P1 Kultur

Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Projekt har bromsat in och filmpremiärer skjutits upp som en följd av coronapandemin. Betyder det att värdet på t ex en Oscarsstatyett devalveras när tävlingsfältet glesnar? Vi bollar frågan vidare till Helena Lindblad, filmkritiker på Dagens Nyheter.

EXISTENSIELL KATASTROFFILM STARKT OSCARSTIPPAD USA efter finanskrisen: äldre medelklassamerikaner som bor i husbilar och åker mellan tillfälliga jobb eftersom de inte har råd att pensionera sig. Filmen "Nomadland" är en film om ensamhet och utsatthet, men med en svindlande horisontlinje över livet "on the road". Hör P1 Kulturs kritiker Nina Asarnoj om filmen. MÖT VINNAREN AV ARKITEKTURENS GULDBAGGE På Arkitekturgalan igår gick det prestigefulla Kasper Salin-priset till  renoveringen av Kulturhuset i Stockholm, genomförd av arkitektfirman Ahrbom&Partners. "Utan att kompromissa kring ursprungsbyggnadens värden har arkitekterna med hög kvalitet revitaliserat betydelsen av öppenhet, föränderlighet och publik närhet", som en del av prismotiveringen lyder. Hör arkitekten Per Ahrbom, som levt och jobbat med förändringarna av Kulturhuset i drygt femtio år. VECKANS KLASSIKER KULTUHUSET Med anledning av Kasper Salin-priset repriserar vi Klassikern om Kulturhuset. Mikael Timm var där redan vid invigningen 1974 och har återvänt många gånger. Han porträtterar ett hus som vägrar bli gammalt. NATTEN FÖRE JULAFTON FÖRSVINNER ETT NYFÖTT BARN Det är upptakten på SVT:s nya dramathriller Snöänglar, som premiärvisas på söndag 28:e mars. Vår reporter Björn Jansson bjuder på en försmak, och har intervjuat huvudrollsinnehavaren Josefin Asplund och regissören Anna Zackrisson. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Ulph Nyström

Albumaktuella artisten Loney Dear eller Emil Svanängen som han egentligen heter kommer till studion för att prata om den maritimt färgade och känslosamma skivan "A lantern and a bell".

NOMADLAND: HAJPAD FILM FÅR PREMIÄR  Nomadland, en film om en 60-årig kvinna på luffen i ett fattigt USA, i efterdyningarna av finanskrisen, har blivit årets stora kritikerfavorit. Vi har pratat med regissören Chloe Zhao. VECKANS ORD: KULTURBARN Tredje generationens kulturbarn Jenny Teleman reflektera kring den pågående kulturdebatten. UNDERJORDISK KONST  Grävlingar, rävar och andra nattarbetare det är vad som möter besökaren på utställningen Under marken på galleri Syster i Luleå. P1 Kultur har varit där. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Födande mammor, krisande mammor, vilda gudinnor och mammor som gör slut med sina barn. Mamman är hett stoff i flera nyutkomna böcker i vår. P1 Kulturs kritiker Nina Asarnoj guidar oss in i den litterära Mammavärlden.

MODERNA MUSEET I STOCKHOLM ÖPPNAR MED NY UTSTÄLLNING Vingarna från ett vindkraftverk är viktiga beståndsdelar i den danska konstnären Lea Porsagers utställning "Blottad" som öppnar imorgon. Porsager, som i Sverige är mest känd för den uppmärksammade minnesplatsen över Tsunamins offer. Vår reporter Mårten Arndtzén har tjuvkikat på utställningen och intervjuat konstnären. KONSTEN OCH PANDEMIN - MÖT TEATERREGISSÖREN MARIA ÅBERG Regissören Maria Åberg har jobbat länge på de stora scenerna i Storbritannien. Förra våren var hon mitt uppe i förberedelserna för ett stort europeiskt teaterprojekt på Royal Shakespeare Company, men pandemin och restriktionerna satte stopp för planerna. Hur laddar hon om? Och vad har hon lärt sig det senaste året? MED VILKA ORD BESKRIVER MAN ETT LIV? Vilka skärvor, detaljer eller bilder får plats i berättelsen om en människa? Författaren och kritikern Boel Gerell funderar över summan av ett liv i dagens OBS-essä. Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

P1 Kultur möter Ison, som senare i veckan släpper EP:n "Tronen" om att göra alla platser man slår sig ner på till en tron.

VAD ÄR EGENTLIGEN SKÖNHET? Skönhet, eller vad som betraktas som skönhet, har varierat genom historien. Vad har avgjort dessa svängningar, och finns det en evig skönhet? Följ med reporter Lars Hermansson i ett långreportage på jakt efter skönhetens historia  genom matematik, "normsnygghet" och solnedgångar. ISON OM SOLODEBUTEN "TRONEN" Hiphop-artisten Ison Glasgow är tillbaka den här gången på egen hand utan parhästen Fille. Senare i veckan kommer EP:n "Tronen" om att göra alla platser man slår sig ner på till en tron. P1 Kultur har träffat Ison. GUY PEARCE  FRÅN MEMENTO TILL FÖRFALSKARE Skådespelaren Guy Pearce är filmaktuell, nu som som dubiös konstnär och konsthandlare i tiden kring andra världskriget. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har intervjuat Guy Pierce. DAGENS ESSÄ George Orwells dystopiska roman "1984" är en av de där klassikerna som hela tiden används som slagträ i samhällsdebatten. Nu har boken kommit i ny översättning av Christian Ekvall och det är förstås intressant att se hur man kan läsa den i ljuset av vår tid. Litteraturforskaren Jimmy Vulovic hittar mycket riktigt också en extrem form av cancel culture i romanen, men mest fokuserar han i dagens OBS-essä på en aspekt av boken som är så central att den ofta glöms bort i tolkningarna. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

I söndags drog nya säsongen av Robinson i gång, programmet som i Sverige var först med att göra kändisar av vanliga människor. Och från realityserien är i dag inte steget långt till att bli influerare.

KRETSLOPPET INFLUERARE - REALITYTEVE Vi pratar med Yasmine Winberg, redaktör och reporter på Resumé om hur realityserien, eller dokusåpan, växt fram och förändrats till att ingå i kretsloppet med teveprogram, youtube, instagram och allmänt kändisskap. TEATER MED ANDRA OCH OM LÄNGTAN EFTER ANDRA Jenny Teleman har varit i en teatersalong. På riktigt. Tillsammans med andra. Turteatern i Stockholm har satt upp "Stolthet och fördom" och är upplyft. Hon har också varit på teater i en digital salong och sett en teaterserie från Örebro teater i åtta delar av Jörgen Dahlqvist. "I ett fält av guld" heter den och handlar om ensamhet som längtan efter andra.  Kritiksamtal alltså! NWAL EL SAADAWI DÖD För tio år sen, mitt under arabiska våren, träffade Karine Mannerfeldt författarinnan Nawal el Saadawi i Kairo för att tala om hennes författarskap och engagemang i politiken. I helgen kom beskedet att el Saadawi gått bort, 89 år gammal. OBS-ESSÄ OM "ANSIKTEN" AV ADAM ZAGAJEWSKI Marie Lundqvist står för dagens OBS-essä om den polske poeten Adam Zagajewski som gått bort. RYSKT VARDAGSLIV I EN SAMMETSDIKTATUR Journalisten Anna-Lena Lauréns reportagebok "Sammetsdiktaturen: Motståndare och medlöpare i dagens Ryssland" har kommit ut i dagarna. Laurén skriver om både politiska händelser men också med sin egen ton om ryskt vardagsliv. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Minna Grönfors Producent OBS: Olof Åkerlund

I veckan har vi hört nyheten om den manliga toppjuristen och den kvinnliga studenten som firade jul tillsammans. Det slutade med sex, men om hur frivilligt det var går åsikterna i sär om. Den banbrytande tv-serien I may destroy you problematiserar just den här sexuella gråzonen som är så svår att få syn på. Kulturnytts Nina Asarnoj har valt veckans ord: Samtycke.

I veckan har vi hört nyheten om den manliga toppjuristen och den kvinnliga studenten som firade jul tillsammans. Det var juristen som bjöd på julmat och alkohol i hemmet och kvällen slutade med sex. Så långt är de två julfirarna överens. Men de är inte överens om ömsesidigheten i det sexuella avslutet på kvällen. Om samtycke rådde. Ja, säger juristen, nej säger studenten. En av förra årets riktiga tv-seriesnackisar var brittiska Michaela Coels I may destroy you. Här på Kulturredaktionen blev den vald till Årets bästa TV-serie. I tolv halvtimmeslånga avsnitt vänder och vrider hon just på begreppet Samtycke. Serien bygger på Michaela Coels egna erfarenheter av ett övergrepp som skedde efter att någon lagt narkotika i hennes drink. Det som gör serien unik är hur den i varje avsnitt lyckas problematisera den här sexuella gråzonen som är så svår att få syn på. För var exakt övergår det som inledningsvis var en gemensam överenskommelse till ett övergrepp? Det kreativa Londongänget i I may destroy you festar hela veckan lång, väninnorna Arabella, som spelas av Michaela Coel själv, och Terry dricker kopiösa mängder alkohol, de tar alla droger som finns, de har tillfälliga sexuella förbindelser. Ibland är de helt utslagna ,får minnesluckor eller hittar inte hem. Serien utmanar min syn på vad som är omoget beteende, och det är väldigt lätt att moralisera. Gänget sexskryter på sms om en trekant på Italienresan, flirtar hejdlöst och Kwame, killen i gänget, åker kommunalt kors och tvärs genom London till män han hittar på gaydate-appen Grindr. Korta sexuella förbindelser, samlag med samtycke. I en scen ska Kwame precis gå ut genom ytterdörren, då mannen han just haft sex med drar in honom i lägenheten igen och genomför ännu ett samlag. Denna gång utan samtycke. Londonpolisen får inte alls ihop historien du var ju där frivilligt?. Det är snart tre år sedan vi fick en samtyckeslag i Sverige. Syftet var att tydliggöra att varje människa har en ovillkorlig rätt till personlig och sexuell integritet och sexuellt självbestämmande. Ett samlag måste bygga på frivillighet som kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt. Samtycke är alltså en typ av frivillig överenskommelse om sex. Inte på papper, men det duger inte längre att ha sex med sovande eller medvetslösa personer, eller i smyg ta av en kondom, något som den charmige författaren och Cambridgekillen Zein gör när han följt med Arabella hem i I may destroy you. Mysfaktorn ångar snabbt bort. När Golden Globe-galan nyligen gick av stapeln var serien inte ens nominerad, trots branschhyllningar och höga betyg. Andra nominerade uttryckte sin bestörtning i artiklar i internationell press. Tre år efter #metoo hade visst redan glipan i samtidsväven slutit sig. Det rådde inget samtycke om seriens storhet i Golden Globe-juryn. Återstår nu bara att se hur rättsväsendet bedömer det medieaktuella julfirandet, men det aktualiserar i alla fall att ordet samtycke underförstår en överenskommelse, det räcker inte med att en part samtycker. TV-serien I may destroy you av Michaela Coel och i regi av Sam Miller, går att se på HBO Nordic.

2 oktober 2018 mördas Jamal Khashoggi inne på Saudiarabiens konsulat i Istanbul medan hans flickvän väntar utanför. I filmen The Dissident skildras bakgrunden till mordet, efterspelet och kopplingen till saudiske kronprinsen Muhammad Bin Salman. Hör regissören Bryan Fogel och vår Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.

STRIDEN OM SUPERHJÄLTEFILMERNA Ironman, Hulken, Batman... skildringar av superhjältar i trikå med superkrafter är en mångmiljonindustri. Och kampen utspelas mellan två konkurrerande bolag: Marvel och DC. I helgen har bolagen varsin premiär. Vår reporter Joakim Silverdal guidar oss in i superhjältestriden om publiken. VECKANS KLASSIKER: ETT ANSTÄNDIGT LIV AV STEFAN JARL. Igår fyllde filmaren Stefan Jarl 80 år. Vi säger grattis i efterskott med en inkännande återblick på filmen signerad Gunnar Bergdahl. Filmen kom 1979, och följer modsen Kenta och Stoffe. NY MUSIK FRÅN LANA DEL RAY Hur låter det och vart är hon på väg med nya albumet "Chemtrails over the country club"? Musikkritikern Tali da Silva har lyssnat. BRASILIANSK FRAMTIDSFILM I FESTIVALFOKUS Just nu pågår film- och musikfestivalen South by southwest i Austin i USA. Vår korrespondent Roger Wilson har fastnat för den Brasilianska filmen The Executive, och intervjuat skådespelaren Alfred Enoch. Programledare: Lisa Bergström Producent: UIph Nyström

Den hyllade SVT-serien Tunna blå linjen som utspelar sig i Malmö går i mål i veckan. Men vad är det för Malmö som visas? Vad vad är det för Malmö som inte visas?

Samtal om att skildra en stad och om gränsen mellan fiktion och verklighet. Med deckarförfattaren och ex-polisen Anna Karolina Larsson och Ida Ölmedal, kulturchef på Sydsvenskan. VAD ÄR POÄNGEN MED ATT IMPROVISERA? Vad vinner man på att improvisera fram musik? Vad kan man uppnå när man lägger undan noterna? Och hur övar man för att improvisera? Samtal med Lindha Kallerdahl, sång, och Alex Zethson, klaviatur, som ikväll kan ses med sin kvartett i en improvisationskonsert på den i år digitala festivalen Svensk musikvår. VECKANS ORD: SAMTYCKE  Nina Asarnoj om ett ord i tiden. ESSÄ: WITTGENSTEINVARIATIONER FILOSOFINS DÖD OCH LOGIKENS TRÖST I sista delen i veckans essäserie med Wittgensteintema berättar OBS producent Olof Åkerlund om den så kallade Wienkretsen och funderar samtidigt över filosofi som sjukdom och logik som botemedel.

Redan vid de stora demonstrationerna mot regimen i Syrien 15 mars 2011, anade poeten Ghayath Almadhoun att priset för upproret skulle bli högt. Hör honom intervjuas av Gunnar Bolin.

50 FILMER BAKOM SIG OCH 80 ÅR I MORGON - MÖT STEFAN JARL Vår reporter Björn Jansson samtalar med filmaren Stefan Jarl om vad som format honom som människa och konstnär. Ett samtal om bildens makt, priset för att smita in på biografen som 8-åring, och längtan efter tranorna. MAI ZETTERLINGS FILM "STOCKHOLM" SNART TILLGÄNGLIG PÅ NÄTET Filmaren Mai Zetterling gjorde 1978 en essäfilm om Stockholm. En del i en filmserie där kända kulturskapare skildrade städer som betytt mycket för dem. Filmen försvann, men upptäcktes igen 2009. Och nu visar organisationen Film för samtidskonst "Stockholm" på sin hemsida, med start på fredag. KLIMATSMART ÅTERBRUK AV REKVISITA Vad händer med allt material som blir över efter konstutställningar och teaterföreställningar? Nu finns ett 600 kvadratmeter stort materialmagasin inrättat i gamla bryggerilokaler i Ulvsunda utanför Stockholm.  P1 Kulturs Katarina Wikars har gjort ett besök. WITTGENSTEIN OCH VÄNSKAPEN Det är Wittgensteintema i OBS denna vecka, med anledning av att hans skrift Tractatus Logico Philosophicus fyller 100. Idag berättar författaren Helena Granström om den kärve, österrikiske filosofens vänskap med sin begåvade, brittiske översättare Frank Ramsey.

Sångerskan som rör sig ledigt mellan tre språk, och genrerna pop, visa, jazz och jojk tilldelades nyligen Evert Taube-stipendiet. På fredag släpps nya skivan Lávv u.

Lávv u är en ordlek mellan engelskans love u och det samiska ordet för tältkåta, lávvu. Sofia Jannok gästar P1 Kultur för att prata om att söka en annan ingång i musiken på sin nya skiva. POESI PÅ PRENUMERATION MER AKTUELLT ÄN NÅGONSIN? Kulturredaktionens Lisa Wall och Olof Åkerlund samtalar om den prenumererade av någon annan utvalda poesin, som tycks ha ett uppsving just nu och om vad det kan betyda att få ett paket poesi i brevlådan under pandemin. RECENSION: JOHAN JÖNSSON TILLBAKA MED MASTODONTDIKTVERK Förra året tilldelades poeten Johan Jönson Sveriges Radios lyrikpris för böckerna "Marginalia" och "Xterminalia". Nu kommer han med ett nytt diktverk: "ProponeisiS". Martina Lowden har läst de drygt 2 200 sidorna. UNIK KONSERTLOKAL HOTAS AV BYGGLOV Musikern och konstnären Jorge Alcaide hittade en skattkammare när han upptäckte vattenreservoaren i Gråberget i Majorna i Göteborg för nästan 15 år sedan. En övergiven anläggning sju meter ner i berget med ett eko som skapade ett alldeles unikt kreativt och sceniskt rum. Samtidigt en säkerhetsmässig utmaning. Nu kämpar föreningen Kulturtemplet för att behålla lokalen. Vår reporter Viveca Bladh har besökt reservoaren. P2-SAMTAL: OM VIOLINISTEN HILLARY HAHN P2:s Johan Korsell gästar P1 Kultur för att prata om den amerikanska violinisten Hillary Hahn, som är aktuell med nya skivan "Paris". VECKANS OBS-ESSÄ Det är Wittgensteintema i OBS denna vecka, med anledning av att hans skrift Tractatus Logico Philosophicus fyller 100. Och den spelar stor roll när författaren Mattias Hagberg reflekterar över det irrationella och den centrala roll det paradoxalt nog spelar i vårt rationella tänkande. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

I dag tar vi upp några av vårens intressanta utgivningar: Henrik Bromander, Bengt Ohlsson, Mara Lee och Aase Berg. Dessutom OBS-essä om det judiska Wien.

"SKYMNINGSTID" OM TERRORISMEN I SVERIGE Med utgångspunkt i flygkapningen i Bulltofta 1972 skapar Henrik Bromander en roman om 70-talets Sverige där ett allmänt välmående samhälle skuggas av terrorceller och extrema rörelser. BENGT OHLSSON BARNBOKSDEBUTERAR Viveca Bladh har pratat med Bengt Ohlsson som efter många romaner för vuxna nu ger sig i kast med att skriva för barn i "Pengarna" där en pojke som hittar sedlar ställs inför ett dilemma. MARA LEE UNDERSÖKER RASISMENS MÅNGA VINKLAR Martin Lowden har läst Mara Lees nya diktsamling "Främlingsfigurer" som i skiftande former undersöker språkets förmåga att gripa, hålla, smeka, slå och manipulera. AASE BERG SKRIVER "EN UPPBLÅST LITEN FITTAS MEMOARER" I sin förra roman "Haggan" undersökte hon älskarinnans prekära roll, i dessa "memoarer" är det Aase Berg i modersrollen som står i fokus. Och det är mera av allt. Helene Alm har träffat henne. OBS OM DET JUDISKA WIEN Tractatus Logico Philosophicus, så heter en av 1900-talets mest svårgenomträngliga och inflytelserika skrifter. I år är det 100 år sedan denna skrift av filosofen Ludwig Wittgenstein först publicerades i en tysk tidskrift. OBS drar i dag igång en serie kallad Wittgensteinvariationer, som på olika sätt knyter an till denne tänkare och hans första stora verk. Första delen är gjord av Kenneth Hermele och berör det judiska Wien. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors Producent OBS: Olof Åkerlund

När VM i längdskidor nyligen avslutades i ett antiklimax för två av favoriterna har Joakim Silverdal hittat ett ord i förändring: Diskad.

Nej, det blev alltså inget guld till längdskidåkaren Johannes Høsflot Klæbo i söndagens femmil. På upploppet in mot mål tog han sig förbi Aleksander Bolshunov på insidan, men knäckte ryssens stav och blev fråntagen sin guldpeng när juryrummet fått sig en titt på reprisbilderna. Diskad, är ju såklart en förkortning av ordet diskvalificerad när idrottens stjärnor bryter mot reglerna och övermakten kliver in för att rättvisa ska skipas. Det där lite längre ordet, diskvalificerad, var ju det som alltid användes i officiella sammanhang tidigare. Men jag tror mig kanske ha funnit en språklig brytpunkt, åtminstone i media. För att få höra det tidigaste exemplet där "diskvalificerad" blev "diskad" i Sveriges Radios arkiv, måste vi backa bandet till 1952. När Lennart Hyland kommenterde Ingemar Johanssons OS-final i tungviktsboxning, tappade han hoppet när svensken återkommande fick varningar för passivitet. Ingemar duckade, backade undan och Hyland blev mer och mer besviken, tills det där ordet liksom bara slank ur honom: Här får han varning nummer två, Ingemar. Då får han väl chansen att få en tredje varning och bli diskad. Matchen är slut, han är diskvalificerad. Han ville inte fajtas, han ville inte gå matchen helt enkelt. Som ni förstår är det här ingenting att sända ut, men jag ber er spara den här inspelningen är ni bussiga. Den kan vara rolig att ha, kanske...", säger Lennart Hyland i inspelningen. Jo tack Lennart, den är rolig att ha, inte minst nu. För som ni ser återkom Hyland till ordet diskvalificerad i slutändan, men han sa klart och tydligt diskad innan dess. Och i vår nutid 2021, är det ingen tvekan om vilket ord som används oftast. I nyhetsrapporteringen om femmilen sa varken Radiosporten, TV4-sporten eller Sportnytt på SVT diskvalificerad, utan diskad. Det är lätt att förstå varför förkortningen "diskad" verkar bli allt vanligare i det svenska språket, när vi tänker på allt annat vi brukar diska. Själv har jag aldrig diskats i tävlingssammanhang, men i kökssammanhang har jag diskat en hel del. Och visst är betydelserna snarlika? I sportens värld diskar vi för att rensa bort det smutsiga fulspelet från idrotten. I kökets värld diskar vi för att rensa tallrikarna från smutsiga matrester. Ordet "diskvalificera" bygger på latinets negativa prefix "dis" och ordet "qualificare". Medan diska istället kort och gått kommer från latinets diskus, den runda formen som delas av allt från tallrikar till idrottsredskap. Kul då, att två ord med helt olika bakgrund och betydelse hux flux har blivit samma ord, med liknande betydelse i svenskan. Gemensamt för begreppen är också att de rymmer ett visst obehag men av lite olika anledningar. Rätt ska vara rätt, säger många, men hur kul är det egentligen att se en ny vinnare koras efter juryomläggningar? Och när du ser ett diskberg växa fram i diskhon är det väl ändå rätt svårt att finna glädjen i att kavla upp ärmarna och greppa diskborsten? Men i slutändan mår vi nog alla bäst av att se till att diska det som diskas bör både i idrotten och i köket.

Kan begränsningar och social distans leda till kreativitet? Skådespelaren, regissören, producenten och teaterdirektör Michael Lindgren har haft fullt ställ senaste året.

CORONAN GAV KREATIVITET Michael Lindgren har många järn i elden: skådespelare, regissör, producent, teaterdirektör och DJ trexx. Just nu kan vi se honom på Svt play i Premiärdatum oklart, en komediserie om en föreställning som kämpar under pandemirestriktionernas oförutsägbara regim. Men för Michael Lindgren själv har coronan inte medfört någon påtvingad passivitet tvärtom. På fredagen gästar han P1 Kultur. POESI FRÅN BELARUS En av gästerna på Uppsala Internationella Litteraturfestival, som inleds idag, är poeten Dmitrij Strotsev från Belarus. Han är dubbelt aktuell på svenska, dels med essän "Belarus: Motståndets konst" och dels med diktsamlingen "Belarus omkullkastat". Kulturradions Fredrik Wadström har träffat Dmitrij Strotsev DOKUMENTÄRDAGS Sedan 1998 har dokumentärfilmare pitchat sina idéer och visar upp nya projekt på dokumentärfestivalen Tempo i Stockholm. I år är den digital och därmed tillgänglig oavsett var i landet man befinner sig. Kulturredaktionens filmkritiker Björn Jansson har sett några angelägna dokumentärer. GLAMOUR, SVETT OCH TÅRAR I Magnus von Horns förra, flerfaldigt guldbaggebelönade film fick vi följa en dömd förbrytare när han återvände till en hembygd som inte ville veta av honom. Nya SWEAT rör sig istället på tillvarons solsida, med en framgångsrik influenser som huvudperson.  Men i slutändan tror jag att det ändå är exakt samma film, säger Magnus von Horn i Lisa Bergströms intervju. KLASSIKERN Uppätna barn, offrade döttrar, mördade mödrar och makar - den antika tragedins fader Aiskylos visade redan för 2500 år sen att barbariets tid aldrig är långt borta. Teaterkritikern Maria Edström tar oss tillbaka till den västerländska dramatikens källa: Orestien. Programledare: Lisa Bergström Producent: Mårten Arndtzén

Torsdag 11 mars är det ett år sedan coronasmittan klassades som pandemi. Sverige införde restriktioner. Samtidigt började serietecknaren Elin Lucassi dokumentera sin vardag i en allt mer nerstängd tillvaro.

Nu kommer hennes bok "Karantändagboken". Elin Lucassi är gäst i P1 Kultur. CEIJA STOJKA KONSTNÄREN SOM BRÖT TYSTNADEN EFTER ETT HALVT LIV Ceija Stojka är den romska förintelseöverlevaren som efter ett halvt liv i tystnad började skriva och måla om sina erfarenheter. Nu, 8 år efter sin död håller hon på att få sitt internationella genombrott. I vår kan man se hennes bilder i en stor utställning på Malmö konsthall. P1 Kulturs reporter Felicia Frithiof berättar historien om ett osannolikt konstnärskap. VECKANS ORD: DISKAD Joakim Silverdal funderar denna vecka på det stora antiklimax som VM i längdskidor avslutades med nyligen, för två av favoriterna. Veckans ord är - diskad! ESSÄ: EFTER RENOVERINGEN ÅTERSTÅR BARA SKILSMÄSSAN OCH DÖDEN Svenskarna har blivit ett renoverande folk, men vad händer egentligen när projekten är över? I den sista delen av OBS serie "Tillvarons tillhåll", om hus, hem och status, reflekterar kulturredaktionens Katarina Wikars över frågan och undrar: Varför kan inte rummen bara vara där de var från början? Programledare: Saman Bakhtiari Sändningsproducent: Hans Zillén  Producent: Eskil Krogh Larsson

Befinner vi oss vid en historisk brytpunkt där förutsättningarna för litteraturen är på väg att gå förlorade? Det undersöker litteraturprofessorn Sven Anders Johanssons i sin nya nya bok "Litteraturens slut". Idag blir det samtal om slutet - med författaren själv och kulturjournalisten Ulrika Knutsson.

SVENSKA AKADEMIEN OCH NMR MÖTS I RÄTTEN - NU SKA KLASSIKERSKYDDET PRÖVAS Får man publicera nationalromantiska dikter av 1800-talspoeter som Tegnér och Viktor Rydberg på en nazistisk hemsida? Idag prövas klassikerskyddet för första gången i domstol. Hör Martin Fredriksson som forskar om skyddet av klassiska verk. PLATS FÖR EXPERIMENT Experimentalfältet i Frescatiområdet i Stockholm var en gång en plats där det svenska jordbruket skulle utvecklas och förädlas. Nu är det en experimentplats för konst, och konsthallen Accelerator. Nya utställningen heter just "Experimentalfältet", med en något annan syn på naturen än vad platsen tidigare upplevt. P1 Kulturs Mårten Arndtzén har besökt utställningen. VEM OCH VILKA HAR RÄTT TILL STADEN? Författaren Jane Jacobs formulerade på 60-talet en vision om Staden som en plats för mångfald. Hur står sig den visionen idag? Hör författaren och journalisten Elin Grelsson Almestad i vår OBS-serie om hus, hem och status.

Bilen har under ett drygt sekel varit en viktig symbol för både modernitet, frihet och individualism. Hur lever bilens kultur i dag? Häng med på raggarrundan i Härnösand och till Sveriges största bilmuseum.

STENHAMMAR 150 ÅR I år firas tonsättaren, dirigenten och nationalmonumentet Wilhelm Stenhammar 150 år, kanske mest känd för stycket "Sverige". Men vem var han och vilket arv har han lämnat efter sig? Samtal med Sofia Nyblom, journalist aktuell med P2 dokumentären Jag längtar in i mig själv om Stenhammars liv och verk. ESSÄ: 432 PARK AVENUE OCH DRÖMMEN OM EN STAD OVAN MOLNEN I den andra delen i OBS-essä serie om hus, hem och status hör vi idag psykologen Petter Lindblad Ehnborg ta oss på en essäistisk husesyn i skyskrapan med den exklusiva adressen 432 Park Avenue. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Rörelsen att lyfta fram kvinnliga konstnärer har varit stark de senaste decennierna och pågår fortfarande. I dag, 8 mars, väljer Ann-Sofie Sidén och Linda Fagerström drömgäster till en middag.

Tänk dig en middagsbjudning för några av historiens mest betydelsefulla kvinnor. Det är själva ramidén till USA-konstnären Judy Chicagos numera ikoniska konstverk "The Dinner Party" från 1979. Hon hade en lång verksamhet bakom sig men hade som så många andra kvinnliga konstnärer verkat i skuggan av de jämnåriga männen. Nu hade hon med hjälp av 400 kvinnor, mängder av medvetandegörande gruppsamtal, kvinnohistorisk grundforskning, broderi och porslinsmåleri skapat ett verk som gått till historien som ett av den feministiska konstens paradnummer. Till måndagens P1 Kultur har programledare Cecilia Blomberg bjudit in konstnären Ann-Sofie Sidén och konstvetaren Linda Fagerström och bett dem att ta med sig svaret på frågan vilken kvinnlig konstnär skulle du vilja sitt bredvid på en middagsbjudning à la Judy Chicago? VERKET SOM VÄRKER OM "KVINNORUMMET" 1977 kom Marilyn Frenchs feministiska roman "Kvinnorummet" ut. Den översattes till mer än 20 språk och såldes i 20 miljoner exemplar världen över. Boken handlar om Mira, en ung kvinna född i efterkrigstidens USA, och hennes väg till frigörelse och självständighet. 1979 fick tonåringen Erika Höglund ett exemplar och i Verket som värker lyssnarnas egna historier om betydelsefulla, konstnärliga upplevelser berättar hon om hur den kom att påverka henne. OKSANEN OM KVINNOLIV OCH KAMP Den finländska författaren Sofi Oksanen, akuell med romanen "Hundparken" återkommer ständigt i sitt författarskap till berättelser om kvinnors kroppar, utsatthet, övergrepp och livshistorier. Sveriges Radios Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti har träffat henne för ett samtal om skrivande och feminism. DAGENS OBS Den här veckan har OBS temat "Hus, hem och status" och i den första essän är det författaren och journalisten Katarina Bjärvall som berättar om vad vår adress betyder för vårt liv, hälsa och sociala status. PROGRAMLEDARE: Cecilia Blomberg PRODUCENT: Minna Grönfors

Kulturredaktionens Fredrik Wadström har valt vägspärr som veckans ord.

Länge var vägspärrar något vi inte förknippade med vår del av världen. Men hur det definieras är en annan fråga. För om vi säger att Europa är vår del av världen så finns det gott om erfarenhet. Fråga den som genomlevde krigen på Balkan på 1990-talet. Fråga den som lever just nu i det snart sju år gamla kriget i östra Ukraina eller de blodiga nordkaukasiska konflikterna i södra Ryssland. Fråga den som varit med om terrordåd i olika europeiska länder där tillfälliga vägspärrar upprättats för att gripa förövare. Och hur är det med vår omedelbara närhet? Gränsövergångar till Danmark, Finland och Norge är inte längre öppna.  Nä det kommer till vägspärrar har de flesta av oss har aldrig varit så här nära.

Den legendariska teater- och musikgruppen är aktuella med en dokumentär på SVT. Anki Rahlskog och Hans Mosesson från ensemblen gästar P1 Kultur.

BERLINS FILMFESTIVAL AVSLUTAS På fredagen avslutas filmfestivalen i Berlin och vår kritiker Emma Engström som bevakat festivalen ger oss det mest intressanta ur programmet och inte minst vinnarna i tävlingssektionen. NÄR NATIONALTEATERN VAR BARN AV TIDEN Nationalteatern flyttade in på Hisingen för ungefär 50 år sedan. Där tog de reda på hur livet såg ut för ungdomarna och gjorde det till teater och musik. På fredagskvällen visar SVT första delen i dokumentären Vi är barn av vår tid. Det är en film om Nationalteatern av Pontus Hjorthén. I P1 Kultur medverkar Anki Rahlskog och Hans Mosesson från ensemblen. Vi frågar också Mattias Andersson som är chef på Dramaten om Nationalteatern betytt något för honom. NY PJÄS OM PANDEMIEXPERT Roger Wilson har intervjuat amerikanska dramatikern Lauren Gunderson som ofta skriver på temat vetenskap. Hennes senaste pjäs The Catastrophist handlar om maken som råkar vara pandemiexpert. GÄNGET FRÅN REAL WORLD ÅTERFÖRENAS Tota ihop några personer som inte känner varandra, låt dem bo ihop och sätt på filmkameran ett koncept som då lät helt galet men som kom att förändra tevegenren för alltid. Nu återförenas gänget som var med i första säsongen av Real world. Vår korrespondent Roger Wilson rapporterar. KLASSIKERN OM SINBAD SJÖFARAREN Veckans Klassikern handlar om Sindbad (eller Sinbad) Sjöfararen. Samed Salman berättar om en folksaga från Mellanöstern, som innehåller mäktiga jättefåglar, blänkande guldskatter och stinkande gravkammare. Programledare: Lisa Bergström Producent: Minna Grönfors

Konstverk som bara existerar digitalt och som i många fall redan finns tillgängliga gratis på internet säljs nu för hisnande summor pengar, bland annat på anrika Christie's auktionshus i London. Vad kommer denna kryptokonst att betyda för konstvärlden?

Samtal med Marcus Kinge, Bukowskis, och Linda Portnoff, forskare i kulturekonomi. ZARA LARSSON TILLBAKA I RAMPLJUSET Imorgon, efter nästan ett år på vänt, släpps Zara Larssons album "Poster girl". Pandemin har inneburit ett år utan publik för en av våra största svenska stjärnor som siktar mot de allra största arenorna i världen. Vår reporter Viveca Bladh har mött henne. FRIDA HYVÖNEN DRÖMMER OM OBEROENDE "Dream of Independence" så heter artisten Frida Hyvönens nya platta. Hon är gäst i dagens program. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

En av fem drabbas av demens på ålderns höst. P1 Kultur undersöker hur denna folksjukdom skildras i film och litteratur - och upptäcker virriga gamlingar kan vara riktigt roliga!

I år kommer många böcker som på olika sätt behandlar demens. En av dem är författaren Anna-Karin Palms nya bok Jag skriver över ditt ansikte, där hon följer sin mors gradvisa försvinnande in i alzheimers sjukdom. Hon hade alltid fruktat demensen men i Nina Asarnojs intervju beskriver Palm hur den också förde med sig en lättnad, och en slags befrielse. Många av oss konfronteras med demensen i ganska tidig ålder, när en älskad mormor eller farfar förändras, och kanske inte ens känner igen sitt barnbarn längre. P1 Kulturs Kicki Möller går på jakt efter demensen i barnlitteraturen och upptäcker att förvirrade gamlingar kan vara både roliga och spännande. I filmen The Father får vi uppleva demensen inifrån, när Anthony Hopkins åldrande man plötsligt får besök av en vilt främmande kvinna som visar sig vara hans dotter. Kulturredaktionens filmkritiker Joakim Silverdal tipsar om några aktuella filmer på temat. ESSÄ Ett annan utmanande övergångsskede i våra liv är puberteten. Och precis som att många djur kan bli dementa så genomgår en del utav dem också puberteten. Kulturjournalisten Malin Krutmeijer ser hur människor och andra djur förenas i vuxenblivandet, i dagens essä. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Popikonen Billlie Eilish porträtteras i den nya musikdokumentären "The World's a Little Blurry". Kulturredaktionens Anna Tullberg har sett den.

Billie Eilish är 19 år gammal men debuterade redan för sex år sedan med att ladda upp låten Ocean Eyes. Hon skriver musik tillsammans med sin bror Finneas, och hon är den yngsta  och första kvinnliga artisten att samma år vinna fyra amerikanska Grammy. Nu finns dokumentärfilmen om Billie Eilish på strömningstjänsten Apple +. Men vad är det för typ av musikdokumentär? LEGENDARISK SKIVA FYLLER 50 Carole King har kallats en av tidernas största kvinnliga låtskrivare, över 400 låtar har hon skrivit, både till sig själv och andra. Nu är det 50 år sedan albumet "Tapestry", med låtar som "You've got a friend" släpptes. Med oss för att prata om doldisen Carole Kings bestående storhet är Kaj Kindvall. SHORTA  HYLLAD OCH KRITISERAD Den danska filmen "Shorta" handlar om två poliser som hamnar i bråk i en betongförort. En situation som snabbt urartar i något som nästan liknar en krigssituation. Filmen blev en kritiker- och publiksuccé i hemlandet Danmark, men den har också fått ta emot kritik för att skildra en stereotyp bild av förorten och dess invånare. Nu finns filmen att hyra i Sverige. Roger Wilson ser likheter med franska "Les Misérables" och har pratat med en av filmens två regissörer, Anders Ölholm, om filmens aktualitet och om fenomenet "tvillingfilmer". FÖRSVUNNEN INSPELNING ÅTERUPPTÄCKT Ella Fitzgerald blir som jazzikon aldrig inaktuell. Men Jazzradion i P2:s Märet Öman ser ett förnyat intresse för artisten efter släppet av ett nytt album, en konsertinspelning från Berlin som har varit försvunnen i över 60 år. DAGENS ESSÄ Att tämja elden kan vara människans största bedrift, men kanske tänker vi inte på hur många eldar som fortfarande brinner, fast mer i det fördolda. I dagens OBS-essä reflekterar Dan Jönsson över eldregimer i Sverige och världen. Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Steve McQueens filmepos om västindier i London från sent 60-tal till tidigt 80-tal är en magnifik berättelse om segregation och förtryck, men också om motstånd och glädje. Nu har den premiär i Sverige!

Small Axe består av fem långfilmer och de har toppat kritikerlistor i USA och England sedan premiären i november förra året. Serien nominerades till en Golden globe för bästa tv-film och van i kategorin bästa manliga biroll, för John Boyegas insats. Den brittiska filmregissören Steve McQueen, som prisades med en Oscar för 12 years a slave 2013, har själv västindisk bakgrund och föddes i London 1969 samma år som den första filmen Mangrove utspelar sig. Precis som flera av filmerna, bygger den på verkliga händelser och skildrar en rättsprocess efter demonstrationer mot polistrakasserier. Alla filmer berättar om rasismens många uttryck, men också om olika strategier för att slå tillbaka och skapa förändring. Musiken har en bärande roll genom hela serien och den livsbejakande filmen Lovers rock är till och med döpt efter en musikgenre inom reggae. Filmerna har nu premiär på SVT Play och P1 Kulturs Joakim Silverdal medverkar för ett samtal om en storslagen filmupplevelse, men också om vad som egentligen är tv-serie och vad som är film. "HIMLABRAND" NY ROMAN OM UNG KÄRLEK I SÁPMI Det är en konst att sätta ord på förälskelsens plågor, men Moa Backe Åstot lyckas med det i sin debutroman för unga vuxna, Himlabrand, där huvudpersonen Ánte kämpar med att få ihop sitt liv som homosexuell i en renskötarmiljö. Det finns hittills rätt få skönlitterära böcker från svenska delen av Sápmi. Linnea Axelssons Aednan vann Augustpriset 2018 och Ann-Helén Laestadius första vuxenroman Stöld kom nu vintern 2021. Hon har skrivit flera böcker om att vara ung i Sápmi och det inspirerade Moa Backe Åstot att skriva sin första roman Helene Alm har intervjuat henne. P1 Kultur pratar också med Lea Simma som är verksamhetsledare vid Samiskt författarcentrum i Jokkmokk. Hur ser hon på förutsättningarna för det litterära skrivandet i den svenska delen av Sápmi, har de förändrats på senare år? DAGENS OBS I måndagens essä reflekterar Olof Åkerlund över den existentialistiska filosofins fader Jean Paul Sartre och hans klassiska uttryck om att "existensen föregår essensen" Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

I helgen tävlas det i isvakspoesi i Skellefteå. Vår reporter Joakim Silverdal följer en av de tävlande som läser sin dikt direkt från isvattnet. Men vilken poetisk tradition tillhör kallbadsskaldandet? Översättaren John Swedenmark hjälper till att reda ut.

MÖT REGISSÖREN BAKOM OSCARSTIPPAD FILM Idag är det biopremiär för den uppmärksammade och hyllade filmen "Quo Vadis, Aida". (Vart går du, Aida) En berättelse om det politiska spelet och det mänskliga lidandet under folkmordet i Srebrenica 1995, skildrat genom tolken Aidas ögon. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har intervjuat filmens regissör, Jasmila bani. NOSTALGI OCH KOMEDI POPULÄRA TV-VAL I PANDEMITIDER Siffror visar att komedier och gamla TV-serier fått ett uppsving hos publiken under 2020. T ex amerikanska The Office, Seinfeld, eller Lilla huset på prärien. Men vad är det vi söker när vi återupplever gamla favoriter? Och vad finns det för gemensamma drag i det som blir populärt? Hör psykologen Jonas Mosskin och TV-kritikern Caroline Hainer. EN SVENSK FILM MED FLÄKT AV CITIZEN KANE I Klassikern återbekantar vi oss med filmen "Flicka och hyacinter" från 1950, den enda av hans filmer som regissören Hasse Ekman själv var nöjd med. Ciceron är P1 Kulturs Katarina Wikars. KRITIK  MOT GOLDEN GLOBE-GALAN På söndag är det dags för den 78:e upplagan av den årliga Golden Globe-galan i USA. Men uppladdningen har omgärdats av ovanligt mycket kritik mot galans arrangör. SR.s korrespondent i New York, Roger Wilson, rapporterar. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Ulph Nyström

Aktuell med nya skivan A History of Silence som hon beskriver som ett preacher-album.

Det skulle dröja fem år efter debutalbumet innan Sibille Attar bröt tystnaden med EP:n "Paloma's Hand". Ytterligare tre år senare släpps i morgon albumet "A History of Silence", som artisten själv beskriver som ett preacher-album. Vad betyder det? Sibille Attar gästar dagens P1 Kultur för att prata om nya skivan och vad som hänt sedan sist. KONSTNÄRLIG FRIHET UNDER ATTACK I dag släppte organisationen Freemuse sin årliga rapport över tillståndet för konstnärlig frihet runtom i världen. Det är dyster läsning - den konstnärliga friheten är på reträtt i spåren av pandemiåret. Inte minst i Europa. Kulturrådets Svante Weyler gästar programmet för att prata om vad man kan dra för slutsatser, och vad kulturrådet gör för att främja konstnärlig frihet globalt. Vi pratar dessutom med den turkiska författaren Asli Erdogan, som själv suttit fängslad, om konstnärers villkor i Turkiet. SVENSK-IRANSK FILM TÄVLAR I BERLIN Filmfestivalen i Berlin börjar på måndag och en som tävlar i huvudtävlan i år är den iransk-svenska regissören och skådespelaren Maryam Moghaddam. Hennes film "Ballad of a white cow", som hon har gjort med sin man, regissören och manusförfattaren Behtash Sanaeeha, behandlar den känsliga frågan om dödsstraff i Iran. Vår reporter Emma Engström har intervjuat regissören. VECKANS ORD Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in samtiden. I eftersvallet av debatten om Vita havet på Konstfack har Mårten Arndtzén sett en nio år gammal dokumentärfilm med förnyad aktualitet. Veckans ord är havet. DAGENS ESSÄ Existentialismen bröt med filosofihistorien genom att zooma in på den enskilda individen, kastad in i en viss situation i världen, men samtidigt fri och fullständigt ansvarig, med all den ångest det medför. Den moderna existentialismens portalfigur var länge Jean Paul Sartre, men portalverket kan mycket väl ha varit Simone de Beauvoirs "Det andra könet". Filosofen Ulrika Björk reflekterar i dagens OBS-essä över existentialismens tankevärld och vad det innebär att man inte föds, utan formas, till kvinna.

Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

På måndagen kom beskedet att den franska elektroduon Daft Punk tar farväl efter 28 år. Vilket inflytande har de haft för musiken, dansen och vilket tomrum lämnar de efter sig?

Tina Mehrafzoon från P3 gästar dagens P1 Kultur för att prata om den franska duon med robothjälmarna och deras bestående betydelse. BOKREA UNDER PANDEMI Under tisdagen inleds årets bokrea. Det som en gång var ett evenemang av rang har de senaste åren präglats av en diskussion om vikande försäljningstrend i den fysiska bokhandeln till förmån för nätbokhandeln. Är pandemin dödsstöten för den fysiska bokrean som folkfest? Svensk Bokhandels chefredaktör Carina Jönsson gästar och spår bokreans framtid. SOCIALA MEDIER SOM DIKTBÅS Plötsligt vill alla prata hemligheter. Håller sociala medier på att förvandlas till vår tids biktbås? Vår reporter Amanda Lindström har djupdykt i anonyma avslöjanden. Det fick kulturredaktionens Olof Åkerlund att tänka på en välbevarad hemlighet  Lars Noréns Instagramkonto. ZELDA 35 ÅR I dagarna fyller spelserien Zelda 35 år. Hur blev det lilla spelet om den alvliknande hjälten Link så stor? P1 Kulturs Saman Bakhtiari har pratat med P3:s spelreporter Effie Karabuda om lockelsen i legenden om Zelda. DAGENS OBS-ESSÄ I OBS-serien "Existentialismer" ska det handla om 1800-talstänkaren Friedrich Nietzsche. Skribenten Jenny Maria Nilsson, som ser sig själv som nietzschean, har läst Peter Handbergs översättning av "Så talade Zarathustra" och ger sin syn på det hon kallar världens jobbigaste självhjälpsbok, skriven av världens smartaste rättshaverist. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Felicia Frithiof

I Myanmar samlas hundratusentals människor varje dag för att protestera mot militären och precis som på många håll i världen, har konsten en given plats i demonstrationerna. Varför är den så viktig?

Bilder som sprids på nätet, graffiti under motorvägsbroar och sånger som sjungs kväll efter kväll ute på gatorna är några av de sätt som demonstranterna i Myanmar tar till när de protesterar mot statskuppen 1 februari. Militären försöker kväsa demonstrationerna med pansarfordon, gummikulor och bortförande av oppositionella på nätterna, då de också stänger av internet. Många författare har gått under jorden, men bildkonstnärerna fortsätter att spela en viktig roll precis som i Hongkong, som inspirerar motståndsrörelsen i Myanmar. Hur är det möjligt att de kan fortsätta? Samtal med Sveriges Radios Asien korrespondent Peder Gustafsson. Och, kultur har haft - och har stor betydelse för många folkliga proteströrelser, som till exempel den i dagens Belarus. I dag för sju år sedan, avsattes Ukrainas president Viktor Janukovytj efter Majdan-upproret, som präglades av stor konstnärlig kreativitet. Gruppen Dakh Daughters blev Majdanprotesternas affischband och var ofta ansiktena utåt. Revolutionen bar också fram dem till publiken både på hemmaplan och internationellt. Nu har de släppt sitt tredje album "Make up" och programledare Fredrik Wadström har fått en exklusiv intervju med bandmedlemmen Solomia Melnyk. "RUINER" OM SÖNDERFALL OCH UNDERGÅNG Poeten Fredrik Nyberg debuterade med diktboken En annorlunda praktik 1998 och är Sveriges förste doktor i konstnärlig forskning med avseende på litteratur. Nu är han aktuell med den första i en serie böcker i gränslandet mellan poesi och prosa som enligt förlaget undersöker "tillväxtens och framåtskridandets baksidor". Boken heter "Ruiner" med undertiteln Första häftet (I-XXII) litteraturkritikern Lars Hermansson recenserar. "ALLEN V. FARROW" NY DOKUMENTÄRSERIE på HBO Nu har "Allen v. Farrow", en dokumentärserie i fyra delar, premiär och den granskar och berättar den uppslitande historien om de övergreppsanklagelser som riktats mot regissören Woody Allen under tre decennier. Den i dag 35-åriga dottern Dylan Farrow hävdar att pappan Woody Allen ska ha utnyttjat henne sexuellt när hon var sju år och både hennes bror Ronan Farrow och mamman Mia Farrow stöder hennes anklagelser. Serien påminner om tidigare dokumentärer om till exempel Michael Jackson, Jeffrey Epstein och R Kelly. Vad är det här för genre egentligen? P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström reder ut. DAGENS OBS-ESSÄ I år är det 175 år sedan existentialismens fader Søren Kierkegaard publicerade ett av sina viktigaste verk, "Avslutande ovetenskaplig efterskrift" och 75 år sedan existentialismen blev en lära för allmänheten genom Jean-Paul Sartres "Existentialismen är en humanism". Av denna anledning ska OBS i veckan ägna sig åt några av denna filosofiska inriktnings förgrundsfigurer. Författaren Dan Jönsson reflekterar över Kierkegaards kompromisslöshet. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Veckan som gick innebar en orgie i nostalgi för alla - ska vi säga 45 plussare. I mina sociala medier var det bara semlan som omnämndes oftare än Ovalen. Även om inte alla sa "Ovalen". Men de talade om de minnen som Nils van der Poels dubbla VM guld hade väckt.

Själv hittade jag vid en källarrensning några veckor tidigare en röd plastpärm med texten EM i skridsko Hereveen 71 skrivet på. Inuti fanns papper med mellantiderna, tagna med det stoppur som jag hett hade önskat mig i julklapp. Skridskoovalen så kallas banan, och den hade en enorm dragningskraft på mitt trettonåriga jag. Idag förefaller en 10.000 meter skridskotävling nästan som en medveten provokation mot en actiontörstande sportpublik. Skridsko måste följaktligen vara en av de sporter som lever farligt i den internationella olympiska kommitténs ögon. Det går långsamt och allt färre nationer slåss om medaljerna. På ett sätt är Nils van der Poels inträde på banan alltså en räddning, särskilt för den annars suveräna skridskonationen Holland. Landet som sedan något decennium inte ens har någon konkurrens av Norge. Glädjen över att en kanadensare vann 10.000 meter vid OS i Pyeongchang grumlades en aning av att han är född holländare och tidigare har tävlat för Holland. Så: få länder vinner medaljer och tävlingarna är långsamma, man vet inte vem som vunnit innan sista paret har åkt. Som gjort för klåfingriga sportpampar som enbart ser till tv-intäkter och sponsorpengar. Så - naturligtvis har man infört masstart även i skridsko. Ackompanjerat av snärtiga reklamfilmer som basunerar ut att äntligen blir skridskon spännande. Amerikanska åkare poängterar leende att man kan knuffas och puttas, risken att falla är stor. Jaha. Tack så mycket. Reglerna med olika spurtpoäng som ges efter ett visst antal varv är också nästintill obegripliga. En dansk åkare kom femma i masstart Pyeongchnag. En belgare kom före bästa holländare. Belgiens fjärde medalj i ett vinter OS sedan 1924. "Say no more", för att citera Monthy Python. Mitt minne av ett klassiskt 10.000 meterslopp på skridsko är att det var så nära den omöjliga kombinationen av meditation och stark upphetsning man kunde komma. Det glidande skejtandet, med en hand på ryggen varv efter varv var sövande och fascinerande. I min späda ungdom satt jag med tidtagaruret i hand och noterade egna mellantider på Kees Verkerk, Ard Schenk och lite senare Göran Claesson. Två åkare åt gången, ett 10.000 meterslopp pågår i en knapp kvart innan det är dags för nästa par. Det var underbart och kunde fylla en hel lördag framför den svartvita TV:n. Så i söndags. Jag bänkade mig, såg van der Poel i andra paret sätta världsrekord och följande par var inga hot det visste alla, men köra skulle de, kvart efter kvart. Ve och fasa: Jag fann mig knäppandes mellan kanalerna - skidskytte och skridsko. Jag blev rastlös. Jag skämdes inför mitt trettonåriga jag. Men ändå - nej tack - inga masstarter! Och till OS nästa år kanske jag åter känner ovalens oemotståndliga dragningskraft och den där sövande upphetsningen som kommer att få mig att njuta av hela tävlingen. Gunnar Bolin

De stora strömningstjänsterna lanserar dokumentära serier i en strid ström.

Löpandebandproducerade truecrime-serier om våldsverkare och spektakulära brott, men ofta också filmer med en personlig ton och konstnärlig ambition. I dagens P1 Kultur tar vi ett stort grepp på genren. Vad gjorde svenskt dokumentärskapande stort internationellt? Hur tänker internationella producenter? Och vad är så lockande med skogsskövling? Medverkar gör filminstitutets dokumentärkonsulent Juan Pablo Libossart samt filmmakarna Ewa Cederstam och Kasper Collin, som också sitter i juryn för Oscars dokumentärpris. Och så har Björn Jansson pratat med Margreth Olin som gjort filmen om den norska fotografen Lene Marie Fossen, svårt sjuk i anorexi. VAR HÄNDE MED SAMTALET OM KONSTFACKS VITA HAVET? Tekniken var inte med oss i torsdagens sändning, när den senaste tidens kulturdebatt om Konstfack, om ifall skolans utställningssal Vita havet borde byta namn. Vi hör kulturskribenterna Nathan Hamelberg och Christer Abrahamson om vem som har tillgång till konstskolorna - och i förlängningen till konsten. Programledare: Lisa Bergström Producent: Estrid Holm

De senaste veckorna har en debatt om rasism och mångfaldsarbete på Konstfack rullat fram på kultursidorna.

Ytterst har det handlat om utställningssalen "Vita havet" borde rummet byta namn till bara "Havet"? Men vad handlar hela den här debatten egentligen om? Samtal med kulturskribenterna Nathan Hamelberg och Christian Abrahamsson. FOLKMUSIKALISK HYLLNING TILL DET FRÄMMANDE En grekisk amanes-sångare; en indisk baul-guru; en legendarisk dalaspelman och en riti-spelare från Västafrika - det är fyra musiker som tjänat som inspirationskällor till Ale Möllers nya skiva: "Xeno manía" - en hyllning till det främmande. Folkmusiklegendaren Ale Möller är gäst i P1 Kultur. PITEÅ FIRAR 400 ÅR MED KONSTPROJEKT  Piteå, Göteborg, Luleå och Borås alla firar de 400 år i år. I veckan drar ett konstprojekt i Piteå igång för att uppmärksamma jubileet. Vi har varit där. ESSÄ: BRITTERNA GRÄVER ALDRIG BARA DÄR DE STÅR Lågmälda och verklighetsbaserade "The Dig" med Ralph Fiennes och Carey Mulligan väckte stort intresse när den hade premiär på Netflix i januari och fick bland annat en fyra i betyg av Emma Engström i Kulturnytt. Filmen som handlar om en arkeologisk utgrävning, har fått författaren Ulrika Kärnborg att fundera på britternas dubbla identitet, på film och i verklighet. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Dessutom: svensk designhistoria på tapeten, vi dyker ner i appen Clubhouse och hör en essä om att vandra genom Tiergarten i Berlin under pandemitider.

KOMMER MAN ENS KUNNA RÖSTA PÅ BELARUS I ÅR? Händelserna i Belarus med protester mot regimen har skakat om världen. Hur påverkar det här årets upplaga av ESC? Är det okomplicerat att den europeiska radio- och teveunionen EBU samarbetar med belarusiska statliga tv-kanalen som partner inför årets Eurovision song contest? Det tycker inte alla. Fredrik Wadström reder i ämnet. TEMA DESIGN På SVT startar nya serien Designhistorier och vi ska i den få träffa de stora föremålen och personerna inom design. Kulturjournalisten Clemens Poellinger är gäst i studion för att prata om serien och Nina Asarnoj har träffat Laila Reppen som är en av redaktörerna bakom boken Tidstypiska kök & bad 1880-2000. UPPTÄCKTE CLUBHOUSE VIA TWITTER - EN TIDIG ANVÄNDARE BERÄTTAR Den nya appen Clubhouse är omtalad. Edgar Mannheimer har pratat med Samia Mohamed som var tidig användare om hur hon hamnade där och med Sven Carlsson som är techreporter på Ekot som ser en app som snabbt behöver ta in pengar. DAGENS OBS-ESSÄ Pandemier, poesi och parker. Kanske hör dessa saker ihop? Författaren Ulf Peter Hallberg promenerar genom Tiergarten i Berlin och låter både Allen Ginsberg och krisen vara hans lärare i dagens OBS-essä. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors Producent OBS-essä: Olof Åkerlund

När pandemin slog till i våras fick symfoniorkestrar vända upp och ned på alla regler för att kunna fortsätta spela tillsammans. Hör om Malmö symfoniorkester där coronaavståndet lett till både nya utmaningar och ett nytt sound.

TONSÄTTAREN HELENA MUNKTELLS VIOLIN SONATA I NY INSPELNING Kompositören Helena Munktells violinsonat i ess-dur uruppfördes 1905. Nu finns en ny inspelning på skiva med violinisten Tobias Ringborg som är gäst i dagens program. META ISAEUS-BERLINS KARANTÄN FÖDDE NYTT MÅLERI Efter arbetet med sin förra, kritikerrosade utställning på Prins Eugens Waldemarsudde tvingades Meta Isæus-Berlin gå i karantän. Hennes nya utställning är ett slags svar på pandemin. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén besökte konstnären i hennes ateljé. LOVE, VICTOR DISNEY-SERIE OM ATT KOMMA UT En bögfavorit så beskriver gaysajten QX tonårs-serien Love, Victor. Nu kommer den på Disney plus. Hör skådespelare Ana Ortiz och exekutiv producent Brian Tanen. ESSÄ: ROBERT WALSERS SISTA STEG I SNÖN I dagens essä berättar Niklas Qvarnström den tragiska och fascinerande historien om den schweiziske författaren Robert Walser, för vilken vintriga snölandskap spelade en avgörande roll, både i livet och litteraturen. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset muséerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit igång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig?

För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset museerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit i gång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? När bjässar som exempelvis Moderna museet, Nationalmuseum, Bildmuseet, Världsmuseerna, Göteborg konstmuseum och Skansen, just nu håller stängt i väntan på nya besked från regeringen, har till exempel både Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm öppet. Hur är det möjligt? P1 Kultur har bjudit in tre museichefer: Karin Sidén på Waldemarsudde, Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum och Peter Skogh, musiedirektör på Teknika museéet. De samtalar om lärdomarna från det gångna pandemiåret. Även P1 Kulturs Cecilia Blomberg medverkar. STORA OCH SMÅ FRÅGOR I TVÅ NYA BILDERBÖCKER Gogo undrar vad de väntar på i Anna Höglunds nya "Didi och Gogo väntar på bussen" i Naima Chahbouns och Magdalena Cavallins "Ingenting och allt" ställs frågan hur allt egentligen började. Jenny Teleman recenserar två nya bilderböcker där små frågor blir stora. Vad väntar vi på och vad kommer allt ifrån? MEXIKANSK SUCCÉROMAN NU PÅ SVENSKA "Orkansäsong" av mexikanska Fernanda Melchor - översatt av Hanna Nordenhök - är en studie i våld, förtryck, fattigdom och död. Romanen utspelar sig i en mexikansk by där ett brutalt mord på en person som kallas för Häxan, blir berättelsens nav. Fyra bybors historier om det som hänt och deras mardrömslika liv vävs ihop, det outhärdligt våldsamt och det kvinnorna som drabbas värst. Lotten Collin har läst "Orkansäsong" för P1 Kulturs räkning. DAGENS OBS Den Tobago-födda kanadensiska författaren M NourbeSe Philip debuterade som poet 1980, men har också en bakgrund som jurist. Något som antagligen kom till nytta när hon skrev sin uppmärksammade bok "Zong!" som publicerades 2008. Den utgår nämligen från den rättstvist som följde på massakern på slavskeppet med samma namn. Författaren Författaren och kritikern Khashayar Naderehvandi reflekterar över poesins möjlighet i ljuset av ett märkligt och mäktigt verk. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Anosmi är ett obehagligt tillstånd som science fiction-genren har missat. Nu är det en realitet för miljontals människor oförmågan att känna lukt.

