vackra kerubhymnen och det stora intåget med gåvorna av bröd och vin. Dessutom hinner vi med fridskyssen. Tack och lov sker den inte längre på munnen! Slutligen ett avsnitt om trosbekännelsen och vad sann enhet uppifrån innebär som är förutsättningen för gemenskapen i sakramentet. Lyssna och utmanas!

I del sex av min genomgång av liturgin talar jag om förbönerna efter evangelieläsningen, och om mission som en väsentlig komponent i Kyrkan och hos varje kristen. Gillar du podden? Ge oss ett gott betyg på den plattform du lyssnar. Skänk gärna en gåva till Kristi Uppståndelses Ortodoxa församling via Swish: 123 278 80 99.

Ja, hur går det till när någon vill bli ortodox i Sverige idag? Får vem som helst komma, eller måste man vara grek? Ryss? Syndfri? Fader Mikael går igenom några bibelställen, berättar om det liturgiska bruket och avslutar med en gammal läsarsång.

Avsnitt på engelska. I speak with Panagiotis, an orthodox christian born in Harlem in the 60’s, who is now living in Sweden with his wife and children. We talk about racism, BLM, activism, St. Moses the black and the Orthodox Church as the hope for a polarized society.

Vi ser en global polarisering i många frågor sprida sig snabbt, även inom den ortodoxa akademiska teologins värld. Detta har blivit tydlig inte minst med anledning av rådande pandemi. Hur väl finner sig ortodox teologi i Västvärldens kontext, givet de olika historiska skeenden som präglat Öst och Väst? Vilka fallgropar finns? Vilka styrkor och möjligheter? Om detta, och annat, samtalar jag och Phillip Calington.

Vad är det för skillnad mellan Ortodoxa Kyrkan och Svenska Kyrkan? Det är en vanlig fråga jag ofta får. I detta avsnitt tar jag hjälp av en god vän som är präst i Svenska Kyrkan för att svara på frågan. Vårt samtal är fint men inte fegt, både respektfullt och roligt. Förutom att peka på både likheter och skillnader spånar vi också på möjligheter. God lyssning!

Mission är en uråldrig och oskiljaktig del av Antiokias Kyrka, men vilka risker finns att det fokuset går förlorat? Hur tar sig ortodox mission uttryck i det post-kristna sekulariserade Väst? Vad är egentligen en lyckad församling i det avseendet? Jag samtalar med min gamle vapendragare fader Herman Fields, fd. ordförande i vår församling och numera präst i Kanada.

Hur är man kristen förälder? Hur kan man tänka om att fostra barn i ortodoxa kyrkan? Hur lever man i världen men inte av den? Vad betyder Jesu ord: ”låt barnen komma till mig.” Detta, och mycket mer samtalar jag med min kära hustru om i dagens avsnitt. God lyssning!

I femte delen av serien om liturgin, ortodoxa kyrkans ”högmässa”, berättar jag om den himmelska hymnen, Guds Ord i Bibeln och predikantens svåra uppgift.

I del fyra i min genomgång av den gudomliga liturgin undersöker jag antifoner, processioner, intåg och symboliska tolkningar av liturgins delar. Dessutom bokrekommendation!

Vi inleder vår huvudgudstjänst med att högtidligt välsigna Guds rike. Det är en underbar och viktig inledning, som slår an tonen för allt kristet liv. Därefter innesluter vi allt och alla i förbön. Lyssna och lär dig om starten på den offentliga delen av den gudomliga liturgin.

Efter en kort inledning med en bokrekommendation och tips om en intressant konferens till hösten tar jag tag i nästa avsnitt om liturgin. Denna gång går jag igenom förberedelsen av bröd och vin som senare används i eukaristin.

Bor Gud bland människor? Kastas man ”med kropp och själ och allt” upp i himlen under liturgin? Nu inleds en gedigen genomgång av Ortodoxa Kyrkans huvudgudstjänst: den gudomliga liturgin. Följ med och få bibliska, teologiska, pastorala, patristiska och eskatologiska perspektiv på söndagens viktigaste händelse!

Är Jungfru Maria ett tomt rör som vi kan fylla med vilket trendigt ideologiskt innehåll som helst? En del verkar tro det. Ortodoxa Kyrkans heliga tradition lär något helt annat: Maria vördas där som den främsta människan, hon som sade sitt ”ja” till Gud på ett underbart sätt. Jag belyser detta utifrån Skriften, Kyrkans liturgiska skatt i hymnografin samt genom inonografin.

Jag frågade mina ortodoxa vänner vad de tyckte bäst om med Ortodoxa Kyrkan. Vänner från alla möjliga olika bakgrunder svarade, och det var så uppmuntrande att ta del av. Nu delar jag med mig till dig som lyssnar, och hoppas att även du gläds av svaren!

Kan man tvivla på olika sätt? Har det att göra med den tro på vilken man tvivlar? Vad ska man göra om man märker att man tvivlar? Är Gud arg för att man tvivlar? Dessa frågor, och fler, trevar jag mig igenom i detta avsnitt.

Frida och jag samtalar om våra erfarenheter kring den ortodoxa fastan. Vad är det? Vad är egentligen viktigt? Vad är syftet? Hur gör barnen?

Fyra söndagar före det att stora fastan (före påsk) inleds får ortodoxa kristna en påminnelse om vad fastan handlar om. Det är ”Publikanen och fariséns söndag”, ”Förlorade sonens söndag”, ”Domsöndagen” och ”Förlåtelsens söndag”. I och med dessa fyra söndagar uppvisar Kyrkan sin stora pastorala och pedagogiska förmåga.

Jag får ofta frågan varför jag valde att bli just ortodox. Det är inte alltid tillfället lämpar sig för det lite längre svaret, så jag brukar få nöja mig med att jag sökte genuin, ursprunglig och apostoliskt kristen tro, och fann den i Ortodoxa Kyrkan. I detta avsnitt ger jag den lite längre versionen: varför väljer någon att bli ortodox i Sverige idag?

”Tror ni ortodoxa på Bibeln?”, frågar somliga. ”Ja, det var vi som skrev den”, svarar jag. I detta avsnitt pratar jag om Bibelns plats i den Ortodoxa Kyrkan, samt om hur ortodoxa kristna läser och förstår den Heliga Skrift.

Min hustru Frida och jag samtalar om våra tio år som ortodoxa. Vad är styrkor med ortodox tro? Vad gillar vi? Vad är svårt? Vi hinner beröra många ämnen, vissa mer än andra.

Jag försöker behandla ett känsligt ämne, nämligen det faktum att Ortodoxa Kyrkan tror sig vara den ”enda, heliga, allmänneliga och apostoliska kyrkan” som Trosbekännelsen talar om. Vilka följder får det i synen på andra kristna? Hur blir det i Sverige? Håll ut genom hela avsnittet om du blir provocerad - en gång i tiden var jag lika provocerad som du. Sen blev jag ortodox. Skriv till mikael.falthammar@gmail.com om du har frågor eller kommentarer.

EDIT: Första och andra avsnittet är ganska dåligt ljud. Det blir böttre och bättre ju mer jag lär mig! I ett trevande inledande avsnitt presenterar jag mig själv och varför jag gör denna podd. Jag berättar om vilka jag gör podden för och vilka ämnen jag kommer ta upp. Du når mig på mikael.falthammar@gmail.com (musik: Humble Stream and Field: Heart don’t fail me)

Fader Mikael beskriver i korthet syftet med podden.