Det finns många dystopiska skildringar av hur mänskligheten förlorar synen eller måste leva som döva för att alls överleva i en postapokalyptisk tillvaro. Men när såg du senast en film där människor stapplar omkring, ur stånd att känna lukten av sin egen armsvett? Som inte kan identifiera om kollegan nyss druckit kaffe eller om bäbisens blöja behöver bytas? Inte lika rafflande kanske? Eller verkar det rentav vara en utopi, att slippa äcklet av ovälkomna doftpartiklar i näsan? Då är du kanske inte en av de miljontals som har drabbats av anosmi under året som gått anosmi är en sammansättning av grekiskans an och osme, alltså "utan lukt". För, som en luktforskare säger i en stor artikel i amerikanska tidningen New York Times nyligen: "Folk är omedvetna om hur viktigt luktsinnet är fram till att de förlorar det. Då blir de livrädda". Hur kunde då framtidsskildrarna missa denna anosmipandemi som följer i coronans spår? Helt enkelt för att luktsinnet har en undanträngd plats i den civiliserade människans verktygslåda. Om man alls kan lita på sinnena, har historiens filosofer resonerat, är det i så fall synen som kan ge kunskap. Platon och Kant avfärdade luktsinnet som något ofullständigt som man klarar sig utan. Det har kopplats ihop med primitiva och intuitiva funktioner, som tillhör det privata, ja rentav det djuriska. Tänk bara på hur stämningen förändras vid ett middagsbord om gästen luktar ljudligt på maten, jämfört med att titta på den och säga: åh, vad det ser gott ut! Lukt är tätt kopplat till skamkänslor, och en sniffande människa upplevs lätt lite överspänd. Därför är det kanske inte överraskande att en filosof som Nietzsche, som sysslade mycket med äckel, hänvisade till luktsinnet för att ställa diagnos på sin samtid. Han menade att lukt visst är en värdefull väg till djup kunskap om livet. Och flera nya filosofiska texter försöker nu uppvärdera näsans förmåga att ta in omvärlden. Efter att ha haft anosmi halva hösten hejar jag på detta nyväckta intresse. Lukter binder ihop det förflutna och framtiden, skapar en känsla av kontinuitet och riktning. Och de är viktiga för känslolivet, inte bara skam och äckel, även lust och sinnlighet. Utan luktsinne är det svårare att orientera sig i världen och avgöra vad som är sant. Såväl depression som viktförändringar är kopplade till anosmi. Det ser ut som om att mänskligheten kommer ur pandemin med ett sämre luktsinne. I bästa fall med färre negativa känslor. I värsta fall med en likgiltighet inför den pudriga lukten av en bäbis, de underbara aromerna i nymalt kaffe och svetten på en älskads hud.

Alla småbarnsföräldrar vet vem Sommarskuggan är. En underlig figur med morrhår och särk som häller spökslem över oskyldiga. Skaparen av detta moderna oknytt är regissören Tina Mackic som jobbar heltid med att tänka på rädsla.

BRITNEY SPEARS DOMINERAR MEDIERNA IGEN Dokumentären Framing Britney Spears berättar historien om hur artisten Britney Spears förlorade makten över sin karriär och sina ekonomiska tillgångar. Ända sedan 2008 då hon omyndigförklarades, har det spekulerats i om Britney Spears är en fånge i sitt eget hem. Roger Wilson har följt debatten i USA och försöker förklara varför artisteliten säger "Förlåt!" och Britney återigen dominerar medierna. En annan röststark kvinna är författaren Fran Lebowitz som skildras i dokumentärserien "Pretend It's a City" av Martin Scorsese. Serien, som blivit en riktig snackis, skildrar en kroniskt arg kvinna som älskar staden New York men inte människorna som trängs där. Kanske trivs hon bättre nu när Coronan tömt gator och torg på folk? VI LAGAR BÖNRÖRA (FOUL) MED POETEN DANIEL BOYACIOGLU Poeten, musikern och hiphop-veteranen Daniel Boyacioglu arbetar just nu med ett nytt musikalbum som släpps senare i år. Boyacioglu växlar ofta mellan olika stilar och uttryck i sitt arbete. Det kommande albumet handlar om att hedra de döda efter en tragisk händelse i Daniel Boyaciolgus närmaste krets. Kulturredaktionens Duraid Al-Khamisi åkte hem till poeten och musikern för att få höra smakprov från nya albumet - och för att prata om mardrömmar och hiphophistoria. KLASSIKERN OM VIRGINIA WOOLFS "VÅGORNA" I veckans klassiker fördjupar vi oss i en av den modernistiska litteraturens mästerverk. Den kom ut 1931, Virginia Woolfs roman "Vågorna". En berättelse av röster som söker fotfäste medan den värld de lever i förändras med svindlande hastighet. Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har simmat med "Vågorna". VAD HAR INGMAR BERGMAN, NICHOLAS CAGE OCH JANE CAMPION GEMENSAMT? Jo, de befinner sig alla på filmkritikern Joakim Silverdals megalomana lista över de 100 mest intressanta filmerna som (förhoppningsvis) släpps 2021. En blandning av biopremiärer och streamingtips. 100-filmer-att-se-fram-emot-2021 De filmer som nämns i programmet är: "Bergman Island" i regi av den franska regissören Mia Hansen-Løve, "Prisoners of the Ghostland" i regi av den japanska gonzoregissören Sion Sono, "The Unbearable Weight of Massive Talent" i regi av Tom Gormican och "Year of the Dog" i regi av Jane Campion. Programledare: Lisa Bergström Producent: Nina Asarnoj

Under veckan har Kulturnytt rapporterat om bedragare som gäckar bokbranschen och som inte är ute efter pengar utan opublicerade manus. Men varför?

Polisen Lotta Mauritzson vid Nationellt bedrägericentrum gästar för att kommentera vad det kan röra sig om för syfte med bedrägerierna, och vad polisen kan göra för att komma åt bedragarna. HEDEROS & HELLBERG TILLBAKA EFTER 20 ÅR Det började som en idé om en cover-duo med sång och piano med siktet framför allt inställt på att få umgås och möjligen göra enstaka barspelningar i Göteborg men i stället blev det två hyllade album, spelningar över hela landet och Europaturné. Nu, 20 år efter den senaste skivan, är Hederos & Hellberg tillbaka med albumet "Tillsammans mot ljuset". VECKANS ORD Varje vecka väljer Kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in vår samtid. Denna vecka har Emma Engström sett ett obehagligt tillstånd som science fiction-genren tycks ha missat, men som nu är en realitet för miljoner människor  oförmåga att känna lukt. Veckans ord är anosmi. ARVET EFTER FELA KUTI I dagarna släpptes nämligen ett nytt afrobeat-album. Det är Femi Kuti och Made  Kuti  son och sonson till Fela Kuti  som tillsammans ger ut ett dubbelalbum med titeln "Legacy +". Tidigare i vinter släpptes också en ny radiodokumentär om Fela Kuti  "Fela Kuti och de 27 fruarna"  av journalisten Rafaela Stålbalk Klose. Kulturredaktionens Lisa Wall träffade henne för att prata om arvet efter Fela Kuti. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Moderna museet lägger mindre än en promille av sin inköpsbudget för inhemsk konst på gallerier utanför Stockholm. Debatt i P1 Kultur.

"Det är inte statistik, det är apartheid" slår Dagens Nyheters konstkritiker Dan Jönsson fast efter en genomgång av Moderna museets konstköp de senaste tre åren. Nu har museet fått 25 miljoner extra att köpa konst för, som en del av ett tillfälligt stöd till den konstnärliga infrastrukturen i landet under pandemin. Hur museet använder de pengarna blir avgörande för dess trovärdighet som ett museum för hela Sverige, menar Jönsson. Vi hör två skånska gallerister samt Dan Jönsson och Moderna Museets överintendent Gitte Ørskou i P1 Kultur. POET PÅ LÄNGDSKIDOR P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj möter "planetlyrikern" Jonas Gren på ett regnvått skidspår. Detta med anledning av hans nya diktsamling Tävlingsdräkten, en sonettkrans där begrepp som sickel, LF 8, belaget och paraffin introduceras i lyrikens universum. KONSTÅKNING I FULL FRIHET Sedan konståkaren Elladj Baldé slutade tävla har han kunnat fokusera på konsten och känslorna i åkandet - och det har givit resultat. Nu tittar miljoner på hans filmade framträdanden på Kanadas frusna sjöar. Kulturredaktionens Mina Benaissa ringde upp. ESSÄ Biblioteksboken är ett objekt vi fortfarande delar på och äger tillsammans. Magi enligt vissa, omodernt enligt andra, men oavsett så har biblioteket blivit en förebild, konstaterar Eva-Lotta Hultén i dagens essä. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mårten Arndtzén

Karl Berglund, forskar om ljudböcker och vet vad som krävs för att en bok ska bli lyssnad på.

LITTERATUREN VI HELST LYSSNAR PÅ Strömningstjänster för böcker har blivit allt mer populära under de senaste åren och lyssnandet på litteratur har därmed blivit ett viktigare sätt att ta del av böcker. Men vad är det egentligen vi lyssnar på, hellre än läser? Och hur förändrar detta litteraturen? Samtal med Karl Berglund, forskare i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. TÅRTAN BLEV EN VÄRLDSNYHET OCH SKAKADE SVERIGE Tårtan var en avbildning av en svart kvinnokropp med konstnärens eget blackface-målade huvud i ena änden. Sveriges dåvarande Kulturminister var där och skar första biten av tårtan. Foton och filmer från händelsen fick den att bli en världsnyhet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström har med hjälp av intervjuer och arkivmaterial rekonstruerat händelseförloppet kring "Painful Cake" i kulturdokumentären "Bakverket som skakade Sverige". DAGENS ESSÄ Denna vecka handlar radioessäerna i OBS om bokens förvandlingar, både om hur själva boken antar nya former och hur den förändrar samhället. I dag ska det handla om båda aspekter, när förläggaren Per Bergström ska tala om Samizdat det vill säga den underjordiska spridningen av litteratur i det forna östblocket. Böckerna spreds bland annat flitigt i Tjeckoslovakien. Men vilken roll spelade de egentligen för sammetsrevolutionen och demokratiseringen av landet? Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof och Eskil Krogh Larsson Mer lyssning om ljudböcker Överraskande resultat i ljudboksstudie Det går bra för ljudböcker när många stannar hemma Ny studie: Ljudböcker fungerar som mänskligt sällskap

"Verk 2000-2020" heter den nyöppnade, retrospektiva utställningen med Ann Böttchers konst, som ställer frågor om natursyn och nationalism. Vilken betydelse kan en granskog ha?

Konstnären Ann Böttcher har gång på gång återvänt till naturen och hur synen på den kan skapa politiska och estetiska ideal. Hon har blivit mycket känd för sina noggranna blyertsteckningar av barrträd och granskogar, men det senaste decenniet har hon också skapat verk i skandinavisk vävteknik. På Verk 2000-2020, Bonniers konsthalls nyöppnade, retrospektiva utställning, ställs bland annat den stora gobelängen Återbrukerskan ut. Hör Ann Böttcher själv om sin konst, men också kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén och Maryam Fanni, grafiker och konstkritiker, i ett samtal om utställningen. NY DIKTSAMLING: HIMLEN TILL MUNNEN TÅNGEN TILL HJÄRTAT Gabriel Itkes-Sznap debuterade 2015 med diktboken "Tolvfingertal". Han var också redaktör för den stora samlingsvolym med fem av Paul Celans diktböcker som kom i svensk översättning i höstas. Nu finns författarens andra diktsamling och litteraturkritikern Lars Hermansson har läst en bok "där det går ett svart stråk av våld och maktutövning, men de fjorton dikterna är så vardagligt förankrade och associativt lekfulla att svärtan känns lätt att ta till sig." VAD ÄR HEMLIGHETEN BAKOM TV-SERIEN "RING MIN AGENT"? Fjärde och sista säsongen av franska "Ring min agent" eller "Dix pour cent" har nyligen haft premiär på Netflix och serien når numera en stor publik över hela världen. Hur kan en tv-serie om en skådespelaragentur i Paris bli så populär? Dagens Nyheters filmkritiker Helena Lindblad kommer till studion för att ge sin syn på framgången. DAGENS ESSÄ Kan man påstå att det är fusk att lyssna på en ljudbok istället för att läsa? Författaren och kritikern Elin Grelsson Almestad ställer sig den frågan i dagens OBS, där hon undersöker skillnaden mellan litteraturens olika spridningsformer.

Varje vecka väljer en av kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Den här veckan har Cecilia Blomberg valt ordet hälsa.

De har stått där på presskonferenserna vecka ut och vecka in. Svenska Folkhälsomyndigheten med argument om långsiktiga strategier för folkhälsan för att ta sig igenom pandemin. Inte minst den mentala hälsan hos befolkningen har diskuterats. Den diskussionen förs också långt bortom Sveriges gränser. Om det påfrestande i att under veckor, månader, i sträck leva isolerat och utan ett synligt slut i sikte. Det brukar ju ofta talas om sambandet mellan kultur och hälsa. Att kulturkonsumtion på riktigt gör människor friskare, gladare. Covidpandemin har krympt fältet. Teatrar, biografer, konsertlokaler är stängda, precis som de flesta muséer. Det går förstås att genomföra utomhusaktiviteter. Det går att läsa böcker och se på filmer hemma. Men för att få den där extra boosten från konsten då duger inga digitala verktyg. Ett högtravat men ändå vackert sätt att beskriva konsten, museet som en frizon för att främja vår psykiska hälsa. Tack och lov finns en andlig öppning hos de privata gallerierna och några fristående aktörer som exempelvis Waldemarsudde och Bonniers Konsthall. De tar emot besökarna på ett smittsäkert sätt. Med begränsat antal personer samtidigt i lokalerna. Och med ordentliga avstånd och mycket handsprit. För att de vill bidra till att bryta isoleringen och få människor att mentalt må bättre. Ett andligt rum bortom kyrkorna. Flera stora muséer i Europa har också tänkt om. För den mentala hälsans skull. Madridborna kan trösta sig med sina Goyamålningar eller varför inte Hieronymous Bosch så fantastiska Lustarnas Trädgård. Det skulle gett mig energi för flera dagar. Uffizierna i Florens har också öppnat igen även de med ordentliga regler om avstånd, storlek på grupper, temperaturtagning och krav på att bära ansiktsmask. Hergémuseet i Belgien och Villa Vauban i Luxemburg är andra exempel, Vatikanmuseet i Rom öppnade i måndags. I Frankrike däremot ekar det precis som i Sverige tomt i museisalarna. Världens största museum Louvren har till exempel varit stängt sen i november. Dagstidningen Le Monde publicerade häromdagen en debattartikel där nedstängningen ifrågasätts. En artikel undertecknad av namnkunniga personer, läkare, akademiker - och sångerskan Carla Bruni Sarkozy. Och de lyfter just fram människors hälsa som ett av de främsta argumenten. Det är dags att "Tänka utanför boxen" skriver de, för att inte fastna i en ny Ligne Maginot - alltså det gränsförsvar som Frankrike satte upp för att skydda sig mot fiender efter första världskriget. Det som ändå misslyckades i och med tyska invasionen 1940. Sen dess en metafor för hur hårda restriktioner kan skada mer än skydda. I artikeln citeras till sist den franska författaren, kulturministern med mera André Malraux: "le musée est le seul lieu du monde qui échappe à la mort " - alltså museet är den enda plats i världen där man undslipper döden". Ett högtravat men ändå vackert sätt att beskriva konsten, museet som en frizon för att främja vår psykiska hälsa.

Filmfestivalen i Göteborg, som haft temat isolering, går mot sitt slut. P1:s filmkritiker Emma Engström kollar på lockdown-bio och blir upplyft av att hon inte är ensam om att känna sig ensam.

SOCIAL DISTANS I GÖTEBORG Emma Engström har träffat "Call me by your name"-regissören Luca Guadagnino för ett samtal om hans nya kortfilm Fiori, fiori, fiori som knyter an till festivalens tema Sociala distanser. Dessutom har hon sett staden Venedig naken i filmen "Molecules", för vad är den gamla kanalgenomstungna platsen utan sina klasar av turister? Emma Engström pratar "Lock down Cinema" ur ett italienskt perspektiv med regissören Andrea Segre. VAFÖR VILLE NINJA THYBERG FILMA VÅLDSPORR? Det blir en lång intervju med Ninja Thyberg om hennes film Pleasure som tävlar på festivalen och handlar om en ung kvinna som vill göra karriär i porrbranschen i USA. Vi har fångat regissören på hotellrummet i Göteborg där hon gör ännu ett stopp på sin snart årslånga festivalturné. TECKNAT FLYKTINGDRAMA VINNER I SUNDANCE Lisa Bergström talat med den danska regissören Jonas Poher Rasmussen, vars animerade dokumentär om flykt Flee precis vann Grand Jury Price på Sundance filmfestival. Hur påverkar de tecknade bilderna känslan av autenticitet? KLASSIKERN OM COLERIDGES "BALLADEN OM DEN GAMLE SJÖMANNEN" Att med en albatross runt halsen för alltid tvingas återberätta sin historia. En av romantikens mest kända dikter är Samuel Taylor Coleridges Balladen om den gamle sjömannen från 1798. I veckans Klassiker får vi tillsammans med Kulturradions mångårige medarbetare Göran Sommardal och skådespelaren Richard Burton dyka ner i den mardrömslika berättelsen. ISLÄNDSK MELLO-DOKUMENTÄR VÄCKER DEBATT Vid Eurovisionsfestivalens final i Tel Aviv 2019 så protesterade det isländska bandet "Hatari" mot hur Israel behandlar palestinier, och höll i direktsändning upp en palestinsk flagga. Det blev stor uppståndelse och det unga bandet fick ta emot dödshot och det isländska TV-bolaget bötfälldes. Regissören Anna Hildur gjorde en dokumentär om händelserna: "A song called hate" som visats på Göteborgs filmfestival. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Ge manusförfattarna och regissörerna makten det är de goda idéerna som kan rädda svensk film! Så sa regissören och manusförfattaren Lisa Langseth tidigare i veckan. Hör svaret från Svenska filminstitutet och kommentar från reporter Joakim Silverdal.

ERIK JEOR PÅ DJUPT VATTEN På den nya skivan Aquae profundum, latin för Vattnets djup, har bildkonstnären och musikern Erik Jeor sänkt sig ner genom tiden och tonsatt nära 2000 år gamla böner, och spelat in med musiker som bland andra Jennie Abrahamson, Goran Kajfe och Per Texas Johansson. Erik Jeor är gäst i dagens P1 Kultur. VINTERBERG TILLBAKA MED FILM OM ALKOHOL  Den danska regissören Thomas Vinterberg är tillbaka med ny film: En runda till, om en samling medelålders män som tror sig hitta vägen till lycka genom konstant alkoholberusning. Just nu visas filmen på Göteborg film festival. Reporter Emma Engström ringde upp Vinterberg. VECKANS ORD: HÄLSA Kulturredaktionens Cecilia Blomberg ser denna vecka hur kopplingen mellan vårt välbefinnande och kulturen blivit tydligare under pandemin. ANI DI FRANCO AKTIVISTPOP FÖR DEN MEDELÅLDERS REVOLUTIONÄREN  Den amerikanska folkrockaren Ani DiFranco släpper nytt album "Revolutionary love". Lisa Wall finner en skiva med lättlyssnad aktivist-pop för en medelålders publik. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Dessutom: Vi har fått en intervju med science-fictionförfattaren Dmitrij Gluchovskij som nu väntar sig repressalier i Ryssland efter att ha uttryckt stöd för de landsomfattande protesterna mot Putin.

PROTESTERNA I RYSSLAND Protesterna i Ryssland till stöd för oppositionsledaren Aleksej Navalnyj fortsätter trots myndigheternas försök att stävja dem. Fredrik Wadström har nått journalisten och science-fictionförfattaren Dmitrij Gluchovskij (känd inte minst för Metro 2033) som nu finns på den "svarta listan" av kulturarbetare som ger sitt stöd till protesterna. VAD VISSTE VI OM MORDEN PÅ JUDAR 1942 Klas Åmark, professor emeritus vid Stockholms universitet, har skrivit Främlingar på tåg om en händelse 1942. På nattåget mellan  Warszawa och Berlin mötte den unge svenske diplomaten Göran von Otter en tysk SS-löjtnant vid namn Kurt Gerstein. Gerstein berättade om det fruktansvärda han bevittnat - att 7000 judiska människor mördats i lägret Belzec. Hur togs sen denna information vidare? Och hur ser man på historiska händelser utifrån hur de tedde sig då i den stunden? VAGINALA ÅNGARE OCH DEPPIGHET -  INFLUENCERN SKILDRAS PÅ VITA DUKEN Emma Engström ser en trend på Göteborgs filmfestival  - att influencern får plats på vita duken. Hör om hur fel det kan gå när man ska testa en vaginal ångare. Hur långt är man beredd att gå som influencer? FAMILJEN BRIDGERTON - SEXIG ESKAPISM Sexig eskapism som blandar Jane Austen, Beyoncé och "Gossip girl"-  det verkar gå hem hos Netflix-tittarna, serien har nått 82 miljoner hushåll redan. "Familjen Bridgerton" är en tillspetsad kostymsåpa i åtta påkostade avsnitt om de åtta syskonen Bridgerton och deras eskapader under societetssäsongen i London år 1813. Men det är också en berättelse med nutidspolitiska undertoner. Karin Svensson kopplade upp sig med seriens skapare och två av skådespelarna. OBS-ESSÄ: ÅTERBLICK PÅ METAFORDEBATTEN I SVENSK LYRIK Dagens OBS-essä: I början av 2000-talet diskuterades poesin häftigt på kultursidorna. En fråga gällde metaforen: Varför hade den svenska poesi där solen brukade lösa sitt blonda hår och skuggan dra sin kälke mellan husen gjort sig av med sina metaforer? En av de tydligaste rösterna i diskussionen var poeten och kritikern Anna Hallberg och i dag återvänder hon till frågan när hon reflekterar över metaforkritiska poeter och bildens roll i lyriken. Programledare: Minna Grönfors Producent: Minna Grönfors OBS-essän produceras av: Olof Åkerlund

Den romska konstnären Ceija Stojka var 12 år när hon befriades från Auschwitz, men det dröjde mer än fyra decennier innan hon började berätta . 55 år gammal debuterade hon. Nu visas hennes verk på Malmö konsthall.

ALLAN PETTERSSON GÅR I MÅL I NORRKÖPING Under decennier har Norrköpings symfoniorkester drivit projektet att spela in samtliga Allan Petterssons symfonier. Nu går projektet i mål med den tolfte och sista symfonin med titeln "De döda på torget" som utgörs av tonsatta dikter av Pablo Neruda. Sara Norling från Musikrevyn i P2 har lyssnat. FÖRINTLSEÖVERLEVARE SKRIVER BARNBOK Kaja Finkler överlevde förintelsen nu känner hon ett ansvar att berätta, särskilt för barn. Tillsammans med den svenska författaren Christina Wahldén har hon skrivit "Mitt käraste gyllene barn", en bok som vänder sig till barn i mellanstadieåldern. Reporter Viveca Bladh ringde upp Kaja Finkler i USA. ESSÄ: KÄRLEK BORTOM ÄGANDE Den nederländska judiska juristen och översättaren Etty Hillesum var en av alla dog i förintelsen 1943. I sina dagböcker skrev hon om förföljelsen av judarna i sitt hemland, men också om sin andliga utveckling. Författaren Helena Granström läser hennes dagböcker och brev och funderar över kärlek bortom ägande i dagens OBS-essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Succé-författaren Maja Lunde är aktuell med en ny roman om ett framtida Norge då klimatkatastrofen är ett faktum och världen för alltid har förändrats.

"Przewalskis häst" är den tredje delen i ett pågående projekt, där romanerna berättar om en skrämmande framtid i spåren av klimatkrisen och hur människans levnadsvillkor förändras. Den första romanen i den planerade kvartetten, är "Binas historia". Den kom på svenska 2016 och har översatts till 40 språk, den andra "Blå", gavs ut 2018. Nu finns alltså den tredje delen, Dagens Nyheters Björn Wiman och kulturredaktionens Nina Asarnoj har läst och medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal Maja Lundes böcker och hur man kan skapa litteratur av klimatfrågan. SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS 2021 Nu är det bestämt vilka diktsamlingar som kan ta hem Sveriges radios lyrikpris 2021! De nominerade är "Toposatopicus" av Krister Gustavsson, "Konsten at med hvissa metodiska rörelser hemkalla en hädangången til lifvet" av Helena Boberg, "Under tiden" av Anna Hallberg , "På kyrkogården i södra Lappland" av Börje Lindström och"Kälda" av Birgitta Lillpers. Jurymedlemmen Per Engström medverkar för att berätta om varför juryn valt just de här fem av alla diktsamlingar som gavs ut 2020. POETEN ROLF AGGESTAMS POSTUMA "MITT I DET VEKA LIVET" I december gick poeten Rolf Aggestam bort, 79 år gammal. Nu har hans sista diktsamling "Mitt i det veka livet" getts ut och kulturredaktionens mångårige medarbetare, litteraturkritikern Göran Sommardal, kommer till studion för ett samtal om Aggestams sista bok och hans livsgärning. DAGENS OBS "Vi, de utsvultna" är rubriken för Maria Andersson Vogels reflektion över konstnärligt skapande, den kvinnliga kroppen och magerhet som ideal. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer en av kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Den här veckan har Joakim Silverdal valt ordet snösmocka.

Det började snöa en dag. Och sen fortsatte det till hela Umeå försvunnit under ett vitt berg. Allt blev tyst, så när som på plogbilarna som for kors och tvärs. Först när ovädret lättat en aning och folk vågade kika ut, var snöhögarna på vissa ställen över tre meter höga. Vi gav oss ut med skyfflar och hjullastarna påbörjade det mödosamma arbetet med att plocka bort de enorma plogvallarna. Innan snöfallet hade tidningarna basunerat ut "snösmocka på väg mot Västerbottens kustland!". Jag kan väl tycka att ett ord som "Snösmocka" kan kännas lite överdrivet ändå? Ungefär som att himlen skulle måtta in en rak höger mot oss Västerbottningar, bara för att det ska komma lite snö? Det var så jag kände, men sen kom det en omgång till. Lika mycket snö, en gång till. Min bil försvann under en driva, en gång till. Enda skillnaden var att den här gången var det nollgradigt och snön som varit så lätt i tio minus blev plötsligt blytung. När jag stod där med min skyffel måste jag erkänna att "snösmocka", nog inte är ett så tokigt ord ändå. Det kanske egentligen är det perfekta ordet för att beskriva hur det känns när stad och landsbygd helt slås ut av vädrets makter. Men det mest intressanta med den här snösmockan, är att den inte verkar ha slagit ut vårt humör. Kan det snarare vara tvärtom? "Har du sett hur mycket det snöar där ute?", säger någon med brinnande entusiasm. En kompis ringer och med lika delar bävan och pirrig förväntan i rösten hör jag honom säga: "har du hört att SMHI uppgraderat klass 2-varningen till klass 3". Frågan är om det finns något vi älskar att förlora oss i mer än vädret? Visst, det är något att kämpa mot, men också något att omfamna. Det kan handla om en hundpromenad när det snöar i sidled, eller att ta skidorna till jobbet mitt i stan, eller att bara stå i dörröppningen och gapa inför det som ingen någonstans kan kontrollera. Vädret. Och när det kommer till att omfamna väder är barnen bäst. Den här veckan har jag sett barn som klättrat upp på garagetak och hoppat ner i berg av snö. Det ni! Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det finns allvarliga konsekvenser av ett sådant här våldsamt snöfall. Folk får svårt att ta sig ut, matleverenser som har svårt att nå äldreboenden och djur som får svårt att gå i skogen som tar sig ut på stora vägar med fara för sitt eget och trafikanternas liv. Men när vi lever i tider av en livsfarlig pandemi, har vi i Umeå i alla fall fått något annat att tänka på, om så bara för några dagar. Efter att i över en timme stått och grävt fram min bil, möter jag grannens blick när han kommer ut från sin lägenhet. Innan han sätter skyffeln i det snöberg som rymmer hans bil säger han med ett ironiskt leende: "kul med snö, ändå". Så står vi där och skyfflar. I gemensam kraft mot vädrets makter, reser vi oss efter snösmockan och gör oss redo att gå nästa rond.

En person i salongen per filmvisning är vad som gäller, för den nedbantade och digitala filmfestivalen i Göteborg. Och först ut är filmen "Tove", den första spelfilmen om författaren Tove Janssons liv.

Vår filmkritiker Emma Engström är på plats på biograf Draken och träffar skådespelaren Alma Pöysti som spelar Tove Jansson, och filmens producent, Andrea Reuter. SAMTIDIGT, I USA... ...drar en annan digital filmfestival igång i Park City i Utah - Sundancefestivalen. En av de svenska filmer som visas där är dokumentären "Världens vackraste pojke". En skildring av Björn Andrésen, han som sextonåring fick huvudrollen i Viscontis film "Döden i Venedig", och hur hans liv gestaltade sig efter det. P1 Kulturs Lisa Bergström har sett filmen och intervjuat regissörerna Kristina Lindström och Kristian Petri. ETT BESÖK I TECKNAREN BRUNO KNUTMANS BILDVÄRLD Tänk dig en limpa med födelsedagsljus som svävar över en öde gata. Ett exempel på ett verk av tecknaren Bruno Knutman, en konstnär som inspirerat många andra tecknare.Vår reporter Katarina Wikars stämde träff med konstnären Jockum Nordström i Knutmans utställning "I källarateljén" på galleri Magnus Karlsson i Stockholm. TRE OPEROR AV VERDI - HÄR HÄNDER DET SAKER... Dagens klassiker är en guidad tur in i kompositören Guiseppe Verdis tre operor Rigoletto, La Traviata och Trubaduren. Ciceron är vår operakritiker Per Feltzin.

I en nästan två timmar långt video på nätet visar den ryska oppositionsledaren Alexei Navalnyj för första gången det som kallas Putins palats nära Sojti vid Svarta Havet. Den avslöjande filmen har drivit på gatuprotesterna som flammat upp senaste veckan.

Enligt Navalnyj har bygget kostat mer än 11 miljarder kronor och finansierat ur statskassan. Filmen har fått en stor spridning och med närmare 100 miljarder visningar. Samtal med Fredrik Wadström om den granskande videon som utmanar Putin. INTERVJU: CENTRALFIGUR I SVENSK KRISTEN MUSIK Med närmare ett trettiotal album och en given plats i psalmboken med "Du vet väl om att du är värdefull" har Ingemar Olsson i 50 år varit en centralfigur på den svenska kristna musikscenen. Nu firar han fem decennier som artist med boken "Mer än tusen ord". Hur har scenen förändrats sedan han en gång började? Ingemar Olsson är gäst i P1 Kultur. REPORTAGE: NY ROMAN OM RENSKÖTARES DESPERATION  "En bok skriven i desperation". Så säger författaren Ann-Helén Laestadius om hennes nya roman "Stöld", som skildrar några renskötarfamiljer och deras kamp för att få stopp på att deras renar tjuvjagas och dödas en roman som till viss del bygger på verkliga händelser. P1 Kulturs reporter Helene Alm har träffat Ann-Helene Laestadius. ESSÄ: VEM ÄR DU BAKOM OKUNNIGHETENS SLÖJA?  I år är det 100 år sedan filosofen John Rawls föddes. Han dog 2002, men hans teorier fortsätter stå i centrum av diskussionen om vad som utgör ett rättvist samhälle. Teorier som presenterades för 50 år sedan i boken "En teori om rättvisa". I denna essä återvänder Dan Jönsson till Rawls stora idé om hur man får syn på rättvisan bakom okunnighetens slöja. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi zoomar in på en dikt, en pjäs och en dag ur Noréns dagböcker. Hör Marie Lundström från Lundströms Bokradio, teaterkritikern Maria Edström och Magnus Lindman, dramaturg på SR Drama.

Idag är det Förintelsens minnesdag. Och idag kom också beskedet att Sverige får ett museum om förintelsen som ska placeras i Stockholm. Just var muséet ska placeras har varit starkt omdebatterat. Men vad ska vi ha ett förintelsemuseum till? Hör Rebecka Katz Tour, forskare i estetik vid Södertörns högskola.

Igår kväll mönstrades svensk film på årets Guldbaggegala. Amanda Kernells "Charter" och Uje Brandelius självbiografiska "Spring Uje spring" tog hem flest och tyngst baggar. P1 Kultur var på plats för att träffa vinnarna.

DOGMA 95 MANIFESTET SOM VÄLTE FILMVÄRLDEN Det har nu gått drygt 25 år sedan den danska regissören Lars von Trier under en filmkonferens i Paris ställde sig upp och förklarade att de senaste 10 årens filmer var att betrakta som rent skräp. Manifestet som han sedan deklamerade kallade han Dogma 95 och innebar en slags kyskhetsregler för att ta tillbaka filmen till enklare, renare, sannare former. Men vad var bakgrunden till manifestets uppkomst? Och vilka spår lämnade det i världen? Reporter Anna Gjöres berättar historien om Dogma 95. ESSÄ: VARIFRÅN KOMMER MUSIKEN?  I sitt Sommar i P1 2004 ställde regissören Ingmar Bergman frågan: "Varifrån kommer egentligen musiken?" I dagens essä gör läkaren och evolutionsbiologen Matz Larsson ett försök att svara på frågan. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Regissören Hasse Ekman gjorde mer än fyrtio filmer, var själv skådespelare, producent och också manusförfattare. Nu har den första, större biografin om honom kommit Dandyn i drömfabriken.

I dagens program träffar P1 Kulturs Katarina Wikars Mikaela Kindblom, författaren till biografin om Hasse Ekman, för ett samtal om hans konstnärsgärning och varför man ska se filmerna i dag. GULDBAGGEGALA I PANDEMI-TIDER I kväll är det dags för den svenska filmpris-festen, hur har den påverkats av pandemin? 2020 blev ju inte ett år bland alla andra, utan många biograferna stängde och biopremiärer sköts upp. Men, trots allt, flera filmer visades ändå både på bio och strömningstjänster och kulturredaktionens Emma Engström spekulerar inför kvällen prisutdelning, vilka filmer har chansen att ta hem årets baggar? TILL MINNE AV GUNNEL LINDBLOM OCH DIGITAL TEATERFESTIVAL I MÄSTARKLASS P1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman kommer till studion för ett samtal om den i helgen bortgångna skådepelaren och regissören Gunnel Lindblom. Dessutom, just nu pågår en digital teaterfestival i ett samarbete mellan Dramaten och Thalia Theater Hamburg, tolv europeiska teatrar deltar. Jenny Teleman talar om några av höjdpunkterna, men också hur ledande europeiska teaterregissörer resonerar om pandemins effekter på teaterkonsten. KLASSSIKERN OM FILMEN "PARADISTORG" Och till minne av Gunnel Lindblom, sänder vi idag Nina Asarnojs Klassiker om Lindbloms filmatisering av romanen "Paradistorg" som ledde till en animerad och utdragen debatt om feminism och kvinnans frigörelse. Filmen drabbade Sverige som ett knytnävsslag 1977. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Karsten Thurfjell har valt ett ord som torde beskriva det många av oss kommer att uppleva den närmaste tiden.

Ni hör en veckans ord-krönikör som idag, dagen efter presidentskiftet i USA, försöker resa sig ur ett långt gånget missbruk. Efter att ha följt Studio Etts tvåtimmarsändning, och därefter en timma med USA-podden, den 305:e, fortsatte kvällen med CNN:s och BBC:s direktsändningar och kommentarer, tills jag faktiskt kände näe, nu är jag farligt nära en överdos. Och samtidigt drabbades jag av en obehaglig, smygande känsla av ja, saknad. Just det. Tomhet efter Trump. Och idag, har det slagit ut inom mig ett förödande svart hål förmörkar min själ vad ska jag nu ta mig till? Veckans ord KAN inte vara något annat än Posttrumptrauma. Uppenbarligen är jag inte ensam med mitt akuta behov av debriefing. Mina kollegor härpå redaktionen, för att inte tala om Spanarna i P1, har gång efter annan vittnat om sitt tilltagande, galopperande nyhetsmissbruk under dom fyra år som gått. Som flugor kring en, njaej, inte sockerbit, snarare något jäsande, vitriollikt, svavelosande. Något som man närmar sig med både skräck och fascination. Jag är övertygad om att människor inom alla yrkeskategorier med intresse för sin omvärld riskerar att drabbas av samma Posttrumptrauma som jag nu lider av, men för oss journalister är det förstås lite speciellt.  Kanske beror det på ovanan att mötas av en självutnämnd motståndare. När den osannolike presidentkandidaten i valrörelsen 2016 pekade ut de traditionella medierna som folkets fiender, inte minst vi inom Public Service, så blev nog de flesta av oss rätt överrumplade. Särskilt som han fortsatte att göra det i egenskap av statschef för världens mäktigaste nation. Det är inte lätt att leva upp till neutralitetskrav med såna invektiv vinande kring öronen. Att då hålla huvudet kallt och konstatera att Trump är en ovanlig president blev onekligen lite tjatigt i längden. Men massmedierna var ingalunda den enda måltavlan för Vita husets lynnige husbonde. I går summerade New York Times den trumpska presidentperioden med att bland annat publicera en insult-lista, med alla personangrepp han tweetat: tusentals förolämpningar och påhopp, sorterade efter person, i bokstavsordning, sida upp och sida ner. Då kunde man också se vilka angreppsmål som var presidentens populäraste, ungefär som man kan iaktta skolgårdens främsta mobbare välja ut vilka tjejer han ska dra i håret och vilka svaga killar han ska förnedra. Om salig Magdalena Ribbing, i egenskap av både folkvettsexpert och politisk reporter, fått uppleva hela den här presidentperioden fram till igår, när Trump helt konsekvent vägrade delta vid överlämningen, undrar jag vilka ord hon skulle ha valt för att beskriva detta, ska vi hålla oss till ovanliga beteende. Ändå kan jag, utan att förglömma alla konsekvenser på det rent politiska planet, inte sluta fascineras av detta fantastiska, fyra år långa skådespel som pågått för öppen ridå tveklöst i klass med vilket antikt grekiskt drama som helst, eller förstås Shakespeares kungatragedier. Men ingen tragedi som inte för något gott med sig. Vi är många som aldrig i våra liv, efter 305 USA-poddar, varit så kunniga på USA:s konstitution och politiska liv. Och när allt kommer omkring, så är det ju nog inte riktigt sant att Trump inte kommer upp igen

En pricksäker samhällsskildring av spänningarna i dagens Turkiet, eller bara ett välgjort TV-drama? Hör Ülkü Holago, producent på Sveriges Radio och Tomas Thorén, SVT:s korrespondent i Istanbul.

BREAKDANCE BLIR OS-GREN 2024 Mer vuxenpoäng än så kan väl en ungdomskultur inte få? Och nu gnisslar det lite inom breakingkulturen, när det visar sig att Danssportförbundet ska sköta uttagningarna. Ett förbund mer inriktat på traditionell pardans. Hör Amanda Lindströms reportage om en liten kulturkrock i dansvärlden. 80-TALETS AIDSVÅG I NY TV-SERIE Storbritannien har fått sin egen "Torka aldrig tårar utan handskar", en TV-serie om hur aidsvågen på 80-talet drabbar några unga livshungriga människor i London. "It´s a sin" heter den, fem avsnitt släpps i helgen på HBO Nordic, och vår filmkritiker Emma Engström är tagen av vad hon sett.  90 ÅR GAMMAL FÖRTÄRANDE KÄRLEK Det står en het ånga av osedlighet och förtärande åtrå kring dagens filmklassiker från 1930. Mårten Blomkvist guidar oss in i "Blå ängeln" med Marlene Dietrich i rollen som Lola Lola. KNAUSGÅRD OCH DÖDEN I säsongspremiären för Lundströms Bokradio kan du imorgon höra en längre intervju med Karl Ove Knausgård, om hans nya roman "Morgonstjärnan". En roman som inleds med ett citat ur Uppenbarelseboken i Bibeln, och som ledde till ett samtal om döden. Marie Lundström bjuder på en försmak av intervjun. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Ulph Nyström

Igår svors Joe Biden in som USA:s 46:e president vid den traditionsenliga installationen. Teaterregissör Suzanne Osten och teaterkritiker Ylva Lagercrantz Spindler om ceremonin som drama vad var det egentligen för skådespel som gavs?

MOOSE DAWA DOLDIS MED MILJONPUBLIK Många har hört hans musik men få skulle ens känna igen hans namn. Den malmöbaserade producenten Moose Dawa har med sin instrumentala musik skaffat sig en internationell mångmiljonpublik. P1 Kultur har hälsat på i hans studio. ESSÄ: BLÅSANS KOPPEL OCH TOALETTENS POLITIK Vi är alla, åtminstone om vi inte vill bryta mot lagen, bundna av blåsans koppel när vi rör oss i det offentliga rummet. Finns det ingen toalett, så finns det bara en viss tid och ett visst avstånd från hemmet som blåsan tillåter. För många människor med funktionsnedsättning ingår detta kalkylerande i ett regelbundet planerande och trixande för att förhålla sig till ett samhällskontrakt som ständigt bryts. Sociologen David Wästerfors reflekterar över toalettens funktion och politik i denna essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Idag blir Joe Biden ny president i USA. Men hur har den amerikanska kulturvärlden påverkats av Donald Trumps fyra år vid makten? Vad blev resultatet av förslagen om skrotat statligt stöd till flera kulturinstanser?

Vår reporter Mårten Arndtzén har tittat närmare på Trumps kulturpolitiska utspel, vad som blev verklighet och inte, och hur han förhållit sig till kulturvärlden. Gäst idag är också Linda Zachrison, som var Sveriges kulturråd i Washington 2015-2020, och  på nära håll följt den amerikanska kulturscenen de senaste åren. Vår korrespondent Roger Wilson är med direkt från Washington och reflekterar över hur populärkulturen förändrats de senaste fyra åren. Han ger oss också senaste nytt inför presidentinstallationen av Joe Biden. Av alla artister som uppträder vid installationen finns också den 22-åriga poeten Amanda Gorman som ska läsa en nyskriven dikt, "The hill we climb". Men vem är hon? P1 Kulturs Anna Tullberg tecknar ett miniporträtt av  ung samhällsengagerad poet som kallats "den nästa stora inom amerikansk poesi". I dagens OBS-essä handlar det om hur liv och litteratur flyter ihop i Marcel Prousts verk. Litteraturkritikern och översättaren Emi-Simone Zawall berättar om "Proust och homosexualiteten". Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Ulph Nyström.

Igår släppte Yasin, en av landets mest strömmade artister, ny musik samtidigt som han sitter häktad misstänkt för att ha medverkat till en kidnappning av en annan känd artist. Samtal om en kontroversiell musikscen med musikjournalist Petter Hallén.

IKONENS BORTGÅNG UTLÖSTE LANDSSORG  I oktober förra året gick Iran in i en inofficiell landssorg när artisten Mohammed Reza Shajarian gick bort. Men vem var han? Och i vilket sammanhang skapade han sin musik? Reportage av Edgar Mannheimer. TIGERS UPPGÅNG OCH FALL  Han var en av världens främsta golfspelare någonsin, men över en natt förlorade han allt. Nu visas den tvådelade dokumentären Tiger - om Woods uppgång och fall - och comeback. Vår kritiker Ylva Nilsson har sett filmen. ESSÄ: DEN GAMLA BLIXTEN LYSTE UPP EN DOLD VÄRLD Fotoblixten har en knappt 150 år kulturell och pyroteknisk historia. Olyckor var inte ovanliga med den tidigaste pulverblixten. Den följdes av blixtlampan som, till skillnad från de blixtrar vi med våra moderna kameror och mobiltelefoner är vana vid, enbart kunde användas en gång. I ljuset av filmhistorien och dess stjärnor reflekterar Thomas Steinfeld över blixtens logik och betydelse. Programledare: Lisa Wall Producent Eskil Krogh Larsson

Vilka filmer kommer att ha premiär den här våren och hur påverkas utbudet av pandemin? P1 Kultur har svaren!

När dagens program drar igång har Svenska Filminstitutet precis avslutat sin presentation av hur våren kommer att arta sig vilka filmer har premiär och hur kommer de att kunna ses? Kulturredaktionens filmkritiker Lisa Bergström och Björn Jansson medverkar för att berätta om vad vi har att vänta och vad om kan bli vårens höjdpunkter. Dessutom, det har varit Franska filmdagar och Björn Jansson fick tillfälle att intervjua flera av de regissörer vars filmer visades under festivalen. Han fick bland annat en pratstund med den kände filmskaparen François Ozon om den nya filmen Sommaren 85 som delvis är baserad på Aidan Chambers roman Dansa på min grav. DE NOMINERADE BÖCKERNA TILL ROMANPRISET 2021 I dag avslöjar vi också vilka fyra romaner som är med och slåss om utmärkelsen Sveriges radios Romanpris 2021! Som vanligt är det en Lyssnarjury som väljer vilken roman som ska tilldelas priset ett pris som delas ut för 28:e gången i rad! I år hämtas lyssnarjuryns medlemmar från fyra bokcirklar i Sörmland och Uppland och 23 april tillkännages vinnaren i P1s Litteraturgala. DEMONPRODUCENTEN PHIL SPECTOR En producent-ikon har gått bort, Phil Spector, 81 år gammal. Han dog i fängelse, 2009 dömdes han till ett 19-årigt fängelsestraff för mordet på skådespelaren Lana Clarkson 2003. Phil Spector låg bakom det så kallade "wall of sound"  vad innebar det? Kulturjournalisten Andres Lokko är med i P1 Kultur för ett samtal om Spectors betydelse för populärmusiken. DAGENS OBS-ESSÄ Litteraturvetaren och skribenten Maja Andreasson reflekterar över dörren som symbol och verklighet. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Serien följer fyra polisers vardag med lägenhetsbråk, hat, hot och trassliga privatliv. P1 Kulturs Lisa Bergström har tjuvkikat, och hittat både samtidsnerv och övertygande skådespelarinsatser.

VI MINNS MONA MALM Skådespelaren Mona Malm gick bort i förrgår, 85 år gammal. Känd för sina roller i Det sjunde inseglet 1957, Fanny och Alexander från 1982 eller Solsidan 2010-2013. Hon gjorde också många TV-filmer tillsammans med regissören Lars Molin, t ex "Den tatuerade änkan" som vann en Emmy 1998. Vår reporter Björn Jansson träffade Mona Malm 2011 efter att hon vunnit en hedersbagge på Guldbaggegalan. Hör henne om vad hon själv minns bäst från sin karriär, och hennes syn på skådespeleri. NY BOK STARTAR PEDOFILDEBATT I FRANKRIKE En ny pedofilskandal har uppdagats i Frankrike, efter publiceringen av Camille Kouchners bok "La familia grande". Boken skildrar sexuella övergrepp i en vänsterintellektuell Parisfamilj, och den som pekas ut är en känd politisk kommentator i Frankrike. P1 Kulturs Cecilia Blomberg har läst boken och berättar om den upprörda debatten. KLASSIKERN: SVEN KLANGS KVINTETT FRÅN 1976. Dagens klassiker är en jazzpärla - filmen Sven Klangs kvintett från 1976. Ett dansband i en skånsk småstad får en ny bandmedlem, och nu ruckas ordningen. Ett reportage av Helene Alm. 25 ÅR MED THE HELLACOPTERS Mer musikfilm: på SVT Play visas nu "I´m in the band-storyn om The Hellacopters". En berättelse inifrån ett rockband som gått från underground till internationell succé, och som nu är husband i På spåret. Filmen följer bandet från starten för 25 år sedan och framåt, och är regisserad av Amir Chamdin och Johan Bååth. Vi får besök av Pontus Andersson, musikjournalist och programledare på P3 Kryss som sett filmen. VECKANS KULTURTIPS Inför helgen bjuder vår filmkritiker Emma Engström på sina intryck av nya filmen  "The Dig". Den är regisserad av Simon Stone, och hittas på Netflix fr o m 29 jan. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Ulph Nyström

Artisten och författaren Ulf Lundell tycks efter mer än fyra decennier i rampljuset uppleva en ny höjd i både popularitet och anseende på kultursidorna. Varför nu? Och vad är vårt behov av Ulf Lundell?

Samtal med Kulturredaktionens kritiker Mikael Timm och Lisa Bergström tillsammans med Arbetets kulturchef, Johannes Klenell, som också genomlevt podd-projektet "Lundellbunkern". SÅ MINNS VI MONA MALM Idag kom beskedet att skådespelaren Mona Malm gått bort, 85 år gammal. Hur kommer vi minnas henne? Samtal med dramaturg Sven-Hugo Persson och kritiker Maria Edström. ESSÄ: MORALISKT ANSVAR NÄR OMSTÄNDIGHETERNA STYR Hur vi kan hållas moraliskt och juridiskt ansvariga när vi i så hög grad är offer för genetiska och sociala faktorer som påverkar och styr hur vi handlar och beter oss? Kanske kan vi närma oss det här med personligt ansvar genom att införa en psykologisk värnplikt? Det är författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén som funderar: Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Lars Vilks lever sedan 2010 med ständigt livvaktsskydd. Sedan en tid pågår en konflikt med Polisen om gränserna för Vilks rörelsefrihet. Vem har rätt? Och är garantierna för yttrandefriheten starkare i Danmark?

Sedan sommaren 2020 har Lars Vilks oenighet med sina livvakter varit föremål för offentlig debatt. Flera debattartiklar och ett par upprop - ett av dem undertecknat av sju före detta ordföranden för Publicistklubben - har uttryckt stöd för Lars Vilks och hans rätt att leva ett normalt liv, trots hotet emot honom. Polisen har hittills varit förtegen, men nu säger skånepolisens Petra Stenkula till P1 Kultur att de strängare restriktionerna är motiverade av en ökad hotbild. Vår reporter Mårten Arndtzén har också talat med Lars Vilks själv och två personer i Danmark som lever med livvakt: journalisten Flemming Rose och politikern Naser Khader. Ingen av dem känner igen de svårigheter Vilks vittnar om. TRUMP EFTER TWITTER ELLER TWITTER EFTER TRUMP? Vilka nya sociala forum står till buds när världens techföretag gör allt för att försvåra tillgången till alternativa plattformar. Apple har plockat bort Parler från App Store och Amazon har förbjudit den i sin molntjänst. Parler är den tjänst dit många av Trumps följare vänt sig sedan han stängts av från Twitter. Var går yttrandefrihetens gränser på Internet och kommer regelverken att förändras när sociala medier har blivit den fjärde statsmakten? Hör Linus Larsson, techreporter på Dagens Nyheter och Ulrika Knutson, författare och tidigare ordförande i Publicistklubben. TECKNADE JÄTTEBJÖRNLOKOR, OLJESKADADE FÅGLAR, FLADDERMÖSS OCH SOLDATER En av Sveriges bästa tecknare har hon kallats, Ann Margret Dahlquist-Ljungberg som levde mellan1915-2002. Ödmjukt och ursinnigt tecknade allt hon såg, jättebjörnlokor, oljeskadade fåglar, fladdermöss och soldater. Och hon var också författare och aktivist, engagerade sig mot atombomben och kärnkraften. I nästan hela sitt vuxna liv bodde hon tillsammans med sin man konstnären Sven Ljungberg i Ljungby i Småland där man kan se hennes verk på Ljungbergmuseet. OBS-ESSÄN OM MORAL OCH ANSVAR I VÅR TID I en värld med allt fler robotar och automatiserade redskap och fordon, så uppstår situationer där etiska avgöranden lämnas till programmering. Algoritmerna fattar besluten enligt en mall som bestämdes för länge sedan. Skribenten och ingenjören Christina Gratorp reflekterar över vad som händer med etiken när framtiden är låst. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

Författaren Inger Edelfeldt har varit en idol och räddare för många som vuxit upp med en känsla av annorlundaskap, som ofta sökt mörkret inom sig och utom sig. Nu är "Nattens mormor" tillbaka med en ny roman: "Om snö och guld".

Reporter Jenny Asschenbrenner har träffat Inger Edelfelt för ett samtal om flickor, drakar och skapandets kraft. FILMFESTIVAL UTAN BESÖKARE Idag släpps programmet för Göteborg film festival, och därmed är vinterns festivalsäsong igång. Men vad blir det kvar av en festival om man tar bort det fysiska mötet? Samtal med filmkritiker Lisa Bergström. ESSÄ: STRÄVAN EFTER RENHET ÄR EN FÄLLA Vad innebär det att vara en moralisk person? I den andra delen av OBS serie om moralfrågor för vår samtid menar författaren och skribenten Lars Hermansson att det idag alltför ofta ses som synonymt med att säga rätt sak och att vara emot rätt saker. Men, säger han, för att åstadkomma något bättre än vad vi har idag, måste vi våga tänka friare. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Onsdagens scener från Kapitolium när anhängare till Donald Trump stormade kongressen. har chockat många och kändes stundtals mer som fiktion än verklighet i världens största demokrati.

Men en som de senaste fyra åren varnat för att Donald Trump inte skulle respektera den demokratiska processen om han inte blev omvald är journalisten och författaren Masha Gessen. I boken "Att överleva envälde", som utkommer på svenska på onsdag, försöker Masha Gessen visa hur Trump styrt landet i en autokratisk riktning, och drar paralleller till andra ledare med ambitioner att vara enväldiga, som Rysslands Vladimir Putin och Ungerns Viktor Órban. Statskupp, protest, terrorism - det som hände i USA:s demokratiska hjärta i onsdags har fått många epitet. Men vad det än kallas så är det varken sista eller första gången som vi kommer att bevittna ett försök till maktövertagande. Ibland skildrat med förskräckelse, ibland mer med en sorts revolutionsromantiskt skimmer. Som i Talkin' 'bout a Revolution titelspåret på Tracey Chapmans debutalbum från 1988 - ett av de verk som lyftes fram när vi för några år sen bad våra lyssnare att berätta om något konstnärligt verk som betytt något särskilt för dem: ett verk som värker. Melody Farshin har många titlar på sitt cv: bl a ståuppkomiker, debattör och krönikör. I dag kommer hennes andra ungdomsroman Lowkey ut. I den får läsaren återigen följa tvillingarna Ali och Aicha i vardagen i miljonprogramsområdet där de växer upp. Dagens OBS-essä inleder en kort serie som kretsar kring moral och samtid. Hur ska vi egentligen förhålla oss till etik och moral på 2020-talet?  I den första delen ställs frågor som många av oss nog känner igen: Vad spelar det för roll om jag sopsorterar, blir vegan och slutar nöjesshoppa, när alla andra fortsätter som förut? Ingen alls. Har alltså personligt ansvar spelat ut sin roll i vår tid? Författaren Helena Granström funderar över vad vi har för skyldigheter när vårt beteende inte tycks kunna påverka världen. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Estrid Holm

Ingen paltkoma efter jul - en stjärnspäckad fredag i P1 Kultur när Roger Wilson sänder sista programmet innan korrespondentjobb i New York tar vid.

Vi pratar med Gizem Erdogan. Finns det någon ände på hennes framgångar just nu? "Kalifat", "Kärlek och anarki" och nu i januari börjar nya SVT-serien "Tunna blå linjen" där hon spelar polisen Leah. Serien är ett drama om unga poliser i Malmö, deras vardag på jobbet och privat. Det pratas redan nu om serien bland oss som fått tjuvkika. En av seriens skapare, Cilla Jackert, berättar mer om hur man skapar något gripande av detta ämne. Serieskaparen Mats Jonsson flyttade efter många år i Stockholm tillbaka till Ådalen. Mats Jonsson slog igenom med sin serie om livet på Skånegatan som ung indie-migrant i Stockholm på åttiotalet med "Hey Princess". Sen dess har mycket hänt, flera serieverk har kommit ut och han ägnar sig allt mer åt att skildra marginaliseringen av landsbygden. Joakim Silverdal mötte honom. Idag har filmen Helmut Newton: "The bad and the beautiful premiär". Lisa Bergström stämde digital träff med Isabella Rossellini som var en av Newtons modeller. Kanske kvinnobilden som lyftes då inte skulle funka idag, säger hon. Mårten Blomkvist har gjort dagens Klassikern: idag om filmen Ninotschka från det rikliga filmåret 1939. I rollen som en barsk kvinna på besök i Paris och som vill förkunna kommunism ser vi Greta Garbo i denna lätt romantiska komedi. Mikael Timm har funderat över händelserna i USA där Trumps anhängare kuppartat tog sig in i Capitolium. Vad visade de bilderna som kablades ut till världen? Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

Det handlar om växelverkan mellan konst och musik i dagens P1 Kultur. Vi möter jazz-saxofonisten Per Thornberg som skapade fem kompositioner under 2020 där han utgått ifrån och försökt att i musik återge fyra svenska konstnärskap.

Arkitektur Sanatoriet i Pemar utanför Åbo i Finland från 1932 ses som ett av arkitekten Alvar Aaltos viktigaste verk, och klassas som en av funktionalismens riktiga pärlor. Den byggdes under en tid då funktionalismens idéer flätades samman med den tidens medicinska idéer om hur man skulle bota tuberkulos det handlade för båda om ljus och luft. Vi följer med kulturredaktionens Katarina Wikars till Pemars glesa tallskog där hon ser Alvar Aaltos vita bygge mellan stammarna och samtidigt funderar över varför TBC var en sjukdom omgärdad av så många romantiska myter. (Kulturreportaget om Alvar Aalto är en återutsändning från sommaren 2020) OBS ESSÄ I dagens Obs reflekterar idéhistorikern Michael Azar över hur vi kan få ihop det POSTUMA livspusslet. Det gör han i den sista delen i veckans essä-serie från OBS, om inledningar och avslut. Idag ska det handla om vad många betraktar som det definitiva avslutet: Döden. Men i en viktig aspekt ÄR detta inte slutet. För när vi dör tappar vi förmågan att styra berättelsen om våra liv och snacket kan ta vid. Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Saman Bakhtiari

Sveriges roll under Andra världskriget och Norrbottens koloniala historia det är två ämnen som undersöks när Luleåbiennalen gräver i det fördolda. Möt konstnärerna Erik Thörnqvist och Susanna Jablonski.

KARL DUNÉRS LEVANDE DOCKOR Karl Dunér är främst känd som teaterregissör, men han gör annan konst också, just nu visas en stor utställning på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. P1 Kulturs Mårten Arndtzén stiftade bekantskap med dem och annan levande konst i Karl Dunérs ateljé. BOKEN DU BORDE HA LÄST I tider av isolering och hemmasittande vänder sig blicken lätt mot den egna bokhyllan och då också mot de där dåliga samvetena som man borde ha läst. Anna Tullberg tar pandemitillfället i akt och hugger in på en av de där olästa klassikerna: Per Lagerkvists Barabbas. ESSÄ: ATT SÄTTA PUNKT Andra delen i OBS serie om inledningar och avslut handlar om ett av våra viktigaste skiljetecken: punkten. Men punkten har på samma gång tappat mark och fått ny kraft i vår samtid. Yngre generationer uppfattar den ofta som hård och kanske rent av aggressiv, samtidigt som tre punkter allt oftare får avsluta en mening. Författaren Tone Schunnesson reflekterar över punktens väsen och över sin egen tvekan inför det definitiva avslutet. Programledare och producent: Eskil Krogh Larsson

Tyngdlyftningstränare Sara Martinsson har lagt tusentals timmar på att lära sig lyfta tyngder. I nya boken "Knäböj" beskriver hon varför.

Det fanns något särskilt i att förflytta ett föremål gjort av stål från golvet upp till raka armar. Uppgiftens oerhörda komplexitet fascinerade mig skriver hon. Men att bygga muskler har länge varit en manligt kodad värld och i alla tider har kvinnor som velat ägna sig åt det stött på motstånd. Sara Martinsson skriver om skönhetsideal och olika tiders tabun; om hur män än idag ibland skriker åt henne på gymmet. Vid Ångermanälvens mynning ligger Hemsön. Där, inhuggen i berget, finns en gammal militäranläggning. Under kalla krigets dagar försvarade den Härnösands hamn och flottans basområde, men sedan 1989 har den stått tom, så när som på turistbesökarna under sommarmånaderna. Fram tills nu. För nu har flera filminspelningar börjat söka sig till bergrummet. Över ett 15-tal produktioner har hittat dit och när P1 Kulturs Joakim Silverdal besökte platsen var det Zombies som skulle bekämpas i fästningens inre. 1951 gjöts Carl Eldhs skulptur Skogsnymf i brons och placerades vid kanten av en näckrosdamm i Apoteksparken i Vetlanda. Några år senare var Birgitta Zakéusson-Heidar tonåring och på dejt i samma park. För ett par år sedan bad vi våra lyssnare berätta för oss om de hade något särskilt kulturminne - något som påverkat dem och följt dem genom livet, som skavt och gnagt. Birgitta Zakéus-Heidar var en av dem som hörde av sig. För P1 Kultur berättar om sin livslånga relation till Skogsnymfen, om märkliga försvinnanden och oväntade återseenden. Annina Rabe sammanfattar litteraturåret 2020. Och i OBS ägnar sig essäisterna den här veckan åt att reflektera över temat inledningar och avslut. Först ut är kritikern Magnus Halldin som talar om vår upptagenhet av att markera upplevelser och händelser som sker för första eller sista gången. Programledare: Roger Wilson Producent: Estrid Holm

Efter fjorton filmer har Jönssonligan blivit ett folkkärt kriminellt gäng, nu senaste med Henrik Dorsin i Gösta Ekmans paradroll som "Sickan". Men hur började allt egentligen? Och tar allt egentligen avstamp i - Danmark? Ett reportage av Roger Wilson.

På juldagen 2020 är det premiär för den nya filmen Se upp för Jönssonligan på en av de stora streamingtjänsterna. Det här är den fjortonde filmen om det ganska misslyckade, men väldigt folkkära kriminella gänget. Och den här gången är det Henrik Dorsin som spelar Sickan, som också skrivit manus tillsammans med regissören Tomas Alfredson. Dessa två, och en hel rad andra skådespelare och regissörer som genom åren skapat berättelsen om Jönssonligan - från 1981 års "Varning för Jönssonligan"; till de musikaliska inbrottstjuvarna i årets film får vi möta i ett reportage av kulturredaktionens filmreporter Roger Wilson. Ljudtekniker: Brady Juvier och Tobbe Carlsson.

I slutet av 30-talet sökte landets stora revyartist Zarah Leander lyckan i Europa. Hon blev den tyska propagandafilmens stora stjärna, men samarbetet med naziregimen kom nästan att kosta henne karriären.

Det här är historien om Zarah Leander, en artist som gick sin egen väg. Som blev älskad av många miljoner människor, och sedan bespottad och utstött. Men det är också historien om en kvinna som aldrig gav sig, och som aldrig vek sig för maktens män. En P2 Dokumentär av Eva och Staffan Schöier från 2020.

Det är inte bara i julhelgen det har varit fokus på pepparkakor och saffransbröd. Under hösten har flera filmer handlat om bakning som överlevnads-strategi.

Abla bor i centrala Casablanca med sin dotter. I bottenvåningen på huset där hon bor driver hon ett litet bageri. Mycket enkelt, med en arbetsbänk och en gasugn och med en öppen disk, direkt ut mot torget. Sammanbitet knådar hon degen som ska bli marockanska crêpes. Eller knådar är inte rätt ord, hon misshandlar degen med knutna nävar, det enda känslouttryck hon tillåter sig i sorgen efter sin döde man. Men det är brödet som håller henne och dottern vid liv. En kväll knackar det på den stora träporten. Det är den höggravida Samia som undrar om det finns något arbete i huset. Hon är klädd i ljusblå långhoodie som spänner över gravidmagen och hon bär en proppfull bag. När Abla skakar på huvudet och stänger porten, blir flickan sittande i gränden. Den marockanska regissören Maryam Touzanis film Adam bygger på verkliga händelser. En ensam ung kvinna i nionde månaden, knackade på hennes föräldrars hus i Tanger och de gav henne tak över huvudet tills barnet var fött. Att vänta barn utan en partner är en utmaning i de flesta kulturer och efter en sömnlös natt släpper Abla till slut in flickan. I miniserien Mildred Pierce på HBO Nordic spelar Kate Winslet en hemmafru som kastar ut sin man redan i första scenen. Han har varit otrogen och nu är det hon som ska försörja de två döttrarna. Året är 1931 och den stora depressionen kastar långa skuggor över det lilla samhället Glendale i Kalifornien. Todd Haynes som regisserat serien är något av en expert på frustrerade hemmafruar, i filmer som Far from heaven och Carol har han gjort starka porträtt av kvinnor fångade i kök och konventioner men han har också uppvärderat den kunskap dessa kvinnor besitter, som konsten att göra en perfekt citronmarängpaj. Regissören Todd Haynes menar att det är Mildred Pierces skicklighet vid spisen som är hennes väg till frigörelse. Hennes äppelpajer och friterade kycklingvingar försörjer inte bara familjen, hon blir en framgångsrik entreprenör och affärskvinna. Serien Mildred Pierce kom redan 2011 och då var det här uppvärderandet av traditionellt kvinnliga sysslor som broderi och stickning och kakbak fortfarande en ganska ny form av feminism. Sedan dess har intresset för hemliv och odling och hantverk blomstrat på forum som Instagram. Och det är många som drömmer om att servera kaffe och hembakat under äppelträden. Som i filmen Bageriet på Portobello Road där två gamla tjejkompisar ska starta ett café i Notting Hill. Men vännerna Isabellas och Sarahs livsstilsprojekt att driva ett kvalitetskonditori slutar i katastrof. Sarah dör i en cykelolycka på väg till kontraktsskrivningen på den mörka, slitna lokalen med potential. Lite oväntat i en film som på alla andra sätt signalerar mysig romcom, med flygbilder över London och privilegierade innerstadsbor med kassar i händerna. Men även i den här filmen är det fluffiga bakelser som fungerar som livräddning. För Isabella och Sarahs tjugoåriga dotter bestämmer sig för att förverkliga Sarahs cafédröm ändå. Och mormor Mimi går in med pengar. Bageriet på Portobello Road är en film där kakorna driver handlingen framåt. Det visar sig att bakelser ­på Michelinguidesnivå inte längre säljer. Nej, i stället fokuserar man på japanska pannkakstårtor, svenska semlor och norska kanelbullar enligt affärsidén att eftersom London består av människor från hela världen så ska man servera sockrad hemlängtan. Filmen Adam utspelas downtown Casablanca, där var det länge sedan någon orkade göra hembakad rziza. Tunna, tunna trådar av deg som lindas på handen och blir till oljiga nystan. En morgon har den unga gravida Samia gjort en hel plåt av det komplicerade bakverket och kön av intresserade kunder växer sig lång där ute på gatan. Och till slut låter den sörjande och deprimerade Abla sin unga inneboende att hjälpa till i bageriet. Men det handlar inte bara om praktisk hjälp. Samia håller sin värdinnas hårt knutna händer i sina, och hindrar henne, rent fysiskt, att slå degen i stället för att knåda den. Den unga kvinnan visar försiktigt den äldre hur hon ska röra vid degen. Och sakta, sakta hittar sinnligheten tillbaka in i kroppen och händerna och brödet blir livgivande igen. Den marockanska filmen Adam släpps för streaming den 1:a februari på TriArt Play, SF Anytime och Draken Film. Miniserien Mildred Pierce går att se på HBO Nordic och Bageriet på Portobello Road kommer gå att streama från den 15:e februari på Itunes och SF Anytime.

2011 dog Lena Nyman, 66 år gammal. 2020 kom ett urval av hennes dagböcker ut, om åren på scenskolan men också om all oro förknippad med att vara Lena Nyman: alkoholen, bantningen och ensamheten.

En skådespelare med kontroll över sina medel, med en kärna av genomlevda känslor. Lena Nyman var folkkär som ingen annan. Hon arbetade med regissörer som Alf Sjöberg och Ingmar Bergman. Hon gjorde skandal i Vilgot Sjömans filmer 491 och Nyfiken Gul, och senare succé både i Lars Noréns pjäser och som Ronja Rövardotters mamma. När teaterkritikern Lars Ring skrev hennes runa i Svenska Dagbladet fick han hundratals mejl. "Hon var en av oss, fast mycket bättre." Operasångerskan Kjerstin Dellert såg henne blåsa bort publiken som Bellmannymf och äta oxfilé med den älskade hunden Kaxe på turné. Hon var teaterhistoriens äldsta Julia och kunde i en handvändning förvandla sig till Evert Taube. Vännen och scenografen Leo Saukkola bjöd henne på livets sista champagne och hallonbakelse. Hon donerade sina dagböcker, brev och  anteckningsböcker till Teaterbiblioteket. Ett reportage av Katarina Wikars och Jenny Teleman. Uppläsare Anna Wallander.

En symbol för tekniska framsteg eller en kvarleva från en annan tidsålder? Pariserhjulet som fenomen gäckar och tycks kunna leva upp till både och. Fredrik Wadström minns några av de pariserhjul som korsat hans väg.

Följ med på en resa från ett nöjesfältet Drakparken i Machatjkala i sydryska Dagestan, via Riesenrad i Wien som tjänat som skådeplats för både kyliga gangsteruppgörelser och romantiska möten i filmens värld, till staden Pripjats aldrig invigda pariserhjul som blivit ett monument över Tjernobylolyckan. De här pariserhjulen är alla placerade i omgivningar som på ett eller annat sätt setts som paradisiska - om det så handlat om semesterparadis vid Svarta havet, undersköna bergslandskap i Nagorno-Karabach eller en utopisk sovjetisk mönsterstad vid ett kärnkraftverk.

Den 16:e september 1920 hittades författaren Dan Andersson död på Hotell Hellman i Stockholm. Döden gjorde honom till en ikon. Han förblev den oroliga unga mannen från Finnmarken, ständigt på väg.

Vilken bild av Dan Andersson är det som är kvar 100 år efter hans död? Är den i rörelse eller har den stelnat? Vad behöver vi honom till i dag? Det är natur och ångest när det är som bäst, säger folkmusikern Sara Parkman. Dan Andersson själv stod med ena foten i det skogsfinska arvet och den andra i buddismen, översatte Baudelaire från franska. Han brottades hela livet med sin rastlöshet och sitt bildningskomplex, menar Göran Greider som skrivit flera böcker om Dan Andersson. Och på museet i Ludvika kan man se Dans skrivmaskin och hans svarta fiol. Vi återvänder till den 15:e september 1920 då Dan Andersson tog 11.31-tåget från Gonäs till Stockholm. Checkade in på Hotell Hellman där de några dagar innan hade sanerat mot vägglöss. Det var cyanväte kvar i madrassen och Dan Andersson vaknade aldrig mer. Han blev 32 år. Kanske tar dom han allt för tidigt? Kanske borde han fått några fler år till? Eller är det just den frid han söker, Som han kommer få i natt I vilket fall som helst Ska han med dom hem Till Himmelmora kam (ur Om Black Jim av Thåström) Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

I Kristofer Flensmarcks senaste roman "In i smärtan" samlas en dysfunktionell familj för att fira jul. En riktig "Norén-jul". Nina Asarnoj ringde upp Kristofer Flensmarck i hans kyliga skrivarlya på Möllan i Malmö.

Efter fjorton filmer har Jönssonligan blivit ett folkkärt kriminellt gäng, nu senaste med Henrik Dorsin i Gösta Ekmans paradroll som "Sickan". Men hur började allt egentligen? Och tar allt egentligen avstamp i Danmark? Ett reportage av Roger Wilson.

På juldagen 2020 är det premiär för den nya filmen Se upp för Jönssonligan på en av de stora streamingtjänsterna. Det här är den fjortonde filmen om det ganska misslyckade, men väldigt folkkära kriminella gänget. Och den här gången är det Henrik Dorsin som spelar Sickan, som också skrivit manus tillsammans med regissören Tomas Alfredson. Dessa två, och en hel rad andra skådespelare och regissörer som genom åren skapat berättelsen om Jönssonligan - från 1981 års "Varning för Jönssonligan"; till de musikaliska inbrottstjuvarna i årets film får vi möta i ett reportage av kulturredaktionens filmreporter Roger Wilson. Ljudtekniker: Brady Juvier och Tobbe Carlsson.

Följ nedräkningen mot julafton med Gunnar Bolin och Karsten Thurfjell från P1:s kulturredaktion.

Vi går på jakt efter försvunna klassiker. För vad hände egentligen med 70- och 80-talets "måsteböcker" som "Juloratoriet" och "Hedebyborna"?

Kulturjournalisterna och författarna Jan Gradvall, Maarja Talgre och Göran Everdahl och poeten Burcu Sahin spanar både framåt och bakåt i tiden för att förstå vad som genererar klassikerstatus och varför den ibland går förlorad. Kan vi redan idag märka vilka låtar som kommer att bli nya klassiker? Vilka är tecknen på att vi ser en ny popklassiker i vardande? Trallvänlighet? Intensiv exponering i TV? Högst på Spotify-listan? Vi har också pratat med Sigbjörn Ryö som driver ett antikvariat sedan 50 år tillbaka, för att få veta vilka böcker som efterfrågas nuförtiden och vilka som har förpassats till lagret. Slas (Stig Claesson) som det förr var omöjligt att få tag på, finns det nu gott om på hyllorna medan Selma Lagerlöf har fått en nytändning. Vad krävs egentligen för att bli ett verk som alla har ett förhållande till? Vi blandar fördomsfritt musik, poesi, TV, litteratur, teater och film. Hela kulturpaletten i en julig jättetavla. Rocky eller Arne Anka - vem får evigt liv? Dessa svåra frågor och många andra kommer vår klassikerpanel att försöka besvara. Några av de klassiker som rekommenderas i programmet är: Göran Everdahl: "Markurells i Wadköping" av Hjalmar Bergman (TV-serien från 1968 finns i SVTs Öppet arkiv). Dessutom rekommenderar han Hjalmar Bergmans noveller "Kärlek genom ett fönster och andra berättelser" (1929) och "Det ligger i blodet" - film i regi av Howard Hawks (finns på SVT Play från 23/12). Maarja Talgre: "Minnena ser mig" av Tomas Tranströmer, Jacob Mühlrads stycke "Amin Zemirot" från albumet "Time". Dessutom jultipsar hon om "Alternativa fakta" av Åsa Wikforss och allt av P.G. Wodehouse. Jan Gradvall: BBC-serien "Jag, Claudius" efter Rupert Graves två romaner om den romerske kejsaren Claudius. "Rosa himmel" av Molly Sandén (cover på Jonathan Johanssons låt från 2016). Burcu Sahin: "Ormen" av Stig Dagerman och "O" av Judith Kiros. Gunnar Bolin: låten "Knäpper mina fingrar" av Linda Pira och "Bombi bitt och jag" med Stellan Skarsgård, TV-serie från 1968 efter Fritiof Nilsson Piraten, finns i SVTs Öppet Arkiv. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Musikåret 2020 har inte liknat något annat efter att pandemin slog till i februari konserter med begränsad publik, turnéer som ställts in, skivor som skjutits på framtiden. Men trots allt detta, vad gjorde 2020 för avtryck i musikhistorien?

Samtal med Oscar Kangro från Musikguiden i P3; Märet Öman från Jazzradion i P2 och Johan Korssell från P2. ESSÄ: HAR RIKA MÄNNISKOR BÖRJAT LUKTA KONSTIGT?  Rika doftar gott och fattiga stinker. Så ser eller åtminstone såg schablonen ut, men lukten är så klart sällan ett objektivt faktum. Och om man granskar saken närmare kan man se hur luktförolämpningarna ibland tar en annan riktning. Anneli Jordahl spänner sina näsvingar och följer spåret. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Felicia Frithiof

Detta pandemiår har påverkat det mesta, så också litteraturen. Ljudböckerna har gjort succé, bokhandlar krisade, samtidigt som utgivningen ändå fortsatt P1 Kultur summerar bokåret 2020!

P1 Kulturs Anna Tullberg, Annina Rabe, litteraturkritiker och kulturjournalist, och kulturredaktionen mångåriga medarbetare Göran Sommardal medverkar i dagens program där vi sammanfattar och försöker utröna vad som var de största läsupplevelserna och vad som skulle passa i ett hårt paket under granen. BÖCKERNA NÄMNDA I DAGENS PROGRAM Svensk romaner Magic Love Pixie av Sofia Stenström Mammajournalerna av Helene Rådberg Splendor av Stefan Lindberg Samlade verk av Lydia Sandgren Jackie av Anne Swärd Caesaria av Hanna Nordenhök Tritonus av Kjell Westö Ya Leila av Donia Saleh Ödeläggaren av Christina Herrström Mamma i soffa av Jerker Virdborg Antiken av Hanna Johansson Fjärilsvägen av Patrik Lundberg Handens rörelser av Felicia Stenroth Blödningen av Lyra Koli Mode Renegater av Klas Östergren Översten av Ola Larsmo Dalenglitter av Wanda Bendjelloul Dagarna, dagarna, dagarna av Tone Schunnesson Bärarna av Jessica Schiefauer Mitt kapital av Milja Sarkola Sakprosa och självbiografi Livets tunna vägg av Nina Burton Arbetarlitteraturens återkomst av Rasmus Landström Längta bort, längta hem av Kristoffer Leandoer Äkta hela vägen av Martin Mutumba Utländska romaner översatta till svenska De vuxnas lögnaktiga liv av Elena Ferrante, översatt av Johanna Hedenberg Petite av Edward Carey, översatt av Helen Sonehag Inte av denna världen av Yaa Gyasi, översatt av Inger Johansson Grand Union av Zadie Smith, översatt av Niclas Nilsson Åren av Annie Ernaux , översatt av Maria Björkman Samtycket av Vanessa Springora, översatt av Marianne Tufvesson Det långsamma livet av Abdellah Taïa, översatt av Håkan Lindquist och Davy Prieur Modersmjölken av Nora Ikstena, översatt av Juris Kronbergs Framgång av Lion Feuchtwanger, översatt av Karl Fägersten Lyrik Ur världen av Eva Runefelt Under månen av Hanna Rajs Lara Mott av Jörgen Lind En röst finns bara när någon hör den av Henrika Ringbom Nattligt symposion, Sölvegatan 2 av Jesper Svenbro DAGENS OBS-ESSÄ Denna dag - som är årets kortaste och mörkaste - funderar kulturjournalisten Eva-Lotta Hultén över föreställningen om att ljuset alltid är att föredra och vårt behov av mörker. DEN NYA TV-SERIEN "FAMILJEN BRIDGERTON" Till jul satsar Netflix på sexig eskapism som blandar Jane Austen, Beyoncé och "Gossip girl". "Familjen Bridgerton" är en tillspetsad kostymsåpa i åtta påkostade avsnitt, om de åtta syskonen Bridgerton och deras eskapader under societetssäsongen i London år 1813. Karin Svensson har pratat med seriens skapare och skådespelare. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Kulturredaktionens Jenny Teleman pratar med teaterkritikern Kristina Lindkvist om vad de sett, vad de önskar att de kunnat se - och om den digitala scenen verkligen är ett alternativ

Förutom årets teaterföreställningar handlar P1 Kultur idag om hela decenniets arkitektur: kvaliteér, flopparna och politiken runt-i-kring. I boken Tiotalets svenska bostad presenteras 25 tidstypiska eller mer innovativa bostadsprojekt, samt en hel del kritik mot tiotalets marknadsstyrda bostadsbyggande. Dan Hallemar är en av bokens redaktörer och reder ut vad som gick fel och varför; vad som byggdes i bostadsbristens Sverige, för vem och hur. I helgen sänds sista avsnittet av SVT-serien Jakten på en mördare. P1 Kultur har besökt platsen där den utspelar sig och talat med Hörbyborna om minnena den väcker. Känslorna kring mordet på tioåriga Helene och den långdragna utredningen. Fredagens klassiker av Mia Gerdin handlar om skapandet av fiktiva mord. När Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten kom ut var det en prisad succé. Men det stod ändå inte riktigt klart att hon skrivit något så banbrytande. Här hade hon kopplat ihop sin känsla för deckarintriger med sitt andra författarskap, och nu många år senare framstår romanen som ett pionjärverk vad gäller att använda det norrländska glesbygdssamhället till något annat än en kuliss. Programledare Cecilia Blomberg Producent Estrid Holm

I dag, torsdag 17 december, firas den tyska tonsättaren Ludwig van Beethoven som fyller 250 år. Dagens P1 Kultur kommer mestadels att handla om denna musikaliska gigant.

Vi får besök av Bodil Asketorp som under hösten guidat lyssnare i Beethovens allra bästa musik i Beethovenpodden här på Sveriges Radio. Hon kommer bland annat att berätta vem han egentligen var och ta med sig tips på det som finns att höra utöver de stora hitsen. Vi hör första delen av Caroline Salzingers serie Beethovenvandring i Beethovenlandet Bonn. En serie som sänts i P2 under veckan som gått. Där Salzinger, Sveriges Radios korrespondent i Berlin, tagit sig till huset där Beethoven föddes. Och så pratar vi med författaren och chefredaktören för Dala-Demokraten Göran Greider. Som kommer att berätta om hur franska revolutionen påverkade Beethoven och gjorde honom själv till en revolutionär. Både inom musiken och utanför. LÄSHJÄLP UNDER PANDEMIN Vi besöker Läsfrämjandeinstitutets verksamhet i Södertälje. Där det stora behovet för lekfulla aktiviteter för barn utanför hemmet fick verksamhetschefen för Läsfrämjandeinstitutet att inte stänga ner på grund av pandemin. OBS ESSÄ Inom fysiken har de vackra teorierna ofta visat sig vara de hållbara. Men i dagens essä funderar fysikern, poeten och författaren Helena Granström över när den teorin inte längre är sanning. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Dessutom besök av Uje Brandelius vars hyllade föreställning "Spring, Uje, spring!" blev en film som till slut får premiär detta pandemiår.

I dagens program botaniserar Emma Engström, Joakim Silverdal och Björn Jansson i årets utbud av strömmade serier och filmer. Det har ju varit ett speciellt år för långfilmen - biografer har stängt, festivaler fått styra om och arbeten stannat av. Men en del ljuspunkter har det ändå funnits. Året har ju bjudit en hel del soffsittande också, många av oss har sett mer serier än någonsin. Men vilka minns vi och vilka finns kvar att se? Uje Brandelius föreställning "Spring, Uje, spring" blev en succé. I den berättade han om att få diagnosen Parkinson mitt i livet, och gjorde det med både allvar och humor. Det har blivit en film i regi av Henrik Schyffert som skulle gått upp tidigare i år på bio om inte pandemin ställt till det. Men nu ska den gå upp! Hur har Uje Brandelius sett på det här året? Här är årets höjdpunkter bland serier: Emma Engström: 1. I may destroy you (HBO) 2. The Great (HBO) 3. The Day (SVT) 4. We are who we are (HBO) 5. His dark materials säsong 2 (HBO) Björn Jansson: 1. I may destroy you (HBO) 2. We are who we are (HBO) 3. Jakten på en mördare (SVT) 4. Björnstad (HBO) 5. Kalifat (SVT, NETFLIX) Joakim Silverdal: 1. Better Call Saul säsong 5 (NETFLIX) 2. Ted Lasso (Apple +) 3. I May Destroy You (HBO) 4. Dave (HBO) 5. Bojack Horseman säsong 6 (NETFLIX) Roger Wilson: 1. Work in progress (HBO) 2. I may destroy you (HBO) 3. Central Park (Apple +) 4. Ramy, säsong 2 (CMore) 5. The Mandalorian (Disney +) Här är årets höjdpunkter bland svenska filmer: Emma Engström: 1. Scheme birds 2. Charter 3: Greta Joakim Silverdal: 1. Spring, Uje, spring 2. Charter 3. Inuti diamanten Björn Jansson: 1. Spring Uje Spring 2. Scheme birds 3. Charter Roger Wilson: 1. Greta 2. Spring, Uje, Spring 3. Alltid Amber 4. Min pappa Marianne 5. Charter Årets höjdpunkter bland utländska filmer: Emma Engström: 1. Uncut gems 2. Waves  3. There is no evil 4. Barn 5. Corpus Christi Joakim Silverdal: 1. Själen 2. His House 3. A Beautiful Day In The Neighbourhood 4. Dick Johnson is Dead 5. Corpus Christi Björn Jansson: 1. Till min dotter  2. Queen & Slim  3. Les Miserables  4. Los Lobos  5. Barn Roger Wilson: 1. Babyteeth 2. Andernas Drömmar 3. Till min dotter 4. Barn 5. Waves Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

Auteur, modernist i exil, feminist och civilisationskritiker. Mai Zetterling (1925-1994) var skådespelerskan som avskydde sina roller, som tidigt lämnade Sverige, som av många ansågs obekväm och som hade svårt att finansiera sina sena projekt.

Hon debuterade som regissör med "Älskande par", fortsatte med "Nattlek", som gjorde skandal i Venedig, och den på sin tid av kritikerna sågade "Flickorna" från 1968 som nu fått närmast kultstatus. "The Women Who Cleaned The World", om den globala världsstäderskan som gör rent i Europa, var inspirerad av Maja Ekelöfs "Rapport från en skurhink". Hennes sista film blev "Amorosa" om Agnes von Krusenstjerna. I början av åttiotalet kom hennes uppgörelse med barndomen, Hollywood och moderskapet - självbiografin "Osminkat". I Katarina Wikars reportage medverkar filmvetaren Mariah Larsson som skrev sin doktorsavhandling "Skenet som bedrog" om Mai Zetterlings sextiotalsfilmer, filmproducenten Lisbeth Gabrielsson, skådespelaren Inga Landgré, Marianne Persson, lektor på STDH, och författaren Anneli Jordahl. Programmet sändes första gången våren 2010.

Hur talar man om ett konstår som varit så fyllt av förhoppningar, inställda planer och muséer som stängts, öppnats, för att sedan stängas igen? Vi blickar tillbaka på ett år som inte liknar något annat.

Kulturredaktionens Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén samtalar om de utställningar som faktiskt blev av, om de främsta konstupplevelserna 2020, men också hur pandemin satt sina spår på konstlivet för konstnärerna, konstinstitutionerna, gallerierna och besökarna. P1 Kultur ställer också frågan, går det att blicka i kristallkulan och förutsäga något om vad året som gått innebär för konsten nästa år? FÖRFATTAREN JOHN LE CARRÉ HAR AVLIDIT SAMTAL OCH ESSÄ Kulturjournalisten Mårten Blomkvist medverkar i dagens program i ett samtal om spionromanens mästare och kulturredaktionens mångårige medarbetare Mikael Timm reflekterar i dagens OBS över författaren, spionen och hans verk. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Maria Götselius

I dagens program håller vi en queerlitterär salong och ägnar oss åt utgivningen av den litteratur med queer-tema som kommit under året . Vilka var höjdpunkterna?

Sebastian Lönnlöv, bibliotekarie och skribent med bloggen Tekoppens  tankar/Skeva sidor och Anna Hellgren, kritiker på Expressen utser årets höjdpunkter. Vi pratar med författarveteranen Mian Lodalen. Hennes senaste romanen Lisa och Lilly är den första i en historisk romansvit om hur homosexuella i Sverige har haft det under de senaste hundra åren. Hur har hon mottagits för sina romaner sen Smulklubbens skamlösa systrar som kom 2003? Debutanten Anna Nygren, dramatiker och textilkonstnär, skriver om kärlek på lite avstånd eller mer i fantasin i Hunger. Hon talar om ett flickskap där åtrå och kärlek har sitt centrum i dagdrömmarna. Det vill vi veta mer om. Vi möter också Danny Ramadan, kanadensisk-syrisk författare vars prisbelönta The clothesline swing ännu inte finns på svenska och Khaled Alesmael, svensk-syrisk författare vars En port till havet - brev från arabiska bögar nyligen kommit ut. Caroline Farberger beslöt för tre år sedan att projektleda sin transition och blev folkkärt hyllad för att som VD på ett stort företag kommit ut som Caroline. Nu har tre år gått och boken Jag, Caroline - yrkeskvinna och familjefar är ute. Vi undrar om det är klart nu, eller? Dessutom tipsar Lisa Bergström om en lesbisk rom-com i julmiljö. som är ny för året: Happiest season. Årets höjdpunkter Enligt vår tvåhövdade kritikerkår bestående av Sebastian Lönnlöv och Anna Hellgren stack dessa böcker ut under året. Ocean Vuong: En stund är vi vackra på jorden. Roman. Natur och Kultur. Översättning: Andreas Lundberg. Johan Hilton: Vi är Orlando : en amerikansk tragedi. Sakprosa. Natur och Kultur. Ylva Karlsson: Månen, varelsen och jag. 6-9 år. Rabén och Sjögren. Hanna Rajs Lara: Under månen. Lyrik. Bonniers. Anneli Furmark: Gå med mig till hörnet. Serieroman. Ordfront. Eva-Stina Byggmästar: Vox Amoris. Lyrik. Marginal förlag. Wibke Brueggemann: Lycka är för losers. Unga vuxna. Natur och Kultur. Översättning: Amanda Svensson. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

Det är en annorlunda Nobelvecka - mitt under pandemin. Men vem är egentligen årets Nobelpristagare i litteratur? I dagens P1 Kultur blir det ett långt reportage om poeten Louise Glück och hennes texter.

Mycket klokt har redan sagts om Louise Glücks poesi. I dagens reportage av Lars Hermansson zoomar vi in särskilt på hennes användning av ordet själ, eller soul på engelska, men vi tittar också tillbaka på några tidigare poeter som tilldelats nobelpriset i litteratur. Ni hör bland andra Ann Sofie Barany, dramatiker och psykoanalytiker. Uppläsningar av Anna Pettersson. EFTER 13 ÅR - FILMEN "MR LONELY" FÅR SVENSK PREMIÄR "Mr Lonely" av regissören Harmony Korine visades i Cannes 2007 och senare även på Stockholms filmfestival. I veckan, mitt under denna märkliga coronavinter, hade den till slut svensk biopremiär. I alla fall för er som bor i Sundsvall, vi andra kan se den via hyrplattformar. Kulturredaktionens filmkritiker Lisa Bergström har sett den. VECKANS ORD: NOBELFROSSA Varje vecka väljer kulturredaktionen ett ord som på något sätt sätter fingret på vår tid. Den här veckan är det Fredrik Wadström som tittar närmare på "Nobelfrossa". OBS-ESSÄ: CLARICE LISPECTOR OCH SKÄRGÅRDENS FLUGOR För 100 år sedan i dag föddes en av 1900-talets stora författare. Clarice Lispector föddes i en judisk familj och lämnade Europa redan som spädbarn, hamnade i Brasilien och betraktas sedan länge som en av landets, om inte kontinentens, främsta och mest gåtfulla författare. Vi får en litterär essä av författaren Zara Kjellner. Programledare: Lisa Wall Producenter: Felicia Frithiof / Natacha López

Nyligen såldes skulpturen "Crocodile, egg, man" av den svenska konstnärsduon Nathalie Djurberg och Hans Berg för rekordbeloppet 16 miljoner. Gynnas konstmarknaden av pandemin, till skillnad från övrig kultur?

FÖRSTA INTERVJUN MED NYHETSSAJTEN BULLETINS KULTURCHEF Paulina Neuding är chefredaktör för den nya nyhetssajten "Bulletin" som just nu plockar namnkunniga medarbetare ur det svenska medielandskapet. Hittills har till exempel Ivar Arpi, Nina Lekander och Per Gudmundson skrivit kontrakt och idag blir det offentligt vem som blir tidningens kulturchef. Den nya tidningen har kallats "högersajt" men Bulletin är enligt chefredaktören Paulina Neuding en dagstidning på nätet med fokus på opinion och utrikesbevakning. Ledarsidan kommer att vara liberal-konservativ men nyhets- och kulturdelen ska vara neutral, enligt Neuding. GEORGINA ADAM, PROFFS PÅ HUR KONSTMARKNADEN BETER SIG I KRISTIDER Gunnar Bolin har talat med Georgina Adam som är världens ledande experter på konstmarknaden och hur den förhåller sig till politik och samhälle. Vilket slags konst och antikviteter har sålt bäst under pandemin? Vi diskuterar konstens flytande värde med Pontus Silfverstolpe, antikexpert från Barnebys auktionssajt och Johanna Malm från Galleriförbundet. KÄRLEKEN TILL ALFRED NOBEL Intervju med den nya Akademiledamoten Ingrid Carlberg om arbetet med biografin om Alfred Nobel Nobel: "Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" som kom 2019 och nominerades till Augustpriset. Nina Asarnoj träffade henne i Riksarkivet vid Västerbrons fäste, där mycket av researcharbetet försiggått. OBS-ESSÄN HANDLAR OM HUNGER I veckan tilldelas FN:s livsmedelsprogram World food programme Nobels fredspris bland annat för sina ansträngningar att bekämpa hunger och för ansträngningarna att förhindra att hunger används som ett vapen för krig och konflikt. I denna essä reflekterar kulturskribenten Kristina Lindquist över den utbredda hungern som vi alla kan relatera till, men lätt glömmer när magen är full. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Vad är egentligen storyn bakom Chewbaccas läten i Star Wars? Och jetmotorernas vrål i "Top Gun"? "Konsten att skapa ett soundtrack" berättar om filmljudets hemliga liv. Roger Wilson träffade filmens regissör Midge Costin när filmen hade sin europapremiär på filmfestivalen i Cannes.

"Konsten att skapa ett soundtrack" är en dokumentär om att lyssna på film. Om hjältarna i mixerrummet som står för en mycket större del av filmupplevelsen än vi oftast tänker på. I den här fascinerande filmen får man veta allt om hur man bygger rollfigurer och story med hjälp av ljud, film, men det snackas också en hel del yrkesknep också som hur man bäddar in en katts jamande på ljudspåret för att förebåda Jordens undergång. Eller vilken central roll artisten Barbra Streisand hade i stereoljudets framgångar på bio. Roger Wilson träffade dokumentärens regissör Midge Costin när hennes film hade sin Europapremiär på filmfestivalen i Cannes. Hon har själv en lång karriär inom filmljudsbranschen, bland annat har hon arbetat med actionfilmer som "Armageddon" och "Con Air" trots att hon inte gillar filmer med för hög volym. "Konsten att skapa ett soundtrack" finns att se på SVT Play till och med april 2021.

När vet man att man är färdig - med en bok, ett musikstycke eller en pjäs? Ett kulturreportage om att avsluta sitt verk, överlåta en föreställning till ensemblen eller bara lyckas knyta ihop säcken.

Varje berättelse måste ha ett slut. Men vad händer när författaren, regissören eller konstnären når slutet? Hur vet man att man är klar? Hur är det att skiljas ifrån sina rollfigurer? Och vad händer i kroppen när man lämnar ett färdigställt verk? Om konstnärens förhållande till avslutet. Ett kulturreportage av Richard Dinter med teater- och operaregissören Hilda Hellwig, filmregissör Jonas Selberg och poeten Jenny Tunedal.

I år skulle den inflytelserika poeten Paul Celan ha fyllt 100 år. Lagom till minnesdagen gavs "Det sena verket" ut en diktbok med fem av de senare verk. P1 Kultur försöker reda ut vad hans dikter säger läsarna idag.

Paul Celans hundraårsdag skulle ha firats på ett flertal olika ställen i Sverige om det inte varit för pandemin naturligtvis även runt om i Europa och inte minst Tyskland. Den rumänskfödde tyskspråkige, judiske diktaren anses allmänt vara en av förra seklets mest betydande diktare och man ser fortfarande anspelningar hans poesi i var och varannan ny diktsamling som kommer ut. Dagens P1 Kultur gästas av kritikern Lars Hermansson, som läst "Det sena verket". Hur skrev Celan och hur utvecklas diktningen i de fem verken som ingår i samlingen? Hur står sig de nya översättningarna av litteraturprofessorn och akademieledamoten Anders Olsson? Och i ett reportage av Katarina Wikars fördjupas bilden av Paul Celan. Ur arkiven får vi bland annat höra honom själv läsa dikter och dessutom blir det intervjuer med författarna Cecilia Hansson och Gabriel Itkes-Sznap som berättar hur de läser Celan. Varför är han så betydelsefull för dem? OBS-ESSÄN På torsdag är det Nobeldagen och poeten Louise Glück skulle ha mottagit årets nobelpris i litteratur ur kungens hand i Stockholms konserthus. Nu blir det inte så, pandemin sätter stopp för det, men i dagens essä skriver en av Glücks svenska översättare  Jonas Brun  om hennes författarskap och ger nycklar till läsningen av hennes dikter. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Höstens storfilm "Mulan" släpps direkt för streaming utan att passera biograf. Hur har förhållandet mellan biofönstret och TV-rutan förändrats under Coronaåret?

NY VERSION AV MULAN DIREKT PÅ DISNEY+ Allt fler filmer släpps direkt på en streamingtjänst utan att först visas på biograf. P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström och Roger Wilson pratar om vad det innebär när allt fler storfilmer går att se hemma. Nyligen kom också nyheten att Warner Brothers kommande filmer 2021 kommer att släppas direkt på HBO Max, detta som en konsekvens av Cornaepedemien. HBO Max kommer till Europa hösten 2021 BAKOM KULISSERNA I HOLLYWWOD Vi har sett David Finchers nya film Mank på Netflix. Den handlar om manusförfattaren Herman J Mankiewicz, mannen som är andra hjärnhalvan bakom den film som ofta hamnar i topp när världens bästa filmer ska väljas ut: Citizen Kane. Den film som regisserades av det då 24-åriga underbarnet Orson Welles och som fick premiär 1941. Filmkritikern Mårten Blomkvist och P1 Kulturs Joakim Silverdal har sett "Mank". "Mank" släpps på Netflix 4 december 2020. BARNHEMSLIV I AFGHANISTAN UNDER SOVJETOCKUPATIONEN Roger Wilson har pratat med regissören Shahrbanoo Sadat, som gjort den afghanska filmen Barnhemmet. En berättelse om några tonårspojkar som växer upp på ett barnhem med ryska på schemat och som utspelas under den period på 80-talet då Afghanistan var ockuperat av Sovjetunionen. Filmen är baserad på verkliga dagboksanteckningar från tiden. "Barnhemmet" går att streama på TriArtPlay och släpps på bio vecka 50. KLASSIKERN: PARAPLYERNA I CHERBOURG Veckans klassiker råkar också vara Roger Wilsons favoritfilm nummer ett. Musikalen från 1964 som vann Guldpalmen i Cannes samma år, är ett färgrikt, sentimentalt kärleksdrama mellan en paraplyförsäljerska och en bilmekaniker i regi av Jacques Demy. Han var för övrigt filmregissören Agnès Vardas äkta man. Musiken är komponerad av Michel Legrand, men skådespelarna i filmen mimade bara sina framsjungna repliker. Lars Lönroth har gjort veckans klassiker som är en repris. "Paraplyerna i Cherbourg" går att streama gratis på www.cinemateket.se fram till den 7 december. VECKANS KULTURTIPS: The 40-Year-Old Version (Netflix) Emma Engström tipsar om komedin "The 40-Year-Old Version" med manus och regi av Radha Blank om den otursförföljda New York-dramatikern Radha som inleder en karriär som rappare när hennes pjäser inte uppskattas efter förtjänst. "The 40-Year-Old Version" hade premiär på Netflix 9 oktober 2020. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Att bygga i trä har blivit modernt igen. Vi möter två prisade arkitekter i P1 Kultur.

Den senaste veckan har P1 Kultur sänt en serie reportage om hållbar arkitektur, där materialet trä spelat en viktig roll. På onsdagskvällen delade branschorganisationen Svenskt Trä ut Träpriset 2020 till Atelje i Södersvik Arkitekterna Anders Johansson och Anja Johansson Thedenius, som står bakom den prisade byggnaden, kommer till P1 Kulturs studio för att berättare mer. HÖG TID FÖR JULMUSIK I år började vi lyssna på julmusik ovanligt tidigt, och utbudet är ovanligt stort. Kulturredaktionens Viveca Bladh har fyllt öronen med julefröjd. ARENAPIANISTEN NILS FRAHM Den tyske pianisten och kompositören Nils Frahm har beskrivits som en brygga mellan klassisk och elektronisk musik, och har de senaste tio åren växt ut till att bli en storstjärna som säljer ut konserthus världen över. P1 Kulturs Jonathan Eklund har låtit sig ryckas med av konsertfilmen Tripping with Nils Frahm. ZORN UNDER MIKROSKOPET Nu ska Anders Zorns konstnärliga hemligheter avslöjas - med hjälp av UV-ljus och röntgen. Kulturredaktionens Mina Benaissa har talat med Emma Jansson, teknisk konsthistoriker. VECKANS ORD Jenny Teleman om trollkarlshattens betydelse för den svenska skolan. ESSÄ Tanken på att ens position på arbetsplatsen eller i samhället enbart ska bero på ens förmåga och prestationer kan verka självklar. Men namnet på den principen - meritokrati - myntades faktiskt i en bok som ville varna för detta system. Historikern Kaj Landberg tycker att vi har goda skäl att lyssna till varningarna. Programledare: Felicia Frithiof Producent: Dahlia Naji

En av världens mest kända arkitekter gör hus i trä och papprör som utmanar formerna. Hans vision är att bygga med kärlek för att hjälpa människor i katastrofområden. Möt Shigeru Ban.

Om man bygger med omsorg blir husen ofta älskade och då vill människor ha de kvar, säger Shigeru Ban till vår reporter Cecilia Blomberg i del fyra av P1 Kulturs reportageserie om arkitektur och hållbarhet. DET REGNAR MELODIFESTIVALARTISTER En melloartist i timmen och åtta om dagen avslöjas under tre dagar. Hur gångbart är konceptet? Och kan Sveriges Radios melodifestivalkommentator Carolina Norén övertyga dagens skeptiske programledare Gunnar Bolin om att Melodifestivalen är intressant rent musikaliskt och inte bara en härlig show och ett tv-spektakel? OBS-ESSÄN: ATT VARA MÄNNISKA ÄR ATT VARA TVETYDIG Visst är tydlighet och entydighet bra, i vissa sammanhang, men om vi ska tala om litteratur och om vad det innebär att vara människa, så måste vi våga uttrycka oss tvetydigt. För detta pläderar författaren Amanda Svensson i dagens essä, som är en repris från i våras. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Anna Tullberg 

P1 Kultur åker till Vancouver för att fortsätta ta reda på hur stora korslimmade träskivor håller på att revolutionera arkitekturen.

I tredje avsnittet av vår reportageserie "Arkitektur och hållbarhet", hör vi bland annat om ambitionen att bygga trähus som är över 100 våningar höga och hur tech företagen börjat intressera sig i träarkitekturen. Det här avsnittet är gjort av Cecilia Blomberg som besökte Vancouver, staden som ligger i framkant i världen när det gäller klimatneutralt byggande, under hösten 2019. ESSÄ: Allt Niklas Qvarnström inte vill säga om Borges Nyligen kom den tredje delen av Jorge Luis Borges samlade verk på svenska. Men eftersom att det är många som gjort utläggningar om den inflytelserika författaren har dagens essäist, författaren Niklas Qvarnström, beslutat sig för att absolut inte bli en av dem.

Med oförminskad kraft fortsätter protesterna mot att president Lukasjenko sitter kvar vid makten och redan från början präglades demonstrationerna av sång. Varför är den så viktig i kampen för demokrati?

Den Fria kören har blivit en del av den oppositionella rörelsen i Belarus och i dagens P1 Kultur intervjuas Galin Kazimirovskaja, körledaren för Fria kören i Minsk, av Fredrik Wadström som också medverkar i ett samtal om situationen i Belarus. Hur kommer det sig att demonstrationerna inte mattas av, trots att de nu pågått i 15 veckor? Och varför är omvärldens reaktioner på det som händer, förhållandevis lågmälda? "VIVIAN" AV CHRISTINA HESSELHOLDT I en nyugiven roman av den danska, hyllade författaren Christina Hesselholdt berättas historien om fotografen Vivian Maier (1926-2009). Hon levde ett stillsamt liv och arbetade som barnflicka i New York och Chicago - men - strax innan hon gick bort, upptäcktes en skatt av fotografier. Det var bilder från fyra decennier och idag anses de vara bland de främsta i 1900-talets fotohistoria. Romanen, som nominerades till Nordiska rådets litteraturpris 2017, är översatt av Ninni Holmqvist. Kulturredaktionens mångåriga medarbetare Mikael Timm kommer till P1 Kultur-studion för ett samtal om boken och Vivian Maiers unika fotografier. DAGENS OBS-ESSÄ "Plakatpoesi" har länge varit ett av de värsta skällsorden i lyrikkritikerns vokabulär. Ofta kombinerat med förolämpningen "som på 70-talet". Mer än så behöver inte sägas för att avfärda ett verk. Till och med Göran Greider har sagt att han inte gillar plakatpoesi. Men vad är egentligen en plakatdikt? Är den per definition dålig? Litteraturkritikern Ann Lingebrandt återvänder till 1960- och 1970-talen och utforskar plakatpoesins era. KONST FÖR SMÅKRYP Igår var det första advent och snön har redan hunnit falla på flera ställen i landet. Så, även om det känns avlägset nu - det blir det sommar igen och då kommer det finnas konst för fåglar, humlor, skalbaggar, maskar och svampar i Västerbotten. Projektet som skulle vara klart i somras, kommer istället ha vernissage först sommaren 2021. Men, P1 Kulturs Joakim Silverdal har redan gjort ett exklusivt besök inne i skogsdungen som håller på att omvandlas till en "konstbiotop" i Järnäsklubb. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Katarina Frostensons nya bok "F - en färd" har kallats både oanständig och ond, men också hyllats som stor konst full av livsvisdom. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har fastnat för ett ord som förekommit i debatten: privilegium.

Begreppet har sina rötter i ståndssamhället, men enligt en i våra dagar populär föreställning blir den som åtnjuter ett privilegium själv blind för det. Som musikjournalisten i Svenska Dagbladet, som vittnade om sin coronadepression i söndags. Inställda konserter och uteblivna uppdrag gör henne så dyster att hon inte ens ser meningen med att läsa böcker eller se på teve. Hon upprepar för sig själv att hon är priviligierad - hon är varken ensam, sjuk eller fattig - men det betyder ingenting när hennes yrkesidentitet står på spel. När Katarina Frostensons nya bok "F - en färd" recenserades i samma tidning, härom veckan, beskrevs den som "låg, smutsig, så inåtvänd och privilegierad att man baxnar". Men idén om den priviligierades hemmablindhet stämmer inte riktigt på Frostenson. Hennes främsta privilegium är litteraturen, tillgången till och det djupa kunnandet om den. Hon inte bara ser det privilegiet - hon överlever med dess hjälp. Vid sidan av de dystra fängelsebesöken och de hätska utfallen mot en svekfull omvärld så består "F" av läsakter - referat, citat och tolkningar av världslitteraturen. Det är den som gör hennes belägenhet meningsfull, möjlig att uthärda. Kanske är litteraturen det enda privilegium som endast kan upprätthållas genom att delas? Det betyder inte nödvändigtvis att hon ser den belägenheten, och dess orsaker, klarare. Hon skriver själv att "författaren är vansklig som tänkare" eftersom "förvandlingen är litteraturens hjärta". Hon förkastar den kollektiva, juridiskt och medialt fastslagna berättelsen om hennes makes skuld som en ond saga, men väver också sin egen om hans oskuld och offerskap - med litteraturens hjälp. Recensionerna har i hög grad kretsat kring det där. Och visst: att bortse från bokens sanningsanspråk vore att omyndigförklara den. Men jag har inte sett en enda recensent som diskuterar sanningen i sak. Den har varit något givet; en utgångspunkt för moraliska omdömen, i huvudsak negativa. Avståndstaganden. Kanske är litteraturen, och konsten i vid mening, det enda privilegium som endast kan upprätthållas genom att delas? Och som är tillgängligt för alla som vill, och orkar. Men den kräver förstås en läsare som kan ta emot den. Man måste inte underkasta sig Katarina Frostensons sanning för att kunna läsa "F". Men man får nog lov att lägga sin egen åt sidan en stund, i synnerhet om det är den vedertagna. Och acceptera hennes, under läsningen. Som med vilken roman som helst, egentligen. Själv känner jag mig som en av änglarna i Himmel över Berlin. Med handen på författarens axel följer jag henne i stegen, och får lyssna på hennes tankar. Det är ett privilegium. Jag kommer att tänka på Peter Handkes dikt, Lied vom Kindsein, som inleder filmen. Sista strofen går så här, på svenska: När barnet var barn hade det inga åsikter om något hade inga vanor, satt ofta i skräddarställning, for iväg hade en virvel i håret och gjorde inga miner när det fotograferades

Caroline Cabot har skrivit en historiebok om SVTs alla julkalendrar från 1960 fram till 2020. En minnesfest men också en samhällsspegel. Få saker väcker så stor upprördhet som en julkalender utan snö.

JULKALENDERN GENOM TIDERNA Vi får besök av en riktig julkalendernörd Caroline Cabot har skrivit boken Julkalendern genom tiderna. I boken går hon igenom alla julkalendrar från starten 1960 till årets, 2020. Boken berättar om mottagandet av kalendrarna och innehåller många intervjuer med de inblandade, till exempel med en av dem som fjärrstyrde de elektroniska svansarna i Pelle Svanslös och scenografen bakom stadsmiljöerna i Tjuvarnas jul. TONÅRSTJEJER GJORDE ÅRETS MEST HYLLADE FILM "ROCKS" Det blir ett reportage om den hyllade brittiska filmen Rocks om hur två syskon lämnas ensamma av sin psykiskt instabila mamma. En tonårig storasyster och hennes lillebror får bara en lapp på köksbordet och några sedlar till mat. Det som håller huvudpersonen, den femtonåriga Rocks uppe, är tjejgänget från skolan. De tonåriga skådespelarna är amatörer och de var i högsta grad medskapande och var med och skrev dialog och improviserade fram filmen. Vår reporter Mina Benaissa har talat med Rocks producent Ameenah Ayub Allen. SVEN WOLLTERS SON OM TOMHETEN EFTER FADERNS DÖD I en öppenhjärtig intervju med P1 Kulturs Roger Wilson berättar Sven Wollters son Karl Seldahl om saknaden efter sin pappa som nyligen dog i sviterna av Covid 19. Den berömda skådespelaren ska ha blivit smittad under en arbetsresa till Stockholm. MIDSOMMARÅNGEST NORR OM POLCIRKELN Dessutom kommer regissören Jonas Selberg Augustsén och skådespelaren Bianca Kronlöf och berättar om filmen Den längsta dagen, en film i Short Cuts-stil där alla talar finska, med en mängd olika berättelser från en Midsommardygn, någonstans norr om polcirkeln, där solen egentligen aldrig går ner. Lite besvärligt när man är olycklig och inget hellre vill än att dagen ska ta slut. ARKIVKOLLEN: VARUHUSET P1 Kulturs reporter Lisa Bergström har djupdykt i SVTs Öppet Arkiv och har sett om Varuhuset för första gången sedan hon var nio år gammal. Dramaserien som var en av Sveriges första såpor, hade premiär 1987 och har blivit en del av det kollektiva svenska medvetandet. Men vad har det fått för plats i Lisas djuppsyke? Håller serien för en repris? Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Den pågående pandemin sätter avtryck i kulturen. När artisten Iiris Viljanen släpper sin andra skiva för i år, "En finsk jul", handlar det mycket om hur ett virus ändrat förutsättningarna för de stundande helgerna och det innersta i livet självt.

Iiris Viljanen är gäst i dagens P1 Kultur. KAN PANDEMIN SPORRA KREATIVITETEN? Kulturlivet har under året till stor del handlat om inställda föreställningar och uppskjutna premiärer. Men själva skapandet tycks på sina håll snarare ha sporrats av pandemin, till exempel inom spelutvecklingen. Reportage om hur undervegetationen i spelutvecklingen sett en ökad aktivitet under pandemiåret 2020. DOKUMENTÄR OM ARTISTEN YUNG LEAN Den svenska artisten Yung Lean slog igenom som 16 åring och har väckt minst lika stor uppmärksamhet internationellt som i hemlandet med sin mumliga sorgsna hiphop. Regissören Henrik Burman har under tre år följt den numera 24 åriga Jonatan Leandor Håstad, som han egentligen heter resultatet går imorgon upp på biograferna, dokumentärfilmen "Yung Lean: In My Head". ESSÄ: BERLIN ALEXANDERPLATZ ÄR EN ADRESS I HJÄRTATS MEST BULTANDE GRÄNDER Förra veckan utsågs Borhan Qurbanis "Berlin Alexanderplats" till årets bästa film på Stockholms filmfestival och i morgon kväll skulle den ha haft svensk biopremiär. Filmen är inte den första bearbetningen av Alfred Döblins roman med samma namn. Den blev långfilm redan 1931 och 1980 fick Rainer Werner Fassbinders drygt femton timmar långa tv-version med bland andra Günter Lamprecht och Hanna Schygulla ett enormt genomslag. Men vad är det som gör att berättelsen behåller sin aktualitet? Författaren Ulrika Kärnborg söker svaret i denna essä. Programledare: Saman Bakhtiari Sändningsproducent: Felicia Frithiof  Producent: Eskil Krogh Larsson

Luleåbiennalen har precis öppnat. Utspridd på en mängd platser kan många verk fortfarande upplevas. Möt några av konstnärerna som blickar in i dolda hörn av historien.

"Tiden på jorden" är titeln på 2020 års Luleåbiennal som öppnade i helgen. Ett fyrtiotal konstnärer har trots coronapandemin fått klart sina verk, filmer och installationer, De försöker alla beskriva verkligheten, inte som realismens konstnärer gjorde, utan absurt, teatraliskt och utopiskt. Kanske också för att förstå dolda berättelser ur historien bättre. ÖPPET FÖR KONSTUPPLEVELSER Museerna är stängda, men gallerierna och privata aktörer håller öppet. Kritiksamtal med Mårten Arndtzén som har sett Vera Frisén på Sotheby's, men har även fastnat för fotoboken "What happens when nothing happens" - samlade bilder av fotografen August Erikssons nattvandringar. HAMMARBY SJÖSTAD - HÅLLBAR STADSPLANERING 20 ÅR SENARE Hammarby Sjöstad var ett pilotprojekt inom det som kallas hållbar stadsplanering. Soporna transporteras i underjordiska sugsystem, bilvägarna byggdes till stor del bort och stor vikt lades vid ett grönt närområde där också regnvattnet samlas upp i kanaler. Anna Tullberg återvänder till Hammarby Sjöstad i sällskap med Stellan Fryxell, en av de arkitekter som skapade det som var tänkt som en mönsterstadsdel. Reportaget är en del av P1 Kulturs serie: "Arkitekturen och hållbarheten". ESSÄ Författaren Henrik Nilsson om hur dubbelspråkigheten leder till ett ständigt pågående dubbelliv. Om hur han länge brottades med spanskan och portugisiskan innan de blev en självklart del av hans värld. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

I Skellefteå byggs just nu norra Europas högsta hus helt i trä, kulturhuset Sara som blir ett landmärke i staden med sina 20 våningar. Bygget är en del av en större utveckling, sporrad inte minst av jakten på en mer koldioxid arkitektur.

Följ med reporter Cecilia Blomberg in på byggarbetsplatsen och hör om den moderna träarkitekturen i den första delen i P1 Kulturs reportageserie om husbyggandet för en ny tid. ESSÄ: VAD BERGET SAINTE-VICTORIE KAN LÄRA OSS OM KONSTEN  Kulturhistorien har sina heliga platser. Gator och kvarter som fått evigt liv i litteraturen eller landskap som förevigats i konsten. Bland de sistnämnda kvalificerar sig onekligen Sainte-Victoire med omnejd. Berget utanför Aix-en-Provence som blev Paul Cézannes favoritmotiv. Långt senare sökte även Peter Handke en insikt hos berget. Dan Jönsson berättar mer om vilken lärdomar berget har att ge. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Kulturredaktionens litteraturkritiker Anna Tullberg och Viveca Bladh kommenterar årets pristagare. Reporter: Björn Jansson. Programledare: Gunnar Bolin

Här nedan är Augustjuryns motiveringar: Årets svenska skönlitterära bok: "Samlade verk", Lydia Sandgren (Albert Bonniers Förlag).  Motivering: Lydia Sandgren bygger och befolkar ett eget litterärt universum fyllt av levande detaljer. Göteborg, med svartklubbar, sunkhak och universitetsbibliotek, blir spelplats för ett triangeldrama där den försvunna Cecilia är det svarta hål kring vilket romangestalterna graviterar. Samlade verk är en kärleksförklaring till litteraturen. Årets svenska fackbok: "Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige", Elin Anna Labba (Norstedts)  Motivering: Elin Anna Labba beskriver renskinn som så mjuka att det känns som att handen ska smälta när man stryker dem. Med samma stillsamma poetiska kraft i språket synliggör hon Sveriges tvångsförflyttningar av samerna, tvångsförflyttningar som söndrat urgamla släktband, nätverk och flyttleder. Genom att även väva in vittnesmål, arkivfotografier, kartor, jojkar och myndighets-papper riktar hon i denna mycket vackert formgivna bok nytt ljus på en mörk del av Sveriges historia. Årets svenska barn- och ungdomsbok: "Humlan Hanssons hemligheter" av Kristina Sigunsdotter & Ester Eriksson (Natur & Kultur) Motivering: Balansakten mellan existentiell smärta och humor är kongenial i Humlan Hanssons hemligheter. Den avväpnande berättelsen om bästissvek och växtvärk kickstartar i dagboksformat. Kristina Sigunsdotters text är skruvad och sällsynt levande. Ester Eriksson excellerar i svärta, i illustrationer som fångar Humlans konstnärssjäl. Här har hästtjejerna faktiskt hästhuvud, och den psykiskt sjuka fasterns konstnärskap ger relief åt Humlans tillvaro i ett text- och bildsamarbete som bjuder på vrålskratt och hjärtenyp. Lilla Augustpriset  "Offret", Nanna Mikkelsen (Södra Sandby) Motivering: Bidraget har ett expressivt bildspråk som gör texten skrämmande och skapar en dystopisk atmosfär. Jordens undergång kommer allt närmare. På klostret funderar noviserna över varför. Vad kan de göra för att stoppa det? Skickligt lockas läsaren in i en text som överraskar och där det finns mycket att tolka in. Svenska Förläggareföreningens Hederspris:  Per I. Gedin Motivering: Har en obändig tro på boken, förlagen och läsarna. Som framgångsrik och litterärt sensibel bokförläggare, debattör och branschpionjär har han under sju verksamma decennier kommit att bli en litteratursveriges nestor. Han har omdanat den svenska bokmarknaden med initiativ som kvalitetspocketen, den moderna bokklubben, branschstatistiken och Augustpriset. Till allt detta kommer hans gärning som författare av verk om bokmarknaden, förlagsvärlden, samt konst- och litteraturhistoria. Med sitt outtröttliga arbete har Per I. Gedin vitaliserat och berikat den svenska bokbranschen.

Inför eftermiddagens tillkännagivande av Augustprisvinnarna 2020 håller P1 Kulturs Gunnar Bolin i ett samtal om de nominerade böckerna. Vilka borde vinna och vilka är lågoddsarna?

Nominerade till Årets svenska skönlitterära bok "Minnestrådar", Carola Hansson, Albert Bonniers Förlag Nazismen är på frammarsch i 30-talets Tyskland. I den tätt komponerade romanen Minnestrådar väcker berättarrösten liv i tre judiska ungdomars livsöden. På ett jordbrukskollektiv utanför Falun möter ideal verklighet och tillfälligheter blir livsavgörande. En utsökt ordväv som kräver läsarens fulla uppmärksamhet. "Splendor", Stefan Lindberg, Albert Bonniers Förlag Stefan Lindberg balanserar skickligt mellan autofiktion och skröna. Splendor är en själens pikaresk, en svart komedi. Med humor och stor kännedom om skapandets villkor borrar berättelsen skoningslöst efter hemligheter i jagets, sorgens, och en mardrömslik förtvivlans mysteriösa djup. "Jag ser allt du gör", Annika Norlin, Weyler förlag Med skarp blick för mänskliga beteenden och en skev, lite sotig humor skriver Annika Norlin träffsäkert om bekräftelsetörst, sorg och gruppdynamik i ett punkband på turné genom Europa. I novellsamlingen Jag ser allt du gör porträtteras en samling udda människor med ömsint generositet, värme och stor psykologisk insikt. "Samlade verk", Lydia Sandgren, Albert Bonniers Förlag Lydia Sandgren bygger och befolkar ett eget litterärt universum fyllt av levande detaljer. Göteborg, med svartklubbar, sunkhak och universitetsbibliotek, blir spelplats för ett triangeldrama där den försvunna Cecilia är det svarta hål kring vilket romangestalterna graviterar. Samlade verk är en kärleksförklaring till litteraturen. "Jordlöparens bok. Om natur, konst och människor", Thomas Tidholm, Ordfront förlag I sin vackert formgivna, prosalyriska tankebok ställer Thomas Tidholm grundläggande frågor om människans förhållande till naturen. Är det möjligt för oss människor att återförenas och försonas med en natur som vi successivt har avskärmat oss ifrån? Med poetisk precision och klargörande enkelhet bygger Jordlöparens bok broar mellan två världar. "Renegater", Klas Östergren, Polaris Klas Östergren tar grepp om den svenska samtiden i detta mäktiga romanbygge. Med berättarglädje och hantverksskicklighet skapas ett förtätat tidsdokument på musikalisk prosa där säcken knyts ihop på ett snillrikt sätt. Renegater är slutet på en era och en läsfest utan motstycke. Nominerade till Årets svenska fackbok "Livets tunna väggar", Nina Burton, Albert Bonniers Förlag Med snillrik grace och elegans tar Nina Burton sig an naturen och djurens språk genom att på nära håll studera de myror, bin, rävar och ekorrar som gjort hennes mormors sommarhus till sitt eget. Nyfiket lär hon sig mer om deras intelligens, samarbetsförmågor och individualitet och delar generöst med sig av sina upptäckter i denna essäsamling som påminner om att det stora finns i det lilla, och inte sällan alldeles om husknuten. "Familjen", Johanna Bäckström Lerneby, Mondial I över tio år har Johanna Bäckström Lerneby kartlagt en familj som med sitt skräckvälde styr och kontrollerar Angered i Göteborg. Klart och tydligt med stor glöd och närvaro, men utan pekpinnar, ger hon läsaren inblick i hur detta parallellsamhälle kunnat uppstå, och växa. Och vad som gjorts för att bekämpa det. Ett högaktuellt samtidsdokument. "Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige", Elin Anna Labba, Norstedts Elin Anna Labba beskriver renskinn som så mjuka att det känns som att handen ska smälta när man stryker dem. Med samma stillsamma poetiska kraft i språket synliggör hon Sveriges tvångsförflyttningar av samerna, tvångsförflyttningar som söndrat urgamla släktband, nätverk och flyttleder. Genom att även väva in vittnesmål, arkivfotografier, kartor, jojkar och myndighets-papper riktar hon i denna mycket vackert formgivna bok nytt ljus på en mörk del av Sveriges historia. "Längta hem, längta bort. En essä om litteratur på flykt", Kristoffer Leandoer, Natur & Kultur I en myllrande rik essäsamling tar Kristoffer Leandoer med läsaren på en svindlande resa genom hundratals författare av skönlitteratur, serier och låttexter David Bowie, Oscar Wilde, Henry James, Olga Tokarczuk, Ursula K Le Guin och många fler som flytt från regimer, krig, tonår, konventioner eller sig själva. Lärt, men lätt, om komplexa frågor om språk och hemvist och vad det betyder för oss. "Trubbel. Berättelsen om Olle Adolphson", Jan Malmborg, Albert Bonniers Förlag En synnerligen välresearchad, generös och inbjudande biografi om en gåtfull och motsägelsefull mångsidig man vars sånger många hört, men färre kommit in på livet. Ett lika finstämt som initierat porträtt av denne vissångare, poet, textförfattare och målare vars verk, och liv, ständigt balanserade mellan dur och moll. Imponerar gör också den insatta skildringen av det sena 1950-talets nyfikenhet och törst efter nya intryck som präglade många av tidens kreatörer, inte minst Olle Adolphson själv. "Sverigevänner. Historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn", Arash Sanari, Volante Med både finess och värme, humor och svärta, berättar Arash Sanari en bitterljuv historia om hur hans familj från Iran försöker anpassa sig till Sverige och, många gånger obegripliga, svenska seder och bruk. Genom att varva sin pappas dagboksanteckningar med sina egna ger han ögonöppnande perspektiv på vad det innebär att byta både land och kultur.  Den enes integration kan bli den andres isolation. Nominerade till Årets svenska barn- och ungdomsbok "Mitt bottenliv. Av en ensam axolotl", Linda Bondestam, Berghs Förlag Mitt bottenliv erbjuder en humoristisk och hoppfull klimatberättelse i autofiktionsformat. En utrotningshotad salamander förundras över allt skräp som fyller havet, och sveps iväg av en tsunami förorsakad av människans klimatpåverkan. Fram träder ett ekosystem i fritt fall. Miljökatastrofen gestaltas med dov kolorism och stringent text snillrikt infogad på de välutnyttjade uppslagen. Verket visar Linda Bondestams virtuositet genom att begagna och berika bilderbokens hela repertoar. "Kråkorna", Anders Fager & Peter Bergting, Natur & Kultur Att trauman överförs från generation till generation gestaltas som aldrig förr i serieromanen Kråkorna, där Kim, som får ärva en övergiven släktgård på landsbygden, konfronterar sitt såriga arv. Anders Fager portionerar ut texten på flera nivåer, i form av post it-lappar och röster från det förflutna. Sömlöst griper Peter Bergtings stämningsmättade bildberättande in i skildringen av att möta ett smärtsamt ursprung. Kusliga skräckelement och folktro fördjupar rörande den olust som ruvar över både Kim och läsaren. "Billie, Korven och havet", Julia Hansson, Natur & Kultur En solsmekt dag på stranden har sällan fångats som i Billie, Korven och havet. Julia Hanssons sinnliga bilderboksdebut bågnar av strandkänsla och värme genom en makalös ljussättning som ger kroppslig igenkänning. Med bravur tecknas barnets vilja och motvilja lika finessrikt som solstrålarnas spel. Eftermiddagssolens sken framkallar badandets bestyr så att sandkornen, parasollskuggan och frottéhanddukens strävhet känns i skinnet på både den vuxna betraktaren och på det barn som likt Billie inte alltid vill kasta sig i vattnet. "Kom dagen, kom natten", Åsa Lind & Emma Virke, Lilla Piratförlaget Dragspelsformatet kommer till sin fulla rätt i Kom dagen, kom natten, där en dag- och en nattsida vecklas ut. Ur det lilla barnets perspektiv levandegörs en sensommardag på landet, där hjärtat pulserar i marken, solstrålar värmer och ensamhet trollas bort. Vardag övergår efterhand i dröm och i en önskan om att våga släppa sina flytkuddar. Åsa Linds lättflytande vers rymmer ett poetiskt anslag som Emma Virkes perspektivrika illustrationer känsligt fördjupar. Hyllningen till en sinnlig barndomsvärld och nordisk sommar, och till själva bilderboksformatet, hänför. "Humlan Hanssons hemligheter", Kristina Sigunsdotter & Ester Eriksson, Natur & Kultur Balansakten mellan existentiell smärta och humor är kongenial i Humlan Hanssons hemligheter. Den avväpnande berättelsen om bästissvek och växtvärk kickstartar i dagboksformat. Kristina Sigunsdotters text är skruvad och sällsynt levande. Ester Eriksson excellerar i svärta, i illustrationer som fångar Humlans konstnärssjäl. Här har hästtjejerna faktiskt hästhuvud, och den psykiskt sjuka fasterns konstnärskap ger relief åt Humlans tillvaro i ett text- och bildsamarbete som bjuder på vrålskratt och hjärtenyp. "Alltid hejdå", Alma Thörn, Galago Alma Thörns självbiografiska debut handlar om att längta hem innan man farit, tvingas välja mellan människor man älskar och om att alltid behöva säga hejdå. Med bildberättelsens medel fångas lyhört känslan av hemlängtan och otillräcklighet över generationsgränserna. En tolvårig Alma slits mellan sin mamma och pappa, likt hennes mamma gjorde trettio år tidigare. Gråskala och sepia går omlott för att markera de tidslager som återges med fullständig tonträff. Alltid hejdå är en serieroman sedd genom barnets ögon som skär i hjärtat och ger en varm kram på samma gång. DAGENS OBS-ESSÄ I dag, 23 november, är det 100 år sedan Paul Celan föddes. Den rumänskfödde tyskspråkige, judiske diktaren anses allmänt vara en av förra seklets mest betydande diktare och man ser fortfarande anspelningar hans poesi i var och varannan ny diktsamling som kommer ut. I år kommer också ett par stora volymer med översättningar av hans dikter. En av översättarna, författaren Eva Ström, reflekterar i dagens essä över Celan poesi. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer en medarbetare på Kulturredaktionen ett ord i tiden. En åter igen aktuell fråga är hur hemarbetet förändrar vår relation till bostaden. Veckans ord är: planlösning.

Det är inte alla som kan ta arbetet hem till bostaden. Det är inte heller alla som har möjlighet eller ens råd att välja hur de vill bo. Men oaktat det så ställer den ökade mängden hemarbete nya frågor till våra hem. Det som tidigare nästan sågs som en förmån, att få ta en jobbdag hemma, är i pandemitider inte längre nödvändigtvis eftertraktat. Och det har inte sällan med just planlösningen att göra. De luftiga under en period nästan självsäljande bostäderna där kök, vardagsrum och hallar liksom flyter ihop utan några mellanväggar har plötsligt blivit ett problem. Mellanväggarna har många börjat längta efter igen när de olika digitala mötena och lektionerna ska samsas i samma vägglösa utrymmen. I brist på ens ett kök att stänga in sig i har barnkammarens ofta könsstereotypa inredningar börjat dyka upp i många arbetsmöten. isoleringen fick oss att drömma om och iscensätta det kollektiva. Arkitekturskribenten Dan Hallemar skrev i Sydsvenskan om det här nya tillståndet och arkitekturen. Om att den tidigare trean på 128 luftiga kvadratmeter i nya fastigheter trängs ihop på högst 65 kvadratmeter. Samtidigt rationaliseras gemensamma utrymmen i nya fastigheter bort på grund av de höga kvadratmeterpriserna. Trappuppgångarna har blivit klaustrofobiska. Tvättstugor och förråd trycks in i lägenheterna. Till och med grannsämjan eller osämjan är bortbyggd, för man träffas knappt längre. Men det finns en motsatt rörelse, ett nytt kollektivhustänkande. Flerfamiljshus i nya spjutspetsprojekt har i sina planlösningar luckrat upp den privata ytan. Det privata boendet har blivit ännu mindre, men istället delar många på en ny typ av sociala utrymmen. Alltså vi bor mindre, men har tillgång till mer än vad vi betalar för är tanken. Det här är delvis en konsekvens av prisuppgången på bostäder, men handlar också om att det finns en längtan efter umgänge. Frågan är väl hur just det fungerar i pandemitider. Men om vi tänker nästa steg, så skulle ytterligare en konsekvens av Coronan kunna leda till att kontoren i innerstäderna blir överflödiga om vi fortsätter jobba hemma. Då skulle det kunna påverka stadens planlösning, ja förlåt stadsplanen. Kontoren skulle kunna byggas om till små lägenheter men med sådana här gemensamma vardagsrum och arbetsplatser i husen. Då skulle den planlösningen som ett avtryck av en tids ideal och drömmar, likt årsringarna i ett träd, i framtiden kunna föras tillbaka till den här instängda covidtiden. Kanske till och med ge ett avtryck med någon sorts ljus runt sig. Att isoleringen fick oss att drömma om och iscensätta det kollektiva. Under tiden kommer den luftiga planlösningen i det som fram till idag betraktats som moderna bostäder kännas allt mer trång. Och i brist på väggar kommer jobbmöten fortsätta innehålla bilder ur barnens sagovärldar.

Idag har filmen Greta premiär. Den tar oss med från första dagens skolstrejk till seglatsen över atlanten och hennes numera världsberömda tal på FN:s klimatmöte i New York.

Greta Thunberg har beskrivits som en Jeanne d'Arc, en global influencer och som den ofrivilliga frälsaren. Men hur kommer det sig att en 15-årig tjej från Sverige fick ett sådant genomslag världen över? Vad var det som gjorde att hon väckte så mycket engagemang som genererade både beundran och hat? Och vad har hon egentligen betytt för klimatpolitiken idag? För att prata om detta har P1 Kultur bjudit in krönikören och fd talskrivaren Moa Berglöf och författaren och redaktören Jesper Weihtz. STOCKHOLMS FILMFESTIVAL SUMMERAS Lisa Bergström har intervjuat Michel Franco som tilldelades Stockholm Impact Award om hans film New Order en dystopisk film om det segregerade Mexiko. Roger Wilson har pratat med Burhan Qurbani regissören till vinnarfilmen Berlin Alexanderplatz. KLASSIKER BEETHOVENS STRÅKKVARTETT NR 15 I A-MOLL Ludwig van Beethoven blev geniförklarad av sin samtid och stundtals hyllad nästan som en rockstjärna. Men hans sista kompositioner, skrivna åren innan hans död 1827, fann en del beundrare obegripliga. Kanske för att musiken kom från framtiden? Mikael Timm dyker ned i Beethovens Stråkkvartett nr 15 i a-moll. VECKANS TV-SERIETIPS: Duraid Al-Khasmisi har sett den turkiska TV-serien Ethos på Netflix. TV-serien följer en grupp människor i Istanbul och skildrar det komplexa turkiska samhället när människor från olika samhällsklasser och bakgrunder möts. Här möts och krockar modernitet och konservativism, sekulärism och religiositet, fattig och rik. Programledare: Roger Wilson Producent: Marie Liljedahl

Efter Stefan Löfvens besked om en begränsning av allmänna sammankomster till max 8 personer i måndag har kultursverige ställt in och ställt om men var det förhastat med tanke på att det är Länsstyrelserna som beslutar om den sittande publiken? Kulturminister Amanda Lind svarar.

SYDKOREANSKA K-POP-BANDET BTS SLÄPPER SKIVA Det koreanska K-pop-bandet BTS släpper på fredag sitt femte studioalbum, BE. Samtal med P3:s Tina Mehrafzoon om genren och om det storsäljande pojkbandet som står för 0,3 procent av sydkoreas BNP. FLORENCE VALENTIN ÄR TILLBAKA MED NY MUSIK "Florence Valentin" är bandet som slog igenom med låten "Allt dom bygger upp ska vi meja ner" i början av 00-talet. Efter tre fullängdare la sig bandet i träda - fram till nu. På fredag släpps den nya skivan "Det var en gång". Sångaren Love Antell är gäst i P1 Kultur. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi närmar oss slutet på ett år av uppskjutna biopremiärer. Hur påverkar det filmbranschen? Och har svensk filmpolitik fastnat i en evig jämställdhetsdebatt?

Kommer den nya 8-personersgränsen att gälla även sittande publik? Måste alla biografer slå igen då, så här strax innan mellandagspremiärerna? Vad betyder det för branschen? Vi hör Pia Grünler (SF Studios), Jakob Lundström (Nonstop Entertainment) och Eva Esséen (Triart) i P1 Kultur. HAR FILMINSTITUTET KÖRT FAST? Svenska Filminstitutets fokus på jämställdhet och mångfald i filmproduktionen har skapat debatt under hösten. Samtidigt ser allt färre svensk film på bio, och nu riktas avgångskrav mot institutets VD Anna Serner. Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström har talat med både kritiker, tillskyndare och direktören för det hela. FILMFESTIVAL TROTS ALLT Stockholms internationella filmfestival pågår - trots allt - för fullt. Bland de filmer som visats finns Gomorra-regissören Matteo Garrones nya filmatisering av Pinocchio och Tryffeljägarna - en film om en av de mest hemliga delarna av Italiens matkultur. Hör regissörerna bakom dem - och den levande legenden Martin Scorsese, mottagare av festivalens lifetime achievement award. ESSÄ Författaren och kulturskribenten Elin Grelsson Almestad reflekterar över de "starka berättelsernas" oförmåga att leda till förändring. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

Det som skulle vara ett år av firande blev ett år inte likt något annat. När danskompaniet Norrdans nu fyller 25 år har det planerade jubileumsåret fått stöpas om.

VAD ÄR GREJEN MED BACHS GOLDBERGVARIATIONERNA? Det ikoniska verket som somliga beskriver som "ett Mount Everest för pianister", Goldbergvariationerna av Johann Sebastian Bach, har släppts i flera inspelningar i höst, bland annat med den kinesiske stjärnpianisten Lang Lang. Varför är stycket så populärt?  Samtal med P2:s Sara Norling. FRISTADSMUSIKER TAR TON I PITEÅ Piteå kommuns första fristadsmusiker utnämndes 2018 och heter Cris Gera. Han är en Zimbabwisk musiker som var tvungen att fly landet efter att ha blivit dödshotad på grund av en låt han skrev om den politiska krisen i landet. Nu använder han sig av konserter för att berätta sin historia och vår reporter Helene Alm träffade Cris Gera och bandmedlemmarna i en loge precis innan en av dessa konserter. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Nu har Lars Noréns fjärde dagbok kommit och precis som de tidigare, har den fått fin kritik som blandats med avsmak för elakheter och kulturskvaller varför väcker volymerna så starka känslor?

Lars Noréns nya bok ges ut 11 år efter den första "En dramatikers dagbok" 2008, de andra kom 2013 och 2016. Dagböckerna innehåller allt från banala vardagligheter till filosofiska resonemang, iakttagelser av samtiden och människorna deras förtjänster och tillkortakommanden. Det är gott om personer som inte passerar det norénska nålsögat och rallarsvingarna mot mediesverige, i synnerhet kulturredaktionerna, är många. Kulturjournalisten Sara Abdollahi är en hängiven Norénläsare och medverkar i dagens P1 Kultur i ett samtal tillsammans med kulturredaktionens Jenny Teleman om dagböckernas betydelse och varför de sticker ut i den svenska bokfloran. EN HOMMAGÉ TILL LARS NORÉN En författare som läst mycket Norén är Kristofer Flensmarck. Han debuterade 2005 och har främst varit verksam som poet, men 2016 kom romanen Jag är Hill. Nu är han återigen romanaktuell med boken In i smärtan om en dysfunktionell familj som samlas för att fira jul. Romanen beskrivs i pressmaterialet som en Hommage till Lars Norén. Nina Asarnoj ringde upp Kristofer Flensmarck i hans kyliga skrivarlya på Möllan i Malmö. VILKA BOKCIRKLAR UTSER SVERIGES RADIOS ROMANPRIS 2021? P1 Kultur söker nu bokcirklar till den lyssnarjury som ska bestämma vilken författare som får Sveriges Radios Romanpris 2021! Fyra cirklar kommer att väljas ut och förses med de fyra nominerade romanerna. En av medlemmarna i varje cirkel medverkar i den slutliga lyssnarjuryn, diskuterar under ledning av kulturredaktionens Jenny Teleman de nominerade böckerna i P1 och är med och utser en pristagare. Bokcirklar som vill vara med i lyssnarjuryn skriver en ansökan gärna så snart som möjligt och berättar vilka de är och varför de vill vara med och diskutera de nominerade romanerna. Senast 6 december vill romanpriset@sverigesradio.se få in ansökningarna. DAGENS OBS-ESSÄ Det är fasanfullt, nästan outhärdligt att läsa. Men Toni Morrisons romaner avslöjar inte bara rasismens djupa verkningar, den ger också en annan bild av vad kärlek kan vara, konstaterar Anna Remmets som i dag reflekterar under rubriken "Toni Morrison ger en radikal bild av kärlek" Programledare: Gunnar Bolins Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer Kulturredaktionen ett ord i tiden. Veckans ord är Fall.

Det var visserligen Biden som vann amerikanska presidentvalet men Trumps förlust dominerar nyhetsflödet. Han sparkar ministrar på Twitter, inleder en myriad juridiska processer, försöker mobilisera folkmassor mitt i värsta Coronan, och frågan kvarstår: vem som ska våga berätta för honom att han snart inte är president längre? Det spekuleras om han ska lämna landet, starta tevekanal, benåda sig själv. Det hela påminner i sin absurditet om nobelpristagaren Gabriel Garcia Marquez sjuttiotalsroman "Patriarkens höst" där en latinamerikansk diktator uråldrig och på övertid hasar genom sina salar som en elefant i snö omgiven av smickrare medan han mumlar, vilken skittidning, för helvete. De redan fallna landsfäderna från grannländerna sitter i galauniformer som de satt på sig bak och fram ovanpå pyjamasen och drömmer om den illusoriska båt som ska ge dem ett andra tillfälle. Är Danmark det nya Wuhan frågas det i en rubrik. De 17 miljoner Coronamuterade danska minkarnas öde avgörs i Folketinget och avlivningen pausas tills vidare. Ett antal redan döda minkar har dock redan fallit  ur en lastbil med dålig förankring och legat i drivor på motorväg E45 i kvällningen. Som en scen i en katastroffilm. Det är plötsligt svårt att minnas hur det var innan. Andra vågen. Kurvorna brant upp igen. Överallt. När man känner sig falla men inte vet vart. Det finns en kort text av surrealisten Jean Ferry från 50-talet om ett egendomligt land där allt är som när man i mörkret försöker sätta foten på det sista trappsteget, det som inte finns. Här är all materia som det obefintliga steget på er trappa skriver han. Man vänjer sig inte vid det, och ni ska inte komma hit. F kan vara Fallet. Som i Katarina Frostensons nya prosabok "F". Hennes hårdnackade vägran att se någon annan aspekt av verkligheten än den hon redan bestämt sig för. Sverige är en trång stövel, de som anklagat hennes fladdrande fjäril för övergrepp är megäror. När Arnaults fall inte prövas i Högsta domstolen utan han döms till fängelse och hon utesluts ur Akademien faller hon handlöst ner från sin upphöjda position, och samtidigt mer handgripligt från ett loft i Paris och bryter armen mot stengolvet. Om detta skriver hon insiktsfullt innan ältandet av oförrätterna åter tar överhanden. Att godta fallet. Att godta världen. Fallet som svävande. Känslan av att ge efter. Fallet för att känna sin tyngd. Och på ett stängt Moderna Museet i Stockholm står de fortfarande, Giacomettis skrovliga och sköra bronsskulpturer, så spröda att de skälver när någon går förbi. De har fått sina stora fötter förankrade som för att inte falla omkull. Han visar vad som finns kvar av människan när skenet är borta, skrev författaren Jean Genet. Och kanske är det så vi ser ut, tänker jag, när allt det yttre har fallit av. Det ändras timme för timme nu. Säger någon inne i Vita huset om Trumps humör eller processande. Tryggheten en illusion. Trappan ett hål. Allt kommer att gå över. Det måste bli bättre. Göras bättre. En morgon kommer vi att vakna och Trump inte vara överst i nyhetsflödet mer. Ett vaccin här. Vi kan gå hem till varandra. Paradoxalt nog fick hoppet om ett vaccin denna vecka ett videokommunikationsföretags värde att störtdyka. Och här snackar vi ett fall på si så där 15 miljarder dollar.

Den påkostade, prisade och populära tv-serien är tillbaka och historien har nått fram till 80-talet. Lady Diana Spencer gör entré och det brittiska kungahuset kommer att skaka i sina grundvalar. Igen.

På söndag är det premiär för den fjärde säsongen och kulturjournalisten och författaren Caroline Hainer och hovreportern Sara Ericsson diskuterar i dagens P1 Kultur hur väl serien lyckas ta hand om 80-talets dramatiska historia. Hur har de valt att gestalta Lady Diana och premiärminister Margarets Thatcher? Och hur bra är den här omgången, lovar det gott? STOCKHOLM FILMFESTIVAL ÄR IGÅNG I år det 75 filmer som ingår i festivalprogrammet och den grekiska filmen "Apples" är en av dem, kulturredaktionens Lisa Bergström har intervjuat filmens regissör Christos Nikou. Hör också skådespelerskan, regissören och författaren Isabella Rossellini som tilldelas festivalens pris "Stockholm Lifetime Achievement Award". Årets filmfestival är till stor del digital, så för den filmintresserade publiken över hela landet vad i utbudet sticker ut den här helgen? TINY TIM PORTRÄTTERAD I NY DOKUMENTÄR Filmaren Johan von Sydow har gjort "Tiny Tim: king for a day" en dokumentär om den originella artisten Tiny Tim, eller Herbert Khaury, som var mäkta populär under 60-talet. Han samarbetade med många artister och var en ständig gäst i amerikanska underhållningsprogram. Hur kunde den säregna artisten med sin ukulele, falsettsång och märkliga stil bli en sådan stjärna? P1 KULTUR MINNS FILMSKAPAREN FERNANDO "PINO" SOLANAS I veckan gick den inflytelserika argentinska regissören och politikern Fernando Solanas bort i covid-19, 84 år gammal. Han debuterade 1968 med den över fyra timmar långa dokumentären "Smältugnarnas timme", en film som blev en av grundpelarna för den latinamerikanska filmrörelsen "Third cinema". P1 Kulturs Emma Engström minns en av Sydamerikas viktigaste filmskapare. GANGS OF LONDON Actionfilm-skaparen Gareth Evans "The Raid: Redemption" ritade om kartan för hur våldsamma fightscener kan se ut, nu är han tillbaka med gangsterserien "Gangs of London". Joakim Silverdal, som utnämnde den till en av årets bästa serier i Kulturnytt i veckan, medverkar och förklarar varför! Dessutom tipsar vi om serierna "Jakten på en mördare" och andra säsongen av "Dips" (SVT), "Industry" (HBO Nordic), dokumentären "Time" (Amazon Prime) och serien "The Queens Gambit" (Netflix). Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

I takt med de senaste veckornas ökade smittspridning har hösten som först lovade en ljusning med höjda publikgränser förbytts i åtstramningar och ett än mer kritiskt läge. Hur klarar musikerna en andra pandemivåg?

REPORTAGE: ATLEJÉBESÖK HOS KARL DUNÉR Karl Dunér är främst känd som teaterregissör, senast med en hyllad uppsättning av Becketts "I väntan på Godot" på Dramaten. Men han gör annan konst också, och är snart aktuell med en stor utställning på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm. "Öar" heter utställningen och den innehåller bland annat mekaniska skulpturer. P1 Kulturs reporter Mårten Arndtzén besöker Karl Dunér i hans ateljé. REMIXADE BARNINSPELNINGAR PÅ SKIVA Christian Gabel är känd både som trummis i Bob hund och för instrumentalprojektet "1900". På den nya skivan Mikrofilm har han rotat i sitt privata arkiv och utgått från sina egna inspelningar som barn. Vi har träffat honom. NY SKIVA MED SVENSK HIP HOP-PIONJÄR Houman Sebghati är inne på sitt fjärde årtionde som hiphop-artist. Nu är en av svensk hiphops första pionjärer aktuell med ett nytt album "Skuldsaneringen", där han samarbetar med artister som Eric Gadd, Linda Pira och Adam Tensta. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Igår kom beskedet att Sven Wollter gått bort. Han var en av Sveriges genom tiderna mest älskade scenpersonligheter. Skådespeleriet och dess tekniker, hur gjorde egentligen Sven Wollter?

I studion för att gå igenom Sven Wollters långa karriär som skådespelare för scen, film och tv finns kulturjournalisten och dramaturgen Sven Hugo Persson och kulturredaktionens teaterkritiker Jenny Teleman. OMSTRIDDA BIOGRAFIN OM MÄRTA TIKKANEN Det har varit litterärt storgräl i Finland i höst. Märta Tikkanen-biografin "Borde hålla käft" av Johanna Holmström orsakade rabalder bland annat därför att Holmström nära nog namngivit män som Märta Tikkanen velat hålla hemliga. Det blev strykningar och Holmström ansåg sig censurerad. Katarina Wikars recenserar "Borde hålla käft" och finner att fel delar av boken fått för mycket uppmärksamhet. FESTIVALÖPPNING MED FILM OM SAMKÖNAD KÄRLEK "The World to Come" är öppningsfilm på Stockholms filmfestival som drar igång idag, till stor del digitalt. Hur bra är filmen och vad kan festivalbesökarna förvänta sig? P1 Kulturs filmkritiker Lisa Bergström har intervjuat regissören Mona Fastvold. Roger Wilson plockar också upp ett guldkorn i utbudet och ger en överblick över vad som erbjuds på, och hur det går till att delta i, årets upplaga av Stockholms filmfestival. OBS-ESSÄN: 80-TALSLITTERATUREN HADE INTE TID MED NÅGON -ISM Postmodernismen är ett ständigt återkommande debattämne i Sverige och förknippas med 1980-talet och dess avantgardistiska litteratur. Göran Sommardal, som befanns sig mitt i tidens strömmar, gör ett försök att minnas vad det var som egentligen hände. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Anna Tullberg

Igår tillkännagavs årets Tucholskypristagare: den filippinska journalisten Maria Ressa. Men vem var Kurt Tucholsky som gett namn till det pris som delas ut varje år på fängslade författares dag? Hör berättelsen om mannen som försökte stoppa Hitler med en skrivmaskin, av reporter Sandra Stiskalo.

NYA SPELKONSOLLER OCH EN NY SPELVÄRLD? I veckan lanseras nästa generations spelkonsoller som ska föra spelvärlden till en ny nivå. Samtal med Anton Vretander från P3 Spel, om hur detta kommer att utveckla spelvärlden och spilla över på film- och tv-produktionen. TURBULENT I BRASILIENS KULTURPOLITIK Sedan Brasiliens högerpopulistiske president Jair Bolsonaro tillträdde i januari förra året har fyra kulturministrar avverkats, kulturdepartementet har avvecklats och nedgraderats till ett sekretariat. Den femte och senaste på posten är den före detta såpastjärnan Mário Frias. Reportage om turbulensen i Brasiliens kulturpolitik. ESSÄ: 80-TALSARKITEKTURENS TRADSIGA AURA Denna vecka ska OBS ägna sig en smula åt åttiotalet och postmodernismen. I dag ska det handlar om arkitekturen. Hur såg åttiotalet ut? Bleknad pastellbetong och enorma inglasningar slogs om uppmärksamheten med husockupanter och yuppisar med axelvaddar. Kulturredaktionens Katarina Wikars reser tillbaka i tiden. Programledare: Saman Bakthiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Det är nu drygt 80 år sedan den så kallade Kristallnatten ägde rum, en samlad nazistisk våldsaktion mot judar över hela Tyskland. I dag berättas offrens och överlevarnas historia av barn och barnbarn.

På senare år har den svenska utgivningen av böcker om antisemitism och judeförföljelserna varit omfattande  en mängd vittneskildringar, romaner, dagböcker, samlade brev och serieromaner har publicerats. De handlar om allt från upptakten till andra världskriget fram till befrielsen från koncentrationslägren, men också om Weimarrepubliken och åren fram till nazisternas maktövertagande. Tidigare utgivna romaner av tyska författare som exempelvis "Ensam i Berlin" av Hans Fallada har kommit ut på nytt och nyligen gavs Lion Feuchtwangers "Framgång" från 1930 ut, en roman om 20-talets Bayern, makt och våld. Dagens P1 Kultur gästas av journalisten och författaren Kaj Schueler, aktuell med boken "En kibbutz i Falun" om sin mamma Ruth Schueler, Ingrid Lomfors, historiker och chef för Forum för levande historia, vars bok "Här bryr sig sommaren inte om oss" precis getts ut i nyutgåva och Svante Weyler, journalist, författare och ordförande i Svenska kommittéen mot antisemitism. DAGENS OBS-ESSÄ Att fantisera om Förintelsen, göra skönlitteratur av massmorden, har för många varit otänkbart. Kulturskribenten Sara Abdollahi berättar om två poeter Erik Beckman och Charles Reznikoff som närmade sig det fasansfulla från andra håll. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer kulturredaktionen ett ord i tiden. Så här post amerikanska presidentvalet hänger resultatet på poströsterna. Veckans ord är: post.

Den Augustprisade Jessica Schiefauer kommer nu ut med sin första vuxenroman.

I romanen "Bärarna" skildras en värld där en smitta har härjat i många decennier, en smitta som tvingat män och kvinnor att leva åtskilda. Kvinnorna styr, och samhällets redan skrala resurser delas systerligt, eller används i jakten på ett botemedel. Men ordningen har börjat ifrågasättas. Vi pratar med Jessica Schiefauer om hennes dystopi om en värld utan män. DOKUMENTÄRFILMAREN MAGNUS GERTTENS FILM ONLY THE DEVIL LIVES WITHOUT HOPE I filmen "Only the devil lives without hope" får vi möta Dilya som lever som politisk flykting i Sverige. Hon har flytt Uzbekistan där hennes broder Iskander sitter fängslad i ett ökänt fängelse anklagad för terrorism. Till Sverige flyr hon med sin man och sina föräldrar. Det visar sig att mannen inte är den hon trodde han var när de gifte sig och hon hamnar i en thrillerliknande tillvaro med svek, spioneri och mordförsök. KAN MIKAEL MARCIMAINS NYA FILM HORIZON LINE FÅ EN STOR INERNATIONELL PUBLIK? SF satsar på film som ska kunna nå ut till en internationell publik. Först ut är Mikael Marcimains film "Horizon Line". Allison Williams och Alexander Dreymon har huvudrollerna i filmen där två personer på väg till ett bröllop på ett litet plan som måste kämpa för sina liv när deras pilot får en hjärtattack. Vår filmkritiker Lisa Bergström har sett den. BÖCKER FRÅN NÄTTIDSKRIFTEN POV POINT OF VIEW Nina Asarnoj har läst "Den visuella tystnaden". En nyutgiven essäbok om den konstnärliga processen bakom filmaren Mia Engbergs senaste film Lucky One. KLASSIKERN  - FRED ASTAIRE Per Feltzin ställde sig frågan om varför det är så tyst om Fred Astaire nu förtiden och gick till Sveriges Radios digitala arkiv för höra vad som sagts om dansaren, skådespelaren, koreografen Fred Astaire. Programledare: Roger Wilson Producent: Marie Liljedahl

Inför årets amerikanska val var det rekordmånga medier tog politisk ställning. Hur har det påverkat valet? Och hur påverkar det journalistiken?

Samtal med Christian Christensen, professor i journalistik, samt Agneta Furvik, tidigare USA-korrespondent. SCENKONST UNDER PANDEMIN Dansinitiativet i Luleå skulle ha turnerat i Barentsregionen i höst, men pandemin satte stopp för det. Istället blev det en digital föreställning där dansarna från de fyra Barents-länderna uppträder samtidigt, men alla hemma i sina egna länder. Reportage om hur pandemin utvecklar den digitala scenkonsten. KYLIE MINOGUE TILLBAKA MED NY SKIVA Discodrottningen Kylie Minogue har turnérat och släppt skivor utan större avbrott i drygt 30 år. Nu är hon aktuell med sitt femtonde studioalbum just med titeln Disco. P1 Kultur har intervjuat henne. ESSÄ: DAPHNE DU MAURIER FÅR MÖRKRET ATT LYSA Nyligen hade filmen "Rebecca" i regi av Ben Wheatley premiär på en av strömningstjänsterna. Den har fått lite ljumma recensioner och de flesta kritiker tycker inte att den kan mäta sig med Alfred Hitchcocks Oscarbelönade version från 1940. Men bakom båda filmerna ligger en roman som är allt annat än ljummen, en roman skriven 1938 av Daphne du Maurier en mästare på att skildra det obehagliga starkt och realistiskt, tycker radioproducenten Ludvig Josephson. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad krävs för att man ska kunna göra dramatik av ett mord - bara tre år efter händelsen? Och vad händer nu med berättelsen om USA?

I måndags sändes sista avsnittet av Utredningen: den uppmärksammade, danska dramaserien om mordet på Kim Wall som SVT visat under hösten. Serien har utmärkt sig genom att komma väldigt snart inpå själva händelsen - och genom att aldrig visa gärningsmannen i bild. Är detta vägen framåt för den populära genren "true crime"? Vi hör Utredningens regissör Tobias Lindholm, Martin Johnson, skapare av podden Spår samt kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström. BERÄTTELSEN OM USA Få nationer är så mytomspunna som USA. Vad händer nu - inleds ett nytt kapitel i berättelsen om Amerika eller var de senaste åren bara början på ett längre förlopp? Vad har hänt med "den amerikanska drömmen" under den senaste presidentperioden, och vad ska ske under den kommande? I studion: Lars Trägårdh, professor i historia och under många år verksam i USA. Direkt från Washington hör vi Sanna Torén Björling, journalist på Dagens Nyheter och författare till den aktuella boken "Allt vi har gemensamt - En berättelse om vänskap och ett delat USA". PLÅGAR SVT BARN? Nya Svt-serien "Våra barns hemliga liv" har skapat debatt. I serien filmas en grupp barn på en förskola riggad med kameror och mikrofoner, där de utsätts för olika prövningar medan de vuxna i det längsta håller sig i bakgrunden. Är detta cynisk underhållning på försvarslösa barns bekostnad eller ett viktigt bidrag till vår förståelse av våra småttingars vardag? P1 Kultur reder ut. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Donald Trumps fyra år vid makten har inte bara satt avtryck i amerikansk politik den amerikanska humorscenen har präglats minst lika mycket.

I den nya dokumentären "Trump och komikerna humorkriget" (TV4) beskrivs kampen mellan komikerna och Trump. Filmarna Folke Rydén och Anders S Nilsson är gäster i P1 Kultur. ZADIE SMITH DUBBELT AKTUELL Författaren Zadie Smith slog igenom stort med debutromanen "Vita tänder" för 20 år sedan. Nu är hon dubbelt aktuell med novellsamlingen Grand union och essäsamlingen Aningar en bok som speglar USA i Coronans tid. SERIETECKNAREN COCO MOODYSSON AKTUELL MED "MÖRKT ALBUM" Coco Moodysson har gjort självbiografiska serier i 20 år, kanske mest uppmärksammad för barndomsskildringen "Aldrig godnatt" som senare också filmatiserades av maken Lukas Moodysson. Nu är hon tillbaka med ett nytt seriealbum med titeln "Mörkt album". P1 Kultur har träffat Coco Moodysson. FRANZ SCHMIDT: NY SKIVA UTANFÖR ALLFARTSLEDEN Tonsättaren Franz Schmidt är inte ett så kallat hushållsnamn ännu. Desto modigare av skivjätten Deutche grammofon att ge ut österrikiske Franz Schmidts fyra symfonier med Frankfurts radio-orkester och dirigenten Paavo Järvi, istället för att satsa på mer säkra kort. P2:s Johan Korssell har lyssnat. ESSÄ: VI MÅSTE TA EN PAUS FRÅN TEXTERNA FÖR ATT BLI BÄTTRE LÄSARE Författaren Torbjörn Elensky reflekterar i dagens essä över hur vi hela tiden omges av text och hur det paradoxalt nog riskerar att göra oss till dåliga läsare. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

"Kärlek & anarki" heter filmregissören Langseths nya dramakomedi, där två av huvudpersonerna börjar med en utmaningslek ett slags vuxenvariant av "Den vita stenen" som till sist får oanade konsekvenser.

"Kärlek & anarki" är Netflix andra stora originalsatsning på svenska och för Lisa Langseth, som hittills gjort tre långfilmer, var idén att skapa en serie som utspelar sig "här och nu" något som regissören själv tycker är läskigt, men samtidigt roligt och lustfyllt. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Lisa Langseth tillsammans med huvudrollsinnehavaren Ida Engvoll för ett samtal om den nya serien som har premiär 4 november. VINNAREN AV BARNRADIONS BOKPRIS 2020 För andra gången tar författaren Jenny Jägerfeld hem Barnradions Bokpris! Det stod klart igår då barnjury från Årstaskolan i Stockholm utsåg "Mitt storslagna liv" till årets bästa svenska bok för 912-åringar. Det nya priset är bara ett i raden av många sedan 2010, då hon tilldelades det årets Augustpris  vilken är hennes hemlighet? Hör Jenny Jägerfeld i dagens program. TVÅ DIKTSAMLINGAR OM EFTERFÖLJNINGAR AV KOLONIALISMEN Poeten Burcu Sahin medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal om två utländska diktsamlingar som nyligen getts ut på svenska: Natalie Diaz "När min bror vara aztek", i översättning av Athena Farrokhzad och Adam Westman, samt "Kollektiv minnesförlust" av den sydafrikanska poeten Koleka Putuma som översatts av Kristina Hagström-Ståhl. DAGENS OBS-ESSÄ Tidigare i höstas förlorade vi vad som enligt många var en av Sveriges främsta romanförfattare Carl-Henning Wijkmark. I Lundströms bokradio har hans debutroman "Jägarna på Karinhall" diskuteras och nu ska författaren Helena Granström gräva djupare i hans internationella debutroman "Dressinen". Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Vilket arv lämnar han efter sig? Hör Åsa Linderborg, Göran Sommardal och Carl Rudbeck.

Innan lunch kom beskedet att författaren och debattören Jan Myrdal dött, 93 år gammal. I P1 Kultur minns vi honom. BARNTEATER SOM INTE SKYR MÖRKRET Nu stänger många kulturinstitutioner igen, efter Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer för tre stora regioner. Men i Stockholm får ändå två nya föreställningar för barn och ungdom premiär: "De kommer att drunkna i sina mödrars tårar", efter Johannes Anyurus dystopiska roman, på Unga Klara. Och "Vansinnet - en resa genom själens rymd", baserad på Michel Foucaults idéer om sinnessjukdom. P1 Kultur har sett båda, och talat med publiken. BARNRADIONS BOKPRIS Det är de unga läsarnas vecka här i P1 Kultur, och vi följer juryarbetet i Barnradions bokpris. Årets jury består av sjätteklassare från Årstaskolan i Stockholm och idag pratar de om den sista och femte boken som heter Vi går varvet av Ina Lagerwall. Vinnaren utses på söndag och det sänds i vår systerkanal P4. Barnradions bokpris är ett samarbete mellan Utbildningsradion och Sveriges radio. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

Vi närmar oss allahelgona och får därför i dagens P1 Kultur besök av Eva Bojner Horwitz - professor i musik och hälsa vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som forskat om vikten av musik vid begravningar.

Eva Bojner Horwitz kommer berätta om musikens kraft och terapeutiska förmåga. Just nu pågår det till exempel forskning kring covid-19 patienter där musik ska få dem att producera liknande mängder oxytocin som vid beröringar. Danskultur Krogarna och nattklubbarna blev kritiserade för bland annat oansvarig trängsel förra veckan av statsminister Stefan Löfven då han under regeringens och folkhälsomyndighetens presskonferens sa att "nu är det slutfestat". Men vad innebär det för de kulturutövare och kulturälskare som har dansmusiken som yrke och intresse. Och hur mår danskulturen i Sverige just nu. BarnradionsBokpris Det är de unga läsarnas vecka här i P1 Kultur, och vi följer juryarbetet i Barnradions bokpris. Årets jury består av sjätteklassare från Årstaskolan i Stockholm och idag pratar de om boken "Mitt storslagna liv" av Jenny Jägerfeld. Vinnaren utses på söndag och det sänds i vår systerkanal P4. Barnradions bokpris är ett samarbete mellan Utbildningsradion och Sveriges radio. Veckans Ord Den här veckan är det Jenny Teleman som valt ett ord som sätter fingret på vår framtid. Hon ser fram emot publikens återvändo till teatersalongerna. Veckans Ord är publik. OBS Essä Framtiden för Skånes kustlandskap är mörk med stigande havsnivåer och erosion. Men att ligga en bit in i landet ger en inte alltid anledning att pusta ut: Utanför Kristianstad i östra Skåne är marknivån lägst i hela landet och staden hotas faktiskt av att i framtiden helt dränkas. Journalisten Morris Wikström funderar över hur det bör påverka hur vi ser på staden i dag, och också över vad det är som lockar så med civilisationer under vatten. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Sveriges Radios Sara Stenholm och Anders Ask lämnar sin lästips inför nästa veckas val i USA. Dessutom del tre i barnens bokpris 2020, kritiksamtal om serien Tehran - och en OBS-essä av Maria Küchen.

I dagens program bjuder vi på boktips av Sara Stenholm (Godmorgon världen och USA-podden) och Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot. De har botaniserat i det rika floran av böcker om amerikansk politik. Serien Tehran (Apple TV) är en israelisk serie i agentmiljö som till stora delar utspelar sig i Iran dit en israelisk Mossad-agent tagit sig för att utföra ett uppdrag. Släkthistoria, hackning av datorer, geopolitiska konflikter och en smula romantik är några av ingredienserna. Är det bra? Mårten Arndtzén och Cecilia Blomberg har följt den. Barnradions bokpris 2020 ska delas ut för tredje gången och idag ska årets juryn, som  består av elever på Årstaskolan i Stockholm, prata om Den falska rosen av Jacob Wegelius. Barnradions bokpris är ett samarbete mellan Sveriges Radio och Utbildningsradion. Författaren och lekmannateologen GK Chesterton kallades paradoxernas furste, Han ansåg till exempel att man kunde betrakta Jesus på korset som ingenting mindre än Gud som ateist. I ett samtal som ofta liknat ett gräl har Maria Küchen ständigt återvänt till hans idéer, och gör det nu igen i en OBS-essä där ateism möter tro i paradoxens gnistrande sken. Här är hela listan på boktips inför USA-valet: Anders Asks tips: Bob Woodward: Rage (2020). Intressant eftersom Trump intervjuas. Har spelat en roll i debatten, vilket inte alla böcker gör. Bob Woodward: Fruktan : Donald Trump i Vita huset (2018). I översättning av Gabriel Setterborg och Kjell Waltman. Lite mindre intressant, bra källor men författaren som är en gigant i sig kan vara lite fyrkantig. Mary L Trump: Too Much and never enough (2020). Intressant med inblicken i familjen Trump. Skriven i sorg och vredesmod. Men lyssna på den, ljudboken ger nämligen ett mervärde. Nick Adams: Trump and Churchill Defenders of the western civilization (2020). En hyllningsbok till Trump, uppskattad av Trump själv. Fått kritik för tankehopp och historisk beskrivning men intressant eftersom man får en inblick i den konservativa världen. Corey R Lewandowski, David N Bossie: Let Trump Be Trump (2018). En pro-Trumpbok som även denna ger en inblick i Donald Trumps värld. Sinclair Lewis. Sånt händer inte här. (1935). Många vill sätta likhetstecken mellan historien i den här boken och dagens utveckling, där demokrati förvandlas till diktatur. Läs och döm själv. Sara Stenholms tips: Barack Obama: The dreams of my father (1995). På svenska Min far hade en dröm, översatt av Thomas Engström. Ett unikum i amerikansk presidentlitteratur med ett fantastiskt språk. Väl värd att läsa. Ibram X. Kendi: Stamped from the Beginning (2016). En bok som aktualiserades i samband med BLM och som är ett försök att förklara rasismens idéer. Tjock bok och man får mycket intressant tankegods. Valeria Luiselli: Lost Children Archive (2019). På svenska Dom förlorade barnen, i översättning av Niclas Nilsson. En skönlitterär roadtrip genom USA med en parallell berättelse om de latinamerikanska immigrantfamiljerna. Mycket bra. Ola Larsmo: Översten (2020). Om svenske emigranten Knut Oscar Broady på 1800-talet. Mycket fascinerande. Siri Hustvedt. Ingen speciell bok nämnd men hennes författarskap ger en bild av USA. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors Samt en eller två mer aktuella politiska böcker.

På fredag släpps After The Great Storm, det första av två album som kommer från Ane Brun under hösten. I dagens intervju med Lisa Wall får hon bland annat höra sig själv i en gammal intervju då hon var i början av sin karriär.

Ane Brun berättar även om livet i Oslo under pandemin och om de livskriser hon har tagit sig genom, som hon först nu kan vara öppen om. USA VALET - POLITISKA KAMPANJER I SPEL Vi får besök av Anton Vretander från P3 Spel som ska vägleda oss i hur presidentvalkampanjerna arbetar för att få spelare att rösta. Räcker det med Trumps twitch-kanal. Kommer Bidens taktik att finnas på en ö i det populära spelet Animal Crossing att vinna röster? Och varför blir det så rätt när kongressledamoten Alexandria Ocasio-Cortez ger sig in i spelvärlden? LÄSLOV! DAGS ATT KORA VEM SOM FÅR BARNRADIONS BOKPRIS Den här veckan är det höstlov i skolorna - av läsrörelsen också utnämnt till läslov - och här i Sveriges Radio betyder det att det är de ungas tur att diskutera litteratur - och utse en favorit bland dom fem böcker som nominerats till Barnradions bokpris 2020. Årets fem nominerade böcker är "Familjen" av Cecilia Lidbeck, "I väntan på mitt ovanliga liv" av Pär Sahlin, "Den falska rosen" av Jacob Wegelius, "Mitt storslagna liv" av Jenny Jägerfeld och "Vi går varvet" av Ina Lagerwall. Hör fem elever i årskurs 6 på Årstaskolan i södra Stockholm när de diskuterar sig ram till vem av författarna som ska belönas med årets bokpris idag pratar de om "I väntan på mitt ovanliga liv" av Pär Sahlin. DAGENS OBS-ESSÄ I dagens Obs-essä reflekterar journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén över vad vi människor är för svamparna. Dessa märkliga saker som  är svåra att kategorisera, de passar varken som växter eller djur. Samtidigt finns de nästan överallt, inte minst under marken där ett enda system av svampnervtrådar som samarbetar med trädrötter kan väga så mycket 50 fullvuxna blåvalar. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Igår, den 25 oktober, var det på dagen 100 år sedan ett av dåtidens mest radikala danskompanier hade premiär. Hör historien om Svenska Baletten som både chockerade och gjorde braksuccé.

Svenska Baletten grundades och leddes av Rolf de Maré, tillsammans med dansaren och koreografen Jean Börlin. För att uppmärksamma hundraårsminnet av Svenska Baletten i Paris, visas en stor jubileumsutställning på Dansmuseet i Stockholm. Anna Tullberg gick dit för att fånga svensk danshistoria. ART NOVEAU. FRÅN LARSSON TILL ZAPPA På Göteborgs konstmuseum visas just nu en utställning som visar hur konststilen Art nouveau influerade svensk konst runt sekelskiftet 1900, men också hur den fortsatt att påverka ända in i vår samtid. Cecilia Blomberg har sett utställningen och medverkar i dagens program. LÄSLOV! DAGS ATT KORA VEM SOM FÅR BARNRADIONS BOKPRIS Den här veckan är det höstlov i skolorna - av läsrörelsen också utnämnt till läslov - och här i sveriges radio betyder det att det är de ungas tur att diskutera litteratur - och utse en favorit bland dom fem böcker som nominerats till Barnradions bokpris 2020. Årets fem nominerade böcker är "Familjen" av Cecilia Lidbeck, "I väntan på mitt ovanliga liv" av Pär Sahlin, "Den falska rosen" av Jacob Wegelius, "Mitt storslagna liv" av Jenny Jägerfeld och "Vi går varvet" av Ina Lagerwall. Hör fem elever i årskurs 6 på Årstaskolan i södra Stockholm när de diskuterar sig ram till vem av författarna som ska belönas med årets bokpris idag pratar de om "Familjen" av Cecilia Lidbeck. DAGENS OBS-ESSÄ Mycket är tyvärr okänt om Edmonia Lewis liv, men vi vet att hon var en kvinna från USA som levde en bit in på 1900-talet, och att hon hade stor framgång som skulptör i Rom. Hon var också mörkhyad och skildrade både slavmotståndare och slavars frihetskamp så väl som klassiska motiv i den vita marmorn. Latinforskaren, poeten och Rom-experten Anna Blennow har grävt mer i hennes fascinerande öde. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Vi lotsar genom strömmen av tv-serier och filmer kring amerikansk politik tillsammans med frilansjournalisten Caroline Hainer och Emma Engström från Kulturredaktionen. Vad måste man se inför valet?

Efter det amerikanska presidentvalet 2016 var stora delar av usa:s kultur- och mediebransch i chock. Men fyra år har gått sedan dess. Och hur har Trumps tid som president, och upptakten till årets val egentligen märkts på film och i tv-dramatiken? En lista på serierna och filmerna vi pratade om finns längst ner i den här texten. SÅNGARBESÖK I STUDION Vi får också besök av operasångaren Richard Hamrin, som just nu porträtterar den omsusade kontratenoren, synthpoparen och stilikonen Klaus Nomi i en bejublad enmansföreställning för unga på Stockholmsoperan. Vem var då Nomi - och hur gör man för att gestalta hans öde? KLASSIKERN: UTVANDRARNA I veckans Klassiker tittar Mia Gerdin tillbaka på Wilhelm Mobergs roman "Utvandrarna" från 1949. En av 1900-talets allra mest inflytelserika verk, som även givit upphov till filmer som i sig blivit klassiker - och i veckan har vi även rapporterat om en nyinspelning av romanen. Mobergs verk tycks alltså lika aktuellt i vår tid som i hans egen. NÄR BJÖRNARNA KOM TILL SICILIEN Vi får även träffa regissören Lorenzo Mattotti, som har gjort den animerade filmen "Sagan om björnarna som erövrade Sicilien" med svensk premiär i dag. Om hur en stam björnar tar sig över bergen och in i människornas domän. De serier och filmer vi pratade om i samtalet kring USA-valet: Filmer: "Us", "Get out", "Antebellum", "Dark Waters", "Vice". TV-serier: "Lovecraft country", "The Watchmen", "The Comey rule" (HBO Nordic). "The Good Fight" (Viaplay & HBO Nordic). "The Boys" (Amazon Prime). Dokumentärt: "Agents of chaos" (HBO Nordic) Nedlagda serier: "Roseanne", "Last Man Standing". Reality-såpor: "Queer Eye" (Netflix) "We Are Here" (HBO Nordic) "90 day fiancé" (D Play) Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg och Maria Götselius

Musiken är ständigt närvarande den amerikanska presidentvalskampanjen på kampanjmöten och i annonser. Men vilken roll spelar musiken? Och vad säger låtvalen om kandidaterna?

Samtal med Ginna Lindberg, tidigare USA-korre, och Håkan Engström, musikjournalist Sydsvenskan. NY BOK: "SVARTSKALLE EN SVENSK HISTORIA" Dramatikern och aktivisten America Vera Zavala är aktuell med boken "Svartskalle en svensk historia" en berättelse om sitt eget liv, men också en uppgörelse med den svenska rasismen. Vera Zavala är gäst i P1 Kultur. ESSÄ: JAKTEN PÅ TERMITERNAS HEMLIGHET I dagens essä tittar författaren och biologen Fredrik Sjöberg närmare på små varelser som väcker stora frågor. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I dag släpps listan på nominerade till årets litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Vad är nytt?

Sedan 2003 prisas årligen en barnboksförfattare, illustratör eller organisation vars arbete håller högsta konstnärliga kvalitet och "präglas av den humanistiska anda som förknippas med Astrid Lindgren". Prissumman på fem miljoner kronor gör Astrid Lindgren Memorial Award till världens största på området. I dag blir listan på nominerade till årets pris offentlig - och den är lång. Kanske för lång? Skulle inte en "shortlist" bidra till prisets syfte, att öka intresset för barn- och ungdomslitteratur i världen? Hur arbetar ALMA med nomineringarna? Och vilka intressanta nytillskott kan vi se i år? Vilka saknas? Kulturredaktionens barnkulturkritiker Viveca Bladh granskar ALMAs långa lista. HASSELBLAD AWARD FYLLER 40 Ett annat fint, internationellt kulturpris från Sverige är Hasselblad Award. Det är uppkallat efter den världsberömda kameran och dess skapare, Victor och Erna Hasselblad, och delades ut för första gången 1980. Just nu visas en jubileumsutställning i Göteborg - P1 Kulturs Cecilia Blomberg har besökt den tillsammans med konstnären och fotografen Annika von Hausswolff. PODDTIPS OM ARKITEKTUR Gunnar Bolin har sett K-special på SVT om Folkhemmets estetik och rekommenderar även några andra intressanta poddar och texter om arkitektur. FILMFESTIVALER I CORONATIDER I dag släpper Stockholms internationella filmfestival årets program, och redan i nästa vecka går Fantastisk Film Festival i Lund av stapeln. Men hur firar man filmfestival under coronasmittans andra våg? Roger Wilson granskar festivalprogram och arrangemang i P1 Kultur. SAMISK SAMTIDSKONST I HETLUFTEN I förra veckan meddelades att tre samiska konstnärer kommer att representera Sapmi i den Nordiska paviljongen på nästa konstbiennal i Venedig. Men vilka förhoppningar är det som knyts till urfolken och deras konst idag? Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén har funderat på representationens villkor. ESSÄ Den brasilianska författaren Clarice Lispector ville helst beskriva en hunds inre liv i en bok utan ord. I år skulle hon fyllt 100, men dog av cancer redan vid 57. Året innan lät hon sig för första och enda gången intervjuas i brasiliansk TV. Katarina Wikars har tittat, läst och lyssnat på Lispector. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Anna Tullberg

P1 Kultur besöker den pågående inspelningen av filmatiseringen av det som ibland kallas Sveriges nationalepos, Vilhelm Mobergs "Utvandrarna". Hör regissör Erik Poppe och skådespelarna Gustav Skarsgård, Tove Lo och Lisa Carlehed.

Dessutom: vilken roll har verket Utvandrarna spelat för svensk självbild och svensk litteratur? Samtal med Jens Liljestrand, biträdande kulturchef på Expressen och författare till Moberg-biografin "Mannen i skogen". NY JAZZ: SAXOFONISTEN ELIN FORKELID TOLKAR COLTRANE På den nya skivan "Elin Forkelid Plays for Trane" gör den svenska saxofonisten fria och egensinniga tolkningar av John Coltrane. "Ruskigt bra" tycker Jazzradions Märet Öman. ESSÄ: DE FÖREMÅL JAG STULIT BLIR ALDRIG RIKTIGT MINA I dagens essä berättar kulturjournalisten Dan Jönsson om sina (preskriberade) stölder och reflekterar över hur stulna föremål skiljer sig från andra. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

På senare år har det rapporterats om allt snävare gränser för det polska kulturlivet. Sommarens omval av president Andrzej Duda befäste regeringspartiet Lag och rättvisas starka ställning har det haft någon betydelse?

Joachim Brudziski är EU-parlamentariker för Lag och rättvisa och häromdagen twittrade han apropå pandemin och krisen för de polska kulturarbetarna om en skådespelare som "...blivit galen av hat mot den här regeringen och som gått på om fascism och diktatur. I dag, vem söker de om hjälp hos?" Dagen efter intervjuades regissören Agnieszka Holland i polsk TV där hon menade att det var ett typiskt uttalande för en representant för Lag och rättvisa och påpekade att "Herr Brudziski beter sig som om han var Polens ägare och som om pengarna var hans privata pengar". Stefan Ingvarsson, kulturskribent och tidigare kulturråd i Moskva, medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal där han reder ut hur läget för de polska kulturarbetarna och konstinstitutionerna. MER POLITIK I P1 KULTUR PRESIDENTVALET I USA NÄRMAR SIG Det har väl inte undgått någon att det är val i USA snart, nyheter och analyser pumpar på dygnet runt. Det är lätt att förlora sig i flödet och hur ska man förstå dagens politiska situation i landet? DN-journalisten och tidigare USA-korrespondenten Sanna Torén Björling, gäst i dagens program, har nyligen gett ut reportageboken "Allt vi har gemensamt" där hon söker svar på landets politiska utveckling och hur det kunnat bli så polariserat som det är idag. NY ROMAN AV SUCCÉ-FÖRFATTAREN YAA GYASI 2016 kom den ghanansk-amerikanska författaren Yaa Gyasis prisade debutroman "Homegoing" ("Vända hem" på svenska 2017) som handlar om slavhandelns konsekvenser och hur det drabbar släkter i generationer. Nu är hon är aktuell på svenska igen med romanen "Inte av denna världen" Anna Tullberg kommer till studion för att berätta om den nya romanen. DAGENS ESSÄ En armé av älskare kan inte förlora, heter det i Queer Nation-manifestet som delades ut på prideparaden i New York 1990. Sedan dess har mycket hänt och frågan är i vilket grad orden fortfarande är giltiga. Författaren Lyra Koli reflekterar över hur sexpositivismen och kategoriserande av begär tillfredsställer något annat än människorna bakom identiteterna. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

Att "spoila" en film, det vill säga avslöja något avgörande om handlingen, är en känslig fråga. Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström får ett ilsket brev och börjar nysta i fenomenet.

Emma Engström pratar bland annat med lyssnaren Dennis Rydgren, som skickade brevet, och med den amerikanske litteraturvetaren Aaron Jaffe som skrivit en bok om spoilern - efter att ha märkt hur den aspekten blev allt mer närvarande bland studenterna. BJÖRNSTAD - NY SVENSK STORSATSNING PÅ HBO I helgen har serien "Björnstad" premiär, efter Fredrik Backmans succéroman och i regi av Peter Grönlund. Vår filmkritiker Joakim Silverdal har sett den här berättelsen om en lokal hockeyhjälte som kommer tillbaka till sin hembygd för att bygga upp ett juniorlag. EN SKÖNHETSTÄVLING MED POLITISK BETYDELSE Vi talar också om filmen "Misbehaviour", som har svensk premiär i dag. Den kretsar kring den direktsända Miss World-finalen i London 1970 som attackerades av Womens Liberation Movement. Vår kritiker Lisa Bergström har sett den. KLASSIKERN: TILL SISTA ANDETAGET Veckans Klassiker är gjord av filmkritikern Mårten Blomkvist och handlar om Jean-Luc Godards "Till sista andetaget" från 1960. En film som förenar kärlek till filmen, till Paris, till amerikansk populärkultur - och till upproret. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Idag hålls manifestationer på flera platser i landet under parollen "öppna salongerna". Verdis "Fångarnas kör" kommer att framföras i ett försök att få regeringen riva upp publikbegränsningarna.

Operasångaren och en av initiativtagarna Ida Falk Winland kommer till studion. Till studion kommer också kulturminister Amanda Lind för att bemöta kritiken. KÖRFESTIVAL I CORONANS TID Just nu pågår körfestivalen Lund Choral Festival i år med streamade konserter utan publik på plats. Hur funkar det? Och hur har köråret 2020 varit när körsång har pekats ut som en särskilt riskfylld aktivitet. Samtal med Gerd Román Hall, producent för festivalen. VECKANS ORD: FRAMFLYTTAD Den här veckan ser Joakim Silverdal hur biopremiärer flyttas fram samtidigt som nya aktörer ser sin chans att flytta fram sina positioner. ESSÄ: SUMPCYPRESSENS ÖGONBLICK GÖR MÄNNISKAN GÅTFULL I den sista delen av OBS serie om träd så synar idéhistorikern Julia Nordblad vår relation till träden och funderar på hur den kan lära oss ett nytt, mer hållbart tidsbegrepp. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

P1 Kultur får besök av konstnären Tova Mozard - som låter sig sågas itu i ny utställning - och besöker nygamla konstmuseet Magasin 3.

Ett av nöjesbranschens mest klassiska trick - den itusågade damen - är utgångspunkten för Tova Mozards utställning på galleri Cecilia Hillström i Stockholm. I filmen The Mismade Girl låter sig Mozard själv klyvas på mitten av två riktiga veteraner i branschen. Men är det oskyldig förströelse eller symboliskt ultravåld? Tova Mozard är gäst i P1 Kultur. MAGASIN 3 ÖPPNAR IGEN P1 kultur har besökt nya Magasin 3 i Stockholms frihamn. Det privatägda konstmuseet öppnade 1988 och har haft stor betydelse för svenskt konstliv. Efter nästan 30 års verksamhet stängde man 2017 för att ägna sig åt en tids självreflexion, och när museet snart öppnar igen så är det med en delvis ganska annorlunda verksamhet. BAKOM KURAGE Kurage är en turnerande föreställning om 1980- och 90-talens aidskris som bygger på verkliga händelser. Kulturredaktionens Roger Wilson har träffat några av de verkliga personerna bakom pjäsen. FÖRSTA SVARTA KYSSEN På filmfestivalen CinemAfrica, som avslutas idag, har man bland annat kunnat se ett 30 sekunder långt klipp med två svarta skådespelare som kysser varann - från 1898. P1 Kultur har talat med Allyson Nadia Field, filmprofessor i Chicago, som spårat sekvensens ursprung. ESSÄ I veckans OBS-serie om träd reflekterar kulturredaktionens Nina Asarnoj över trädens bistra likgiltighet inför vårt natursvärmeri. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mårten Arndtzén

I helgen öppnade utställningen "Bakom hörnet vindens jojk" på Sven Harrys konstmuseum i Stockholm en samlingsutställning med flera stora namn från den Sápmiska konstscenen, som Britta Marakatt-Labba och Synnöve Persen. Reportage om gruppen som satte byn Máze på konstkartan för 40 år sedan.

MUSIKEXPORTEN LYKKE LI TILLBAKA PÅ SVENSKA Sedan Lykke Li debuterade 2007 har hon etablerat sig som en internationell artist. Nu släpper hon nytt, men nu har hon börjat sjunga på svenska. Och hon är inte ensam, exemplen på svenska artister som vid ett givet ögonblick i karriären byter språk är många. Samtal med P3:s Oscar Kangro om det svenska språkets betydelse i popvärlden. ESSÄ: VAD VISKAR OLD TJIKKO UNDER MARKEN? Det har blivit dags för den andra delen av OBS serien om träd den här veckan. Och eftersom att de senaste åren kommit fram ny kunskap om att träd inte bara är passiva utan lever för oss hemliga liv. Reflekterar kulturredaktionens Katarina Wikars i dagens essä över träd som minns, känner smärta och som stöttar sina grannar. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Giacometti-utställningen som öppnade på Moderna museet i helgen, är den största i Sverige på länge. Intentionen är att visa hur konstnären tog intryck av sin egen tid och idéer, lyckas man med det?

Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Karsten Thurfjell kommer till P1 Kulturs studio för ett samtal om den Schweizisk-födda konstnären Alberto Giacometti, en av 1900-talets viktigast modernistiska skulptörer. Hans långsmala figurer är omisskännliga och väcker starka känslor hos många. På Moderna museet vill man understryka att Alberto Giacometti inte var ett konstnärligt geni oberoende av tidens strömningar, utan att han påverkade av vänner som författarna Georges Bataille, Jean Genet och Samuel Beckett. Hur då? Och ger Moderna museets utställning nya insikter om Giacomettis konstnärskap? ODYSSÉN FÖR UNGA Annika Thor, mångfaldigt prisbelönt författare som skriver böcker för unga, har återigen gett sig i kast med den klassiska grekiska mytologin. För några år sedan gav hon ut "Odjuret i labyrinten och andra grekiska myter", nu är hon aktuell med "Odysseus pojke". Vad är det med de antika myterna och berättelserna som lockar henne? JESPER SVENBROS NYA DIKTSAMLING Nu kommer Jesper Svenbros fil. dr. i grekiska, poet och ledamot av Svenska akademien nya diktsamling "Nattligt symposion, Sölvegatan 2" , där den antika gudinnan Artemis spelar en central roll. Svenbro har gång på gång återvänt till antiken i sitt författarskap, som P1 Kulturs kritiker Göran Sommardal har följt under många år. Vad tycker han om den nya diktsamlingen? DAGENS OBS-ESSÄ Idag drar OBS igång en serie om träd. Den inleds med journalisten och författaren Eva-Lotta Hulténs essä om konstnären John Bauer och hur hans bilder av trollskogarna fått bilda ideal för hur en skog ska se. Men hur mår en John Bauer-skog egentligen? Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Hösten är skördandets tid men också vissnandets. Intensiva färger före frosten. Katarina Wikars har samlat ihop några höstväsen och som sig bör på radio, röster som blivit kvar i minnet.

Följ med till den frostnupna trädgården på Hildasholm i Leksand, möt  butohdansaren Frauke som blåser bärnstensfärgade moln i Kyoto, lär sjunga sorgekväden i höstskymningen med gråterskorna i Helsingfors och hör om de som går igen på Österbybruks herrgård. Andra röster är: Zarah Leander, Magnus Florin, Louise Glück, Kazuko Ono. Uppläsare av Werner Aspenströms dikt "Regnar gör det alltid" Josefin Iziamo och Peter Andersson och ur Malcolm Lowrys roman "Under vulkanen" Mikael Alsberg. Katarina Wikars Katarina.wikars@sverigesradio.se

Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ett ord i tiden. Den här veckan har Fredrik Wadström valt upplösning.

På bara några veckor har FBI avslöjat att flera nyhetssajter som kallar sig oberoende i själva verket är kopplade till den ryska trollfabriken Internet Research Agency i Sankt Petersburg - eller var nu kontoret finns nuförtiden. Det senaste exemplet är enligt nyhetsbyrån Reuters en högerpopulistisk nyhetssajt med det klumpiga namnet "Newsroom for American and European Based Citizens". Men nyligen har det också handlat om sajter som positionerar sig till vänster på den politiska skalan. Det viktiga för trollfabriker är inte ideologisk övertygelse utan förmågan att få människor att känna att hela tillvaron är i upplösning. Samtidigt har det länge pågått en diskussion om att trollfabrikerna bara är den yttersta konsekvensen av den upplösning som sociala medier inneburit sedan de dök upp på bred front för knappt 15 år sedan. I den nya omtalade dokumentären "The Social Dilemma" på Netflix beskriver avhoppare från stora internetföretag i Silicon Valley att de sociala mediejättarna är uppbyggda kring att manipulera användarna. I filmen varnas bland annat för upplösningen av gränserna mellan vårt liv online och i den fysiska verkligheten - och i förlängningen en upplösning av jaget. Facebook gick ut häromdagen och avvisade mycket av kritiken i "The Social Dilemma", framför allt med argumentet att många av problemen som dokumentären pekar ut redan är åtgärdade. Upplösning är något som annars inte alltid måste vara något dåligt. Ibland är det till och med själva förutsättningen för att något solidare ska kunna uppstå. När Sovjetunionen upplöstes för snart 30 år sedan gav det möjlighet för en lång rad länder att bilda självständiga stater och utveckla sina egna identiteter. På senare år har det blivit allt tydligare att den processen inte alls avslutades 1991 så som historieböckerna beskriver det. På gator och torg runt om i den självständiga, före detta sövetrepubliken, Belarus pågår i detta nu en frigörelelseprocess från det förflutna medan regimen spelar sovjetiska marscher från hustaken för att dränka slagorden i gatuprotesterna. Och i södra Kaukasus har kriget i Nagorno-Karabach blossat upp igen sedan Turkiet övergett sin återhållande roll gentemot Azerbajdzjan. Just här i Nagorno-Karabachs huvudort Stepanakert hölls 1988 de första verkliga gatupolitiska manifestationerna i Sovjetunionen när armenierna i bergsområdet protesterade mot förtrycket i den azeriska sovjetrepubliken. Med facit i hand kan vi se att det var de första tydliga tecknen på upplösningen av sovjetimperiet, den process som pågår ända in i våra dagar. För att inte upplösningen ska pågå i all evighet behöver uppbyggnaden av något nytt och mer hållbart förr eller senare komma igång. Om inte det sker kan upplösningen pågå i årtionden, exakt det som vi just nu ser i så många sammanhang.

I dag friades författaren och komikern Aron Flam i Stockholms tingsrätt. Åtalet gällde en bild på omslaget till hans bok - men vad döljer sig bakom de uppmärksammade pärmarna?

Striden om rätten att använda den tiger som Bertil Almqvist tecknade till den så kallade vaksamhetskampanjen under 2:a världskriget har blivit årets mest uppmärksammade upphovsrättsmål - och sannolikt bidragit till att Aron Flams bok "Det här är en svensk tiger" nu tryckts i en sjätte upplaga. Men vad är det för slags bok den omstridda tigern pryder omslaget till? Är det "en svidande vidräkning med Sveriges undfallenhet gentemot Nazityskland före och under andra världskriget" eller ett "öppet hån av de forskare och journalister som gjort det verkliga, hårda arbetet i dessa frågor", för att citera två av de relativt få recensioner som förekommit i dagspressen? De ovan citerade kritikerna Mattias Svensson och Hynek Pallas diskuterar dom och bok i P1 Kultur. KALLIFATIDES SER TILLBAKA Theodor Kallifatides nya roman Kärlek och främlingskap utspelar sig på 1960-talet, då huvudpersonen Christo lämnar Aten och beger sig till Stockholm för att studera. Han möter ett vackert land och folk där historien är märkligt frånvarande. För P1 Kultur berättar den 82-årige författaren om att skildra det svåra, att börja summera sitt författarskap och om sin förundran över svenska gatunamn. DEBUT I HISTORIENS SKUGGA Lizette Romero Niknami debuterar med den berättande diktboken De försvunna, som utspelar sig i skuggan av 1970-talets Chile och Argentina under militärdiktaturerna. Två fäder försvinner, bara en återvänder till sist. Går det alls att tala om det allra värsta? Gäst i P1 Kultur. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

Den amerikanska poeten Louise Glück får Nobelpriset i litteratur 2020.

Louise Glück får priset för hennes omisskännliga poetiska röst, som med sträng skönhet gör den enskilda människans existens universell. Ständige sekreteraren Mats Malm har talat med Nobelpristagaren Louise Glück och delgett henne nyheten. Hon var överraskad och glad, trots den tidiga timmen, säger han. Hon hör till de mest framträdande lyrikerna i amerikansk samtidslitteratur, säger Anders Olsson, ordförande för Nobelkommittén. Det finns också en stor bit av humor och kvickhet i hennes poesi, säger han. Louise Glück är dessutom Månadens diktare i Dagens dikt nu i oktober här på Sveriges Radio. Känslostark med samtidigt vidgande, säger kulturredaktionens Mikael Timm i P1 Kulturs direktsändning. Louise Glück föddes 1943 i New York och har sedan debuten 1968 utkommit med tolv diktsam­lingar. Det är inte så mycket metaforer. hennes dikter ligger nära det berättade, säger hennes svenska översättare Jonas Brun. Hon har belönats med såväl Pulitzerpriset som National Book Award och är en av den ame­rikanska lyrikens mest beundrade och inflytelserika poeter som ofta omnämns i diskussionerna kring nobelpriset. Hon introducerades på svenska 2017 med "Averno" i översättning av Jonas Brun. 2019 kom hennes bok "Ararat" i översättning av Stewe Claeson. Producenter: Minna Grönfors och Marie Liljedahl

Imorgon fattar regeringen beslut om hur stor publik som ska tillåtas vid evenemang branschen hoppas på en höjning från dagens 50 till 500 personer. Samtal med dirigent Patrik Ringborg om vad restriktionerna innebär för en orkester.

MUSIKSTUDIOR BÅDE DRABBADES OCH GYNNADES AV CORONA I mars såg många svenska musikstudior hur kalendrarna tömdes och inspelningar avbokades. På samma sätt som alla företag i Sverige fick de ställa om och tänka kreativt men en del musikstudior blev också en tillflykt när det inte gick att turnéra för artister. Reportage av Viveca Bladh. EN STUKAD AKADEMI TILLKÄNNAGER NOBELPRIS Imorgon tillkännager Akademien årets nobelpristagare i litteratur. Men vägen hit har varit synnerligen krokig. Samtal med Mattias Berg och Gunnar Bolin om de senaste årens Akademi-kriser och hur det egentligen står till idag. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vart är Nobelpriset på väg? Med Handke sattes det sista namnet till listan över 10-talets litteraturpristagare. Vad blev det för decennium vad utmärkte det och vad fattades. Samtal med kritikerna Niklas Qvarnström och Ann Lingebrandt samt förläggaren Per Bergström.

VÄRLDENS FÖRSTA OPERA FYLLER JÄMNT Den 6 okt 1600 var en viktig dag i musikhistorien. Det handlar om den konstform som Verdi, Wagner, Mozart, Puccini och de andra tonsättarna förgyllde. Per Feltzin om hur det gick till när världens första opera föddes. VERDI PÅ NORRLANDSOPERAN Med bara veckor kvar till premiären av Norrlandsoperans uppsättning av Verdis Macbeth togs beslutet att skjuta fram den till nästa år. Verkshöjden höll till slut inte måttet med alla coronarestriktioner på scenen. Nu tar operan revansch genom att på rekordsnabba sex veckor arbetat fram en helt ny operaföreställning med musik av Giuseppe Verdi. P1 Kultur har besökt operan inför helgens premiär. JOHAN AIRIJOKI & MALMFÄLTENS ROCKKLUBB SLÄPPER NYTT Johan Airijoki albumdebuterade 2014 och har sedan dess gett ut tre fullängdare och turnerat över hela landet med sin glesbygdsblues. Nu är han och bandet Malmfältens rockklubb aktuella med skivan "Får jag vara din kille". Programledare: Lisa Wall  Producent: Eskil Krogh Larsson

På torsdag tillkännages årets Nobelpristagare i litteratur - och vi börjar nedräkningen med ett samtal med några nordiska kolleger. Frågan är hur man där ser på turbulensen kring Nobelpriset och Akademien.

Det är Anne Catherine Straume, litteraturredaktör på norska radion NRK, och Fredrik Sonck, Kulturchef på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, som diskuterar om Akademiens kris och debatten kring Peter Handkes pris kastar skuggor även över årets tillkännagivande. Eller om den debatten nu är överspelad och årets process i stället innebär en tillbakagång till "det normala". MÖTE MED SKRÄCKFÖRFATTARE VID EN MYSTISK STEN Peter Fröberg Idling har tidigare skrivit hyllade reportageböcker som "Pol Pots leende" - och kommer nu med sin första skräckroman, "Nidamörkur", som blev en överraskning även för honom själv. Vår reporter Nina Asarnoj stämde möte med författaren vid en underlig sten i hans hemtrakter i Hägersten i Stockholms kommun. Och får bland annat höra om hur man skruvar upp och ned volymen i en skräckberättelse. HUR BLEV RÖDE ORM PÅ SCENEN? Allt fler teatrar börjar öppna igen - och den här helgen var det emotsedd premiär för "Röde Orm" på Dramatens stora scen, i regi av Alexander Mörk-Eidem. Vår recensent Jenny Teleman har sett den, liksom även den arabiskspråkiga uppsättningen "Taha" som just nu gästar Sverige på en turné över världen, samt Strindbergs Gustav Vasa på Strindbergs Intima teater - och gör en fyllig rapport från den största premiärhelgen vad gäller teater på länge. ÄVEN ALMQVIST KUNDE SKRIVA RENT NONSENS Vad fick den svenska författaren Carl Jonas Love Almqvist att i exil skriva nonsensdikter? Den bästa personen att besvara den frågan torde vara Isabella Nilsson, författare till böckerna "Nonsensprinsessans dagbok" och "Vårt behov av vers en nonsenspoetik för nervösa". Hennes essä om Almqvist och nonsensdiktningen som vi sänder i dag är inläst av Sveriges Radios Christina Höglund. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Varje vecka väljer kulturredaktionen ett ord som på något sätt sätter fingret på vår tid. Den här veckan är det Karsten Thurfjell som ser hur det publicistiska landskapet förändrats i grunden under de senaste decennierna. Veckans ord är "publicera".

De flesta journalister vill nog gärna hävda att man i princip dagligen rannsakar sig själv, sin journalistroll och sina bevekelsegrunder. Det ingår som en självklar del i yrkesutövningen - i de resonemang som oundvikligen måste föras på en redaktion inför en publicering. Japp! Så var det utklarat, en gång för alla! Eller ja, vad säger ni andra här runtomkring? Nåväl, vi måste ju alla se oss i spegeln på morgnarna, efter allt publicerande. Det tänker jag på i skenet av den gruvliga utveckling som det publicistiska landskapet gått igenom sedan jag tryckte ner mina första skrivmaskinstangenter i avsikt att publicera, för sisådär 40 år sedan. Texten var då tänkt till en tidskrift jag och några vänner startat själva, och imperativet "kan själv!" låg fortfarande i luften. Men även om vi hade författarnas bokmaskin till vår hjälp för att få det snyggt och tryckt, var det ju inte direkt så att man automatiskt nådde några läsare. Över huvud taget rådde i princip samma villkor för publicering som rått sedan Publicistklubben bildades 1874, det vill säga att det krävdes ett etablerat massmedium för att nå en så stor publik att arbetsinsatsen blev meningsfull, vare sig det gällde på lokal, regional eller nationell nivå. Nå, väl utbildad hamnade jag på en riktig dagstidningsredaktion. Jag redigerade vid desken, där allting skedde, och snart vande jag mig vid det speciella läte som kom från dag- eller nattchefen när någon ur läsarskaran ringt upp för att monologiskt delge redaktionen sina synpunkter på innehållet i tidningen, vad vi borde ta upp, eller i oturliga fall, varför uppringarens insändare förvägrats plats i tidningen. För mig var det här frekventa dramat, med blott den ena halvan hörbar, min första erfarenhet av gatekeeping det effektiva hinder som användes av oss aktörer som idag går under namnet gammelmedia, för att mota Olle i grind, alternativt inte släppa någon över den publicistiska bron. Vi satt där, med monopol på nyhetsflödet, och, måste jag nog säga, vettiga kriterier för vad som behövde granskas, kritiseras, hyllas respektive redovisas. I dagens virtuella verklighet känns denna priviligierade publicistposition oändligt avlägsen, drabbad av sociala mediers sminkinfluencerinfluensa, konspirationsteorier, verbala drönarattacker, ohöljd propaganda och ren desinformation. Imperativet "Kan själv!" har fått ny giltighet och plötslig möjlighet till obegränsad spridning, från Pewdiepies actiongameande till Trumps lynnestwittrande. Men strängt taget ägnar sig väl alla dessa aktörer också åt att publicera? Oavsett de publicistiska regler som tidigare betraktades som självklara. För får man bara följare så kan man försätta berg. Eller få avgrunder att öppna sig. Och ordet följare har fått en alltmer kluven klang. Hur ska man då se på ordet publicist, och det namnbyte till Sveriges Publicister som branschorganisationen Sveriges Tidskrifter annonserat, för att markera att man numera ägnar sig åt mycket mer än tidskrifter av papper? Att namnet Sveriges Publicister inte skulle medföra en risk att förväxlas med Publicistklubben antyder en i sanning oförvägen tilltro till sin nya namnidé. Och kommer man fortsättningsvis att släppa in även självutnämnda publicister, i yttrandefrihetens namn? Frågorna hopar sig.

Influencers påverkar miljoner och omsätter miljarder, men hur går det egentligen till bakom den glittriga fasaden?

Julia Lundin och Yasmine Winberg har gjort något som få andra journalister ägnat sig åt: granskat den influencerbransch som vuxit till en miljardindustri de senaste 15 åren. En värld av "halvsanningar, bluffsiffror och smygreklam" enligt deras nya bok Badfluence. Hör dem i P1 Kultur tillsammans med Göteborgspostens kulturchef Björn Werner, som just nu rekryterar en ny "influencerreporter" till tidningen. KOLL PÅ COPPOLA Den amerikanska regissören Sofia Coppola (Lost in Translation, Marie Antionette, De bedragna) är tillbaka med komedin "On the rocks" med Bill Murray och Rashida Jones i huvudrollerna. Kulturredaktionens Jenny Teleman och Lisa Bergström diskuterar den aktuella filmen i ljuset av Coppolas tidigare. LILLA AL-FADJI GÖR COMEBACK Mer komedi. Det var 14 år sedan som Felipe Leiva Wengers karaktär Lilla al-Fadji debuterade i SVT. Nu är han tillbaka, med den ettriga svadan och hockeyfrillan intakta, i nya serien Streams på SVT Play. Manusförfattarna Felipe Leiva Wenger, Iman Talabani och Pontus Bjernekull Mörner berättar mer i P1 Kultur. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

Idag startar årets upplaga av festivalen CinemAfrica som visar film från den afrikanska kontinenten och diasporan. Temat är "motståndskraft" och årets program präglas av Black Lives Matter.

Samuel Girma, koordinator på festivalen, är gäst i P1 Kultur. HANS ROSLINGS TANKEVÄRLD BLIR TEATER Imorgon har Norrbottensteatern i Luleå premiär för pjäsen "Världen enligt Rosling" som baseras på läkaren och folkbildaren Hans Roslings böcker och föredrag. P1 Kulturs reporter Helene Alm träffar regissören Ragna Wei. KOREOGRAFERAT MÖTE MELLAN HELENE BILLGREN OCH ÖRJAN ANDERSSON Ikväll har föreställningen "Promised land" premiär på Dansens hus i Stockholm ett möte mellan koreografen Örjan Andersson och konstnären Helene Billgren. Vår kritiker Cecilia Blomberg har sett föreställningen. VECKANS ORD: Publicera Den här veckan ser Karsten Thurfjell hur det publicistiska landskapet förändrats i grunden under de senaste decennierna. Veckans ord är "publicera". ESSÄ: 20-TAL KRIGEN, SANNINGEN OCH ROMANERNA Romanerna på 1920-talet uppstod i skuggan av den gamla världens undergång i och med första världskriget. Det låter kanske väsensskilt från det tjugotal vi nu nyss har gått in i. Men om tittar närmare så finns det likheter som avspeglar sig i litteraturen. Det menar journalisten Anna Thulin som skrivit dagens essä. Vi hör den läsas av Sofia Strandberg. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi tittar på konst om klimatet och Sara Danius officiella porträtt för Svenska Akademien.

Traditionen bjuder att Svenska Akademiens ständiga sekreterare får sitt porträtt målat. Sara Danius gick bort för snart ett år sedan och hann aldrig sitta modell, men ett portätt har ändå målats och visas fr.o.m i dag på galleriet CFHILL i Stockholm. P1 Kultur har talat med konstnären Ylva Snöfrid om hennes målning "Ourselves, Sara Danius". KLIMATKONST Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg har sett tre aktuella utställningar som, på lite olika sätt, tar sig an klimatkrisen: samlingsutställningen Markkontroll på Bildmuseet i Umeå, Bigert & Bergströms "Scenario/Scenery" på Eskilstuna konstmuseum samt konstnärsgruppen Gylleboverkets installation "Älskade älskade älskade" på konsthallen Färgfabriken i Stockholm. LITTERATURKRITIK Vi recenserar Lyra Kollis nya roman Blödningen, där fantasi och verklighet flyter samman, och den amerikanske journalisten och debattören Ta-Nehisi Coates debutroman Vattendansaren, som utspelar sig i slaveriets USA. ESSÄ Skribenten och psykologen Malena Forsare om en samling små gipshuvuden som bar med sig historiens mörker in i hennes barndomshem. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Hur ser dans ut i en pandemisk värld? I helgen var det urpremiär för koreografen Alexander Ekmans dansverk "Shift" som helt präglats av Corona-pandemin. P1 Kultur var där.

TRE NYA GRAFISKA ROMANER I MÖRKA TONER P1 Kulturs kritiker har plockat tre aktuella seriealbum ur höstens flöde som alla utforskar depression och när orken tar slut, men också hur man hittar den igen. Jenny Teleman har läst "Von Spatz" av den tyska tecknaren Anna Haifish; "En Trasig Historia" som är den självbiografiska debuten av Marie Tillman och "Kråkorna" Anders Fager och Peter Berting. MELLANÖSTERNS KONSTIKON HASSAN SHARIF PÅ MALMÖ KONSTHALL Härom veckan öppnade Malmö Konsthall sin stora höstutställning med en av de mest inflytelserika konstnärerna i Mellanöstern: Hassan Sharif, som gick bort 2016. Konstkritiker Linda Fagerström har sett utställningen "I am the singel work artist". TVÅ MUSEIUTSTÄLLNIGNAR OM VAD DET INNEBÄR ATT VARA EN MÄNNISKA P1 Kulturs reporter Mattias Berg har besökt utställningen "Hyper Human" på Tekniska museet i Stockholm och den uppdaterade utställningen "Den mänskliga resan" på Naturhistoriska Riksmuseet som öppnar igen den 20 oktober och ser en röd tråd: Frågan om vad det egentligen innebär att vara en människa. ESSÄ: OVIDIUS METAMORFOSER I NYTT LJUS Den romerske poeten Ovidius diktverk Metamorfoser såg världens ljus i början av vår tideräkning men fortsätter att varje år hitta nya läsare och nya läsningar. Författaren och skribenten Kristoffer Leandoer läser delar av den senaste Ovidiusforskningen och reflekterar över hur människor och litteratur kan röra sig mot evigheten. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Naturdokumentärernas nestor, britten David Attenborough, har hunnit bli 94 år och i dag är det premiär för "A life on our Planet" - en film som blickar tillbaka på en 60 år lång karriär.

"A life on our planet", är en ny och kanske den sista dokumentären om och med David Attenborough. Vilken är egentligen hans hemlighet? Hur kommer det sig att han i sex decennier lyckats trollbinda publiken, oavsett om han berättat om termitmyrornas byggteknik eller koalornas sexliv? P1 Kultur gästas av vetenskapsjournalisten Henrik Ekman som arbetat många år på SVT med naturfilm. Han har varit "David Attenboroughs svenska röst", vad ger han för förklaring till Attenboroughs stora inflytande? Och vad gillar han den nya dokumentären, som Attenborough själv kallar för en självbiografi? Dessutom medverkar kulturredaktionens filmkritiker Saman Bakhtiari, som följt David Attenboroughs arbete genom åren. TUKTAD NATUR En bransch som lite otippat blomstrat under pandemin är handelsträdgårdarna, som vittnar om en närmast dubblerad omsättning jämfört med en vanlig vår. Om man inte kan eller vill stoppa händerna i jorden kan man i alla fall läsa om trädgårdar och i dag kommer Nina Asarnoj till P1 Kultur för att berätta om två nya trädgårdsböcker som kommit på svenska: "Charleston. Hem och trädgård i Bloomsburygruppens anda" av Quentin Bell och Virginia Nicholson med fotografier av Gavin Kingcome och "Författarens trädgård. Brittiska författares trädgårdar" av Jackie Bennett med fotografier av Richard Hanson. TEATER I CORONA-EPIDEMINS TID I mars, när pandemin slog till på allvar i Sverige, hade Teater Galeasen i Stockholm precis haft premiär på pjäsen "Irakisk Kristus". Teatern fick slå igen och har inte öppnat sedan dess. Nu arbetar man med den ryska dramatikern Mikhail Durnenkovs pjäs," Är det krig än?" som kommer att visas på Galeasens Youtubekanal om några veckor. Gunnar Bolin har träffat regissören Natalie Ringler, teaterchef Sophia Artin och skådespelaren Kardo Mirza för ett samtal om den inställda "Irakisk Kristus", den nya uppsättningen och att arbeta med teater i corona-epidemins tid. MÅNDAGENS OBS-ESSÄ Förmågan att tänka hypotetiskt utgör förutsättningen för mycket av det vi betraktar som människans stora bedrifter. Kanske är det en av de saker som mer än andra gör oss till människor. Det är samtidigt en orsak till vår stora oro. Författaren Helena Granström reflekterar över detta predikament i ljuset av det paranoida geniet Kurt Gödels öde. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen veckans ord. Denna vecka ser Gunnar Bolin hur vardagen allt mer hamnat i ett "nästan"-läge. Veckans ord är "torrsim".

"Apropå ingenting" heter Woody Allens självbiografi som nu finns på svenska en 315 sidor tjock bok som inte bara avhandlar filmerna, utan också metoo och anklagelserna mot Allen om sexuella övergrepp.

P1 Kulturs Lisa Bergström har läst "Apropå ingenting", tycker hon att den är läsvärd? En fest för Allen-fantaster? Hör kritiksamtal i dagens program! DAVID COPPERFIELDS ÄVENTYR OCH IAKTTAGELSER Nu är det premiär för regissören Armando Iannuccis nya film som bygger Charles Dickens roman från 1850, "David Copperfield". P1 Kulturs Roger Wilson har intervjuat regissören, som bland annat ligger bakom "Veep" och "The death of Stalin". Dessutom kommer författaren Anna-Karin Palm till studion för ett samtal om Dickens humor och om hur Iannucci förvaltat romanen. PROVOCERANDE HUMOR Gäst i studion är också kulturjournalisten Filip Yifter-Svensson som är aktuell med "Provokatörerna", där han bland annat berättar historien om den svenska stand up-scenen och hur den utvecklats sedan 80-talet. Men, det handlar också om det nya humorlanskapet och var gränsen går för vad man kan skoja om. Varför väljer vissa att passera den och andra inte?  VECKANS KLASSIKER Åttabitarsspelet Super Mario Bros. fyllde nyss 35 år, ett spel som fick ett enormt genomslag över hela världen. kulturredaktionens Saman Bakhtiari tyckte att det var dags att klassikerstämpla ett spel som ständigt är under utveckling. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Idag invigs bokmässan på Fotografiska i Stockholm. Seminarier och samtal kommer i år att streamas men vad blir det kvar av en bokmässa utan det fysiska mötet? Och vi hör mer om ett av årets teman: Läs! Läs! Läs!

FÖRFATTARE SOM LÄNGTAR HEM OCH LÄNGTAR BORT Längta hem, längta bort är författaren Kristofer Leandoers nya essäbok där han utforskar författare som genom tiderna varit på flykt från krig, från sin familjer, från sig själva. P1 Kultur ringde upp Leandoer. ÅKE HODELL: STRIDSPILOTEN SOM BLEV POESIREBELL Åke Hodell var stridspiloten som blev avantgardpoet och ljudkonstnär. Med verk som Igevär och General Bussig blev han under 60-talet känd som antimilitarist och en central figur på den svenska konstscenen. I helgen öppnar utställningen "Åke Hodell: Motstånd" på Tensta konsthall. Elena Wolay, musikjournalist och en av utställningens curatorer är gäst i P1 Kultur. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Disney har på senaste tiden fått hård kritik för samarbete med de kinesiska myndigheterna när de spelade in "Mulan", men hur stort inflytande har egentligen Kina över den amerikanska filmindustrin?

I en nyligen publicerad rapport hävdar amerikanska PEN att Hollywood går i den kinesiska regimens ledband. Filmbranschen är beroende av de intäkterna från den stora biomarknaden i Kina och anpassar sig efter regimens krav, menar yttrandefrihetsorganisationen. Det kan handla om självcensur, att bolagen tillåter censurerade versioner av filmerna i Kina eller att man i förväg undersöker vad som skulle kunna tänkas reta upp den kinesiska censuren - allt för att undvika problem. I dagens P1 Kultur intervjuar Emma Engström en av rapportförfattarna, James Tager och Sveriges radios korrespondent i Kina, Björn Djurberg, medverkar i samtal om den kinesiska censuren. TROLLSKOGAR OCH FANTASILANDSKAP På Nationalmuseum i Stockholm öppnade just utställningen "Arkadien - ett förlorat paradis", som sätter 1600-talets idylliska landskapsmåleri i centrum. Och på Waldemarsudde i samma stad visas sedan ett par veckor nordisk, naturromantisk konst från förra sekelskiftet under rubriken "Trollbunden - John Bauer och den magiska naturen". Finns det beröringspunkter och vad kan de säga oss i dag? Therese Bohman, romanförfattare och konstkritiker i Expressen, och kulturredaktionens Mårten Arndtzén samtalar. SKRÄCKBERÄTTELSER I KORTFORMAT Per Faxneld är religionshistoriker med särskilt intresse för ockultism och satanism. Nyligen debuterade han med "Offerträdet", en novellsamling med drag av folksägner som andas skräck, magi och död. Vad är det som lockar honom? Intervju i P1 Kultur. DAGENS OBS-ESSÄ Hon föddes 1819 som Mary Ann Evans men mest känd blev hon under pseudonymen George Eliot. Hon var inte bara en av den engelskspråkiga världens främsta författare utan översatte även filosofiska verk, till exempel Baruch Spinozas mästerverk "Etiken" från 1677. I OBS-essän reflekterar Eliot-forskaren Sara Håkansson över hur Spinozas tankar präglat George Eliots litteratur. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Igår lade regeringen fram höstbudgeten där ungefär en procent i vanlig ordning gick till kultursektorn. Idag hör vi kommentarer och analyser. Med Lars Anders Johansson, författare och debattör och Ida Ölmedal, kulturchef Sydsvenskan.

FLYKTDRAMA OCH KLASSISK KOMEDI NÄR TEATERHÖSTEN DRAR IGÅNG Efter en nedstängd pandemisäsong öppnar nu Malmö stadsteater igen med två föreställningar: "Sidonie och Nathalie" och "Cyrano de Bergerac" ett migrationsdrama om flykt och identitet, och en klassisk och vemodig komedi om olycklig kärlek. Kristina Lindquist har sett båda. ESSÄ: DOSTOJEVSKIJ KÄNDE SPELDJÄVULENS LÅNGA FINGRAR Hasardspel är ett återkommande tema i kulturen, men kanske är det som mest framträdande och mest laddat i den klassiska ryska litteraturen. Morris Wikström, journalist och tidigare bosatt i Ryssland, reflekterar över speldjävulens lockelser i liv och litteratur, med avstamp i Fjodor Dostojevskijs "Spelaren". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Den här gången är det Mattias Berg som funderar över ett lika suggestivt som svårfångat begrepp.

Vårt lilla sällskap var sannerligen inte ensamma. Snarare verkade det som en stor klubb, världen över: alla som behövde googla runt efter att ha sett science fictionthrillern "Tenet". För på nätet visade sig det finnas mängder av långa förklaringar till vad filmen faktiskt handlade om och vad som hände i de olika scenerna. Så där satt vi på pizzerian och pratade och klickade och funderade. Vem var det kvinnan ringde till  var det kanske huvudpersonen, i framtiden? Och vad betydde egentligen slutet? En av de allra mest svårbegripliga sakerna i filmen är nog användningen av begreppet "entropi". Från början en naturvetenskaplig term, som nuförtiden tycks kunna tillämpas på mängder av sammanhang. Ofta beskrivs det som ett mått på oordningen i ett visst system. Det mesta i universum tycks också sträva mot allt högre grad av oordning, som är betydligt enklare att uppnå än ordning. Vilket inte minst visar sig genom att vi själva åldras och så att säga blir allt mer "oordnade" inuti våra organismer. Man skulle kunna likna det hela vid en bokhylla med böcker uppställda alfabetiskt - där det bara finns ett sätt att ställa böckerna i ordning, men så otroligt många sätt att rubba den ordningen. I Tenet" låter regissören Christopher Nolan det här begreppet stå i centrum för den minst sagt komplicerade handlingen. Det är nämligen med hjälp av så kallad "inverterad entropi" och vissa mystiska manicker som man kan färdas baklänges i tiden, vilket huvudpersonen gör för att försöka hindra ett kommande tredje världskrig. Kunde vi själva resa bakåt i historien, med eller utan inverterad entropi, skulle vi kunna uppleva hur den tyske fysikern Rudolf Clausius år 1865 introducerade begreppet inom termodynamiken, det vill säga läran om energi och värme. Och hur det sedan sakta men säkert spred sig till exempelvis psykologi och organisationsteori. Begreppet entropi har många konkreta fysikaliska tillämpningar, från att öka en motors verkningsgrad till att förstå universums utveckling. Men det är också extremt lockande som metafor. "Graden av oordning i ett visst system", smaka på det... inte minst nu i pandemins tid. I Los Angeles Times får en brittisk partikelfysiker svara på frågan om hur filmen "Tenet" förhåller sig till verkliga naturlagar. Svaret är väl: så där. Bland annat säger hon att det visserligen faktiskt finns maskiner som förändrar entropin: till exempel ett kylskåp som gör saker kallare och får lägre entropi. Men det betyder inte att tiden går bakåt därinne  och att grönsakerna blir fräschare för varje dag. Nej, begreppet entropi tycks vara lite för lockande för sitt eget bästa. Både så enkelt att använda som metafor  och så suggestivt svårt att riktigt begripa sig på. Eller som forskaren råder huvudpersonen i "Tenet" att handskas med alla de här fysikaliska paradoxerna: "Försök inte förstå, känn bara!" Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se Musiken i inslaget är ur filmen "Tenet" och skapad av den svenske kompositören Ludwig Göransson.

Efter ett och ett halvt års renovering slår Kulturhuset Stadsteatern upp sina portar på Sergels torg i Stockholm igen.

1974 invigdes Peter Celsings glas- och betongpalats vid Segels torg, nu är det dags igen efter en tids stambyten och andra renoveringar. P1 Kultur är på plats bland bergknallar som skjuter upp ur det nyputsade golvet och färgsprakande konst av hår. EROTIKEN I ANTIKEN "En queer Lolita-berättelse" - så kallar förlaget Hanna Johanssons uppmärksammade debutroman Antiken, som utspelar sig under en het sensommar och höst i den grekiska staden Ermoupoli. Hanna Johansson är gäst i P1 Kultur. BAKOM MASKEN - NYA DOKUMENTÄRER I filmen "This is Paris" vill Paris Hilton ge en ny bild av sig själv. Men är det en självutlämnande uppgörelse med det ytliga influencerlivet eller bara ännu en smart marknadsföringsgimmick? Och vad ska man säga om John Holm, som efter tre hyllade album klev ned från scenen 1976 och försvann. Blev en legend. Vad var det som hände egentligen? Vi har sett nya SVT-dokumentären Det finns så många vägar en film om John Holm. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

I tisdags var det svensk premiär för Beyoncés senaste filmverk, det visuella albumet "Black is King". Men artisten har kritiseras för att appropriera afrikanska länders kulturer och traditioner en "wakandafiering". Samtal med skribenten Juliet Atto.

MUSIKEN SOM BÄR PROTESTERNA I BELARUS Ett tydligt uttryck för proteströrelsen i Belarus är alla de sånger som sjungs på gator, torg, arbetsplatser och universitet. Kulturredaktionens Fredrik Wadström ringde till poeten och översättaren Andrej Chadanovitj som tolkat en av de sånger som sjungits oftast sången "Mury". SUZANNE BRÖGGER I NY SAMTALSBIOGRAFI I över ett år har journalisten Alf van der Hage träffat och samtalat med den ikoniska författaren Suzanne Brögger. Nu kommer boken"Suzanne Brögger: Samtalsmemoarer". Vi har läst den. NY JAZZ: RESPEKTLÖSA MEN ÖMSINTA KLASSIKER TOLKNINGAR Märet Öman från Jazzradion i P2 har lyssnat på skivan "Loner" med basisten Pär-Ola Landin med Jonas Östholm och Jon Fält som gör respektlösa och ömsinta tolkningar av klassiska jazzlåtar. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Svt:s nya komediserie har kallats allt ifrån charmig och välspelad till pajig och platt fall. P1 Kultur tar tempen på svensk tv-dramatik.

I "Sommaren 85" får vi följa tre kvinnor - en mormor, en mamma och en tonårsdotter - i det lilla samhället Braxinge i Västra Götaland, en sommar på 1980-talet. Nostalgifaktorn är hög men recensionerna har varit blandade. I P1 Kultur dryftar kulturredaktionens Roger Wilson och Nina Asarnoj den komiska potentialen i korvkalas och spränglugg. Hur står sig Sommaren 85 i jämförelse med andra nya svenska serier, som Älska mig och Måste gitt? VAD HÄNDER I UNGERN? Sedan två veckor tillbaka är den statliga högskolan för teater och film i Budapest ockuperad av lärare och elever. En ockupation som har väckt stort gensvar världen över, i Sverige har t.ex cheferna på Dramaten, Unga Klara och Göteborgs Stadsteater skrivit under ett upprop mot de nya förhållandena på den ungerska skolan. Samtidigt verkar regeringskritiska media sitta allt trängre. Peter Karlsson, förläggare på Norstedts, berättar om läget i Ungern. LEONARDO DA VINCI PÅ BIO Missade du Louvrens stora jubileumsutställning över Leonardo da Vincis livsverk? Nu erbjuds vi en guidad tur till utställningen i filmen "En natt på Louvren". Men hur fungerar gamla konstverk på bio? Kulturredaktionens Karsten Thurfjell jämför sina Leonardo-upplevelser. MISSLYCKAS PÅ MODET Att misslyckas - eller rättare sagt: att ha misslyckats, men kommit igen - har blivit ett närmast obligatoriskt inslag i framgångsrika människors livshistorier. I dagens OBS-essä återerövrar litteraturvetaren Maja Andreasson misslyckandet från de lyckade med hjälp av Thomas Bernhards och Samuel Becketts författarskap. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Idag invigs Dawit Isaak-biblioteket i Malmö, Sveriges första bibliotek tillägnat yttrandefriheten med böcker av författare som fängslats, censurerats eller på andra sätt hindrats i sitt arbete.

Men finns det någon gräns för vad som kan rymmas i ett bibliotek för yttrandefrihet? P1 Kultur är på plats. DAN ANDERSSON 100 ÅR SENARE NATUR, ÅNGEST OCH EN SVART FIOL I veckan är det 100 år sedan diktaren Dan Andersson dog på ett hotell i Stockholm, bara 32 år gammal. Men den tidiga döden gjorde honom också till en ikon. Hur lever Dan Andersson vidare idag? Reportag av Katarina Wikars. ESSÄ: NOVALIS BALANSERAR MELLAN FÖRNUFT OCH KÄNSLA Den sachsiske adelsmannen Friedrich von Hardenber, mer känd som Novalis har kallats Romantikens poet, men hans storhet ligger i mötet mellan förnuft och känsla. En gyllene medelväg som kan inspirera oss alla, menar författaren och kritikern Torbjörn Elensky. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Pågående pandemi till trots, det har varit filmfestival i Venedig och i helgen avslutades den med att filmen "Nomadland" i regi av Chloe Zhao belönades med Guldlejonet. Vann rätt film?

Filmjournalisten Jan Lumholdt har varit i Venedig och kommer till P1 Kultur för ett samtal om några av festivalens pristagare och vilka intryck han fick med sig hem. Hur var det att bevista en stor internationell filmfestival i dessa coronatider? BOKHÖSTEN ÄR IGÅNG En av alla diktsamlingar som ges ut nu i höst är poeten Anna Hallbergs sjunde diksamling "Under tiden" och i dagens program blir det en recension av boken av en annan poet Burcu Sahin. Dessutom medverkar kulturredaktionens Viveca Bladh, som gjort en rejäl djupdykning i hösten bokflod med böcker för barn och unga. Hör samtalet om några av guldkornen i den akutella utgivningen. ATT UPPLEVA ETT VÄRLDSARV DIGITALT Vissa av våra 15 världsarv i Sverige är självklara, lätta att besöka och förstå sig på, som till exempel Drottningsholms slott eller Gammelstadens kyrkby utanför Luleå. Men i Norrbotten finns även ett världsarv Struves meridianbåge som är både svårt att begripa och besöka, men där forskare nu försöker få det att bli lite mer lättillgängligt och roligt med hjälp av digital teknik och mobilspel. Reportage av Helene Alm. PREMIÄR PÅ "KVINNOSTADEN" PÅ DRAMATEN I STOCKHOLM Den gångna helgen var det premiär för Dramatens första föreställningar sedan pandemin började. I lördags såg kulturredaktionens Jenny Teleman "Kvinnostaden", en uppsättning som baserar sig på Christine de Pizans bok från 1405 med samma namn, och texter av framstående medeltida kvinnor som Hildegard von Bingen och Hroswitha von Gandersheim. Kritiksamtal i P1 Kultur! DAGENS OBS-ESSÄ I dagens OBS berättar kulturredaktionens Cecilia om en fransk språkstrid som äntligen tycks vara över efter många år av hårda ord. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius.

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord som ligger i tiden. Emma Engström konstaterar att veckans ord är "sorg".

Vi får besök av Josephine Bornebusch - aktuell som skådespelare, manusförfattare och regissör i nya säsongen av succéserien "Älska mig". Och dessutom i långfilmen "Orca" senare i höst.

SKRÄCKFÖRFATTAREN SHIRLEY JACKSON BLIR FILM Dessutom talar vi om Shirley Jackson. En kultförklarad skräckförfattare på 50- och 60-talet vars liv nu blir film, där hon spelas av Elisabeth Moss. I studion finns två Shirley Jackson-fantaster, Kulturredaktionens Jenny Teleman och programledaren Roger Wilson, som talar om henne som författare och filmfigur. DRAMATEN ÖPPNAR IGEN Vi får även en direktrapport från Dramaten, inför nyöppningen med uppsättningen "Liv Strömquist tänker på sig själv". Vår reporter Lisa Bergström träffar Dramatenchefen Mattias Andersson, skådespelarna Eric Stern, Sanna Sundqvist och regissören Ada Berger inför premiären. KULTURHUSET I BACKSPEGELN Det blir också en Klassiker. Mikael Timm berättar historien om Kulturhuset i Stockholm - som även det öppnar igen inom kort. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

På lördag kommer Musikstycket Rule, Britannia! traditionsenligt att framföras på evenemanget Last night of the proms i London men textraderna om att britterna ska regera över haven och aldrig förslavas har väckt kritik.

Samtal med musikprofessor Mattias Lundberg och vår Londonkorrespondent Daniel Alling. IVA-SJUKSKÖTERSKOR I KONSTPROJEKT Under pandemin har bilder av sjukvårdspersonal världen över fyllt våra flöden och nyhetsprogram. Dom har hyllats mer än nånsin och kallats både superhjältar och soldater vid fronten. Men vad innebär egentligen det i verkligheten? Och hur ser dom på sig själva och sin roll? P1 Kultur har träffat den Göteborgsbaserade konstnärsduon Cooper & Gorfer som i ett nytt projekt försöker svara på dessa frågor. PROVSPELNING PÅ FILM  SAMTAL OM THE AUDITION Imorgon är det premiär för filmen The Audition  det handlar om en violinlärare på musikkonservatoriet i Berlin och en elev och tiden före en provspelning. Samtal med P1 Kulturs Gunnar Bolin och violinisten Malin Nyström från Malmö Symfoniorkester. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad händer när kungligheter hoppar av hovet och blir Hollywoodproducenter istället?

Prins Harry och Meghan Markle - hertiginna av Sussex - ger sig in i filmbranschen tillsammans. De har tecknat ett flerårigt avtal med strömningstjänsten Netflix om att producera innehåll i form av dokumentärer, spelfilm, tv-serier och barnprogram. Vad betyder detta för det brittiska kungahuset? Vilka andra kungligheter kan tänkas följa efter? Vi hör den Londonbaserade författaren och journalisten Katrine Marcal. ÅRETS MUSEUM "Ett engagerande, självständigt och nytänkande museum som finns mitt bland medborgarna och som vidgar horisonten för en ny generation av kulturhistoriska museer" - Så beskriver juryn bakom utmärkelsen "årets museum" 2020 års vinnare: Sörmlands museum i Nyköping. P1 Kulturs Cecilia Blomberg går på besök. FILMFESTEN I VENEDIG Vi rapporterar från den pågående, 77:e filmfestivalen i Venedig, där det sedvanliga glammet kompletteras med munskydd och temperaturtagningar. UPPLYSNINGENS VARMA DRYCK Det sägs att Voltaire drack 40 koppar kaffe om dagen. Kanske var den svarta drycken den tändande gnistan till hela upplysningen? I OBS-essän dyker journalisten Hanna Eklund ned i kaffets kulturhistoria. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

Hon började som sömmerska och slutade som ägare av ett modeimperium. Augusta Lundin klädde hovdamer och drottningar, prinsessor och adelskvinnor. P1 Kultur har besökt Thielska galleriet i Stockholm där utställningen om Augusta Lundin just nu pågår.

NY SKIVA AV LOVISA SAMUELSSON Musikern och artisten Lovisa Samuelsson släpper nu sitt andra album, "Stad/Dis" en platta om en separation, men också en vandring i en stad. Lovisa Samuelsson är gäst i dagens P1 Kultur. NY PODD OM DE KLASSISKA MÄSTERVERKEN Vad är ett Mästerverk? Och vilka är den klassiska musikens största mästerverk? Det är frågor som den nya podden Mästerverken kommer att svara på. P2:s Clara Törnvall och Johan Korssell kommer till studion för att prata om sin nya podd. ESSÄ: LITTERATUREN LÅTER OSS DRÖMMA VARANDRAS DRÖMMAR Det är när ögonlocken faller ner och tanken sakta lämnar det vakna tillståndet och börjar sväva iväg över sömnens landskap som litteraturen föds. I dagens essä reflekterar författaren Martin Engberg över likheterna mellan sömn och skrivande. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Konsthösten inleds i moll. Vi har sett en utställning om sorgen och det arbete den kräver.

Utställningen "Sorgearbete" på Bonniers konsthall i Stockholm planerades långt innan covid-19-pandemin, men fick en ny aktualitet när döden blev vardag. Fyra svenska och tre internationella konstnärer visar verk som alla utgår från en konkret och personlig kamp efter förlusten av en nära anhörig. Cecilia Blomberg recenserar. VI MINNS CARL-HENNING WIJKMARK "Fredagen den 4 september 2020 blev det litterära Sverige en mästare fattigare. Det är inte helt lätt att med några få ord sammanfatta Carl-Henning Wijkmarks författarskap". Så skriver författaren och förläggaren Håkan Bravinger på förlaget Norstedts hemsida i dag. Författaren Thorbjörn Elensky och Stefan Ingvarsson, kulturskribent och tidigare kulturråd i Moskva, minns ett stort författarskap. APAN ÄR TILLBAKA Författaren Stephan Mendel-Enk är gäst i P1 Kultur. Hans debutroman "Tre apor" nådde många läsare och jämfördes bland annat med Mikael Niemis Populärmusik från Vittula. Först nu, tio år senare, kommer den fristående fortsättningen "Apan i mitten", där den judiska göteborgsfamiljen från förra boken håller på att slitas isär av politiska och religiösa motsättningar. AEDNAN STÅR PÅ SCEN Linnea Axelssons augustprisade diktverk Aednan har blivit teater i ett samarbete mellan Riksteatern och Sámi Theáter. Vi recenserar. TARKOVSKIJ OCH HOPPET I dagens Obs-essä följer Grete Rottböll hoppet som tema i den ryske regissören Andrej Tarkovskijs filmer. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

De visuella budskapen i det offentliga rummet diskuteras allt mer. Den här veckan aktualiseras det genom cykeltävlingen "Tour de France". Cecilia Blomberg har valt "Radera" som Veckans ord.

Två månader försenad, med några cyklister som testat positivt för covid 19 strukna, så är den nu ändå igång "Tour de France". Och lika säkert som att dessa gudabenådade cyklister tar sig runt Frankrike i alla väderstreck för att så småningom rulla in i Paris - lika säkert är att vägarna längs tävlingssträckan brukar användas som ett slags graffitiplank. En plats för att sprida politiska budskap, nedsättande kommentarer om de tävlande eller obscena teckningar - eller ibland ren pep. Det finns trots allt en lekfullhet mitt i allvaret. För att hålla rent på vägarna finns därför "les effaceurs" - raderarna. Utrustade med vit färg så raderar de, eller snarare målar över det som är opassande. En penis förvandlas till ett bi. Taggen EPO ett vanligt bloddopningspreparat blir tre åttor i rad. En sträcka där "Frexit" återkommer var hundrade meter, alltså en fransk variant av "Brexit", får inte heller vara kvar. Det finns trots allt en lekfullhet mitt i allvaret. Cykelentusiasterna tillika raderarna Patrick och Pierre, de vill bara bidra till den goda stämningen på den folkfest "Tour de France" förväntas vara i Frankrike. Det är något helt annat än den parallella diskussion om att radera begrepp och ord från offentligheten som fick ny fart när Black Lives Matter diskussionen landade också i Frankrike somras. Karfa Diallo talesperson för organisationen Mémoires et Partages sade till France Inter i juni att det inte handlar om att alla gator och torg ska döpas om. Men i relation till att alla namn relaterade till samarbetet med nazisterna under andra världskriget nu är borta i det offentliga rummet - kunde åtminstone en slavhandlare per stad få ge plats för en historisk person från Afrika. Övriga gator bör förses med skyltar som berättar vem personen var och vad han - som det oftast är - gjorde. För att hålla historien och kunskapen levande även för kommande generationer, anser Diallo. Sen har Karfa Diallo ett krav på att N-ordet i feminin form som gett plats till ett helt kvarter, en tågstation och en rondell i Biarritz helt ska raderas. Där handlar det enbart om slentrianrasism från 1980-talet. En poppis krog som drevs av en kvinna från Haiti och som i folkmun fick det här rasistiskt nedsättande epitetet. som sen formaliserades 1986. Lägg till de gator och torg som fortfarande har namn efter Frihetskriget i Algeriet, och det som kallades franska Indokina. För ett par år sen kom det ut en guidebok som pekade ut 200 gator i Paris med namn som explicit hyllade den franska kolonialismen. I boken finns också förslag på alternativa namn för att berätta samma historia ur ett annat perspektiv. Alltså inte radera utan snarare justera historieskrivningen. Under tiden jobbar de två raderarna Patrick och Pierre idogt på för att hålla rent för de tävlande cyklisterna i "Tour de France". Det känns som ett betydligt enklare, och mer konfliktfritt uppdrag. Lättare att skämta om. Cecilia Blomberg cecilia.blomberg@sverigesradio.se

För drygt 20 år sedan slog filmskaparen Charlie Kaufman igenom och filmerna har älskats och prisats, men också förbryllat publiken. Nu har en ny film premiär!

Charlie Kaufman har skrivit manus till filmer som "Eternal Sunshine of the Spotless Mind" och "I huvudet på John Malkovich och 2008 regisserade han sin första film, "Synecdoche, New York". I dag har "I´m thinking of ending things" premiär på Netflix. P1 Kulturs Lisa Bergström och Joakim Silverdal samtalar om filmen, men också om en unik filmskapares höjdpunkter och magplask. Går det alltid att förstå vad som rör sig i Kaufmans huvud och är det egentligen nödvändigt? ÄLSKAD HUMORGRUPP ÅTERFÖRENAS Den Lundabaserade Varanteatern hade 1997 premiär på SVT med humorserien "Varan-TV" program som kommit att få kultstatus och som numera ligger i Öppet arkiv på SVT Play. Nu funderar Varanteatern att återförenas och en av medlemmarna, författaren David Wiberg, gästar P1 Kultur för att berätta om varför gruppen vill återuppstå. NY SÄSONG AV "WEISSENSEE" Nu är familjerna Kupfer och Hausmann tillbaka! Den tyska TV-serien, som hittills handlat om DDRs sista decennium och åren kring murens fall, har nu i den fjärde säsongen nått fram till 1990. Hur lyckas serien fånga det historiska året? Ekots Daniela Marquardt, tidigare bl a utriksekorrespondent i Tyskland har sett och kommer till studion. VECKANS KLASSIKER Jan Troells långfilmdebut "Här har du ditt liv" brukar lyftas fram som en svensk filmhistorias bästa. Här i Mia Gerdins Klassiker berättar han själv om filmen från 1966. DESSUTOM... ...ringer vi upp regissör Malin Stenberg som har premiär på fredag kväll i Stockholm med uppsättningen av "Aednan" som bygger på den Augustprisade boken med samma namn av Linnea Axelsson. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

I dag, torsdag, presenteras streamingtjänsten Disney + som kommer att erbjuda bolagets filmer och serier till tittarna. Men hur stor marknad finns det för streaming? Samtal med P1 Kultur Roger Wilson.

DON QUIJOTE BLIR SERIE PÅ FOLKTEATERN När höstplanerna gick om intet på grund av coronapandemin rensade Folkteatern i Göteborg repertoaren och låter nu romanfiguren Don Quijote ta över scenen. I åtta unika uppsättningar dyker ensemblen ner i teman från Cervantes roman som våld, galenskap, fiktion och idealism. P1 Kultur har besökt repetitionerna. NYTT SAMISKT KULTURCENTRUM I TÄRNABY I dagarna är det smygöppning av det nya samiska kulturcentrumet Aejlies i Tärnaby. Så småningom är det tänkt att bli en mötesplats med museum, butik, ljudstudio och mycket annat för samiska kulturutövare, men redan från start går att se konst av Tomas Colbengtson. P1 Kultur har varit där. ANNA JÄRVINEN ROMANDEBUTERAR Det är framför allt som musiker vi känner henne, men nu debuterar Anna Järvinen som romanförfattare med boken "Dröm natten till idag". Anna Järvinen är gäst i dagens P1 Kultur. VECKANS ORD: RADERA Allt mer diskuteras de visuella budskapen i det offentliga rummet. I Frankrike nu i samband med att cykeltävlingen "Tour de France" inletts, samtidigt som kritiken tilltar mot de synliga spåren i städerna efter Frankrikes förflutna som kolonialmakt. Cecilia Blomberg har valt "radera" som Veckans ord. ESSÄ: JAGET EN PUBLIKFRIANDE FÖRVANDLINGSKONSTNÄR Om våra identiteter hela tiden förändras av faktorer utanför vår kontroll vad händer då med idén om personligt ansvar? Det resonerar författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén om. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi har läst tredje och sista delen i brittiska Hilary Mantels historiska romansvit om Henrik VIII:s högra hand.

"Spegeln och ljuset" börjar där den förra romanen slutade, på drottning Anne Boleyns avrättningsplats, och utspelar sig under politikern Thomas Cromwells fyra sista år. Idag kommer den på svenska och P1 Kultur summerar en litterär prestation som belönats med två Bookerpris, fått massor av lyriska recensioner och legat till grund för en populär tv-serie. Har Hilary Mantel förändrat den historiska romanen för alltid? Är inte den avslutande delen lite långtråkig? Fick Thomas Cromwell vad han förtjänade? NY JOURNALISTIK I BELARUS Under gatuprotesterna i Belarus har inhemska kultur- och nöjessajter riktat om sin rapportering och blivit en viktig nyhetskälla för unga belarusier. Vi har talat med Iryna Vidanava, redaktör på en av dessa sajter, Citydog Minsk. MÅSTE GITT IGEN Snart är det dags att återuppta bekantskapen med Metti, den dagboksskrivande smågangstern från Jordbro som mötte publiken första gången 2017,  i långfilmen Måste Gitt. I "Måste Gitt - serien" får filmbranschen upp ögonen för hans historia, med komiska förvecklingar som följd. Regissörerna Ivica Zubak och Abbe Hassan kommer till P1 Kultur. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

Idag presenteras höstens biofilmer publiken kan se fram emot både återuppväckta familjefilmklassiker som Jönssonligan och smalare filmer. Men efter en tung biostart på året: kommer höstrepertoaren att locka tillbaka biopubliken?

Samtal med filmkritiker Björn Jansson och Nina Asarnoj. GÖTEBORGSSYMFONIKERNA SPELAR IN KVINNLIGA TONSÄTTARE Nationalorkestern Göteborgssymfonikerna har hyllats för sina skivinspelningar, men inspelningarna av kvinnliga tonsättares verk är inte många. Det ska det bli ändring på nu, när bland andra Elfrida Andrées första symfoni nu spelas in för första gången. METOO SKAKAR OM I IRANSKT KULTURLIV Under de senaste veckorna har en metoo-liknade våg av vittnesmål om sexuella övergrepp inom kulturvärlden växt. Samtal med Babak Parham, reporter på SR International. REPORTAGE: KOMPLICERAT ÅTERBÖRDANDE AV MÄNSKLIGA KVARLEVOR På naturhistoriska museet i Kapstaden, Iziko South African Museum, finns en av Sydafrikas största samlingar av mänskliga kvarlevor. Tvåhundra av dem bedöms vara oetiskt insamlade och ska därför lämnas tillbaka till efterlevande, men det går långsammare än väntat och man har ännu inte nått hela vägen i något fall. ESSÄ: DET OSANNOLIKA MÖTET MELLAN PESSOA och CROWLEY I dagens essä skriver Henrik Nilsson om mötet mellan poeten Fernando Pessoa och äventyraren poeten och ockultisten Aleister Crowley Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Den verkliga historien om amerikafararen Knut Oscar Brundin ligger till grund för "Översten" som ges ut i dagarna och författaren Ola Larsmo gästar dagens P1 Kultur.

Romanen "Översten" handlar om hur en svensk man på 1800-talet blev en del av kampen mot slaveriet i USA. Knut Oscar Brundin - som blev Knut Oscar Broady - mötte gud i baptiströrelsen i New York och stred sedan på de amerikanska nordstaternas sida i inbördeskriget. Detta emigrant-öde stötte Ola Larsmo på när han höll på med boken "Swede Hollow" och i dagens program medverkar han i ett samtal om den nya romanen. UPPTÄCKSRESA TILL JORDENS INRE Robert Macfarlanes "Underland" är ett slags natur- och reseskildring där han försöker ta sig inåt, bortom jordens yta, och skådar ner i slukhål, besöker katakomber och funderar över vad mänskligheten lämnar i jordens djup. Kulturredaktionens Mattias Berg har läst och kommer till studion. ACCELERATOR-UTSTÄLLNING ÖPPNAR FÖR BESÖKARE I januari "Ympa orden, piska min tunga" öppnade en utställning av Johanna Gustafsson Fürst på konsthallen Accelerator på Stockholms Universitet. Den andra, omgestaltade delen av utställningen skulle öppna i mars, men pandemin satte stopp. Nu öppnar den igen och Cecilia Blomberg har träffat konstnären för ett samtal. MÅNDAGENS OBS-ESSÄ Det är med hästar som med människor vi är känslodrivna, nyckfulla och inkonsekventa på gott och ont. Men varför försöker vi då så ofta förneka de sidorna i våra relationer med både djur och människor? Det frågar sig författaren Aase Berg i dagens essä från OBS. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord som ligger i tiden. Den här veckan är det Katarina Wikars som inte kan lämna ordet Rötmånad.

Ja, jag vet även om jag inte är expert på bondepraktikan att rötmånaden är över för den här gången. Den 22 augusti ruttnade den bort i år, lämnade en däven doft efter sig. I hela mitt liv har jag avskytt augusti. Man märker att det är något på gång när man lyfter på en kvarglömd tallrik utomhus och arton tvestjärtar tumlar ut. Helt plötsligt kan en mosshög kräla, få vingar, det är flygmyrorna som legat till sig och helt plötsligt kollektivt ska ge sig av. Man kan inte vara säker på att inte livsmedlen är skämda fast de förvarats i kylskåpet, ni hör alla dessa äckliga ä-ord som ledsagar rötmånaden: däven, skämd, kräla. Myrorna är stora som råttor och tuggar i sig timret. Svamparna kommer upp ur gräsmattan på trettio sekunder. Den jävla linoljefärgen torkar inte. Förr sades det att sår inte läkte under rötmånaden, det är som om allt ruttnar liksom inifrån. Kroppen stänger sig inte. Det jäser och bubblar och luktar i dikena. Men varför? Luftfuktigheten, förstås. Redan romarna konstaterade att maten höll sig sämre på sensommaren. Och den dag då stjärnan Sirius i stjärnbilden Stora hunden kunde iakttas i öster i gryningen började vad som kallades dies caniculares. Hunddagarna. Hundetage heter förresten en riktigt obehaglig österrikisk film av Ulrich Seidl från 2003. Om tokiga kvinnor som terroriserar sin omgivning på köpcentrum med tusen frågor, vad innehåller korven, räkna upp tio sjukdomar, allmän grannförnedring i dallrande sensommarhetta och så medelålders partnerbyte i lysrörsljus. En film om rötmånad det tar ett liv att glömma. Ordet röta kommer från fornsvenskan och betyder få att ruttna.  Enligt folktron var det inte ens bra att födas under den här tiden. Och inte att slakta. Och veden blev dålig. Och höet möglade. Men det var ändå bra att plöja kvickrotsangripna åkrar i augusti. Och rensa bort ogräset.  Ett alltför enahanda väder under rötmånaden kunde bara sluta illa - med ofred i världen, farsoter och frost. Något är ruttet i staten Danmark, som det sägs i Hamlet. Och nog finns det ruttna stater så det räcker.  Det går att byta ut Danmark mot diverse andra namn. Ruttnar en samhällskropp ungefär som en timmerstock om man byter ut hästmyrstuggandet mot lögner och rättsröta? Och som skämd grädde på moset hittar jag så en 70-talsfilm som heter Rötmånad av Janne Halldoff.  Med skådespelare som Ulla Sjöblom och Carl-Gustaf Lindstedt. Och manus delvis av Lars Forssell men med en märklig intrig om en bordell på en skärgårdsö med en avklädd Christina Lindberg som dottern. Kanske en tidig variant av österrikiska Hundetage? Ute i trädgården tuggar älgen i sig den jästa fallfrukten.

Vi har besökt Bildmuseets Faith Ringold-retrospektiv och recenserar veckans filmpremiärer.

När sommarens Black Lives Matter-protester pågick höll Bildmuseet i Umeå stängt på grund av Corona-pandemin. Innanför portarna stod en färdig, retrospektiv utställning över den afroamerikanska konstnären Faith Ringgolds konstnärskap. Ringgold, som fyller 90 i höst, har varit aktivist sedan 1970-talet och gestaltat afroamerikanska erfarenheter i sin konst ännu längre. Nu har Bildmuseet öppnat igen och P1 Kulturs reporter Joakim Silverdal har varit där. Vi hör också en intervju med den danskpalestinska konstnären Larissa Sansour, även hon aktuell i Umeå. SKA TENET RÄDDA BIOGRAFERNA? Kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström och Nina Asarnoj diskuterar veckans filmpremiärer: Jessica Hausners biotechdystopi Little Joe, svenska debutfilmen Psykos i Stockholm och - inte minst - Christopher Nolans nya storfilm Tenet; ska den lyckas rädda de coronadrabbade biograferna? MANNEN PÅ TAKET I veckans klassiker återvänder Björn Jansson till Bo Widerbergs stilbildande snutfilm Mannen på taket från 1976. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mårten Arndtzén

Snösätra industriområde har sedan 2014 blivit ett centrum för graffittikonstnärer, med besökare från hela Europa. Men nu ska en stor del av området rivas för att kunna saneras och bli en del av ett närliggande naturreservat något som mött kritik från konstnärer.

Junior Lindgren, konstnär; Jacob Kimvall, konstvetare; Jonas Naddebo (c), kulturborgarråd i Stockholm. EVA DAHLGREN SLÄPPER NYTT ALBUM I drygt 40 år har Eva Dahlgren varit en del av svenskt musikliv. Imorgon fredag släpper hon sitt 14:e album, Evalution ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg framåt för henne, enligt henne själv. Eva Dahlgren är gäst i dagens P1 Kultur. VECKANS ORD: RÖTMÅNAD  Den här veckan ser Katarina Wikars hur det jäser, bubblar och luktar i omgivningarna. Veckans ord är Rötmånad. FILM: GENMANIPULERAD VÄXT GÖR MÄNNISKOR LYCKLIGA I sin nya film Little Joe synar regissör Jessica Hausner vetenskapen i hennes berättelse om växten som kan göra människor lyckliga. Roger Wilson har träffat Hausner. SNAPPHANARNA FORTSÄTTER ATT GÄCKA DET SVENSKA IMPERIET Sverige har länge brottats med snapphanarna. Är de terrorister, frihetskämpar eller både och? Dan Jönsson reflekterar över en grupp som fortfarande vägrar passa in. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Postmodernismen har ställt till med stor skada i svenskt kulturliv, enligt en ny bok.

Hur gick det egentligen till när Horace Engdahl blev invald i Svenska akademien? Vilken roll spelade "kulturprofilen" Jean-Claude Arnault och hans källarklubb? Och hur hänger de högbrynta litteraturteorierna i tidskriften Kris ihop med våra dagars identitetspolitiska kulturkamp? Svaren finns i litteraturhistorikern Johan Lundbergs (Det sista museet, Ljusets fiender) nya bok. Där får vi följa hur de postmodernistiska idéerna introducerades i Sverige, bar fram några av sina företrädare till kulturlivets högsta positioner och la grunden för en aktivistisk vetenskapssyn med stort politiskt genomslag. "När postmodernismen kom till Sverige" är en rasande uppgörelse med den elitism och cyniska relativism dess författare finner hos de postmoderna koryféerna, och det skadliga inflytande han menar att deras idéer fortsätter att utöva. P1 Kultur diskuterar postmodernism med Arne Melberg, professor emeritus i litteraturvetenskap och före detta redaktionsmedlem i tidskriften Kris, och Anna Victoria Hallberg, litteraturvetare vid Södertörns högskola. NYA AVSLÖJANDEN OM SVENSKA AKADEMIEN I Klas Östergrens kommande roman "Renegater" får läsaren en rapport inifrån Svenska Akademien under den mest turbulenta perioden i dess historia - fram till våren 2018, då Östergren själv tar sin mats ur skolan. En unik inblick, men vilket nytt ljus kastar den över Svenska Akademien och dess kris? Kulturredaktionens Mattias Berg kommenterar. TEATERHÖSTEN 2020 - FINNS DEN? Kan man gå på teater i höst, eller står scener och salonger fortfarande tomma? Hur spelar man komedi för en publik på max 50 personer? Och kommer de fria scenerna att överleva? Vår teaterkritiker Jenny Teleman spanar på en ovanlig scensäsong. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Georg Riedel är en av svensk musiks allra största. Han har varit en centralfigur i svensk jazz och är för alltid förknippad med Astrids Lindgrens värld. Men trots det har det aldrig givits ut någon biografi över honom förrän nu.

Georg Riedel och redaktören Bo Ejeby är gäster i dagens P1 Kultur. SAMPLING STÖLD, LÅN ELLER INSPIRATION Att sampla, alltså att ta korta snuttar av andras låtar för att skapa en egen, är grunden i det digitala musikskapandet. Det är något som EU-domstolen i fjol kom fram till att man inte längre får göra om ljudet går att härleda till originallåten. Reportage om konsten att sampla på lagligt sätt. "FANTASTISKA KVINNOR" PÅ LOUSIANA "Fantastiska kvinnor" heter höstens stora utställning på danska Louisiana. "En ögonöppnare" menar museet och vår kritiker Karsten Thurfjell håller med. SISTA DELEN I HYLLAD TV-SERIE En av sommaren mest omtalade tv-succéer är brittiska "I May Destroy You". Seriens skapare, som också spelar huvudrollen, Michaela Cole, har närmast geniförklarats för sitt målmedvetna arbete med att ta sin vision i hamn. Idag släpps den sista delen på streamintjänsten HBO. Mina Benaissa har följt serien från start till mål. ESSÄ: Det är i det stillastående och till synes tidlösa livet, i och strax utanför Moskva, som den ryske författaren Dmitrij Danilov befinner sig. En plats som är märkligt osynlig i den svenska utgivningen av rysk litteratur men som är värd att titta närmare på för den som vill se ett Ryssland bakom de stora historiska och politiska uppgörelserna. Det menar journalisten David Isaksson i dagens OBS-essä. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

Bröderna Strugatskijs "En miljard år före världens slut" från 1976 är en absurd, men ändå en besynnerligt vardaglig sci fi-roman med många bottnar. Nu ges den ut på svenska!

Kulturredaktionens mångåriga medarbetare och författaren Göran Sommardal gästar dagens P1 Kultur för ett samtal om det sovjetryska brödraparet Arkadij och Boris Strugatskij. De gav ut romaner tillsammans från slutet av 50-talet fram till 80-talet, då Arkadij Strugatskij avled. De skrev "realistisk" science fiction som blev allt mörkare med åren deras roman "Picknick vid vägkanten" hör till världslitteraturens klassiker och låg till grund för Tarkovskijs berömda film "Stalker". BELARUS I DAG Protesterna mot president Lukasjenka, regimen och polisvåldet fortsätter med oförminskad kraft, men vad händer med oppositionsrådet där Nobelpris-författaren Svetlana Aleksijevitj ingår? Kulturredaktionens Fredrik Wadström - för dagen programledare i P1 Kultur - följer upp händelseutvecklingen i Belarus och intervjuar översättaren Nadja Kandrusevitj-Sjidlovskaja. OVANLIG KONSTHALL I DE VÄRMLÄNDSKA SKOGARNA Denna pandemisommar har publiken mer än gärna sökt sig till konstupplevelser som går att hitta bortom allfartsvägarna. Konsthallen "Alma Löv Museum of Unexp. Art" i Östra Ämtevik är en sådan plats. Verksamheten drogs igång 1988 av konstnären Marc Broos, i dag drivs den av dottern Stella Broos. Men, hur är det att ha ett ambitiöst konstcentrum så långt från storstadsregionerna? Hör Lars Hermanssons reportage i dagens P1 Kultur. MÅNDAGENS OBS-ESSÄ I spåren av coronakrisens inställda utlandsresor har det talats mycket om hemester och Svemester i år, som om det naturliga vore att resa långt bort. Men om man tänker efter så är det nog de korta resorna som kännetecknar människan och nya studier av hur folk reste i den romerska antikens Egypten antyder att det varit så länge. Latinforskaren och poeten Anna Blennow reflekterar över resandets betydelse förr och nu. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

När juli månads lättsinne bryts mot den annalkande höstens allvar hänger den där över oss som en stor nattlampa den stora runda månen. Veckans ord enligt Jenny Teleman är "augustimåne".

Augustimånen röd och rund, bakom svävar John Blund. Det här ganska haltande barnkammarrimmet har jag aldrig lyckats få fatt i källan till. Men att månen i augusti är rödare och större, det vet alla. Skördemånen kan den också heta. Förr i tiden sedd som ett extra nattligt arbetsljus på himlen, så att man hann få in grödorna innan frosten. En lanterna över transitmånaden augusti. För det är egentligen då det nya året börjar. Det är sen gammalt. Vår kulturs vanliga nyår placerat mitt i iskall kolsvart datumbåge av ingenting är ju ingen vettig övergång; i den anonyma isblöta passagen mellan 31 december och 1 januari avslutas inget, startar inget. Augusti däremot stänger sommaren och öppnar försiktigt hösten med dess karaktär av start. Höst, ofta beskriven med den fenomenalt slitna bilden "som doften av nytt bänkpapper" som krönikörer långt upp i femtioårsåldern vilka inte sett en skolbänk sen Fälldins dagar brukar säga. Fast augustimånen är inte röd bara för att vi ska arbeta fokuserat nu. Det är för att dess vinkel mot jorden gör att månstrålarna ska tränga igenom ett tjockare lager jordatmosfär. Därför glöder den under sommarlovets sista dar. Fast det finns en populär Broadwaypjäs från 1953, "Tehuset Augustimånen" av John Patrick. Något så ovanligt som en satir över hur amerikaner försöker amerikanisera den japanska ön Okinawa efter kriget. De vill bygga en skola men lokalbefolkningen vill hellre ha ett tehus fyllt av geishor. Exakt hur satiren fungerar är lite oklart men Ingmar Bergman insåg i alla fall som ung teaterchef på Malmö stadsteater, möjligen i augusti, att teatern behövde en hit att öppna hösten 1955 med. Pengar, publik. Så han strök utan prut "Backanterna" som var planerad och körde istället komedin "Tehuset Augustimånen". En stor framgång. Så är det med augusti. Man fattar avspänt rationella beslut. Julis lättsinne bor kvar i magen alltmedan septemberförnuftet sakta börjar kyla av pannloben. Då kan man tänka som Ingmar. Först nåt som funkar. Backanterna tar vi sen. Men bara för det är inte augustimånen större än andra månar. Den är ju av sten så den är som den är. Storleken är en synvilla och har ett mycket vackert namn: månillusion. Det betyder att det man ser nära horisonten framstår som större eftersom det finns ting vid randen att jämföra med, skepp, öar, träd. Fast den som sett henne hänga mitt över öppet hav utan något att mäta mot hävdar att augustimånen ändå är större än de andra. Så det är lite mystiskt. Så kanske man ändå ska akta sig för att bli helt toklogisk under det röda arbetsljuset. För då kan det gå som för Ingmar Bergman: fyrtio år innan man faktiskt sätter upp "Backanterna".

Lördag 22 augusti är det exakt 100 år sedan Anders Zorn avled. Som kulmen på vår Zorn-vecka ägnar vi i stort sett hela P1 Kultur åt den omsusade konstnären, vars målningar ännu slår rekord på auktionerna.

Det är Dagens Nyheters Per Svensson, som just nu arbetar med en stor Zorn-biografi, och Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg som samtalar om Anders Zorn. Dessutom söker vår reporter Katarina Wikars spåren efter konstnären i hans födelsestad Mora. Vi avslutar även Zorn-serien som vi sänt i veckan - och som ursprungligen gjordes av Kerstin Svensson för P4 Dalarna. EN KLASSISK GENERATIONSROMAN Veckans Klassiker är gjord av Sandra Stiskalo och handlar om Francoise Sagans roman "Bonjour Tristesse" från 1954 - eller "Ett moln på min himmel", som den hette när den första gången kom ut på svenska. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Hösten rullar in och med den en ny TV-säsong. Idag presenterar SVT sina höstsatsningar. Det blir bland annat en specialsäsong av Vår tid är nu och en ny serie av Emma Hamberg. En något blek höst, enligt vår kritiker.

DOKUMENTÄR: KONSTNÄREN MÖTER KONSTTJUVEN I den norska hyllade dokumentären The painter and the thief får vi följa hur mötet mellan en tjuv och konstnären vars tavlor han stulit utvecklar sig. P1 Kultur har pratat med regissören Benjamin Ree. ZORNS KÄRLEK TILL MUSIKEN På lördag är det 100 år sedan nationalmålaren Anders Zorn gick ur tiden - något P1 Kultur uppmärksammar hela denna vecka. I dag handlar det om Zorn stora intresse för folkmusik och hans betydelse för spelmansrörelsens utveckling. ORIGINELL UPPFÖLJARE AV ARTISTEN SKATOR Musikern Lina Högström är artist under namnet Skator det är sju år sedan debuten och imorgon fredag kommer uppföljaren "År." Det är inte sällan kritiker och musikerkollegor beskriver Skators musik med or som "låter som inget annat", "nyskapande" eller "oväntat". P1 Kultur ringde upp Lina Högström för att fråga vad originalitet betyder för henne som musikskapare. VECKANS ORD: AUGUSTIMÅNE Jenny Teleman drabbas av det stora runda klot som lyser upp natten när sommaren övergår i höst. Veckans ord är "Augustimåne".P1 Kulturo ESSÄ: VÄNSKAP INTILL DÖDEN Kyrkofadern Augustinus, sociologen Francesco Alberoni, talaren Cicero, filosofen Jacques Derrida. Essäisten Montaigne, Nietzsche... Många är de tänkare som genom historien funderat över vänskapens natur. Till denna skara sluter sig nu Mikael Timm och han tar både Aristoteles och Martin Scorsese till hjälp. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Konstnären Peter Johansson är van att provocera. Som med kotlettskivade dalahästar i plastförpackning. Nu är han i hetluften igen med en smurfblå clownskulptur utanför en idrottshall i Kungsängen.

PÅ BESÖK I ANDERS ZORNS VILDMARKSATELJÉ Under hela veckan uppmärksammar P1 Kultur att det på lördag är 100 år sedan Anders Zorn dog. Idag handlar det om "Gopsmor", en plats som betydde mycket för konstnären. HBO-SERIEN "LOVECRAFT COUNTRY": SVART HISTORIA I SKRÄCKFORMAT TV-serien "Lovecraft Country" är en roadtrip genom ett 50-talets John Crow-styrda USA, genomsyrat av rasism. Seriens skapare Micha Green ville återberätta den svarta erfarenheten genom att göra en genreblandning av drama och skräck. Något som hon menar fortfarande är en realistisk bild av att leva som svart i USA. Serien bygger på boken med samma namn av Matt Ruff. FILMAREN DEREK JARMANS TRÄDGÅRD REKONSTRUERAD I LONDON Roger Wilson har besökt filmaren Derek Jarmans berömda trädgård. Men inte det steniga originalet vid kusten i det engelska grevskapet Kent, utan en rekonstruktion på The Garden Museum i London. OBS-ESSÄN OM DROTTNING KRISTINAS MAXIMER "Säger jag emot mig själv? Nåväl, då säger jag väl emot mig själv. Jag är stor, i mig ryms mångfalder." Så skriver den amerikanske poeten Walt Whitman. Och kanske hade den svenska stormaktsdrottningen Kristina instämt. I alla fall kan man få det intrycket när man läser hennes Maximer som hon skrev i Rom efter att hon abdikerat. Och läst dem är just vad författaren Helena Granström gjort. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

Så här års brukar konserthusen i landet slå upp sina portar för en höstsäsong. Efter en vår där man fick laga efter läge och många fick ställa in det mesta, är det kanske nu dags att hitta ett sätt att leva som konserthus trots pandemin.

Vad händer på våra konserthus i höst - och vad gör en symfoniorkester som inte ger konserter? Maria Frej, vd på Malmö Live, är gäst i studion. VARFÖR HÖRS SÄLLAN DIALEKTER I BARNFILM? I dubbade barnfilmer hörs sällan dialekter, de flesta huvudfigurer pratar någon slags rikssvenska. Dialekter används oftast mest för att gestalta avvikarna, den korkade eller den dryga kan gärna få prata östgötska eller skånska. Reportage om hur dialekter används i barnfilm och tv-serier. 100 ÅR SEDAN ZORN GICK UR TIDEN På lördag är det hundra år sedan konstnären Anders Zorn gick ur tiden, något vi uppmärksammar under hela veckan här i P1 Kultur. Idag handlar det om hans starka förhållande till färg. ESSÄ: DET FÖRSTA OCH DET SISTA Kritikern Magnus Haldin reflekterar över vårt behov av att uppmärksamma första gången och sista gången något inträffar, från det första andetaget till den sista måltiden. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Författaren och journalisten Åsa Linderborgs nya bok har rönt stor uppmärksamhet och blandade reaktioner. P1 Kultur läser "Året med 13 månader".

I mars 2018 tog teaterdirektören Benny Fredriksson sitt liv. Ett år senare fälldes Aftonbladet för sina artiklar om honom under "metoo-hösten" 2017. Åsa Linderborg, då kulturchef på Aftonbladet, skrev några av dem och var publicistiskt ansvarig för andra. I nya boken "Året med 13 månader" berättar hon i dagboksform om tiden, och reflekterar över sina och andras beslut. Men är det en uppriktig självrannsakan eller skyller Linderborg ifrån sig, när hon menar att alla drogs med av kraften i metoo? Litteraturkritikern och före detta kulturchefen Ingrid Elam diskuterar boken med kulturredaktionens Nina Asarnoj. ZORNJUBILEUM Den 22 augusti är det 100 år sedan konstnären Anders Zorn gick ur tiden. Under veckan följer vi hans liv och gärning i ett antal reportage av  P4 Dalarnas Kerstin Svenson. KONST FÖR SKALBAGGAR Ifjol blev ett konstprojekt i Järnäsklubb utanför Nordmaling riksbekant, då media uppmärksammade att en dryg miljon från statliga Kulturbryggan satsats på konst för skalbaggar och andra småkryp. P1 Kultur har besökt den omstridda "konstbiotopen". APPELL FÖR YTTRANDEFRIHETEN 1994, vid bildandet av den svenska Rushdiekommittén, höll författaren Kerstin Ekman ett anförande som blivit något av en klassiker. Tidigare i år kom "Rätten att häda" i nytryck i tidskriften Essä. I dagens OBS-essä reflekterar författaren och journalisten Ulrika Knutson över vad som förändrats, och inte, på ett kvarts sekel. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Hon var en av Nordens mest lysande konstnärer. Hur väl lyckas filmen om Helene Schjerfbeck skildra hennes liv och skapande?

Nu går filmen om finlandssvenska Helene Schjerfbeck upp på svenska biografer. Hör kulturredaktionens kritiker Cecilia Blomberg i ett samtal om filmen och om det inte helt okomplicerade i att skildra konstnärers liv och skapande på vita duken. PODDBOOM HOS STRÖMNINGSTJÄNSTER Strömningsjättar som Spotify storsatsar på poddar P1 Kultur ställer frågan varför, och undersöker hur det påverkar en strömningstjänst att gå från plattform för andras innehåll till avsändare av eget. HELENA FRANZÉN TOLKAR VÄRLDEN GENOM KROPPEN Möt en av Sveriges främsta koreografer inom modern dans i ett långt reportage av kulturredaktionens Anna Tullberg. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Karin Arbsjö

I SVT-dokumentären "Jag är Klimpen, Motherfucker!" får vi följa skådespelaren Martin Illiou från Bert-serien på 90-talet: hans väg ned och upp igen. Men vad ger sådana här skildringar av män i kris?

AllDet är P1 Kulturs kritiker Nina Asarnoj som har sett den här dokumentären - och några andra filmer på temat. De är Fraemling av Mikel Cee Karlsson från 2019 och mobilfilmen En enastående studie i mänsklig förnedring av Patrik Eriksson från 2008. Samtalet kretsar kring frågan om man beskriver och skildrar en person på väg att gå under. Om smärta går att visa i bild och hur den här manliga vänskapen och ambitionen att göra något konstnärligt av kraschen både utnyttjar vännens läge och samtidigt kan vara en väg upp och lösning. Ett slags ömsesidigt utnyttjande. OM HILLARY CLINTON ALDRIG GIFT SIG MED BILL I romanen "Rodham" har den amerikanska bästsäljande författaren Curtis Sittenfeld skapat en fiktion där Hillary Clinton väljer bort sin förälskelse Bill Clinton i ett tidigt skede i livet. Det är ett exempel på en så kallad "kontrafaktisk historia". som P1 Kulturs kritiker Mattias Berg har läst. DEN STORE KERAMIKERN I SKUGGAN AV DE STÖRSTA På fyrtio, femtio och sextiotalet köptes det, till mängder av svenska hem, en lite vas, en skål eller kanske en askopp som det stod Rörtsrand och så signaturen "gn" under - GN för Gunnar Nylund. Idag överflödar Gunnar Nylunds keramik auktionssajter och loppisar, men han har ändå med åren kommit att hamna i skuggan av andra framstående keramiker som Stig Lindberg, Wilhelm Kåge, Marianne Westman eller Carl Harry Stålhane. Gunnar Bolin bestämde sig för att ta reda på varför. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

I sin nya bok "Tänk om" gräver sociologen Roland Paulsen i orons historia och dess kulturella uttryck. Hör honom i dagens P1 Kultur.

Maskning på jobbet, arbetstidsförkortning och tomt arbete på Arbetsförmedlingen. Sociologen Roland Paulsen har med sin tidigare forskning gjort avtryck både i debatten och i kulturen. I sin nya bok tittar han närmare på vår oro. Nu gästar han P1 Kulturs studio. HUR MÅR KULTUREN I BELARUS? I Belarus har gatuprotesterna efter presidentvalet i söndags mötts av polisvåld och gripanden. Hör kulturredaktionens Fredrik Wadström om kulturens betydelse för den politiska situationen i landet. DEN SISTE RENÄSSANSARKITEKTEN P1 Kulturs reporter Mikael Timm porträtterar stjärnarkitekten Renzo Piano. Programledare: Sofia Söderberg Producent: Karin Arbsjö

I en samling resereportage skriver författaren och journalisten Henrik Brandão Jönsson om den forna kolonialmakten Portugal och hur den påverkade samhällen, ekonomier och kultur världen över.

Författaren och Dagens Nyheters Latinamerika-korrespondent Henrik Brandão har bott och arbetat i Brasilien i nästan två decennier, i dag gästar han P1 Kultur för ett samtal om "Där solen aldrig går ner" som ges ut i dagarna. Cabo Verde, alltså det som tidigare kallades för Kap Verde, är en av de forna portugisiska kolonierna. Därifrån kom sångerskan Cesária Évora, känd som "Barfotadivan" och hon spred den melankoliska musikgenren morna till en världspublik. När hon dog 2011 utlyste landet tre dagars officiell landssorg. I dagens P1 Kultur passar vi på sända en intervju från 2012, då David Mehr träffade Miguel Pinto, personlig vän till Cesária Évora och då Cabo verdes honorärkonsul i Sverige... HILMA AF KLINT-FEBER Det är mycket Hilma af Klint nu. Och har väl varit det ända sedan 2013 när Moderna museet visade "Hilma af Klint - abstrakt pionjär" - den första, riktigt stora separatutställningen med hennes måleri. I juni öppnade en ny, stor utställning på Moderna museet i Malmö: "Hilma af Klint - Konstnär. Forskare. Medium". Den är nu förlängd till 21 februari 2021, kulturredaktionens Mårten Arndtzén berättar om konstnären och hur intresset för hennes konst bara tycks öka. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

50-gräns i publiken och oklarhet om fortsatt stöd stora delar av kulturbranschen svävar i ovisshet inför hösten. Vi tittar närmare på veckans debatt med hjälp av operasångaren Rickard Söderberg.

Efter månader av restriktioner  när och hur kan kulturscenerna öppna? Vår reporter Morris Wikström sammanfattar veckans kritik från branschen, och vi hör operasångaren och debattören Rickard Söderberg om vad krisen gör med kulturens aktörer. JH ENGSTÖM FOTOGRAFERAR DÄR HAN ÄNDÅ ÄR Vår kulturella resa genom Värmland och Närke fortsätter. Idag möter Katarina Wikars fotografen JH Engström som delar sin tid mellan Värmland och Paris - och som hittar sina motiv på platsen där han står. FOLKBIBLIOTEKENS NYA ROLL Reportage: När antalet folkbibliotek sjunker och bokutlåningen går ner - vad blir då rollen för de bibliotek som finns kvar? Och hur påverkas personalen av att deras arbetsplatser ändrar karaktär till ett slags allaktivitetshus? Programledare: Sofia Strandberg Producent: Karin Arbsjö

Arkitekten Per O. Hallman planerade under tidigt 1900-tal stora delar av centrala Stockholm - liksom många andra städer. Ändå är han relativt okänd i dag. Vi diskuterar den första större boken om honom.

Det är Kulturredaktionens kritiker Nina Asarnoj och programledaren Gunnar Bolin som i en av hans miljöer, Tysta Gatan i Stockholm, samtalar om Hallman och hans tid. DEN LITTERÄRA FÖRORTEN FYLLS MED NYTT LIV Dessutom besöker vi förorten Vivalla utanför Örebro. Uppkallat efter en stor svensk författare och ett exempel på en helt annan sorts stadsplanering. P1 Kulturs reporter Lars Hermansson åkte dit för att söka Närkes litterära rötter - och träffade bland annat en syrisk poet från nutiden.  Det här reportaget sändes första gången i våras. ETT PÅHITTAT LAND BLEV NYCKELN TILL FRAMGÅNGEN Och på tal om platser, får vi även träffa deckarförfattaren Maria Adolfsson - som hittat på en helt egen. Det fiktiva Doggerland är spelplatsen för hennes populära böcker - och även det här reportaget är en favorit i repris från i våras. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

När serietecknaren Olivia Skoglund började fundera över sin egen könstillhörighet, märkte hon en lucka i det svenska kulturutbudet. Hon bestämde sig för att fylla den.

Serieromanen "Nästan i mål! En komisk transition" utspelar sig på divanen hos en psykolog, där tecknarens alter ego reflekterar över vardagen som transkvinna. Möt Malmöbaserade Olivia Skoglund som berättar om varför hon ville skildra den utdragna process som en könstransition innebär - och hur serieritandet och den egna transitionen kom att gå hand i hand. HUR MÄRKS VÄRMLANDS LITTERATURTRADITION IDAG? Få landskap har så stolta litterära traditioner som Värmland. Lagerlöf, Ferlin och Fröding, Göran Tunström och Lars Andersson - för att inte tala om Geijer och Tegnér. Men hur står det till idag? Är stoltheten fortfarande intakt? Lars Hermansson tar med oss till Karlstad för att ställa den frågan till poeten Linus Gårdfeldt. NONSENSDIKT SOM GER LIVET MENING Som författare och översättare har Isabella Nilsson främst ägnat sig rent bokstavligt åt meningslösheter: rim, ramsor och tramsigt ordtrixande. Hennes nya bok är en berättelse om hur nonsens kan ge mening - och hur trams och rimmad vers kan rädda liv. Kulturredaktionens Eskil Krogh Larsson åkte till Skövde för att träffa Prinsessan av Nonsens. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Karin Arbsjö

Möt konstnären Éric van Hove som sätter igång konstnärliga processer med stora ambitioner för klimat och samhälle. Sen i vintras är han aktuell på Vandalorum i Värnamo.

Den belgiske konstnären Éric van Hove växte till stor del upp i Kamerun och sen 2012 bor han i Marrakech i Marocko. Hela hans konstnärskap har sen dess handlat om att jobba nära lokala hantverkare. I hans senaste konstnärliga projekt tar Éric van Hove det hela ett steg längre och undersöker möjligheten att ta fram en eldriven moped med den marockanska medelklassen som målgrupp.  Cecilia Blomberg har sett utställningen på Vandalorum och pratat med konstnären Éric van Hove. PORTRÄTT AV DEN ORDKNAPPE FÖRFATTAREN TAGE AURELL I den lilla byn Mangskog i västra Värmland bodde författaren Tage Aurell i över 50 år. Hans berättelser är ordknappa, hans människor visa av skada. Hur ska man göra för att läsa honom idag? Katarina Wikars åkte till Mangskog med författaren Lars Andersson som en gång skrev en biografi om Tage Aurell, "Platsens Ande". Med i programmet är också Hans Aurell och Erik Aurell, som minns sin far och farfar. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Cecilia Blomberg

Möt Linköpingspoeten Farhiya Feysal som kom fram i tävlingen "Ortens bästa poet". Kulturredaktionens Fredrik Wadström följer svallvågorna av den numera nedlagda tävlingen i estradpoesi.

Fredrik Wadström återvänder till sina uppväxttrakter i Linköping, miljonprogrammet Skäggetorp, och till det nybyggda kulturhuset Agora där Farhiya Feysal har föreställning med egenskriven poesi, en monolog regisserad av America Vera-Zavala som också medverkar i programmet. Feysal vann den sista tävlingen av Ortens bästa poet 2018 och 20-åringen har sedan dess framträtt både i tv och på Dramaten med sin lyrik. Våren 2020 var hon engagerad av Östgötateatern. I reportaget hörs också poesi av Mariama Jobe, Daniel "Badji" Badjelan, Iman Talabani och Liban Abdule.  Producent: Anna-Karin Ivarsson. Programmet sändes första gången i Lundströms Bokradio i april 2020.

"Vi har gått hand i hand genom den här boken". Ja, ofta har de strukit under samma citat i boken Ormens väg på hälleberget. Och hittat samma tänkvärda skatter mellan raderna. Följ med när Marie Göranzon, Olof Wretling och Marie Lundström går i mål med bokcirkeln om Ormens väg på hälleberget från 1982, Torgny Lindgrens genombrottsroman.

I tredje och sista delen av bokcirkeln läser Marie Göranzon, Olof Wretling och Marie Lundström till slutet i Ormens väg på hälleberget. Torgny Lindgrens roman utspelar sig runt 1870-strecket i Västerbottens inland. Möt den ljussinnade Tea och hennes familj som är beroende av storägaren Karl Orsas goda vilja när det gäller krediten i handelsboden och arrendet som ska betalas varje år för att familjen ska få bo kvar. När inte pengarna räcker till krävs betalningen av kvinnorna i torpet. "Det var som det var." Programledare: Marie Lundström Redaktion: Fredrik Wadström och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Varför drap dom honom inte? Olof Wretling och Marie Göranzon är tillbaka i Lundströms bokradio. I den lilla stugan på Kullmyrliden i Västerbotten har ägaren till stugan, Karl Orsa, börjat kasta blickar på Teas dotter Eva. Det är henne han vill göra upp med nu när det årliga arrendet och räntan ska betalas. Missa inte del två av tre i bokcirkeln om Torgny Lindgrens Ormens väg på hälleberget! Programledare: Marie Lundström.

I andra delen av tre bokcirkelprogram läser Marie Göranzon, Olof Wretling och Marie Lundström fram till och med sidan 84 i Ormens väg på hälleberget. Häng med i Torgny Lindgrens roman som utspelar sig runt 1870-strecket i Västerbottens inland. Möt den ljussinnade Tea och hennes familj som är beroende av storägaren Karl Orsas goda vilja när det gäller krediten i handelsboden och arrendet som ska betalas varje år för att familjen ska få bo kvar. När inte pengarna räcker till krävs betalningen av kvinnorna i torpet. "Det var som det var." Programledare: Marie Lundström Redaktion: Fredrik Wadström och Anna-Karin Ivarsson (producent)

"Det värsta som kan hända är att vi har läst fel bok!". Olof Wretling och Marie Göranzon läser Torgny Lindgrens klassiker från 1982, Ormens väg på hälleberget. Programledare: Marie Lundström.

I första delen av tre bokcirkelprogram läser Marie Göranzon, Olof Wretling och Marie Lundström fram till och med sidan 41 i Ormens väg på hälleberget. Häng med från början i Torgny Lindgrens roman som utspelar sig runt 1870-strecket i Västerbottens inland. Möt den ljussinnade Tea och hennes familj som är beroende av storägaren Karl Orsas goda vilja när det gäller krediten i handelsboden och arrendet som ska betalas varje år för att familjen ska få bo kvar. När inte pengarna räcker till krävs betalningen av kvinnorna i torpet. "Det var som det var" som Tea brukar säga. Programledare: Marie Lundström Redaktion: Fredrik Wadström och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Magnus, Brasse och Eva skapade svensk TV historia med Fem myror är fler än fyra elefanter. Nu är alla tre borta efter att också Magnus Härenstam gått bort. Hör berättelsen om barn TVs storhetstid.

I november 1973 sändes det första programmet av Fem myror är fler än fyra elefanter med Magnus, Brasse och Eva. En serie som blev långlivad och uppskattad och senare även julkalender. 80 procent av de svenska barnen och många av deras föräldrar satt klistrade framför TV:n och köpte helt det nya konceptet som kombinerade pedagogik med underhållning. Förebilden var amerikanska Sesame Street. Ambitionen var att lära ut grunderna om begrepps och mängdlära och bokstäver till barn i förskoleåldern. Kritikerna fanns där, men det var fler som jublade och Fem myror är fler än fyra elefanter lever vidare och ses hela tiden av nya generationer barn. Cecilia Blomberg som på 70-talet var ett av de många barn som tittade på programmet har träffat de som skapade Fem myror är fler än fyra elefanter. Såväl de som stod bakom som framför kameran.

Då och då kommer en bok som får ett liv långt efter recensioner och författarpresentationer. Fredrik Wadström vandrar i spåren av en modern klassiker: Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj

"När jag undrar varthän jag ska gå, kan jag sätta mig en stund och bläddra i den här boken" säger författaren Cilla Naumann. Lundströms Bokradio gör den här veckan en djupdykning i en modern klassiker: Nobelprisbelönade Svetlana Aleksijevitjs bok Bön för Tjernobyl. Vi hör röster om boken och den dramatiska nutidsberättelse som den kretsar kring. Från Sverige medverkar författarna Cilla Naumann och Maja Hagerman och filmaren och kulturjournalisten Gunnar Bergdahl. Ett program av Fredrik Wadström. Producent: Thella Johnson Programmet sändes första gången i Lundströms Bokradio i november 2019.

Det grekiska Parthenon är kanske världens mest kända antika monument. Men varför vet vi ändå så lite om templet - och varför väcker det så starka känslor? Mattias Berg guidar genom en förbryllande historia.

Sigmund Freud jämförde att se Parthenon med att få se Loch Ness-odjuret med egna ögon. Författaren Virginia Woolf skrev att templet kommer att stå kvar även när världen gått under. Och arkitekten Le Corbusier menar att det inte har skapats någonting liknande under någon tidsålder. Byggnaden högst upp på Akropolis-klippan i Aten har dessutom fått symbolisera demokratin, västerlandet, hela vårt kollektiva minne. Den står även i centrum av en het konflikt mellan England och Grekland om återlämnande av kulturföremål. Den gäller framför allt vad som kallas Parthenon-frisen, den långsmala utsmyckningen högt upp längs templets väggar som fördes från Aten till British Museum i London för mer än 200 år sedan. Men än i dag står frisen i centrum för debatten om var kulturarv egentligen hör hemma: där de hittades eller där de eventuellt kan förvaras bäst. Ändå menar till exempel den brittiska antikvetaren Mary Beard att vi vet så oerhört lite om det här templet. Romarnas och grekernas tystnad om den storslagna byggnaden är egendomlig: bara ett enda stycke ur en resehandbok finns bevarad från antiken. Och över och under alltihop ligger Parthenons gåtor. Om vad byggnaden egentligen var till för - om den verkligen var ett tempel, eller kanske mest en skattkammare för Aten - och hur den byggas så samtidigt intuitivt och matematiskt. Vad den berömda frisen egentligen föreställer. Och vart den gigantiska Athena-statyn inne i templet, 13 meter hög, av guld och elfenben, egentligen tog vägen. I programmet möter vi författaren och journalisten Alexandra Pascalidou, arkeologen Jenny Wallensten som är direktör för Svenska institutet i Aten och arkitekten Christina von Arbin från Svenska Parthenonkommittén. Dessutom hör vi uppläsningar ur den brittiska antikvetaren Mary Beards bok om Parthenon i svensk översättning av Margareta Eklöf. Uppläsare är Christina Höglund. Musiken i programmet är komponerad av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou till filmen Odysseus blick av Theo Angelopoulos. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se

Genren har sedan länge delat befolkningen i två. Hur kommer det sig? I den nya boken "Buskis folkligt och underhållande" ställs frågan varför buskisen fått så dåligt rykte i vissa kretsar.

Buskis är kanske den teatergenre som det råder mest delade meningar om. Kritiker är ofta negativa och det finns en fördom om att det inte behövs någon vidare skådespelartalang för att lyckas på buskisscenen. Men publiken älskar det. Det kan man inte minst se på Vallarna i Falkenberg som, en sommar utan corona vill säga, drar runt 60 000 besökare till sin friluftsteater. Så hur kommer det sig att åsikterna går så isär? Och vad kännetecknar egentligen en riktig buskis? Mikael Strömberg, forskare i teatervetenskap på Göteborgs Universitet, har nyligen kommit ut med boken "Buskis folkligt och underhållande". I Marcus Bornlid Lesseurs reportage reflekterar Mikael Strömberg och skådespelaren Claes Månsson kring den omstridda genren. BRODERIETS RENÄSSANS - HANDARBETET HITTAR NYA ARENOR En broderitrend har blossat upp rejält på sociala medier. Konton med tusentals följare basunerar ut budskap som "Onanist Javisst", eller "Släpp snipporne loss det är vår". På ytan kanske det ser ut som att konstformen vinner ny mark, men för utövarna själva har den länge haft en förenande kraft och varit en väg framåt när det kommer till aktivism och samhällsförändring. Ett reportage från januari 2020 av Joakim Silverdal. Programledare: Lisa Wall Producent: Sofia Strandberg

Lydia Sandgrens roman "Samlade verk" var det stora utropstecknet i vårens svenska bokutgivning. Under våren har hon även hunnit med att som psykolog arbeta intensivt med Corona-pandemins effekter.

För P1 Kulturs reporter Marcus Bornlid Lesseur berättar Lydia Sandgren om den långa vägen fram till debuten, känslan när recensionerna kom - och att hon önskar sig en annan typ av litteratur än vad som ofta givs ut i dag. LYRIKPRISTAGAREN PÅ NÄRA HÅLL Vi träffar även en annan av vårens uppmärksammade svenska författare. Poeten Johan Jönson fick då Sveriges Radios Lyrikpris. P1 Kulturs Katarina Wikars möter honom i ett långt och vindlande samtal om poesi, pengar och svårigheten i att skriva "jag". Programledare: Fredrik Wadström. Producent: Mattias Berg.

Sopranen Iréne Theorin och dirigenten Patrik Ringborg arbetar båda internationellt - men inte nu. Hur påverkas de av att inte få möta sin publik när coronapandemin ställt in allt?

Sångaren Iréne Theorin höll som bäst på att skicka väskor med vinter- och sommarkläder över hela Europa när allting plötsligt ställdes in. Hon skulle skulle jobba borta i nio månader, men istället sitter hon nu hemma och funderar på hur märkligt allting blev. Patrik Ringborg är dirigenten som också levt större delen av sitt liv på de internationella scenerna. Han säger att hans största problem faktiskt inte är att leva utan inkomst, utan att som konstnär inte få leva i sitt kall: att möta publik och ge dem musik. Pandemin har ställt honom frågor om meningen med sin existens. YAHYA HASSAN (1995-2020) - ETT POETISKT MASKINGEVÄR Den danska poeten Yahya Hassan väckte stor uppståndelse med sina råa självbiografiska dikter när han debuterade 2013. Men åren som följde handlade mer om fängelsedomar, rättspsyk och våld än om poesi. Reporter Anna Gjöres har följt i Yahya Hassans spår från genombrottet till återkomsten på den litterära scenen. Möt förläggaren Simon Pasternak; journalisten och vännen Martin Krasnik och kritikern Kamilla Löfström som alla har sin relation till författaren som i uppföljaren Yahya Hassan 2 beskriver sig själv som "ett poetiskt maskingevär". Den 30 april 2020, efter att detta reportage spelats in, kom beskedet att Yahya Hassan gått bort. Programledare: Lisa Wall Producent: Sofia Strandberg

På onsdag är det sista dagen för den pågående folkomröstningen om Rysslands nya konstitution. Kulturredaktionens Rysslandskännare Fredrik Wadström berättar om kulturarbetarnas hållning till frågan.

PLATSENS SJÄL Vi får även höra Lars Hermanssons långa reportage om vad platsen i ett verk egentligen betyder för författaren och konstnären. Han har talat med konstnärerna Gunnel Wåhlstrand och Meriç Algün, författaren Andrzej Tichy och arkitekturkritikern Julia Svensson. Och det här reportaget sändes för första gången sommaren 2019. VILLAOMRÅDETS SKRÄCK Dessutom blir det en intervju med den irländske filmaren Lorcan Finnegan om hans nya skräckfilm. Det är P1 Kulturs reporter som har gjort den - och intervjun sändes första gången i våras. Programledare: Karsten Thurfjell. Producent: Mattias Berg.

Efter att i flera år känt pressen på att släppa singlar som ska bli hits, känner Paulina Skött sig äntligen fri.

Paulina Skött växte upp i Vikarbyn i Dalarna, och fick som femåring en fiol i handen. Den har hon hållt i, men gör under artistnamnet Skott lekfull och melankolisk pop, influerad av just folkmusiken. Nu släpper hon sitt första album Always Live For Always. KULTURREPORTAGE: TIDEN OCH TERMOMETERN Den finska arkitekten och designern Alvar Aalto byggde på 30-talet ett sanatorium i Pemar i Finland. Där behandlades TBC-sjuka, och precis som med funktionalismens idéer om ljus och luft var det det just det man tänkte skulle hjälpa för de med lugnsot. Hur kommer det sig att TBC är en sjukdom omgärdad av så många romantiska myter? Från Kafka och Kameliadamen, till sanatorieromanen framför alla andra - Thomas Manns Bergtagen. Reporter är kulturredaktionens Katarina Wikars. Programledare: Lisa Wall Producent: Sofia Strandberg

Vi samtalar med litteraturvetaren Jerry Määttä om en ny antologi om växter i science fiction. Och besöker konstnären Simon Stålenhag, vars mystiska bilder inspirerat tv-serien "Tales from the Loop".

Det är programledaren Roger Wilson som talar med Jerry Määttä - och som även åkt hem till Simon Stålenhag, i ett reportage som sändes första gången i våras. SEMESTERTIPS I BOKHYLLAN Dessutom ger två av Kulturredaktionens medarbetare sina litteraturtips inför semestern. Anna Tullberg har läst Pär Lagerkvists klassiker "Barabbas" och Mattias Berg har läst om Kerstin Ekmans romantrilogi "Vargskinnet" - i fel ordning. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

I juli skulle Robert Broberg ha fyllt 80 år. Nu släpper Klas Gustafson biografin om den kreativa själen som hade svårt att komma underfund med vem han själv var.

Klas Gustafson har skrivit biografier om många stora svenska underhållare. Monica Zetterlund, Tage Danielsson, Beppe Wolgers, Gösta Ekman, Lena Nyman - listan kan göras längre. Vad gjorde att författaren Klas Gustafson nu ville skildra musikern och multikonstnären Robert Brobergs liv? MUSIKVIDEONS VÄG IN I VÅRA MOBILTELEFONER Michael Jacksons "Thriller" rullade på MTV dagarna i ända på 80-talet. Men vad har musikvideon för roll i mediautbudet idag? Kulturredaktionens Viveca Bladh går igenom musikvideons historia, och hur filmerna påverkas av att vi nu främst ser på dem våra mobiltelefoner. RECENSIONSSAMTAL: POESISAMLINGEN NÄRHETSPRINCIPEN Kulturredaktionens Olof Åkerlund har läst Hanna Linnea Rengfors bok Närhetsprincipen, och slås av en säker debut med stark känsla. En bok om smärta, terrordåd, och systerskap över tid och rum. MARIE CURIES LIV SKILDRAS I NY FILM Filmen "Marie Curie - Pionjär. Geni. Rebell." har premiär i dagarna. Hennes och hennes mans forskning om radioaktiviteten var banbrytande, men också kontroversiell. Kan man ge dem ansvaret för atombomberna? Sveriges Radios korrespondent i Paris, Margareta Svensson, har träffat filmens regissör Marjane Satrapi. Programledare: Lisa Wall Producent: Sofia Strandberg

P1 Kultur besöker en ovanlig konsthall i de värmlandska skogarna.

1998 drog konstnären Marc Broos igång verksamheten vid "Alma Löv Museum of Unexp. Art" i Östra Ämtervik. 2014 tog dottern Stella Broos över rodret vid den originella konsthallen där hästarna går och betar bland skulpturerna på ängen och där stora delar av den svenska konstnärseliten ställt ut genom åren. Hur bär man sig åt för att driva ett ambitiöst konstcentrum så långt från allfarvägarna? Lars Hermansson besökte Alma Löv träffade dess eldsjälar. SÅ GÖR KVINNOR FILM - ENLIGT MARK COUSINS Kvinnliga filmskapare står i fokus för en av SVT:s stora satsningar under sommaren. Mer än 50 långfilmer av kvinnliga regissörer kommer att finnas att se på SVT Play, samtidigt som man också släppt den 14 timmar långa dokumentärserien "Women make film". Ett slags filmskola i tv-serieform, sammanställd av den brittiske filmaren Mark Cousins - som väntade i åratal på att en kvinna skulle ta sig an ta sig an projektet. WALID RAAD OCH VÅLDETS VERKLIGHET Den libanesisk-amerikanske konstnären Walid Raads ämnen är ofta allvarliga och handlar om alltifrån inbördeskriget i Libanon, som han upplevde som barn, till frågor om konst och storkapital och geopolitiska konflikter. Men han närmar sig sina ämnen via de små lite skruvade detaljerna. I det absurda blir sanningen kanske tydligare? P1 Kulturs Cecilia Blomberg träffade honom inför hans utställning på Moderna Museet i Stockholm, som nu är öppet för besök igen. Programledare: Roger Wilson Producent: Mårten Arndtzén

1951 gjöts Carl Eldhs skulptur Skogsnymf i brons och placerades vid kanten av en näckrosdamm i Apoteksparken i Vetlanda...

Några år senare var P1-lyssnaren Birgitta Zakéusson-Heidar tonåring och på dejt i samma park. För frilansreportern Sofia Olsson berättar hon om sin livslånga relation till Skogsnymfen, om märkliga försvinnanden och oväntade återseenden. Bland annat läser Birgitta Zakéusson-Heidar dikten som hon skrev till sin första och nuvarande kärlek: Kenneth. Som hon träffade några gånger som tonåring i Vetlanda 1955. Där satt de vid en näckrosdamm invid Carl Eldhs bronssstaty Skogsnymf som tyst iakttog hur tonåringarna på bänken aldrig vågade pussas. Fotnot: Skogsnymf skapades 1911 och gjöts 1951 i två exemplar som finns i Vetlanda och Rottneros. Numer finns ett tredje exemplar på museum i Vetlanda. Konstnärens gipsoriginal finns att se på Carl Eldhs ateljémuseum i Stockholm.

Det svenska midsommarfirandet har onekligen starka traditioner och därför är det lite märkligt hur sällan det har skildrats på film. P1 Kulturs Roger Wilson letar i filmhistorien.

I år, när pandemin sätter stopp för att fira midsommar med massor av människor och stora fester, skulle det kunna passa särskilt bra att se en film med midsommarstämning. Men, när man söker efter svenska filmer som utspelar sig på själva midsommar, visar det sig att det är tämligen ovanligt. Filmer med enstaka midsommarscener går att hitta, men det är oftast så långt man kommer. En film som åtminstone får programledare Roger Wilson att vilja ställa in midsommarfirandet för gott, är amerikanska "Midsommar" som hade premiär 2019. I dagens P1 Kultur intervjuar han producenten Patrik Andersson om varför han tror att midsommar är en så oexploaterad högtid på filmduken och om varför myten om om dansen i Hårga inte platsade i filmen. SVERIGES MEST SÅLDA JAZZ-ALBUM Jan Johanssons "Jazz på svenska" från 1964 har sålts i mer än 400 000 exemplar och är alltså den mest sålda svenska jazzskivan genom tiderna. De tolv jazztolkade folkmelodierna spelades in med bara två musiker, Jan Johansson själv på piano och Georg Riedel på bas. I Anton Karis kulturdokumentär om "Jazz på svenska" spårar han upp några av de där sålda skivorna och låter personer berätta om sina minnen av albumet och musiken. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

På midsommarafton släpper Bob Dylan sitt 39:e studioalbum, Rough and Rowdy Ways första plattan med nyskrivna låtar på 8 år. "En av Dylans bästa skivor någonsin" sa vår recensent Joakim Silverdal i morse hör honom förklara varför!

MÖT ÅRETS VINNARE AV ARABVÄRLDENS STORA LITTERATURPRIS Ett av arabvärldens stora litterära pris, International Prize for Arabic Fiction gick i år till den algeriske författaren Abdelouahab Aissaoui. Priset fick han för romanen "Den spartanska domstolen" där han skildrar Algeriet under slutet av det osamanska riket och början på den franska kolonisationen och motståndet mot de två ockupationsmakterna. "KONSTEN ATT GÖRA ETT SOUNDTRACK"  OM ATT HÖRA PÅ FILM Just nu kan man se "Konsten att skapa ett soundtrack" på SVT Play, en dokumentär om att höra på film. P1 Kultur träffade filmens regissör Midge Costin när filmen visades på filmfestivalen i Cannes i fjol. ESSÄ: TILL BLÄDDRANDETS FÖRSVAR Om bläddringen  i kontrast till den långsamma noggranna läsningen  hittills saknat sin talesperson så har den fått det nu, i form av författaren och essäisten Henrik Nilsson. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Gunnar Bolin med gäster svarar på lyssnarnas frågor om kultur.

I panelen: Camilla Lundberg, kulturskribent, musikkritiker och tidigare chef för SVT musik. Medverkar i P2s Klassiska podden om berömda kompositörer. Entusiastisk hobbymusiker som cellist i stråkkvartett. Återkommande panelmedlem i Ring Kulturradion! Göran Greider, författare, poet och chefredaktör för Dala-Demokraten. Dessutom en hängiven trädgårdsmänniska. Jenny Teleman, Sveriges Radios kulturredaktion. Skriver och recenserar teater, film och litteratur. Fenomenalt kunnig på serier och grafiska romaner. Karsten Thurfjell, Sveriges Radios kulturredaktion. Kan egentligen allt men är särskilt kunnig inom konst, arkitektur, mat och vin. Programledare: Gunnar Bolin I telefonslussen: Anna Tullberg och Maria Götselius Producent: Nina Asarnoj Mejl är mycket välkomna dygnet runt och sänds till ringkulturradion@sverigesradio.se

Från och med idag kan man närstudera de klänningar som bars av och blev signifikanta för den tidigare ständiga Akademisekreteraren Sara Danius, i en utställning kurerad av designern själv, Per Engsheden.

FÖRSTA BREDA BIOGRAFIN ÖVER OLLE ADOLPHSSON Vissångaren Olle Adolphsson var en av det svenska 1900-talets viktiga uttolkare. Nu kommer journalisten Jan Malmborg med den första breda biografin över honom. Jan Malmborg är gäst i dagens program. CORONA SATTE STOPP FÖR TEATER BLEV DOKUMENTÄRFILM  Under repetitionerna av den nya uppsättningen "Dumar" på Östgötateatern, med tre somaliska kvinnor från Linköping på scenen, slog coronapandemin till och allt ställdes in. Projektet gjordes om  till en dokumentärfilm. P1 Kultur har besökt inspelningarna. ESSÄ: INGET STOPPAR TURISMEN Turismen har kritiserats från många olika håll de senaste åren. Med coronakrisen fick förstås hela resenäringen en törn, men allting talar för att det är något mycket tillfälligt. Författaren och reseskribenten Per J Andersson reflekterar i dagens essä över vilka resor som egentligen är nödvändiga och över varför vi reser. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Nu har demonstrationerna mot rasism och polisvåld pågått i flera veckor. TV-bolagen har börjat plocka bort gamla serier och filmer med diskriminerande innehåll från utbudet, är det rätt väg att gå?

Kraven på konkreta åtgärder för verklig förändring, har ökat i takt med att Black lives matter-rörelsens protester har spritt sig över hela världen sedan i slutet av maj. Stödet från TV- och filmbranschen, kulturinstitutioner, kända kulturpersonligheter och politiker är brett, men många varnar också för att det, som så många gånger förr, riskerar att bli läpparnas bekännelser. I Hollywood har flera svarta skådespelare och producenter höjt sina röster och menar att det nu måste vara slut på stereotypa skildringar av svarta, samtidigt som TV- bolagen tagit bort filmer och serier. Återigen har också statyer av sydstatsgeneraler, kolonialherrar och slavägare varit måltavlor för demonstranterna, som kräver att statyerna ska väck och att rasismens offer istället ska få sin historia berättad. I dagens P1 Kultur ringer vi upp Rio Cortez på Schomburg Center, USAs största arkiv för svart erfarenhet och historia, för att höra hur institutionen ser på det som händer just nu. Dessutom gästas programmet av Nathan Hamelberg, kommunikationsansvarig på Selam, för ett samtal om borttagna filmer och välta statyer kan vara en väg till förändring. ÅTERLÄMNANDE AV MÄNSKLIGA KVARLEVOR FRÅN MUSEUM På det sydafrikanska naturhistoriska museet i Kapstaden, Iziko South African Museum, finns en av Sydafrikas största samlingar av mänskliga kvarlevor. Den rymmer kvarlevorna efter 1400 personer varav tvåhundra bedöms vara oetiskt insamlade och ska därför lämnas tillbaka till efterlevande. Men det går långsammare än väntat och man har ännu inte lyckats i något enda fall. Reportage av Jalal Lalouni. HILMA AF KLINT-FEBER Det är mycket Hilma af Klint nu. Och har väl varit det ända sedan 2013 när Moderna museet visade "Hilma af Klint - abstrakt pionjär" - den första, riktigt stora separatutställningen med hennes måleri. Nu öppnar en ny, stor utställning på Moderna museet i Malmö: "Hilma af Klint - Konstnär. Forskare. Medium". Varför ännu en utställning? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén ger sig på att förklara! DAGENS OBS-ESSÄ: VITHET I 13 TESER Kulturskribenten Valerie Kyeyune Backström om begreppet vithet i 13 teser. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

2016 gick en man gick in på gayklubben Pulse i Orlando och sköt ihjäl 49 människor. Johan Hiltons bok "Vi är Orlando" är ett lyhört och nyanserat körverk, enligt vår recensent Lars Hermansson.

Titel: "Vi är Orlando" Författare: Johan Hilton Det finns massor av intressanta saker att säga om innehållet i den här boken, men först lite grand om hur den är gjord. Förutom ett kort för och efterord finns ingenting skrivet av Johan Hilton själv. Hela textmassan på uppemot 400 sidor består uteslutande av stenhårt och skickligt redigerade repliker ur ett cirka hundra timmar långt intervjumaterial. En kör av röster alltså, lite grand i samma anda som hos Svetlana Aleksijevitj eller för den delen Marit Kaplas i fjol Augustbelönade Osebol. Den stora skillnaden är att alla i Hiltons bok talar likadant, de individuella särdrag som förstås måste ha funnits i de amerikanska originalreplikerna är utslätade till förmån för en väl fungerande svensk journalistprosa. I början kände jag mig irriterad på det där, men eftersom replikerna fogas samman till en nästan oupphörligt intressant berättelse bestämmer jag mig snart för att acceptera körledare Hiltons strategi att underordna individen kollektivet. Boken heter ju också Vi är Orlando. Och det där vi:et var inte svårt att vilja ansluta sig till dagarna efter massakern. Vem vill inte vara god och stå upp för kärlek, öppenhet och demokratiska värderingar, och ta avstånd från terror, hat och intolerans. Uppslutningen var total. Stödfonderna till offren slog alla rekord. Flygbolagen tävlade om att få flyga offrens anhöriga gratis till Orlando för att närvara vid begravningar och andra ceremonier. Obama var där, Joe Biden, Hillary Clinton. Talespersoner från hbtq-rörelser intervjuades non-stop i de stora mediekanalerna. Men de var alla vit medelklass och talade bra engelska, trots att merparten av offren hade latinamerikansk bakgrund, talade dålig om ens någon engelska och försörjde sig som daglönare i bygg- och servicesektorn. Några var till och med hemlösa. Varför skulle de företrädas av vit medelklass bara för att de råkade ha liknande sexuell läggning? Där uppstod en ganska stor spricka i det där vi:et. Och när det sedan visade sig att gärningsmannen inte alls hade varit ute efter att döda hbtq-personer, utan valde nattklubben Pulse främst för att där saknades beväpnade vakter, att han egentligen hade velat massmörda på närbelägna Disney World, ja då var det en del som tyckte att regnbågsflaggorna på minnesplatsen borde ersättas av Musse Pigg figurer. Kören av röster i Hiltons bok skildrar denna identitetskris lyhört och nyanserat. Det känns som att alla får komma till tals. Här finns hjärtskärande vittnesmål om liv fullkomligt demolerade av posttraumatiskt stress, här finns en flerstämmig, gastkramade skildring inifrån ett toalettbås där folk ligger huller om buller ovanpå varandra och förblöder medan gärningsmannen går omkring utanför och talar i telefon med media. Här finns bitterhet och sorg, men också hjältemod och civilkurage. Och detaljer som jag aldrig tänkt på, som till exempel att dödsbesked på ett sjukhus helst inte ska lämnas i foajén, utan i ett särskilt rum, och att vandringen genom korridoren bort till detta rum kan kännas oändligt lång och tung, när båda vet och ändå går där, tysta. Det är sådana detaljer som utgör helheten i Vi är Orlando. Och det är mycket bra.

Normala människor är en av vårens stora TV-snackisar. Vad mer har stuckit ut? Anar vi en trend? Och vad kommer vi att minnas i framtiden? P1 Kultur ägnar sig helt åt TV-våren 2020.

Vi fördjupar oss i några av de TV-serier som inte bör missas (lista längre ned). En trend är alla de bra ungdomsskildringar som visats och som en når en publik långt bortom den tänkta målgruppen. Joakim Silverdal och Melody Bahar Lovelin har valt sina favoriter och det har också P1 Kulturs programledare Roger Wilson gjort. SKATEBOARDSERIEN "BETTY" TAR BEGREPPET ÄKTHET TILL NY NIVÅ Ett av ledorden för den nya vågen av ungdomsserier är "äkthet", det finns en ambition att återskapa hur verkliga tonåringar tänker och pratar. Men få serier har tagit äkthetsidealet på lika stort allvar som "Betty", en färgsprakande serie i sex delar om en grupp kvinnliga skateboardåkare i New York. Filmjournalisten Karin Svensson har pratat med Crystal Moselle som skapat serie. DET STORA AVSKEDET TILL SPIONSERIEN FALSK IDENTITET En av de mest hyllade agentserierna någonsin har nu gått i mål med den femte säsongen som släppts under våren. Anna Tullberg har skrivit ett kärleksfullt avskedsbrev till  Éric Rochant som skapat franska "Falsk Identitet". Ett tomrum har redan uppstått efter de smarta agenterna med kodnamnen Malotru, Phénomène, Cesar. Kommer vi aldrig mer att få träffa dem? Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg JOAKIM SILVERDALS FEM FAVORITER VÅREN 2020: 1. Better Call Saul säsong 5 (Netflix) 2. Bojack Horseman säsong 6 (Netflix) 3. Dave (HBO Nordic) 4. Devs (HBO Nordic) 5. The Last Dance (Netflix) MELODY LOVELINS FEM FAVORITER VÅREN 2020: 1. Never have I ever (Netflix) 2. Devs (HBO Nordic) 3. Dispatches from Elsewhere (Amazon) 4. Upload (Amazon) 5. RUN (HBO Nordic) ROGER WILSONS FEM FAVORITER VÅREN 2020: 1. I May Destroy You (HBO Nordic) 2. I am Not Okay With This (Netflix) 3. Central Park (Apple +) 4. Breeders (HBO Nordic) 5. Hunters (Amazon) Andra serier som nämndes i programmet var: En Casa (HBO Nordic), Betty (HBO Nordic), Kalifat (SVT), Tiger King (Netflix), Unorthodox (Netflix), Normala Människor (SVT), Homeland (SVT), Falsk Identitet (SVT),

I dessa pandemitider blir det Ring Kulturradion Special i P1 onsdagen den 10 juni och den 17 juni. Mejla till ringkulturradion@sverigesradio.se. Eller ring till telefonslussen (08-241500) på onsdagar kl 12-14.

I PANELEN: Anna Tullberg, Sveriges Radios kulturredaktion. Litteratur, populärmusik, stadsplanering och arkitektur är några av Annas områden. Fredrik Wadström, Sveriges Radios kulturredaktion. Har Ryssland och länderna i det forna Sovjetunionen som sitt bevakningsområde. Populärmusik går också bra Jenny Teleman, Sveriges Radios kulturredaktion. Skriver och recenserar teater, film och litteratur. Fenomenalt kunnig på serier och grafiska romaner. Magnus Lindman,  Sveriges Radio Drama. Frågor om framförallt teater och klassisk musik. Programledare: Gunnar Bolin I telefonslussen: Nina Asarnoj och Mattias Berg Tekniker: Matilda Eriksson Producent: Cecilia Blomberg Mejl är mycket välkomna dygnet runt och sänds till ringkulturradion@sverigesradio.se

I år är det 75 år sedan Mumindalen såg världens ljus 1945 kom den första boken i serien som skulle bli en världssuccé. Idag den sista delen av dokumentärserien "Pennan Penseln och Hjärtat" om Tove Jansson liv och verk, om balansen mellan konst och kommers.

Hur förhöll sig Tove Jansson själv till kommersialiseringen av sina Mumintroll? Det visar sig att hon var betydligt mindre bohemiskt omedveten om ekonomiska realiteter än de flesta tror. Hon kallade det för "Mumin-business". SINNLIG SKRÄCK I VILLAFÖRORT Bostadspolitik, färgpsykologi och gökungar var några av inspirationskällorna för den irländske filmaren Lorcan Finnegan när han skapade filmen "Vivarium", en både samhällskritisk och sinnlig skräckfilm om ett ungt par som blir fångar i en mystisk villaförort. P1 Kultur har träffat regissören. KÖR AV RÖSTER SKILDRAR MASSAKERN I ORLANDO På fredag är det på dagen fyra år sedan massakern i Orlando, då en man gick in på gayklubben Pulse i centrala staden och sköt ihjäl 49 människor och sårade ännu fler. Journalisten Johan Hilton har intervjuat ett hundratal människor vilkas liv förändrades som en direkt följd av denna händelse och sammanställt materialet till en bok med titeln Vi är Orlando. P1 Kultur har läst. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

"En sensationell skatt", så beskriver I Thielska galleriets museichef Patrik Steorn fyndet han gjorde i museets magasin. Om det inte vore för Coronan skulle konstexpertisen redan sitta på flyget till Sverige.

Det odaterade porträttet av hertiginnan Katarina är med största sannolikhet målad av renässansmästaren Lucas Cranach den äldre (1472-1553). En sensation i konstvärlden. Gunnar Bolin har sett tavlan live och talar med den avgående museichefen på Thielska Galleriet Patrik Steorn. INTERAKTIV INDUSTRIHISTORIA PÅ AVESTA ART "Aquanauts - Expeditionen till Siljansringen 1897" - heter det stora verket på årets upplaga av Avesta Art som firar 25 års jubileum. I det gamla järnverket "Verket" - har Pompe Hedengren - mer känd från grafisk formgivning - orkestrerat en berättelse som utspelades i slutet av 1800-talet . Cecilia Blomberg har varit där. ÄPPELKONST I UNIVERSITETSMILJÖ Ända sen i januari har konstnären Johanna Gustafsson Fürst tagit plats Konsthallen Accelerator på Stockholms universitet med sin utställning "Ympa orden, piska min tunga". En utställning i två delar om språk och makt som tagit Johanna Gustafsson Fürst både till Tornedalen, till kunskap om ympning av äppelträd och kunskap om böjträ som används i svensk möbelindustri. NONSENSPROMENAD I SÖDERKÖPING Författarträffar och poesiuppläsningar hör till det som blivit svårgörligt i coronatider, men med lite påhittighet kan man förstås åstadkomma alternativ. Under rubriken "Upplyst trams" genomfördes häromveckan en vandring med nonsenspoesi i Söderköping, och bland dom hugade poesiälskarna återfanns vår reporter Karsten Thurfjell. OBS-ESSÄN: OM ÄNGLARNA, ASKAN, HANDMUSKLERNA OCH LUFTGRAVARNA I år är det 50 år sedan Nelly Sachs dog. Den tyskjudiska poeten kom till Sverige 1940, blev svensk medborgare 1952 och tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966. Nu har det kommit en bok med hennes samlade dikter, med några av de bästa gamla översättningarna och en hel del nya tolkningar. Denna bok har författaren Elisabeth Åsbrink läst och ger i denna essä sin bild av Sachs liv och poesi. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Varje vecka väljer en av Kulturredaktionens medarbetare ett ord som ligger i tiden. Den här veckan är det Nina Asarnoj som reflekterar över ordet Järnnätter.

Gunilla Grafström från SMHI gjorde en prognos om vädret i måndags kväll strax före tio. Det var den första juni och ett laddat datum för alla odlare i Mellansverige. Natten till den andra juni räknas av tradition som ett riskdatum för järnnätter. Det vill säga att temperaturen sjunker under noll. Förödande för de känsliga plantor som inte är rustade för minusgrader. Alla som vaknat till slokande tomatplantor eller svartnade dahlior vet vad jag menar. Det finns inget dödare än en död växt. Det hjälper inte att vattna eller stötta eller hoppas. Döden är döden. När jag pratar med Stefan Jansson, växtfysiolog på Umeå universitet, visar sig förloppet vara än mer komplicerat än bara frysdöden. Visst händer det att det bildas iskristaller i växtens celler som helt enkelt spränger dem. Men farliga saker sker på cellnivå redan vid 3+. Själva fotosyntesen hänger inte med i svängarna. Det är kyla i kombination med ljus som är förrädiskt. Och i stället för socker, bildas fria syreradikaler som förgiftar växten. Ett lite mer utdraget förlopp än frysdöden, men det slutar lika illa. Ordet järnnätter härrör från Bondepraktikan, en ålderdomlig skrift som kombinerar kunskap med vidskepelse och folktro. Originalet är skrivet på tyska och när fenomenet nattfrost skulle beskrivas, skedde det med hjälp av ismännen, Eismänner, mytologiska figurer som varnade för stark kyla i maj och juni. De tyska ismännen Eismänner är alltså motsvarigheten till vår Kung Bore. Men i svensk översättning 1662, blev Eis till Eisen, som betyder järn, så ismän blev järnmän och isnätter blev järnnätter. För precis tjugo år sedan kom Mirja Unges hyllade roman Järnnätter. En mörk berättelse om Bente som har en psykiskt sjuk mamma. En natt skär sig mamman i armarna, hon testar alla köksknivar utom den vassaste, köttkniven, och i texten står det hur järnlukten hängde i köket. Och Bente drar långa remsor med blodindränkt smuts ur golvspringorna när hon ska efterstäda. Samtidigt tolkar jag titelns Järnnätter som en symbolisk bild för ett nedfruset och känslokallt familjeliv. Ordet järnnätter innehåller alltså både originalets is-association och felöversättningens järn. Men kanske är verklighetens järnnätter på väg att försvinna i klimatförändringarnas tid. När jag frågar Sverker Hellström på SMHI om statistik över nätter med minusgrader på försommaren, svarar han att det är tydligt att det blivit allt ovanligare. Och när det gäller rekord för absolut lägsta nattemperatur i maj, juni och juli, så finns det värden från 1800-talet och 1900-talet som han bedömer som praktiskt taget omöjliga i ett nutida klimat. Så snart finns kanske bara ordet kvar. Järnnätter.

Sweden Rock har ställt in i vår. Men P4 satsar på en kväll med det bästa ur Sweden Rock genom åren. Linda Thulin, hårdrockskännare och en av programledarna för kvällen, ger en försmak i P1 Kultur.

TV-CIRKELN OM SVENSKA HJÄRTAN GÅR I MÅL Den stora baksmällan har drabbat radhusområdet. Sprickorna i idyllen är uppfläkta. Hur går det med äktenskapen och grannskapet efter att otroheten avslöjats ? Det är fjärde och sista träffen för TV-cirkeln om Svenska Hjärtan. P1 Kulturs programledare Roger Wilson går i närkamp med första säsongens avsnitt sju och åtta tillsammans med Emma Engström och Nina Asarnoj. Bonusmaterial med Tone Helly-Hansen som spelar Susanne. Vi ringer upp henne och frågar vilka minnen hon har av Svenska Hjärtan. KLASSIKERN OM "UNGA KVINNOR" Ungdomsromanen "Unga kvinnor" av Louisa May Alcott har kallats för "en av de mest betydelsefulla böcker som någonsin skrivits om hur det är att växa upp som kvinna". Och mer än 150 år efter att den skrevs är berättelsen om systrarna March fortfarande högt älskad av många läsare.  Anna Tullberg som har gjort dagens Klassiker berättar varför boken är så långlivad. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Många muralmålningar vittrar eller riskerar att förstöras ofta på grund av bristande kunskap. Nu ska ett nytt projekt råda bot på okunskapen och rädda alltifrån medeltida kyrkomålningar och barockmålningar till arbetarkonst och graffiti.

GALLERIRUNDA I STOCKHLM Efter en vår där museer gjort sitt bästa för att förmedla konst via skärmar, har kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén gett sig ut i verkligheten för en gallerirunda i Stockholm. Samtal om Carl Boutard som visas på galleri Cecilia Hillström; Lap-See Lams utställning Phantom Banquet på galleri Nordenhake och Klara Kristalovas "Upp i rök" på galleri Magnus Karlsson. 100 ÅR SEDAN UNGERNS FREDSFÖRDRAG Idag (4 juni) är det 100 år sedan Trianonfördraget slöts. Fredsfördraget som avslutade förstavärldskriget för Ungerns del och ritade om landets gränser så att tidigare Ungrare nu blev medborgare i grannländer har varit ett levande sår sedan dess. Reportage av Gunnar Bolin. JAZZ ATT BLI OMRUSKAD AV Imorgon släpper en av de mest intressanta och nyskapande amerikanska jazzmusikerna just nu ny skiva - Ambrose Akinmusire. Jazzradion i P2:s Märet Öman har lyssnat på hans nya skiva "On the tender spot of every calloused moment". NÄR LAGERLÖFS HÄNDER RÖRDE DELEDDAS I den fjärde och sista delen av OBS serie om händer är två Nobelpristagares beskrivningar av varandras händer avstampet för ett resonemang om bilden av kvinnliga författaren i andras och varandras blickar. Vi hör litteraturvetaren Anna Smedberg Bondesson reflektera över Selma Lagerlöf och italienska Grazia Deledda. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

Under pompa och ståt invigdes Kirunas nya konstmuseum 2018, men redan från början var det problem med både byggnaden och arbetsmiljön vad var det som hände?

På Konstmuseet i Norr, länskonstmuseet för samtida konst i Kiruna, har det varit turbulent från början. Personal har sjukskrivits och slutat, Företagshälsan har kritiserat arbetsmiljön och Arbetsmiljöverket gjorde inspektion hösten 2019. Dessutom har museet behövt stänga i omgångar för att ta hand om vattenläckor och felbyggda väggar. Hör Helene Alms reportage i dagens program. KIRUNA FOREVER Den här veckan öppnar utställningen "Kiruna Forever" på ArkDes, arkitektur- och designmuseet i Stockholm, där verk av arkitekter, stadsplanerare och konstnärer skildrar den stora stadsomvandling som just nu pågår i Kiruna. Järnmalmgruvans utbredning underminerar marken och stadskärnan ska flyttas 3 kilometer. Utställningen vill ställa frågor om bland annat naturresursernas begränsningar och vad som händer med människors trygghet och identitet när deras livsmiljö helt förändras. Kasten Thurfjell har varit på vernissage. "Kiruna Forever" är ett samarbete mellan ArkDes och Konstmuseet i Norr, men i Kiruna dröjer några veckor till i den öppnar, eftersom museet fortfarande är stängt. RING KULTURRADION EN FRÅGA FÅR SITT SVAR Under maj månad har P1 Kultur sänt Ring Kulturradion på ondsdagar, dit lyssnarna kan ringa eller mejla för att få svar på sina frågor om kultur. 10 och 17 juni är det dags igen, men i dag svarar P1 Kultur på en fråga som dök upp redan förra veckan: varför översätts inte filmtitlar från USA? OBS-ESSÄN: TREDJE DELEN I SERIEN OM HÄNDER Den mänskliga handens konstitution kan sägas ha varit avgörande för vår utveckling, men vad händer om händerna får en minskad roll i en alltmer digital samtid? Journalisten och författaren Anna Thulin reflekterar över handens dåtid, nutid och framtid. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Muminförfattaren Tove Janssons liv kantades av många modiga val både som konstnär och som människa. Dagens avsnitt av dokumentärserien "Pennan, penseln och hjärtat" handlar det om hur friheten var hennes ständiga ledstjärna.

FÄRGFABRIKEN ÖPPNAR IGEN MED KONST MOT ISOLERING Mitt under pågående Corona-pandemin skickade curatorgruppen Muskot ut en öppen inbjudan till konstnärer och poeter att visa vad de gör just nu hur de arbetar med att trots isolering ändå försöka uppnå kommunikation. Idag öppnar utställningen P1 Kultur är där. ESSÄ: UTAN HANTVERK ÄR VI INTE HELA I den andra delen av OBS serie om händer ska det handla om något som kanske lite oväntat på senare år blivit en allt hetare trend, nämligen hantverk. En vanlig förklaring till att intresset blivit så stort är hjärnan får vila när man arbetar med händerna, att det är en form av billig terapi för en stressad samtidssjäl. Men det finns också en vidare aspekt av hantverk, där arbetet innefattar kunnande, visdom och handlag. Och det, konstaterar författaren och kritikern Boel Gerell, säger något om vad det på djupet innebär att vara människa. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

Många svenska museer stängde när coronakrisen briserade i mars, men efter drygt två månader börjar institutionerna dra igång igen. Följ med till Nordiska museet som öppnar idag!

I helgen öppnade Tekniska museet och om några dagar eller veckor är det dags för till exempel Prins Eugens Waldemarsudde eller Moderna museet i Malmö och Stockholm. P1 Kulturs Märta Myrstener beger sig till Nordiska museet i Stockholm, för att se vad som händer denna lite särskilda öppningsdag. KULTUR UNDER COVID-19 En salig blandning av kulturarbetare konstnärer, performanceartister, musiker, skådespelare och poeter - deltar i en ny mobilfilmsserie i samarbete med Borås konstmuseum. Hör om projektet i Helena Nordenbergs reportage. FOLKBIBLIOTEKEN I FÖRÄNDRING Biblioteken har under de senaste åren förändrat sin verksamhet och på många håll har de förvandlats till allaktivitetshus. Vad beror det på och vad betyder det för dem som arbetar där? Reportage av Marcus Bornlid Lesseur. JAMAICA KINCAIDS TRÄDGÅRD Författaren Jamiaca Kincaids trädgårdsintresse är mycket stort så stort att det resulterade i en bok om trädgårdsodling 1999. Nu finns den på svenska och P1 Kulturs lika trädgårdstokiga Nina Asarnoj har läst den. OBS-ESSÄ OM HANDENS INSIDA Händerna har onekligen hamnat i fokus denna vår. De spritas och tvättas och OBS har bestämt sig för att titta närmare på våra labbar och rollen de spelar i våra liv och vår kultur. Därför blir det en miniserie den här veckan och först ut är handkirurgen Hanna Frost. Programledare: Karsten ThurfjellP1 Kultur Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer en av våra medarbetare ett ord som på ett eller annat sätt beskriver vår tid särskilt bra. På en så kallad "poke-nad", en promenad med mobilspelet Pokemon Go, insåg kulturredaktionens Viveca Bladh behovet av ett positivt laddat motsatsord till "utveckling".

Det är på tur med mobiltelefonspelet Pokemon Go med barnen för att vara ute och ändå umgås med lite avstånd som jag först möter ordet: inveckling. I spelet ska man samla in pokemon-figurer och sen använda dem när man ska strida mot olika team. Spelet är japanskt, men man kan få en engelsk version och barnen har hittat sina egna ord för att beskriva vad man gör i spelet: att raida är att strida, evolva är att utveckla en infångad figur till en mer avancerad form. I och med att spelet har expanderat och vissa former är mer sällsynta så är det inte alltid man fångar pokemonens första utvecklingsfas utan hittar så att säga grodan först och sedan ynglet. Blomfiguren Cherrim dök upp före Cherubin som just nu verkar ha en förekomst-period. Eftersom Cherubin alltså egentligen är ett tidigare stadium av Cherrim har barnen valt att kalla den motsatsen till utveckling: inveckling. Det är väl inget ord, tänker jag först och skrattar lite åt barns sätt att hitta på ord. Men ju längre vi promenerar desto mer fastnar ordet. Den annars så negativa klangen som grundordet "invecklad" har, som motsvarighet till "krånglig" eller "intrasslad ", den klangen är bortblåst. Inveckling har blivit en naturlig ordning i utvecklingskedjan. Inveckling är ett steg tillbaka. Inte olikt det stadium coronapandemin har satt oss i: tillbaka till en värld där vi inte reser så mycket, där ekonomin saktat ner och där vi i brist på yttre stimulans, får vända oss till oss själva. När jag slår på ordet så används inte ordet särskilt mycket i svenska medier, men i Svenska akademins ordbok som går på djupet i ordens historia så finns "inveckling" med som ett verbalsubstantiv - ett substantiv bildat av ett verb. På artonhundratalet användes ordet för att beskriva händelserna i ett drama eller en roman. Exempelvis: "Hur skall det gå med min roman? Jag får ju ingen knut, ingen inveckling. " Kanske var det därför ordet passade mig så bra? Ett drama behöver en intrig, en fnurra på tråden för att bli intressant. Ändå strösslas det inte med ordet inveckling på kulturredaktionerna. Nä, romaners handlingar både utvecklas och vecklar ut sig och har en utveckling. Utveckling står för framtiden, som får draghjälp av progressiva ord som framsteg, framgång, framsynt. När barnen springer iväg för att en ovanlig pokemon har dykt upp så funderar jag på om det är invecklingens tid nu. Inveckling tvingar oss att backa ett steg tillbaka, reflektera hur vi lever våra liv, inte vända ut och in på oss själva för att prestera. Nästa termin är det kanske dags inte bara för ett utvecklingssamtal, utan även för ett invecklingssamtal.

Fansen har fått vänta på Lady Gagas nya "Chromatica" efter försmaken av Mad Max inspirerade "Stupid Love" i februari. Hör Tina Mehrafzoon om Lady Gagas femte album.

TV-CIRKELN DISKUTERAR SVARTJOBBET OCH DET STORA SAMMANBROTTET Kriserna kommer upp till ytan i radhusområdet i TV-serien "Svenska Hjärtan". Klasskillnaderna blir allt synligare och skilsmässorna lurar runt hörnet.  Det är dags för den tredje sammankomsten i vår TV-cirkel. Emma Engström och Nina Asarnoj fortsätter att borra i avsnitt fem och sex tillsammans med P1 Kulturs programledare och cirkelledare Roger Wilson. Häng med! KLASSIKERN OM PANSARKRYSSAREN POTEMPKIN Klassikern handlar idag om en av världens bästa och "farligaste" filmer. Stumfilmen "Pansarkryssaren Potemkin" av den ryske regissören Sergej Eisenstein som gjordes redan 1925. Helene Alm har sett om den och även träffat stumfilmsfantasten Magnus Svartvall i Luleå. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Vad betyder egentligen ett skivomslag i en digitaliserad tid? Möt svensken som blivit världsledande på att göra death metal-omslag och ser en politisk trend i sin genre.

Dessutom samtal med musikjournalisten Håkan Engström, Sydsvenskan, om skivomslagets roll förr och nu. NY MUSIK AV OLGA NEUWIRTH Olga Neuwirth är en av den nutida konstmusikens stora namn nu är hon aktuell med ny skiva. Samtal med P2:s Sara Norling. VECKANS ORD Kulturredaktionens Viveca Bladh ser hur coronapandemin för människan mot introspektion och Veckans ord är inveckling. ESSÄ: EVIGHETSMASKINEN SNURRAR FORTFARANDE TILL DET FÖR MÄNNISKAN Evighetsmaskinen är en seglivad tanke i den mänskliga kulturen. Men överförd till fel sammanhang kan den få ytterst digra konsekvenser. Det menar Dan Jönsson i denna essä om drömmen om oändlighet i en värld med ändliga resurser. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Det är i år 75 år sedan Tove Janssons första bok om Mumin kom ut. Den sjätte delen i dokumentärserien "Pennan, penseln och hjärtat" handlar om hennes relation till havet både privat och i konsten.

KRITIKSAMTAL: NY SKIVA FRÅN MÅNGSIDIG MUSIKSKAPARE Per Störby Jutbring är en produktiv och bred tonsättare och musiker som man hittar i många olika sammanhang från teater och film till egna skivor. Nu aktuell med nya albumet The Thief Bunny Society. Per Feltzin, musikkritiker, har lyssnat. ESSÄ: TILLBAKA TILL ROTHENBURG  NÄR SAMTIDENS MÖRKER SÄTTER LJUS PÅ DÅTIDENS FORMULERINGAR Att läsa samma text med några decenniers mellanrum kan ge två väldigt olika upplevelser. Det handlar inte bara om hur man själv förändrats som person utan hur omvärlden ter sig och ger texten ett nytt sammanhang. Det erfar författaren och översättaren Erik Andersson som återvänt till en essäistisk reseberättelse från 1893. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Få kan ha missat Ulrica Hydman-Valliens konst där tulpaner, ansikten, ormar och fantasidjur slingrar sig i i starka färger. Folkkär, men också ratad av den goda smaken, varför blev det så?

När keramikern och bild- och glaskonstnären Ulrica Hydman-Vallien gick bort tre dagar innan sin 80-årsdag, hade hon tillsammans med curatorn Staffan Bengtsson i stort sett färdigställt den stora sommarutställningen på Liljevalchs konsthall i Stockholm. Nu har den öppnat, två år efter hennes död och Staffan Bengtsson som slutfört arbetet, gästar dagens P1 Kultur i ett samtal om Ulrica Hydman-Valliens särart och konstnärskap. ULRICA HYDMAN-VALLIENS ARVTAGARE I Månsamåla bor den kända formgivaren och glaskonstnären Åsa Jungnelius. Hon var kollega med Ulrica Hydman-Vallien, som stöttade och inspirerade yngre begåvningar. I ett reportage av Katarina Wikars, får vi möta Åsa Jungnelius och höra om hur hon valde att bli glaskonstnär, om de nya projekten och vad hon vill uttrycka med sin konst. ATT DANSA FRANSÄS I dagen program stiftar vi bekantskap med en sällskapsdans som uppstod på 1700-talet och som av musikforskare har ansetts vara utdöd i Sverige, fransäsen. Nu har man upptäckt att traditionen lever i allra högsta välmåga på Militärhögskolan i Karlberg i Stockholm. Reportage i P1 Kultur! OBS-ESSÄN: Kulturskribenten Eva Lotta Hultén om vad vi människor och vårt beteende kan ha för gemensamt med romanen "Flugorna herre" av William Golding. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer kulturredaktionen ett ord i tiden. Joakim Silverdal tänkte på, "anslagstavla".

Alldeles bredvid mitt hus finns en cykeltunnel. De stressade cyklisterna brukar bara svischa igenom den på nolltid, men någon gång ibland händer det att man ser någon som stannar upp några sekunder. Vid mynningen står nämligen en rätt stor anslagstavla. Den verkar vara väldigt populär, den här anslagstavlan. Den formligen svämmar över av affischer som skriker ut information om kommande evenemang eller kurser som du bara inte får missa. När någon från Umeå kommun, mot förmodan, varit ute och rensat tavlan på morgonen, dröjer det inte många timmar innan de första affischerna häftats upp och inom några dagar är återigen varenda centimeter överbelamrad med info om de kommande händelserna. Jag har aldrig egentligen tänkt så mycket på den där anslagstavlan. Inte förrän Coronaviruset satte stopp för alla evenemang. När plötsligt fastnaglade bitar av affischernas hörn var det enda som satt kvar där. I veckor. Då började jag fundera på om anslagstavlorna inte är bland de vackraste tavlor vi har. "Anslagstavla" är ju egentligen två ord som slagits samman till ett: anslag och tavla. Ordet "anslag", enligt Norstedts etymologiska ordbok, går att härleda till fornsvenskans "anslagh" och från början betyder "meddelande, plan eller anvisad summa". Ordet "tavla", kommer enligt samma bok från fornsvenska "tafla" som bland annat ska ha varit en bild eller skrift på en skiva. Varför känner jag att anslagstavlorna är så vackra då helt plötsligt? Kanske för att de är en bild av samhället: det vi bygger tillsammans, oavsett vad vi tycker om varandras meddelanden eller planer. Att bredvid kommunisternas valaffisch, sitter en annan med oro för 5G-lanseringen och en tredje som erbjuder flyttstäd. Kanske för att en anslagstavla också kan bli konst? Innan Corona var det inte ovanligt att någon sökte efter en bortsprungen katt, bredvid en poster för en tribute-konsert till Dire Straits, men så en dag satt någon upp den smått obegripliga texten: "Släng dina mynt. Jag vill ha FÖRÄNDRING". Det här meddelandet är det nog inte många som förstår. Men jag blev glad när jag såg det. Kanske är anslagstavlorna vackra för att de vittnar om livet som pågår? Även det liv vi inte tar del av. Det som bara finns, utan att vi alltid behöver delta. Den var tom länge, anslagstavlan vid cykeltunneln, men så smått började livet göra sig påmint. En efter en kom de tillbaka. Från mitt fönster på hemmakontoret, ser jag att det nu sitter en sex-sju affischer där nere. "Lär dig sköta en segelbåt" basunerar en ut. "Starta en digital studiecirkel" menar nästa. "Har du problem med droger och alkohol? Det hade vi också", låter Anonyma kokainister göra gällande och bjuder in till träff. Det är inte som vanligt, den svämmar inte över och jag har funderat på att ringa till kommunen och be dem att inte rensa tavlorna just nu. Låt oss få klamra oss fast vid segelbåtstipsen och de digitala studiecirklarna, tänker jag säga i luren. Vid livet som faktiskt händer. Och vid några av de vackraste tavlorna mänskligheten äger. Anslagstavlorna.

Framme vid omgång två av vår tv-cirkel om Svenska hjärtan från 1987! Roger Wilson diskuterar effekterna av penningskulder, joggingdressar och medelklassdepp med Nina Asarnoj och Emma Engström.

P1 Kulturs cirkel om Carin Mannheimers tv-serie Svenska hjärtan (finns på öppet arkiv på SVT Play) har inspirerat flera lyssnare att hänga på. En av dem är Eva-Lotta Helgesson i Göteborg som cirklar digitalt med vänner utspridda över landet. Ingen av dem har sett Svenska hjärtan tidigare. Hur är det att titta nu? Anna Tullberg ringer upp. Vi har också frågat tv-såpaexperten och kulturjournalisten Göran Everdahl om vad som egentligen var nytt med Svenska hjärtan när den kom. BARN, NY NORSK HYLLAD FILM Vi intervjuar den norske regissören Dag Johan Haugerud som gjort kritikerhyllade och bioaktuella filmen Barn. HISTORIEN BAKOM LÅTEN JAG VILL TACKA LIVET Dagens klassiker handlar om en sång som från Chile spritt sig över världen och finns i många versioner. Här i Sverige har den blivit folkkär och ingår numera i vår vistradition. Mia Gerdin berättar historien om sången Jag vill tacka livet, eller Gracias a la vida, skriven av Violeta Parra. EINSTÜRZENDE NEUBAUTEN - HELT ENKELT BRA Veckans kulturtips är det tyska rockbandet Einstürzende Neubautens splitternya album Alles in Allem. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Författaren och illustratören Jakob Wegelius hör till den lilla skaran Augustprisvinnare som vunnit två gånger. Nu är han aktuell med "Den flaska rosen".

Han har dessutom lyckats vinna priset med samma barnboksfigur: gorillan Sally Jones och hennes äventyr i böckerna "Legenden om Sally Jones" och "Mördarens apa". Fröet till nya äventyret "Den falska rosen" fanns redan när de förra böckerna skrevs det blir lätt så när han väl börjat utforska platser och epoker. Jakob Wegelius är i grunden illustratör, att skriva tar längre tid. "Legenden om Sally Jones" kom 2008 och sen skulle det ta sex år till nästa: "Mördarens apa". I den nya berättelsen "Den falska rosen" har en numera utraderad hamn i Glasgow en särskild roll och det var också där Jakob Wegelius fick möjlighet att besöka samma slags skepp som "Hudson Queen", det skeppet Sally Jones och Chiefen seglar. Viveca Bladh har intervjuat honom. Viveca Bladh viveca.bladh@sverigesradio.se

I vår är det 50 år sedan poeten och nobelpristagaren Nelly Sachs dog. Hur ska man läsa hennes dikter idag? Och vad gör hennes poesi alltjämt angelägen?

Hör Katarina Wikars dokumentär om Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset. VECKANS ORD: ANSLAGSTAVLA Kulturredaktionens Joakim Silverdal ser hur floran av affischer förändrats i pandemins tid: Veckans ord är "Anslagstavla" Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I år är det 75 år sedan Mumin föddes och den första boken i Tove Janssons serie om de vita bulliga trollen kom ut. I dag hör vi den femte delen av åtta i dokumentärserien om hennes liv och verk om hur berömmelsen blev en boja.

Den femte delen i dokumentärserien Penseln pennan och hjärtat handlar om hur Mumindalen också blev ett slags fängelse för Tove Jansson, när hon gick från fattig författare som fick böcker refuserade till firad ikon vars namn är känt av miljontals läsare. KRITIKSAMTAL: PARADISO SPELAR PARADISI På den nya skivan "Paradiso plays Paradisi" möter cembalisten Anna Paradiso 1700-tals kompositören Pietro Domenico Paradisi. Samtal med musikkritiker Per Feltzin. ESSÄ: REMBRANDT TITTAR TILLBAKA PÅ OSS SOM EN MÄNNISKA Förr talade man om en själ, som ansågs både evig och åtskild från kroppen. I dag talar vi mestadels om ett medvetande, lika ändligt som kroppen och antagligen omöjligt att skilja från den. Men kanske kan evigheten i någon mån räddas, men hjälp av konsten. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén reflekterar över detta och mycket annat i ljuset av Rembrandts många självporträtt. Programledare: Lisa Wall Sändningsproducent: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad har vi lärt oss om "hemmakultur" under de två månader som gått sedan den publika kulturen nästan helt stängdes ned? Vi går från streamingtjänsterna till bokhyllorna.

För drygt två månader sedan deklarerade WHO att coronaviruset var en pandemi och strax därefter stängde kulturinstitutioner, förbud mot sammankomster med fler än 50 deltagare infördes och social distans blev den starka rekommendationen. Med det följde en strid ström av tips på kultur att ägna sig åt hemmavid, men nu kan det vara dags för en nystart! Istället för att försöka titta på ytterligare en tv-serie, var hittar man filmklassikerna? Och de gratis strömningstjäsnterna? Kulturredaktionens Björn Jansson vet besked och Nina Asarnoj och Katarina Wikars har fyndat i de egna bokhyllorna. KONST OM EXTREM RIKEDOM VAD SÄGER DET I PANDEMITIDER? Vilka är drivkrafterna bakom strävan efter extrem rikedom? Och vad gör längtan efter status och konsumtion med oss? Konstnären Lauren Greenfield har ägnat många år att fotografera extremt rika människor och deras liv. Projektet "Generation Wealth" har resulterat i texter, stillbilder och en dokumentärfilm som väckt mycket uppmärksamhet. En utställning öppnade på Fotografiska i Stockholm tidigare i våras, men stängdes på grund av coronakrisen. Det går dock att se digitala visningar och Karsten Thurfjell har intervjuat en konstnär som ställer frågor om vad som gör livet meningsfullt, på riktigt. LIBANESISK TV UNDER RAMADAN Den muslimska fastemånaden Ramadan är högsäsong för tv-serier i arabvärlden och Al-Haybe, om en familj vid den libanesisk-syriska gränsen, är en av de mest sedda ramadanserierna, och visas nu också på Netflix. Lina Malers har träffat seriens skapare. DAGENS OBS-ESSÄ Den österrikiske poeten Friederike Mayröcker föddes 1924 och har under sitt långa liv författat ett hundratal verk. Författaren Kristofer Folkhammar ger i dina essä några ingångar till hennes avantgardistiska och ibland lite snåriga poesi. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer kulturredaktionen ett ord i tiden. Jenny Teleman tänkte på, "äldre".

Mediernas uppmärksamhetshelikopter brukar hovra över olika åldersgrupper lite utifrån vad dagens kris är. Ganska nyss var den "De unga i gängkriminalitet", de yngsta rånade också varandra minns jag, men samlades också i en het massrörelse för jordklotet. Idag heter krisen corona och mitt i ljusrundeln står nu de äldre". De "äldre äldre". Pensionärer, farbröder, gummor, tjejkvinnor och silvriga åldermän. Alla olika som sandkorn förstås men vissa är lite lika, de som simmat in i förvirringen, upplösningen och demensen. De som börjar går i barndom som det hette förr, de som vankar mycket, kanske letar efter sin docka, sitt gamla lärarrum eller skäller argt efter nån satans Gösta hela dan. De som vårdbiträden stillsamt förklarar i intervjuer har svårt att se visir över ett fortfarande lite bekant ansikte och håller avstånd lika bra som tejp. Detta gäng som vanligen bor i skuggan blinkar nu i ljuset av ändå ganska häpna debattröster. Är det så  liksom rått och förhöjt därinne? Så trolskt och deprimerande? Gör vi så märkliga resor mot slutet? Men  det krävs kanske massor av folk, utbildning och tjänster för allt detta mentala intensivvårdsarbete. Verkar ju svårare och kanske roligare än att rådda en hel Dramatenensemble! Och i veckan kom äldreomsorgslyftet. Gott så. Fast i konsten tänker jag har detta aldrig varit en hemlighet. Det gråvilda och underliga i "äldre". I Lars Noréns sena trilogi om åldrande sitter människorna i sotflagorna av sina minnen och vinkar åt sin skugga och blir fritt rasande när den inte slutar vinka tillbaka. De har helt tappat intresset för varandras böcker om Bataille och rörmokarkarriärer, annat flyttar fram, allting byter plats, och står också kvar och stampar tankspritt och målmedvetet på exakt samma. Hos Astrid Lindgren är det de äldre: Krösamaja, Linus-Ida och den blinda farfar på vinden i Bullerbyn, som är på väg mot katastroffixering, Jesusneuros och långsamt utslocknande och i varje film där ett ålderdomshem får heta Sollyckan eller Paradiset dånar ett sarkastiskt nittiårsskratt över linoleummattan. Allt medan 100-åringen rymmer genom fönstret. Att bli en äldre, jag säger såklart inte att det är hemskt, men lika komplicerat, dramatiskt, hisnande, explosivt hjärnförändrande, lika likt en helig dåres flummiga övergångsrit som en vanlig tonårings. Hoppas vi tar dem bägge på större allvar nu. Min mamma undrar förresten varför vi inte har alla flaggor på halv stång just nu. Bra fråga.

Greta Garbo kom tillsammans med Mauritz Stiller till USA som 19-åring. Kerstin Gezelius och Alexander Onofri har skrivit en roman byggd på gedigen research om de första stormiga åren i Hollywood.

PREMIÄR FÖR TV-CIRKELN OM "SVENSKA HJÄRTAN" Vi kollar på 80-tals klassikern "Svenska hjärtan".  Under fyra fredagar dissekerar P1 Kulturs programledare Roger Wilson första säsongen av den klassiska tv-serien "Svenska hjärtan" tillsammans med kulturredaktionens Nina Asarnoj och Emma Engström. Häng på! Första samtalet kretsar kring avsnitt 1 och 2. MAKTBERUSAD KATARINA DEN STORA I YTTERLIGARE EN NY TV-SERIE Platsen för HBOs "The Great" är ryskt hovliv i slutet av 1700-talet. Björnar går omkring i slottets salar och svenska huvuden serveras på fat, samtidigt som den franska upplysningens idéer letar sig in i hovet. Regisserar gör Tony McNamara som gjorde succé med långfilmen "The Favourite".  Vår kritiker Ylva Nilsson är med och pratar om "The Great". Men jämför också med höstens serie "Catherine the Great" där Helen Mirren spelar Katarina den stora. NYSKRIVEN DRAMATIK I CORONATIDER "Lika snabbt som covid-19-viruset sprider sig, ville Folkteatern försöka fånga den nya situationen som världen genomlever just nu." Så går det att läsa på Folkteaterns hemsida. På sin digitala plattform Fjärde Scenen har precis tre korta föreställningar haft premiär skrivna av dramatiker från Island, Argentina och Finland. Frida Röhl regisserar och Kulturredaktionens Jenny Teleman har tittat och kommer till studion för att prata om dem. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Som författare och översättare har Isabella Nilsson främst ägnat sig rent bokstavligt åt meningslösheter: rim, ramsor och tramsigt ordtrixande. För henne har nonsenspoesi blivit en livlina.

I hennes nya bok Vårt behov av vers försöker hon förstå, eller kanske till och med rättfärdiga sitt skrivande, en berättelse om hur nonsens kan ge mening och hur trams och rimmad vers kan rädda liv. NY INSPELNING MED EN AV VÄRLDENS STÖRSTA SYMFONIER Johan Korssell från P2 har lyssnat på en av världens största symfonier kompnerad 1910, Gustav Mahlers åttonde symfoni för åtta solister, ett väldigt köruppbåd och en enorm orkester i en ny inspelning där kanadeniske Yannick Nézet-Seguin (jannICK NezE Segää) leder sin egen orkester och sångare i Philadelphia i USA. VECKANS ORD: ÄLDRE De äldre och till och med de äldre äldre har hamnat i fokus under coronakrisen men vilka är de och hur ser vi på den mångfacetterade gruppen? Jenny Teleman utnämner äldre till veckans ord. FILM OM FLYKT Regissören Elia Suleimans nya film It must be heaven handlar om att fly från Palestina till New York och Paris. Vi har pratat med honom. ESSÄ: NÄR HOUELLEBECQ BLIR ETT MED SCHOPENHAUER Vad kan man lära sig om en författare genom att läsa dennes favoritfilosof? Det varierar nog väldigt, men att läsa Arthur Schopenhauer ger tveklöst många intressanta ingångar till Michel Houellebecqs romaner. Den som tvivlar kan läsa vad den franske författaren själv skriver. Det är just vad Helena Granström har gjort inför denna essä.

"Jag tycker själasörjare är vackrare än friskvårdskonsulent" skrev Kristina Lugn en gång. Nu är vi många som sörjer henne. I dagens P1 Kultur hör vi ett minnesmontage om hennes liv och verk sammanställt av Katarina Wikars.

IIRIS VILJANEN AKTUELL MED NY PLATTA Den Finlandssvenska pianisten och sångerskan Iiris Viljanen är aktuell med sitt tredje album - vi har lyssnat! ESSÄ: FLORENCE NIGHTINGALE OCH ARTIFICIELL INTELLIGENS Idag är det 200 år sedan sjukvårdsreformatorn Florence Nightingale föddes. Hon som bland mycket räknas till en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. Journalisten Anna Thulin tar henne som avstamp och förebild när hon funderar på den artificiella intelligensens möjligheter under klimatkrisen. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Lördagen 9 maj dog poeten, författaren och dramatikern Kristina Lugn. Hela dagens P1 Kultur ägnas åt hennes författarskap, som rymde allt ifrån nattsvart allvar och galghumoristisk ordkonst.

Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten, dramatiken Staffan Göthe, Göran Sommardal, kulturskribent, och Magnus Florin, författare, medverkar i ett samtal om Kristina Lugns författarskap. De diskuterar hennes stil, teman, humor och unika ställning i poesi-Sverige. Få poeter har blivit så utskälld, men också så folkkär som Kristina Lugn. I programmet läser gästerna texter de valt, men Kristina Lugn hörs också i valda delar ur radioarkivet. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

I dessa tider är det många som sitter mest inne och tittar på omvärlden. Mattias Berg funderar över utsiktens betydelser.

Kastanjen på gården utanför köksfönstret har fått sina tunga, ännu ljusgröna blad - och snart kommer ju blommorna. De där rosaaktiga, upprättstående, samtidigt skira och kraftfulla: något av det absolut mest överraskande i hela den svenska stadsfloran. Som en liten uppenbarelse, något som aldrig går att förutsäga utan varje år överträffar våra förväntningar. Och i år kanske mer än någonsin. Jag noterar framstegen dag för dag, ibland flera gånger samma dygn. Efter regn och sol, ofta med bara några minuters mellanrum som den senaste veckan, är det som att hela trädet har fått en näringschock. Då inbillar jag mig att jag kan se hur bladen blir större och knopparna sväller, i realtid: som i naturdokumentärernas trickfilmning där allting slår ut som ett mirakel medan vi tittar. Ur bokhyllan tar jag Bodil Malmstens "Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån". Det är en fantastisk roman, med en lika fantastisk titel - bortsett från att den just nu är helt osann, både för mig och de flesta andra. Jag får titeln liksom kastad i ansiktet och ställer in boken igen. För den dagen är jag inte heller långt härifrån. Då sitter jag väl fortfarande och tittar ut genom mitt fönster. "Långt härifrån" är just nu ett begrepp lika abstrakt som "upp i luften" eller "ut i rymden". Häromveckan kom den kanske vackraste texten hittills om den nuvarande situationen, av den italienska författaren Silvia Avallone i Dagens Nyheter. Där beskriver hon från Bologna isande sakligt vardagen för alla de som - ändå till skillnad mot oss här i Sverige - länge har befunnit sig i lagstadgad karantän. Som faktiskt inte fått gå ut mer än för att köpa mat eller rasta hunden - och därför har blivit liksom ett med sin utsikt. Hur hon och hennes lilla dotter spanar på den oföränderliga omvärlden. Avallone skriver: "Jag slår upp samma fönster som alltid och sätter mig på en stol framför det. Nilde hoppar upp i knäet på mig och vi tittar noga genom rektangeln som innesluter en bit av ett bostadshus och knappt ena halvan av en biograf som är stängd på grund av dekretet. Men det är vår bio nu. Nilde räknar upp fönsterluckorna, takrännorna och stuprören som hon ser." Jag slår igen tidningen och tänker på alla inneslutna människor över världen. Vad de kan se - och inte se. Träd, betong, himmel, humlor... De mer eller mindre täckta vyer som tillsammans bildar våra utsikter. Och slås plötsligt av att utsikt i plural blir ett på många sätt annat begrepp: en sorts förhoppning om framtiden. Min utsikt, din utsikt, våra utsikter. Det är väl det vi har just nu. Både nästan ingenting - och nästan allt. Mattias Berg mattias.berg@sverigesradio.se

Konstnären Simon Stålenhag utvinner mystik ur vardagliga ting och miljöer. Hans målningar har inspirerat till sci fi-serien "Tales from the Loop" på Amazon Prime. Och allt började med att hans bilder spreds via Facebook.

Roger Wilson tog mopeden och hälsade på hemma hos Simon Stålenhag i Färentuna utanför Stockholm, där de höll säkerhetsavstånd under hela intervjun. I trakterna runt huset finns några av miljöerna som vi ser i konstnärens bilder av underliga ting och farkoster i den svenska naturen. Sedan tidigare har filmrättigheterna till Simon Stålenhags bok "Passagen" sålts till Hollywood och i april var det alltså premiär på TV-serien "Tales from the Loop" som bygger på hans bok "Ur varselklotet". JESPER WEITHZ KLIMATSATIR-SUCCÉ: BOKEN "2020" Författaren Jesper Weithz är aktuell med boken "2020" som hyllats av kritikerna. Han kommer till studion och berättar mer om varför satir är en lämplig metod att angripa klimatfrågan. Han har också läst en dansk kollegas bok: Theis Ørntofts "Solar" och försöker analysera skillnaderna mellan ekopoesi och klimatprosa. NICK CAVE SOM BOK Artisten Nick Cave skulle spelat i Sverige nu i slutet av maj, en konsert av flera på turnén med honom och bandet The Bad Seeds med anledning av deras senaste album Ghosteen. Meningen var också att en stor utställning om Nick Cave skulle pågått på det stora stadsbiblioteket "Den sorte diamant" i Köpenhamn. Men både turné och utställning är skjutna på en oklar framtid. Det som däremot har dykt upp ändå är en rätt massiv ljusblå bok, en utställningskatalog som gjordes till utställningen i Köpenhamn. Anna Tullberg har läst och lyssnat. KLASSIKERN OM KUROSAWAS "DE SJU SAMURAJERNA" Det var med Akira Kurosawa som japansk film blev känd i väst. Kurosawas "De sju samurajerna" är nog fortfarande den mest kända japanska filmen. I år skulle Akira Kurosawa ha blivit 110 år (han är född 23 mars 1910) och Mårten Blomkvist bugar för mästaren, och ser om "De sju samurajerna", ständig gäst på topplistor över världens bästa filmer. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

I år firas att det var 200 år sen operasångerskan Jenny Lind föddes. Hon var Sveriges allra första superstjärna och uppträdde över stora delar av världen. I dagarna kom en ny biografi.

Ingela Tägil, musikvetare och författare till biografin Näktergalen är gäst i dagens program. Hör också P2:s Sara Norling om en ny skiva som försöker ringa in Jenny Lind.  BIG BROTHER -ISOLERADE I PANDEMINS TID Premissen för en av världens mest kända dokusåpor, Big Brother, har den här våren ställts på sin spets. Tv-konceptet, som sänds världen över, bygger på att deltagarna i hundra dagar isoleras helt från omvärlden i ett hus med kameror. Men, med en pågående pandemi har det i år inneburit något alldeles särskilt. Reportage om underhållnings-isolation i pandemins tid. DET IRRATIONELLA ÄR EN CENTRAL DEL AV VÅRT FÖRNUFT Mattias Hagberg återkommer i sitt författarskap och i sina essäer här i OBS till olika aspekter av det oförklarliga och outsägliga. I denna essä går han rakt på sak och reflekterar över det irrationella och dess centrala roll i vårt rationella tänkande. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I år är det 75 år sedan världen för första gången fick möta Muminfamiljen. I en dokumentärserie i åtta delar lär vi känna författaren och konstnären Tove Jansson.

Den fjärde delen handlar om hur hon, som hon själv sa, "gick över till spöksidan" när hon hittade passionen i kärleken till en kvinna vilket i sin tur ledde fram till en ny passion teatern. POPULÄR TV-SERIE EFTER SALLY ROONEYS ROMAN TV-serien Normala människor, baserad på Sally Rooneys roman med samma namn, verkar gå hem hos de svenska publiken hittills. I natt släpptes andra halvan av serien på SVT Play. Kritiker Jenny Teleman har sett. NONSENSPRINSESSANS MINNEN FRÅN MÄNSKLIGHETENS TID I dagens essä betraktar författaren Isabella Nilsson mänskligheten på avstånd och i bokstavsordning. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

"Entusiastiska storätare och glada generalister" kallar de sig nu ger Anna Hellsten och Annina Rabe ut en bok där recept blandas med glada och sorgliga matminnen, råd och budgettips.

De båda författarna och kulturjournalisterna gästar dagens P1 Kultur för att berätta om hur projektet växte fram och varför de kallar den för "matbok" och inte kokbok. Och varför man aldrig ska koka för lite potatis. I alla fall inte om du älskar livet. OM KRITIKERROSADE DOKUMENTÄREN SCHEME BIRDS Ellinor Hallin och Ellen Fiske har gjort dokumentären "Scheme Birds" som utspelar sig i skotska Motherwell, en stad som präglas av arbetslöshet och bidragsberoende. Allt skildras genom ögonen på 18-åriga Gemma, som lever ett liv där våld och droger hör till vardagen. THRILLER-SERIER SOM GÅR I MÅL - OCH SOM RULLAR VIDARE! Det allra sista avsnittet i den åtttonde och avslutande säsongen av den amerikanska TV-serien "Homeland" har visats. Kulturredaktionens Ylva Nilsson har hängt med sedan starten 2013, såg förstås finalen och medverkar i dagens program för ett samtal om den mycket framgångsrika serien. Succé har också den franska serien "Falsk identitet" , nu har den femte säsongen precis dragit igång på svensk TV. Cecilia Blomberg har sett - varför är den så hyllad? DAGENS OBS-ESSÄ Det finns vissa sjukdomar som visat sig vara mer en diagnos på den tid de uppstår i, än på enskilda individer. Författaren Boel Gerell funderar på om ADHD är diagnosen på vår samtid och över vad som egentligen är friskt när samhället verkar sjukt. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Kan pandemins framfart orsaka en revolutionär omdaning av oss själva? Det anar Karsten Thurfjell som ur det undermedvetna utnämner Revolution till veckans ord.

Härom natten drömde jag min första Coronadröm. Jag var med några kompisar i en saluhall, oklart vilken faktiskt, men det var här i landet, och på en av diskarna hade man lagt upp levande fladdermöss. Det var ganska stora fladdermöss, nästan som vanliga möss med vingar, som låg på rygg och följde oss och det som hände runtomkring med blicken. Det var sällsamt, och jag måste ha varit på väg upp mot ett vaknare tillstånd, för i drömmen började jag reflektera över vem som kunde göra något sådant lägga ut själva sinnebilden för pandemins infernaliska uppkomst i en svensk saluhall. Var det en provokation? Ett sabotage för att smitta fler? När jag vaknat var jag nästan imponerad av den läskiga scen min hjärna lyckats komponera. För mig brukar det ta ett bra tag innan det som händer i livet dyker upp i drömmen, oftast är jag minst 20 år tillbaka i tiden, men nu har det uppenbarligen hänt något. Visserligen hade jag tänkt, nästan i desperation, att veckans ord måste kunna handla om något annat i det aktuella mediaflödets massiva enformighet, men samtidigt insåg jag att ordet inte kunde bli något annat än - revolution. Kanske tycker statsvetare och historiker att jag pratar persilja när jag hävdar att Coronapandemin uppvisar alla egenskaper som krävs för att få kallas revolution, men kom på nåt annat då, som i ett slag, så snabbt vänt upp och ner på tillvaron för hela vår civilisation! Med några få undantag kanske: Turkmenistan, Nordkorea möjligen, och några öar i Söderhavet. Men majoriteten av mänskligheten delar nu samma erfarenhet. Jag intervjuade en konstnär i Kalifornien på telefon, och hennes situation var nästan exakt som min egen, mestadels hemma i egen karantän med familjen, med gott om tid för eftertanke och långa telefonsamtal. Där barnen saknade sina kompisar men gladdes åt att mamma och pappa för en gångs skull var hemma båda två och lagade mat till middagen varenda dag. En avvikande egenskap är förstås att den här revolutionen är påtvingad, och består av reaktioner på något annat än de vanliga våldsmedlen och krigshandlingarna, men som ändå är nog så grymt och fatalt drabbande. Den här revolutionen är också paradoxal i och med att den behållit det politiska landskapet, ja i flera fall faktiskt förstärkt etablissemanget. Tidigare revolutioner som vi känner, exempelvis den franska och den ryska, ville ju omskapa samhället så radikalt att man genom att kapa en rad huvuden, skapa en ny tideräkning och nya sätt att tilltala varann skulle få fram en ny människa. Även många modernistiska rörelser inom konstarterna och arkitekturen var inne på samma tankar. En estetisk revolution skulle skapa en så radikalt förändrad omvärld att också människan moderniserades och blev ny. Det finns många tecken som tyder på att vi som förhoppningsvis kommer att ha överlevt, i en framtid som postcoronister, kommer att betrakta oss själva på ett nytt sätt, ja kanske som revolutionens barn. Eftersom det gick så fort i början kan vi fortfarande minnas oss själva, hur vi var för två månader sen. Men en revolution leder som bekant sällan vidare i den riktning man räknat med från början, och i det här fallet var det inte vi som varken räknade eller tände gnistan. Om den drar ut på tiden och kommer igen i nya vågor, och vi hunnit glömma vilka vi var före revolutionen, ja då, då är det bara att gå in på Sveriges Radio Play och lyssna på Veckans ord för de här veckorna, då vi inte kunde tänka på eller prata om någonting annat.

Axel och Hilda Munthe hade lättare att älska hundar eller tukta granar än att vara i varandras närhet. Följ med Katarina Wikars till Hildasholm i Leksand.

I gränslandet mellan det vilda och det tuktade ligger Hilda Munthes trädgårdar. Raviner, rabatter, djurkyrkogård, men inga gräsmattor. Och huset sen, där barnen spelade marionetteater och målade på väggarna och dyrkade sin mamma. Axel Munthe var sällan där, rastlös och fullt upptagen med att bota sjukdomar någon annanstans. Hilda var till och med ensam på bröllopsfotot. I det patriarkala Dalarna skapade hon sin egen värld bakom murar, Shakespeare och gardenparties i Stengården. Tillsammans med trädgårdsmästaren Ingemar Blomqvist, f d intendenten Pia Thunholm och konstnären Ebba Matz vandrar Katarina Wikars runt bland dagliljor och kistor med inskriptionen "Trogen men besviken". Det som slår en efter alla rum, alla historier, alla föremål och stolta eller självömkande brev är att Axel och Hilda Munthe var två extremt kreativa människor, men som uppenbarligen hade lättare att älska hundar eller tukta granar än att försöka vara i varandras närhet. Hilda skickade ingen krans till Axels begravning, men hans tomma urna förvarade hon under altaret i sitt kapell i huset i Leksand. Programmet sändes första gången 2009.

Igår kom beskedet att författaren Maj Sjöwall gått bort. Tillsammans med Per Wahlöö lade hon grunden för det som senare kommit att kallas det svenska deckarundret eller Scandinavian Noir. Samtal om en pionjär i svensk litteratur.

Med reporter Björn Jansson och litteraturvetaren Kerstin Bergman. FILMFESTIVALEN SOM INTE BACKAR FÖR EN PANDEMI Filmfestivalen i Sarajevo startade under brinnande krig i en belägrad stad i år har de inga planer på att ställa in festivalen, trots pågående pandemi. ATOM EGOYAN AKTUELL MED NY FILM Den kanadensiske regissören Atom Egoyan är känd för att skildra mörka familjehemligheter så också i hans nya film Hedersgästen. ESSÄ: NORR SKRIVER TILLBAKA  DEN POSTKOLONIALA VÄNDNINGEN Postkolonial litteratur brukar ofta ta sin utgångspunkt långt utanför Sveriges gränser. Författaren Elin Grelsson Almestad ser en ny riktning inom poesin, där den negligerade landsbygden får ny lyrisk kraft. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

Möt Nina Wähä - vinnaren av Sveriges Radios romanpris 2020. Hör om hennes roman Testamente. Om rötterna i Tornedalen, syskonskap och om livets oväntade vändningar.

Katarina Wikars har träffat Nina Wähä och pratar om elände, trauman och om att hantera det med en dos humor. En myllrande familjehistoria där det finns mycket sorg, men också stark livskraft. SAMTIDA LOLITABERÄTTELSE UR OFFRETS PERSPEKTIV "Min mörka Vanessa" är amerikanska Kate Elisabeth Russels debutroman. En berättelse hon jobbat med i 18 år. En berättelse i två tidsplan om den 15-åriga flickan Vanessa som blir indragen i en sexuell kärleksrelation med sin medelålders lärare i litteratur. Den andra berättelsen utspelas 2017 när metoo rörelsen exploderat och tiden hunnit ifatt professor Strane. Cecilia Blomberg har läst en roman som både är svår att läsa och samtidigt svår att släppa. KLASSIKERN OM PRINS EUGENS "MOLNET" "Molnet" från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Mikael Timm berättar hur arvsprinsen, som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar och vad det var i molnet som motiv som lockade honom. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Möt två av vinnarna från Litteraturgalan i P1: poeten Johan Jönson och novellisten Khaled Alesmael.

PORTRÄTT: JOHAN JÖNSON, 2020 ÅRS LYRIKPRISVINNARE I fredags på Litteraturgalan tilldelades poeten Johan Jönson Sveriges Radios Lyrikpris 2020 för sin diktsamling Marginalia/Exterminalia. Kulturredaktionens Katarina Wikars har träffat honom. MÖT KHALED ALESMAEL - VINNARE AV ÅRETS NOVELLPRIS Vinnaren av Sveriges Radios Novellpris 2020 blev den svensksyriske journalisten och författaren Khaled Alesmael som prisades för Radionovellen "En tygväska med damskustryck". Hör honom om inspiration, skrivande och helt nya radionoveller från Syrien. ESSÄ: AGAMBENS SJÄLVBIOGRAFI Av författaren och kulturjournalisten Lars Hermansson. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

En av de främsta har gått bort. Dagens P1 Kultur ägnas helt åt Per Olov Enquists författarskap och hans betydelse för den svenska samtidslitteraturen.

Ulrika Knutson, kulturskribent och författare, Anneli Dufva, dramaturg på Dramaten, och kulturredaktionens Mattias Berg samtalar om PO Enquists livsverk, som rymmer allt från dokumentärt berättande till poetiskt skrivna romaner som borrar i människans villkor, smärtan och kärleken. Han skrev också dramatik, nådde stora framgångar utomlands, vann många litterära priser och arbetade som kulturjournalist på Svenska Dagbladet och Expressen i många år. P1 Kulturs Joakim Silverdal besöker Sjön, Hjoggböle i Västerbotten, där PO Enquist föddes och växte upp - en plats som som betydde oerhört mycket i författarskapet och som återkom gång på gång i romanerna. OBS-ESSÄN OM MÖTEN MELLAN OLIKA KULTURER Möten mellan kulturer är ofta fruktbara, men hur blir det när världen alltmer liknar en enda stor monokultur. Författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén tror att vi fortfarande kan hitta inspiration hos varandra och historien för att göra oss av med några av västvärldens kulturella brister. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Med anledning av Per Olov Enquists bortgång här är en repris från våren 2018: Sandra Stiskalo träffade PO Enquist för att prata om smärta - i litteraturen och i livet.

Ett porträtt av författaren och dramatikern Per Olov Enquist. Han har skrivit såväl internationellt spelad dramatik som historiska romaner och berättelser med självbiografisk botten. Två gånger har PO Enquist fått Augustpriset vid sidan av en rad andra litterära utmärkelser i både Sverige och internationellt. Vad har varit lätt respektive svårt i den knappt sex decennier långa litterära karriären? Och vad ska man ha det som gör ont till? Sandra Stiskalo talade med Per Olov Enquist om smärta och smärtpunkter, i litteraturen och livet, i mars 2018. Uppläsare: Sven Ahlström

Möt vinnaren av Sveriges Radios Romanpris 2020 - författaren Nina Wähä.

Nina Wähä är född 1979. Bor i Stockholm. Debuterade som författare 2007 och har gett ut tre romaner. Hon har också arbetat som skådespelare och sjungit i bandet Lacrosse. Det är för romanen Testamente hon fått Sveriges Radios Romanpris 2020 med motiveringen: "En myllrande familjehistoria i finska Tornedalen där pappans mörker präglat tillvaron. Nina Wähä skildrar intensivt och färgstarkt hur familjemedlemmarna på olika sätt formar sina liv utifrån detta arv." Jag började skriva den här historien när min mormor blev diagnosticerad med alzheimers för fyra år sedan, säger hon. Katarina Wikars Hör ett längre reportage om romanpristagaren Nina Wähä i P1 Kultur på måndag 27 april, kl 13.

Vilka författare får Sveriges Radios Lyrikpris, Novellpris och Romanpris? Prisutdelning med pukor och trumpeter! Bo Sundström spelar live, show med programledare Marie Lundström och Robert Fux!

Vi satsar allt vi har på att sprida den värme och förhöjning som utmärker prisgalan rakt ut i etern. Jag känner mig peppad! Vi har husband, överraskningar, glitter och fanfar, säger Marie Lundström, programledare för galan och värd för Litteraturveckan i P1. Litteraturgalan i P1 sänds direkt från studio 8 i radiohuset i Stockholm! På plats finns pristagarna av Sveriges Radios Romanpris, Lyrikpris och Novellpris. Medverkande: Marie Lundström och Robert Fux, programledare, Bo Sundström, kvällens artist, Vladan Wirant, piano, Adrian Ortman, slagverk, Stickan Persson, trumpet, Martin Lundberg, trumpet, Erland von Heijne, piano, Romanpristagaren, Lyrikpristagaren, Novellpristagaren. Ljudtekniker: Tor Sigvardson Producent: Ulph Nyström Projektledare: Anna Tullberg Skriv till kulturredaktionen! p1kultur@sverigesradio.se Skriv till Lundströms bokradio! bokradio@sverigesradio.se

Hur arbetar en romanpris-jury egentligen? Hur låter själva resonemangen? Hör vår egen lyssnarjurys allra sista, avgörande samtal innan de stoppar sina röstsedlar i producentens blå stickade mössa.

EN JURYS INRE LIV Vi undersöker juryarbetets inre väsen med två riktiga gamla rävar i sammanhanget: Annina Rabe som bland annat suttit i juryn för Augustpriset och även varit med och nominerat böcker till Sveriges Radios Romanpris och Lena Kvist som ansvarat för Borås tidnings creddiga Debutantpris i över tio år. Vi har bett dem att avslöja sina hemligheter om hur man utser en vinnare och hur maktförhållandena kan se ut i en jurygrupp. VINNARHISTORIER OCH NOMINERINGSGLÄDJE Alla kan inte vinna, men författaren och Expressens kulturredaktör, Daniel Sjölin, blev ändå allra gladast åt nomineringen till Borås tidnings debutantpris 2003, för romanen "Oron bror". Att han sedan vann också, kallar han tur. Vi har även pratat med författarna Agneta Pleijel och Susanna Alakoski om vad det har innebär att vara en litteraturpris-vinnare. "Retroaktiv glädje", säger Agneta Pleijel och allra roligast var det att vinna Sveriges Radios Romanpris, vilket hon gjorde för romanen "Lord Nevermore" 2001. ROMANPRISETS HISTORIA Vi hör också mer om historien bakom Sveriges Radios Romanpris som instiftades 1993 av Kerstin M. Lundberg och Monica Lauritzen. Mattias Berg tar oss med ner i radions arkiv och botaniserar bland de hittills 26 vinnarna (snart 27!) och ett oräkneligt antal lyssnarjury-medarbetare. DAVID VIKGREN LÄSER DIKTEN "MATERIALVÄGENSÄGEN" Och så blir det en uppläsning av poeten David Vikgren, som är en av de fem nominerade till Sveriges Radios lyrikpris 2020. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Sista varvet på Litteraturveckan: Romanprisets lyssnarjury diskuterar "Köttets tid" av Lina Wolff och poeten Naima Chahboun läser ur sin lyrikprisnominerade diktsamling "Äpplen och päron".

LYSSNARNAS BÄSTA LÅTTEXTER Idag handlar det mycket om låttexter. Marie Lundström efterlyser lyssnarnas mest älskade textrader. ALBUMAKTUELL MATTIAS ALKBERG OM SITT SKRIVANDE Mattias Alkberg har de senaste 30 åren varit en viktig profil i svenskt kulturliv. Inte minst är det hans texter, både som låtskrivare och som poet, som satt ett avtryck. Imorgon (24/4) släpper han nytt album, Bodensia. Mattias Alkberg är gäst i dagens P1 Kultur för att prata om låttexter. SISTA ROMANEN: KÖTTETS TID Den fjärde nominerade boken till Sveriges radios romanpris är Köttets tid av Lina Wolff. Årets lyssnarjury kommer från bokcirklar i Värmland och Närke och består av Sabina Goméz Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers. LYRIKPRISET: ÄPPLEN OCH PÄRON Poeten Naima Chahboun läser "Alma mater" ur sin lyrikprisnominerade diktsamling "Äpplen och päron". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

"W" och "O". Det är de kortfattade titlarna på dagens prisnominerade verk! Lyssnarjuryn diskuterar Steve Sem-Sandbergs bok om Woyzeck och Judith Kiros läser dikten "Scenkonst" ur "O"

LYSSNARNAS MEST ÄLSKADE NOVELLER Under Litteraturveckan efterlyser och diskuterar Marie Lundström lyssnarnas läsarfavoriter och i dag har turen kommit till novellen! Vilka har lyssnarna valt? NOVELLKONST MED KLAS ÖSTERGREN Under Litteraturveckan i P1 bjuder programmet Radionovellen på nyskrivna nordiska noveller och Sverige representeras av författaren Klas Östergren. Hör intervju i P1 Kultur om vad som utmärker en riktigt bra novell. ROMANPRISJURYN LÄSER "W" STEVE SEM-SANDBERG I dag analyserar Lyssnarjuryn den tredje nominerade romanen till Sveriges radios Romanpris, "W" av Steve Sem-Sandberg . Årets jury kommer från bokcirklar i Värmland och Närke och består av Sabina Goméz Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers. LYRIKPRISET: DIKTLÄSNING UR "O" Den tredje nominerade till Lyrikpriset är poeten Judith Kiros. Hör henne läsa ur sin diktsamling "O". Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Idag diskuterar Romanprisets lyssnarjury Linda Boström Knausgårds Oktoberbarn och vi hör författaren Johan Jönson läsa ur sin Lyrikprisnominerade Marginalia/Xterminalia.

ROMANPRISJURYN LÄSER BOSTRÖM KNAUSGÅRD Följ med när Romanprisets lyssnarjury avhandlar den andra nominerade romanen: Oktoberbarn av Linda Boström Knausgård. Årets jury kommer från bokcirklar i Värmland och Närke och består av Sabina Gomez Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers. LYSSNARNAS FAVORITDIKTER  I dagens program handlar det mycket om lyrik. Marie Lundström har frågat lyssnarna: Vilken dikt har betytt extra mycket för dig? Och vilken dikt har betytt något särskilt för Lundström själv? LYRIKPRISET: JOHAN JÖNSON LÄSER Den andra nominerade till Lyrikpriset är poeten Johan Jönson. Hör honom läsa ur sin bok Marginalia/Xterminalia. SVERIGES MEST ÄLSKADE DIKT?  När Dagens dikt efterlyste lyssnarnas önskedikter till Litteraturveckan var Karin Boyes "Ja visst gör det ont" från 1935 den mest önskade. Vad är det i dikten som gjort den så folkkär? Och hur kom dikten till? Samtal med kulturjournalisten Ulrika Knutson. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Nu är det äntligen dags för veckan då litteratur, läsning och läsarna är i fokus! Lyssnarjuryn diskuterar Nina Wähäs "Testamente", nominerad till Sveriges Radios romanpris. Och så blir det uppläsning ur Ensamtal av Ann Jäderlund, nominerad till Lyrikpriset.

Häng med från början och möt Litteraturveckans värd och fixstjärna Marie Lundström, som är med i P1 Kultur ända fram till fredagens Litteraturgala med prisutdelning, glitter och musik. På sociala medier efterlyser vi litterära verk som betytt extra mycket för er lyssnare och varje dag kommer Marie Lundström att kommentera och fundera kring de svar hon får. Idag, måndag, handlar det om romaner, på tisdag dikter, onsdag noveller och på torsdag är det musik som gäller, har du en textrad som gjort outplånligt intryck på dig? Litteraturveckan i P1 samlar Sveriges Radios alla litteraturutmärkelser: Romanpriset, Lyrikpriset och Novellpriset. Följ med från början när Romanprisjuryn diskuterar de fyra nominerade romanerna: "Testamente" av Nina Wähä, "Oktoberbarn" av Linda Boström Knausgård, "W" av Steve Sem-Sandberg och "Köttets tid" av Lina Wolff. Årets jury består av Sabina Gomez Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers och idag tar de sig an Nina Wähäs "Testamente". Det blir också läsning ur den första nominerade diktsamlingen, "Ensamtal" av Ann Jäderlund. De andra fyra som är nominerade till årets Lyrikpris är "Mariginalia/Xterminalia" av Johan Jönson, "O" av Judith Kiros, "Äpplen och päron" av Naima Chahboun och "Materialvägensägen" av David Vikgren. Dessutom intervjuar vi romanaktuella Malin Lindroth, som i dagarna ger ut "Rolf". Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Allt oftare får vi höra att vi mitt i den pågående coronapandemin också befinner oss i en infodemi. Cecilia Blomberg har valt infodemi som Veckans ord:

I människors desperata behov av förklaringar är all information något att hålla sig i. Och då finns det också många som tar chansen att sprida sina egna sanningar som inte nödvändigtvis har med ordet sant att göra. Infodemi handlar om global masspridning av rykten och även falska nyheter. Om att så små frön av ovisshet som i bästa fall ger oss ett gott skratt - i värsta fall kan leda oss i helt fel riktning. Det här är inget nytt fenomen. Det brukar dyka upp i stora kriser. Vid ett utbrott av Gula Febern i Angola för fem år sedan spreds ett rykte att den som vaccinerade sig inte skulle kunna dricka öl på en hel vecka. Det ledde till en katastrofal nedgång av antalet vaccinationer. Så vid sidan av att försöka förstå den nya sjukdomen Covid-19 och hitta strategier för att minska den virala smittspridningen - måste världshälsoorganisationen WHO också ägna sig åt att stävja rykten som kan utvecklas till infodemier. Det bästa skyddet mot infodemier är säkert en kurs i källkritik. Men infodemin har - inte minst med sociala mediers hjälp - redan hunnit sprida en mängd falska rykten. Institutet för språk och folkminnen har samlat in en del av dem. En av de första historierna som blev viral på nätet var en film om fladdermussoppan som en ung kinesisk kvinna skulle ha ätit i Wuhan. Men soppan åts för fyra år sen på en ö i Stilla Havet. Den hade visserligen en hel fladdermus i sig men hade ingenting med vare sig coronaviruset eller Kina att göra. Skadan var ändå redan skedd. Infodemin hade gjort sitt jobb. En annan berättelse handlar om hur ett avsnitt om den gula tecknade familjen Simpson förutsåg coronaviruset. Infodemispridarna hänvisar närmare bestämt till ett avsnitt från 1993 då Homer Simpson nyser i ett moln av röda partiklar som kommer ur ett paket levererat av två asiater. Så en hashtag på det och så var det ryktet på drift. Andra virala historier har varnat för att dricka öl av märket Corona Extra, men det förblir lite oklart hur själva smittspridningen gått till där. En annan infodemi satte igång ett rykte om att oskyddat sex med djur var en smittspridare, något en fejkad WHO-folder skulle varnat för. Det är som om vårt behov av tydliga svar kring det för våra ögon osynliga coronavirusets framfart får oss att gripa tag i vad som helst som möjlig förklaring. Det diffusa i hotet gör oss rädda. Det kan i sin tur leda till en känsla av panik och då är vi på en gång ett lättfångat villebråd. Om så många delar samma information - hur kan det då vara fel? Det bästa skyddet mot infodemier är säkert en kurs i källkritik. Att hela tiden fråga sig vad som är rimligt.

Kulturlivet på institutionerna är till stor del stängt. Istället har några konstnärer tagit initiativet och gjort en snitslad konstbana i skogen vid Kaknästornet i Stockholm. De kallar den "Tyst Vår".

Karsten Thurfjell träffar Mats Bigert som visar ett eget verk i skogen på Djurgården och som har varit med och gjort utställningen "Tyst Vår". Alla är välkomna att följa den karta som visar var konstverken finns och med säkerhetsavstånd uppleva en konstutställning i det fria. Länk till kartan för att hitta konstverken: Karta utställningen "Tyst vår" SUNNE AKADEMIE BOKLUDD LÄSER HELST SMALT OCH FRANSKT Sunne Akademie Bokludd består av människor som bott lite varstans i världen och Sverige men som alla nu verkar ha enats: Värmländska Sunne är bästa platsen att bo och läsa i. P1 kultur hälsar på en kväll när de ska prata om "Testamente" av Nina Wähä. Det besöket hos en av de fyra bokklubbar som är med och utser vinnaren  Sveriges Radios Romanpris i år. KLASSIKERN OM GÖSTA BERLINGS SAGA Det är 200 år sen nu, kavaljererna styrde på Ekeby i Värmland, ledda av den karismatiske avsatte prästen Gösta Berling, i Selma Lagerlöfs debutroman från 1891. Boken fick ett ljumt mottagande men den 33-åriga författaren lät sig inte nedslås utan trodde på sin möjlighet att kunna försörja sig på sitt skrivande. Katarina Wikars läser om en roman som hon fortfarande tycker hypnotiserar genom sitt myller av detaljer och rika persongalleri. LÄSNING I CORONATIDER I dagarna kommer Jan Stolpes nyöversättning av Albert Camus roman "Pesten" ut. En bok som nått nya försäljningsrekord i många länder efter att coronapandemin paralyserade världen. Anna Tullberg har läst om Pesten, men även Paolo Giordanos nyskrivna essän "Smittans tid". Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Författaren Tage Aurell tillbringade sitt 1920-tal i Paris och Berlin men det var först när han cyklade hem från Frankrike och stannade i Värmländska Mangskog som han hittade hem både litterärt och som människa.

Följ med i P1 Kulturs upptakt till Litteraturveckan, där Värmlands och Närkes litterära historia står i fokus. NORDISK PRISVINNARE NU PÅ SVENSKA Den danske författaren Jonas Eika blev i höstas den yngste mottagaren någonsin, 28 år gammal, av Nordiska rådets litteraturpris för sin novellsamling Efter solen. Nu finns boken i svensk översättning - vi har läst. VECKANS ORD: INFODEMI Ett av krisens ansikten är kampen om sanningen. I en värld som sköljs över av budskap blir hälsomyndigheternas uppgift inte bara att stoppa den virala smittan - också att stävja epidemin av falska uppgifter. Veckans ord är infodemi. ESSÄ: DÄRFÖR ÄR VI ALLA MEXIKANER  OCTAVIO PAZ ESSÄISTIK Octavio Paz tilldelades Nobelpriset 1990, men hans essäer där han utvecklar begreppet mexikanskhet, är nog minst lika inflytelserika. Författaren Dan Jönsson tittar närmare på dem och funderar över hur vi alla på sätt och vis är mexikaner. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I det tredje avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" hör vi hur Tove skapade muminvärlden som en flykt undan krigets bistra verklighet.

Åren 1939-1944 hörde till de allra tyngsta i Tove Janssons liv. Vinter- och fortsättningskriget påverkade henne starkt och gjorde att hon gick in i djupa depressioner, där hon inte klarade av att göra det hon älskade allra mest måla. Tove hade sedan barndomen en stark aversion mot krig och våld, och under krigsåren tog hon aktivt ställning mot bland andra Hitler och Stalin på ett sätt som hade kunnat ge henne dödsstraff om kriget hade slutat på ett annat sätt. Kriget aktualiserade också ett viktigt personligt livsval skulle Tove böja sig för tidens krav och skaffa familj och barn, eller trotsa konventionerna och satsa på sin passion, konsten? VERKET SOM VÄRKER: ALLAN PETTERSONS SJUA I P1 Kulturs serie "Verket som värker" berättar P1 Kulturs lyssnare om de verk som gjort stort intryck och griper sig fast. Idag om Allan Petterssons sjunde symfoni från 1968 som förändrade Toive Carlsons syn på livet. ESSÄ: KÄRLEKSFÖRKLARING TILL BÖCKERNA SOM INTE PASSAR IN Författaren och essäisten Henrik Nilsson berättar i dagens essä om ett besök ett övergivet bibliotek i Buenos Aires och funderar över böckernas organisation. Särskilt de där udda böckerna, som inte passar ihop med några andra. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Författaren Anne-Marie Berglund dog i mars i år. Katarina Wikars har sammanställt ett minnesprogram med material ur radions arkiv.

Att uppleva. Att göra uppror. Sexualiteten som besvärjelse. Bara kvinnor ser det kosmiska hos mig, sa hon i en intervju från 1983. Hon debuterade som 25-åring 1977 med diktsamlingen "Luftberusningen". Och blev snart en kultförfattare med prosaböckerna "Dam med dåligt rykte på sin vanliga runda" och "Raserier." Hon såg sig själv som en djuphavsdykare i dyn men som med tiden hittade allt färre pärlor. Skrivandet hade en ordnande funktion: "Jag är som en kontorist hos mig själv", sa hon 1991, då hon också liknade pennan vid en gren att sitta på. 2005 fick hon Sveriges Radios lyrikpris och då kom också hennes sista bok, "Breven till Mamma", med de brev hon sedan unga år skrivit till sin mamma och som sparat dem i skrubben i elva gaffelpärmar. Då sa hon också i en intervju att utbrytningsförsöken varit förgäves, "skrivandet tar en inte ut", sa hon.

Flera barnkanaler har på några år gått från att visa utländska ungdomsserier med undertext till att dubba nästan allt.

Nyligen kunde Kulturnytt berätta att allt fler filmer och tv-program dubbats till svenska de senaste åren. Anledningen är nya tjänster och kanaler slagit sig in på marknaden. Något som också ökat är antalet otecknade ungdomsserier som dubbas.Daniel Hofverberg driver skandinaviens enda hemsida inriktad på dubbningar, och han har sett hur exempelvis Barnkanalen gått från att visa ungomsserier med undertext till att dubba nästan allt. På Barnkanalen så var det för fem-sex år sedan hälften av innehållet som var textat med svensk text. Nu är nästan allting dubbat, säger Daniel Hofverberg.För drygt tio år sedan började Disney Channel sända det otecknade barnprogrammet Hannah Montana i dubbad version. Någonstans där började en trend i Sverige att tv-program som tidigare skulle haft svensk undertext visades på tv-kanalerna med dubbat tal.Idag visar Disneys kanaler, Nikelodeon och SVT:s Barnkanalen knappt något utländskt material som inte är dubbat.Barnkanalens kanalchef Safa Safiyari menar att det för dem är en fråga om att göra innehållet mer tillgängligt för fler barn. I grunden handlar det här om att en stor del av vår publik inte kan läsa. Just genom att dubba utökade vi tillgängligheten mycket mer än vi trodde tidigare. Vi utgår från publikens behov och vad de kan i det här läget, säger kanalchef Safa Safiyari.En liknande utveckling syns tydligt i våra grannländer Norge och Danmark. Safa Safiyari berättar att det förts samtal internt på Barnkanalen om vad det här gör med barnens språkinlärning, särskilt när engelska barnprogram dubbas. Nu när vi finns på webben finns också en möjlighet att även publicera programmen på originalspråk där. Det gör vi med vissa titlar, säger Safa Safiyari.Eva Lindgren är professor i språkdidaktik vid Umeå universitet. Hon menar att det en stor del av forskningen stöder att språkinlärning hänger ihop med hur mycket man hör ett språk, men tycker att SVT:s tillgänglighetstanke är bra i grunden. Däremot menar hon att Barnkanalens förändring kan föra med sig andra problem. Det man skulle kunna fundera på är vilka signaler man skickar ut om sin språkpolicy. Man ska inte underskatta vikten av att barn får möta olika språk när de växer upp. Att de genom det starka filmmediet får uppleva hur barn med andra språk leker, skrattar och gråter om samma saker, säger professor Eva Lindgren och fortsätter: Den möjligheten till en interkulturell kompetens, som det brukar pratas om, tror jag inte att man ska underskatta. Daniel Hofverberg, som driver Skandinaviens största hemsida för dubbningar, är förvånad över den snabba ökningen av dubbningar i innehåll för äldre barn. Frågan är om det kommer stanna på den nivån vi nått nu eller om det kommer att öka så att det i framtiden kommer dubbas rena vuxenfilmer. Jag hoppas inte att vi är på väg ditåt, men vem vet? Jag trodde inte ens att det skulle komma till nivån vi är på i dag, så vem vet var det här kan stanna.

Tauba Katzenstein överlevde Förintelsen. Coronaviruset har nu släckt hennes liv. Vittnesmålet finns bevarat i hennes Sommar från 2018, som spelades in i hennes bostad i Stockholmstrakten.

Tauba Katzenstein var då 92 år och hennes berättelse löper från tiden i Polen och Lodz till Stockholm idag. Den handlar specifikt om två kvinnor men också om hennes eget liv som barn och ung då hon i så hög grad drabbades av antisemitismens och nazisternas värderingar och omänskliga våldshandlingar - och om hur hon överlevde allt detta. Det var i sitt Sommarprogram hon valde att delge oss sina erfarenheter. Med anledning av hennes bortgång repriserar vi nu programmet - med förkortad musik. Här är Tauba Katzensteins vittnesmål. Producent: Kerstin Brunnberg Om Tauba Katzenstein Ett av förintelsens sista vittnen i Sverige. Modern dödades i förintelselägret Auschwitz, systern i Treblinka och mormodern gasades ihjäl i en lastbil i Chelmno. Levde i flera år i gettot i Lodz före deportationen till Auschwitz. Därefter slavarbete hos vapentillverkaren Kruppverken, där lönen var en tallrik soppa och en skiva bröd. Satt även i koncentrationslägret Ravensbrück. Kom till Sverige med de vita bussarna en vecka innan Tyskland kapitulerade på alla fronter 1945. Bor nu på Judiska hemmet i Stockholm.

Under den pågående pandemin har ett ord dykt upp allt oftare i diskussionen om vad som borde göras. Ordet är 'världsordning'.

Det är många begrepp som flyger genom luften just nu, inte minst medicinska och vetenskapliga termer som de flesta av oss aldrig tidigare använt. Men ur det bruset hörs allra tydligast diskussionen om världsordningen, alltså den världsordning som just nu rubbats på ett sätt som ingen hade kunna ana för bara ett par månader sedan. Alla har vi förstås olika uppfattning om vad i världsordningen som borde bestå och vad som borde förändras. För en en del stannar det kanske vid att vi måste stänga alla marknader med vilda, levande djur i Sydostasien, det som pekats ut som smittohärdar för nya virustyper och nya möjliga pandemier. Andra vill ändra på vår beredskap när det gäller sjukvårdsutrustning och vårdkapacitet så att vi inte står med fullt lika slimmade organisationer i framtiden. Men gradvis börjar allt fler prata om vad det är för värld vi har, vad den vilar på för principer och hur mycket av den som kan eller bör överleva den period vi just nu befinner oss i. En frågeställning kretsar kring den moderna konsumtionskulturen. Om stora delar av mänskligheten stänger in sig i sina hem, köpcentran och butikskvarter töms på besökare, och många människor samtidigt inte märker av att prylar och kläder inte fylls på i samma takt som tidigare - hur ska vi då förhålla oss till det överflöd som vi tyckt var så självklart? Finns det en anledning att se över denna världsordning och vad skulle alternativet vara? Också de politiska systemen i respektive land utsätts nu för ett nytt slags test. Demokratiernas ofta lite långsamma, sökande beslutsprocesser ifrågasätts i pandemitider. Men kanske är det ändå de auktoritära samhällena som famlar allra mest just nu. Diktaturen Turkmenistan har blivit omtalad i hela världen för sitt förbud mot att använda ordet 'corona'. I Ryssland grep och misshandlade polisen en kvinnlig fackföreningsarbetare inom sjukvården när hon var på väg till ett sjukhus med extra skyddsutrustning till personalen. Hon hade tidigare riktat offentlig kritik mot lokala myndigheter för hur de hanterar pandemin. För de lokala makthavarna var det viktigare att tysta en kritiker än att sjukhusen i regionen fick mer skyddsutrustning. Fast även om det tycks som att vår världsordning är i gungning just nu så är det inte säkert att alla drar slutsatsen att någonting i grunden måste förändras. Kanske kommer politiker, näringsliv och medborgare gemensamt satsa allt på att försöka återställa världsordningen till något som ligger så nära som möjligt som den vi slungats ut ur. Och då kommer frågan istället vara en helt annan: går det att komma tillbaka dit där vi var för bara ett par månader sedan?

P1 Kulturs Karsten Thurfjell och fotohistorikern Julia Tedroff ser utställningen Feast for the Eyes - om matfotografins historia på Hasselblad Center i Göteborg.

Sedan mitten av 1990-talet kommer det ut en kokbok om dagen i Sverige, och man kan utan överdrift kalla svenskarna för världsmästare i kokböcker. Samtidigt ser vi en aldrig tidigare skådad mängd maträtter avbildade i sociala medier, på instagram, bloggar och sajter. Idag tycks många knappt kunna ta en fika utan att först föreviga kopp och bulle. Vad betyder detta frenetiska matfotograferande? Och hur förhåller sig den utvecklingen till matfotografins historia? Karsten Thurfjell samtalar med Julia Tedroff, universitetsadjunkt i fotografins historia och teori på HDK/Valand i Göteborg, och utställningsmakarna Susan Bright, brittisk frilansande curator och Denise Wolf från Aperture i New York. Feast for the Eyes en fest för ögonen, om matfotografiets historia visas till den 23 augusti på Hasselblad Center i Göteborgs konstmuseum, ett av de museer som fortfarande är öppet för besökare.

"Det enorma privilegium jag har som konstnär med en röst i konstvärlden, kommer med ett ansvar", säger den chilenskfödde konstnären Alfredo Jaar.

Jaar föddes i Santiago, Chile 1956 och utbildade sig där till arkitekt och filmskapare. Han lämnade landet 1982 under Pinochets militärdiktatur och lever och arbetar i dag i New York. Hans genombrott anses ha kommit 1987 som en av konstnärerna vid Documenta i Kassel. Alfredo Jaars konstnärskap rör sig mellan film, foto, text, ljus, skulpturala objekt, performance och installationer. Jag har alltid sett mig själv som en arkitekt som skapar konst. Det har gett mig enorm frihet, säger han. En röd tråd är den politiska dimensionen. Som hans stora lysande billboard på Times square med texten "This is not America" över en karta av USA. Eller hans bilder av brasilianska gruvarbetare tapetserade bredvid reklamen i tunnelbanan. Ett av Jaars mer kända projekt är "Rwanda", ett flerårigt konstprojekt, vars första serie premiärvisades i Malmö. Det bygger på hans besök och de tusentals fotografier han tog under det pågående folkmordet 1994.  Det enorma privilegium jag har som konstnär med en röst i konstvärlden, kommer med ett ansvar. Elias Arvidsson elias.arvidsson@sverigesradio.se

Påskspecial! Ett program av Louise Epstein och Anna Tullberg om det problematiska med att vara en läsare, inte alltid så fridfullt som man kan tro. Dessutom: Klassikern om "Var inte rädd".

Texten angriper mig, utövar ett våld mot mig och jag måste anfalla tillbaka. Så säger författaren Magnus Florin om sitt förhållande till läsning. Läsning är inte bara avkoppling utan också en källa till funderingar, som: Är det normalt att läsa hur fort som helst? Och kan man återerövra barndomens förmåga att försjunka i en bok när tiden går allt snabbare? Louise Epstein och Anna Tullberg utsätter sig för läsexperiment, ger sig ut i naturen och hör med både författare och vetenskapsmän vad de har att säga om saken. I programmet hör du: Jenny Tunedal, Magnus Florin, Alexander McCall Smith, James Ellroy, Per Hamid Ghatan och Elisabeth Mansén. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg Programmet sändes första gången i oktober 2010

Den danska poeten Yahya Hassan väckte stor uppståndelse med sina råa självbiografiska dikter när han debuterade 2013. Men åren som följde handlade mer om fängelsedomar, rättspsyk och våld än om poesi. Nu är han tillbaka.

I dagarna släpps Yayha Hassans uppföljare till den hyllade debuten, på svenska. P1 Kultur har följt i spåren efter författaren som beskriver sig som "ett poetiskt maskingevär", från genombrottet till återkomsten på den litterära scenen. VECKANS ORD: VÄRLDSORDNING Coronapandemin har påverkat samhället och människan i lager efter lager är det möjligt att gå tillbaka eller är allt förändrat i grunden? Veckans ord är "Världsordning". ESSÄ: ÄGGET SJUDER I HJÄRTAT AV DEN MÄNSKLIGA KULTUREN Påsken är här och centralt för många av dem som firar denna högtid i Sverige är ägget. Ägget är på många sätt sammanbundet med människan. Det finns i vår mytologi, kultur och på mångas frukostbord. Journalisten Anna Thulin serverar några idéer hon kläckt om en ätbar symbol för både livet och döden. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Ett virus bryter ut i Kina, snart är hela världen drabbad. Vi har intervjuat Max Brooks storsäljande bok World War Z där handlingen blivit kusligt lik verkligheten.

Författaren Max Brooks har alltid varit ett stort fan av zombieberättelser. Och med sin "World War Z" från 2006 ville han skriva en berättelse om hur länder och stater skulle klara en katastrof. Joakim Silfverdal fick en intervju med Max Brooks i hans karantän i Kalifornien. De pratar också om den film Max Brooks gjort för att sprida information om hur viktigt det är med social distansering i Coronatider. Genom en fönsterruta vinkar pappa Mel Brooks som sonen Max inte kan träffa just nu. HUR GÖR VI REVOLT MOT NÅGOT SOM INTE SYNS? Vår OBS-redaktör Olof Åkerlund har som många andra läst Albert Camus "Pesten" den här våren. Det har fått honom att i en krönika fundera över vårt tänkande i Coronatider och hur vi gör revolt mot något som inte syns. CORONAKRISEN SLÅR MOT SYDAFRIKAS KONSTLIV För tre år sedan invigdes Zeitz Museum of Contemporary Art Africa, Afrikas största museum för modern konst. Museet ligger i Kapstadens världsberömda hamn, nio våningsplan med modern afrikansk konst. Nu är alla planerade utställningar framskjutna i minst fyra månader och frågan är om museet klarar den strikta nedstängning av samhället som skett i Sydafrika. Mina Benaissa har intervjuat  Storm Janse Van Rensburg chefscurator på museet som är orolig för framtiden eftersom finansieringen helt bygger på intäkter från besökare. MÖT BOKCIRKELN SOM TRÄFFADES PÅ FACEBOOK Längtan efter en bokcirkel ledde till ett upprop på Facebook bland studenter på Örebros Universitet. Till sist formerades en grupp om sex personer som nu träffas regelbundet för att diskutera litteratur. De är en av de fyra bokcirklar som är med och utser årets vinnare av Sveriges Radios romanpris. Följ med på ett möte där Linda Boström Knausgårds nominerade roman "Oktoberbarn" diskuteras. OM KÄRNFAMILJENS DILEMMAN I TRE NYA FINLÄNDSKA ROMANER. Nina Asarnoj har läst "Sidopersonen" av Saara Turonen, "Jungfrustigen" av Philip Teir och "Mitt kapital" av Milja Sarkola. Tre aktuella finländska böcker som bland annat handlar om att befinna sig i eller utanför kärnfamiljen,  längta bort från den eller rent av länga till att betrakta eller förakta den på avstånd. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

I år är det 75 år sedan Mumindalens udda befolkning först lät höra tala om sig 1945 kom Tove Janssons första bok i vad som skulle bli en lång och globalt älskad serie. I den andra delen av dokumentärserien Penseln, Pennan och Hjärtat får vi följa Tove Janssons första steg mot ett konstnärskap.

I det andra avsnittet i dokumentärserien om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" följer vi Tove Janssons första steg på konstnärsbanan och den svåra relationen till pappan. Tove Janssons pappa Viktor Jansson var en älskad förebild och samtidigt kanske den person som Tove hade allra svårast att komma överens med. Vi får också lära känna en ung kvinna med en stark vilja och en stor äventyrslust, som bland annat tar henne till Paris under en tid när det var mycket ovanligt att unga finländska kvinnor reste ut i Europa på egen hand.  VERK SOM FORTFARANDE VÄRKER: INTRUSION Det finns verk som följer oss livet igenom - i serien Verket som värker hör vi några av våra lyssnar berätta om de böcker, filmer eller låtar som aldrig riktigt tycks kunna släppa taget om en. Idag om romanen och framtidsdystopin "Intrusion" av den brittiske författaren Ken MacLeod. ESSÄ: ROMANTIKENS RADIKALA SIDA Idag (7/4) på den brittiske romantikern William Wordsworth's 250 års-dag handlar OBS om hur minnet av romantikens diktare förvrängts - de var sällan några världsfrånvända skönandar, utan politiska poeter som radikalt ville förändra samhället. Gabriella Håkansson berättar i dagens essä en historia som ofta glöms bort. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Möt bokcirkeln Brottsofferjouren från Kristinehamn - en av fyra bokcirklar som läser de nominerade romanerna till Sveriges radios Romanpris. Går det att hitta offer och förövare i de böckerna?

P1 Kulturs uppladdning inför Sveriges radios Litteraturvecka fortsätter och idag åker vi till Kristinehamn i östra Värmland för att träffa bokcirkeln Brottsofferjouren i östra Värmland. Det är en bokcirkel som verkligen gjort det till sin specialitet att läsa böcker med extra mycket mörker. P1 Kultur hälsade på för några veckor sedan när de diskuterade Köttets tid av Lina Wolff. FILMEN OM KOREOGRAFEN MERCE CUNNINGHAM ÄR HÄR Koreografen Merce Cunningham var en förnyare av dansen och hans inflytande är gigantiskt. Lagom till att han skulle ha fyllt hundra år 2019 släpptes 3D-filmen "Merce Cunningham" i regi av Alla Coghan. Cecilia Blomberg har sett den, nu när den kommit till Sverige. INTERVJU MED FREDRIK GERTTEN OM FILMEN JOZI GOLD Hans film "Bananas" fick många att sluta köpa besprutade bananer, och hans film "Push", om rovdriften inom hyresmarknaden har fått beslutsfattare att tänka om. Nu är Fredrik Gertten aktuell med en ny dokumentär om en miljökatastrof i Sydafrika, och en kvinna som kämpar för de drabbade. MR JONES - OM FOLKMORDET I UKRAINA PÅ 30-TALET Det har varit svensk premiär för dAgnieszka Hollands film "Mr Jones" som handlar om 30-talets massvält i Ukraina. Miljoner människor dog och svälten brukar ses som en del av Stalins politik att bekämpa ukrainsk nationalism i det tidiga Sovjetunionen. Hör samtalet med kulturredaktionens Fredrik Wadström om "Mr Jones" och verkliga händelserna som ligger till grund för filmen. OBS: LITTERATURKVINNORNA SOM ÄGDE VÄRLDEN Litteraturhistorien är, liksom hela historien, under ständig omförhandling. I denna essä reflekterar litteraturkritikern Ann Lingebrandt över de svenska kvinnliga författare som inte bara var stjärnor i hemlandet utan internationella giganter som sedan, undan för undan, har hamnade i skymundan. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

På pyramiderna står det STAY HOME. Flera miljarder människor är i hemkarantän. Här uppmanas folk att inte resa i påsk. En ny sorts solidaritet krävs av oss. Katarina Wikars om: Hemma.

När flera miljarder människor beordras stanna i sina hem är det inte länge tid för de mer filosofiska spörsmålen: vad är ett hem? Är det kanske inte väggar, inte tak utan något annat, en inre trygghet? Nu när är den yttre tryggheten är infekterad av ett virus får man helt enkelt dra ihop det man har runt sig och stanna hemma. I en artikel i New York Times kan man läsa om de stora skillnader som uppenbarar sig under en karantän mellan olika klasser i New York, ett pandemiskt kastsystem. De rika har isolerat sig i sina semesterhus, medelklassen är strandsatt med rastlösa barn, arbetarklassen levererar fortfarande tjänster, om de har arbete. 30 procent i USA har inte ens en långsam bredbandsuppkoppling. Ännu har vi i Sverige ändå jämfört med många andra en viss rörelsefrihet, om vi är under sjuttio, men det är inte om den detta handlar utan just om stannandet - hemma. Och i dessa tider anmodas en ny sorts solidaritet, åk inte till ditt fritidshus, ta inte med dig smittan till en region där det finns färre intensivvårdsplatser, och i flera länder har det blivit förbjudet att åka till sin stuga, eller militären spärrar vägen. Här hoppas politikerna och myndigheterna att folkvettet sätter stopp. Räcker det? Någon i Dalarna säger bara till hälften skämtsamt att det talas om att spöa stockholmarna när de passerar på väg till fjällen. Om du nu är så lyckligt lottad att du har flera boenden att välja på så kan du väl bara ta ett djupt andetag och stanna i det där du redan är istället för att din vana trogen åka iväg till det andra. Ta ett djupt andetag om det fortfarande är möjligt och stilla dig. Försök vara där du är. Det är svårt och vi har inte behövt träna på det innan men helt plötsligt är det nödvändigt. Det är som om min gamla mammas råd från en annan tid stiger fram och får fäste: kom inte hit om ni är förkylda, sa hon alltid. Jag kan vara ensam i ett par veckor till, jag är så van vid det. Och när andra flängde runt mellan aktiviteter och resor sa hon liksom förundrat: vad ska de ut och göra allihop? Varför kan de inte vara hemma? Och det resonemanget fanns det massor av invändningar emot, förstås. Och nu är det försent att träna på det om man inte tidigare hunnit. Att trivas hemma. Det är bara att försöka vara stilla. Resa inåt. Och råd från förr kommer till mig, som när författaren Stina Aronson talade på radio för länge sen: Det är ingen uppoffring att stanna hemma från bion, det kan vara en tunnelbana in i dig själv. Och det kan måhända vara något att ta med sig ut i samhället på andra sidan viruset. Att kunna sitta stilla en stund när det fordras av en. Katarina Wikars

Amat Levin är aktuell med boken Slumpens barn". Alice Bah Kuhnke, Seinabo Sey och Erik Lundin är några som delar samma historia som Amat Levin själv, med en förälder från Gambia och en från Sverige.

FRIGÖRELSESKILDRING UR DET ULTRAORTODOXA WILLIAMSBURG "Unorthodox" heter en hyllad kortserie från Netflix. Den handlar om Esther Shapiro, en ung 19 årig kvinna, uppvuxen i den chassidiska ultraortodoxa judiska stadsdelen  Williamsburg i New York.  Hon hoppar av och flyr till Berlin. Det är första gången i sitt liv som hon på riktigt konfronteras med världen utanför. TV-serien bygger på Deborah Feldmans självbiografi "Unorthodox: The Scandalous Rejection of My Hasidic Roots" Det är Netflix första egna TV-serie där jiddish är ett av språken. Vår kritiker Emma Engström är med och talar om "Unorthodox", men även om filmen "Menashe" som också den är på jiddish och utspelas i Williamsburg. De tv-serier, filmer och böcker som det talas om i jiddish-samtalet är: Unorthodox - Netflix Menasche - SVT Play Shitsel - Netflix Wolkenbruch och kvinnan i hans liv - Netflix Unorthodox: The Scandalous Rejection of My Hasidic Roots, självbiografi av Deborah Feldman HUR HAR #METOO GJORT AVTRYCK I SAMTIDA FILM OCH TV? Film- och TV-kritikern Caroline Hainer och Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har bland annat sett HBO-serien "The Loudest Voice", filmen "Bombshell", "The Morning Show" och "Curb your Enthusiasm" av och med Larry David. Hur förhåller sig film- och TV-branschen till sitt eget trauma? Vad går att berätta och vad är fortfarande för svårt? Hur förhåller sig fiktionen till verkligheten och finns det saker som det inte går att skämta om, inte ens för Larry David? De tv-serier, filmer och böcker som det talas om i #metoo-samtalet är: The Loudest Voice HBO Nordic Bombshell kommer på streaming längre fram i vår. The Morning Show Apple + The Affair HBO Nordic Curb your Enthusiasm  - HBO Nordic Ring min agent Netflix Hi Fidelity Amazon Prime Ronan Farrow: Catch and kill/Fånga och döda Matilda Gustavsson Klubben Jodi Kantor & Megan Twohey She Said Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Som en följd av coronapandemin har mycket live-kultur flyttat ut på nätet, med ett smittsäkert avstånd till publiken. Men vad händer när kulturen live-streamas och musiker och publik inte möts?

Och på vilket sätt skiljer det sig att lyssna på en konsert direkt, från att höra en gammal inspelning av samma stycke? Hör Francisca Skooogh, konsertpianist och psykolog som forskat kring musikens relation till publiken. PÅ JAKT EFTER NÄRKES LITTERÄRA RÖTTER Årets romanprisjury är hämtad från bokcirklar i Värmland och Närke. P1 Kultur åkte till stadsdelen Vivalla i Örebro där gatorna heter saker som Poesigatan och Skaldegatan, för att söka Närkes litterära rötter och gå i poeten Lars Wivallius spår, som växte upp i Vivalla by i början av 1600-talet. NY JAZZ TROTS HÅRDA TIDER FÖR MUSIKER Musiklivet har på många sätt stannat av när konserter ställs in, men det kommer fortfarande nya musik på skiva. Märet Öman från Jazzradion i P2 tar med sig en bunt nya skivor. VECKANS ORD: HEMMA Den här veckan ser Kulturredaktionens Katarina Wikars hur människor med visst besvär stannar hemma i karantän när en ny sorts solidaritet krävs av oss. Veckans ord är "hemma". OBS: EN RÖST RÅN DET FÖRGÅNGNA TALAT TILL VÅR TID I dagens OBS hör vi idag en röst som talar till oss från en plats 70 år tillbaka i tiden. Nyårsafton 1949 höll författaren Tage Aurell ett nyårstal i Sveriges radio. Det handlade om det kommande halvseklet och om tacksamheten, ensamheten och den ädla stillheten. Ett tal som skulle kunna handla lika mycket om denna isoleringens vår 2020. Programledare: Lisa Wall Producenter: Saman Bakhtiari och Eskil Krogh Larsson

I Tysslinge by har tio kvinnor träffats och pratat liv och läsning i trettio år. Nu är de utvalda för att vara med och välja ut årets romanpristagare. När Jenny Teleman och Lina Kalmteg besöker dem är de igång med läsningen av Steve Sem-Sandbergs "W".

Bokcirkeln i Tysslinge är en av de fyra utvalda bokcirklarna som under våren läser de fyra nominerade romanerna till Sveriges Radios Romanpris 2020, röstar på en vinnare och dessutom skickar en representant till lyssnarjuryn som under Litteraturveckan i P1 20-24 april diskuterar en roman om dagen. De fyra nominerade böckerna är: "Testamente" av Nina Wähä, "Oktoberbarn" av Linda Boström Knausgård, "W" av Steve Sem-Sandberg och "Köttets tid" av Lina Wolff. SVENSKA FOLKETS CORONABERÄTTELSER Genom historien har vi människor drabbats av många olika epidemier och kriser. Och mitt i den pandemi som vi just nu befinner oss i håller Nordiska museet på med att samla in berättelser från människor runtom i landet, om hur de påverkas av corona-virusets spridning. P1 Kulturs reporter Helena Nordenberg fick följa med in i museets hjärta, arkivet. BLENDA - EN SOULSTJÄRNA ÄR FÖDD För någon vecka sedan kom beskedet att svenska artisten Blenda, med bara några få singlar i ryggen, har skrivit kontrakt med amerikanska stjärnan Pharrell Williams skivbolag - men det är med visst motstånd hon blivit artist. P1 Kulturs Viveca Bladh har träffat Blenda Nkímyá. Hennes nya singel heter "Options". OBS OM FÖRFATTAREN OCTAVIO PAZ Octavio Paz tilldelades Nobelpriset 1990, men hans essäer där han utvecklar begreppet mexikanskhet, är nog minst lika inflytelserika. Författaren Dan Jönsson tittar närmare på dem och funderar över hur vi alla på sätt och vis är mexikaner. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Nina Asarnoj

Följ med när tillkännagivandet av Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne tillkännages - direkt i Astrid Lindgrens lägenhet i Stockholm. Vi kommenterar och analyserar pristagaren.

P1 Kulturs studio gästas av författaren och barnboksexperten Johanna Lindbäck, Svenska barnboksinstitutets Lillemor Torstensson och kulturredaktionens Viveca Bladh. ALMA-priset, som det kallas, har delats ut sedan 2003, är världens största barn- och ungdomslitteraturpris och pristagaren får fem miljoner svenska kronor. Förra året belönades författaren Bart Moeyaert, vem eller vilka blir det i år? NY BARN- OCH UNGDOMSLITTERATUR P1 Kultur tar sig en titt på nya barn- och ungdomsböcker. De tidigare ALMA-pristagarna Jacqueline Woodson och Bart Moeyaert har precis gett ut nya böcker, hur bra är de? Viveca Bladh har läst och Jenny Teleman kommer också till studion för att berätta om den grafiska romanen "Alltid hejdå av Alma Thörn och två bilderböcker som kan passa att läsa hur gammal eller ung man än är. OBS-ESSÄN: MASKERNAS HISTORIA Venedig är ständigt aktuell stad och har präglats av massturism i flera decennier. Venedig förknippas ofta med de traditionella maskerna som länge alltid bars i offentliga miljöer. I smittspridningstider förbjöds de dock för att kunna se vem som var sjuk - och - om detta och mycket mer, berättar Tor Billgren om i dagens OBS. Programledare: Roger Wilson Producenter: Maria Götselius / Cecilia Blomberg

Det första avsnittet i YLE:s dokumentärserie om Tove Jansson "Penseln, pennan och hjärtat" handlar om Tove Janssons barndom. Dessutom: Verket som värker om Tracy Chapmans debutalbum.

I första delen i dokumentärserien om Tove Jansson får vi bekanta oss med flera av de platser som formade Tove Jansson och utreder varför hon kom att älska stormar och "små katastrofer". En pappa som traumatiserades i det blodiga inbördeskriget och vars fester kunde hålla den lilla flickan vaken nätterna igenom, en mamma som måste jobba nästan dygnet runt för att få familjens ekonomi att gå ihop och en vardag som var så knaper att man fick sälja pianot ändå var Tove Janssons minnen av barndomen för det mesta ljusa och varma. Tove Jansson läste ur "Muminpappans memoarer", Trollkarlens hatt och Bildhuggarens dotter. Dagboks- och brevcitaten är hämtade ur Boel Westins och Tuula Karjalainens biografier över Tove Jansson. Intervjuerna med Tove och Per Olov Jansson är hämtade ur YLE:s arkiv. Alla övriga intervjuer är gjorda av Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Serien är gjord av Outhouse Media för YLE. Producenter är Kira Schroeder och Nanette Marie Forsström. Berättare/uppläsare är Oskar Pöysti samt ibland även Ida Kronholm. VERKET SOM VÄRKER: TRACY CHAPMANS DEBUT "Fast Car" och "Talkin' About A Revolution" var stora hits i slutet av 1980-talet. Lyssnaren Marian Söderholm har aldrig riktigt kunnat släppa Tracy Chapmans albumdebut. För henne är det ett verk som värker. OBS-ESSÄN: CHARLES LINDBERGH SOM PRESDIENT? Hur hade världen sett ut om flygarhjälten Charles Lindbergh som 1938 tog emot en medalj ur Herman Görings hand hade besegrat Franklin D Roosevelt i presidentvalet i USA? Det är grundfrågan i tv-serien "The plot against america" som baseras på Philip Roths roman "Konspirationen mot Amerika" - och som nyligen hade premiär på HBO. Författaren och skribenten Maria Küchen läser Lennart Pehrssons biografi över Charles Lindbergh och funderar över hur lätt fascismen får vingar. PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: Eskil Krogh Larsson

Tusentals svenskar varslas nu om uppsägning. Vilken framtid väntar oss när Coronapandemin är över? Kulturredaktionens Mårten Arndtzén utser veckans ord: Varsel.

Om det just nu görs för lite eller för mycket, rätt eller fel saker för att hantera coronasmittan kan bara framtiden utvisa. Men en sak är klar: att vår förmåga att kontrollera förloppet är större än någonsin tidigare i världshistorien. Vi har mer kunskap och bättre organiserade samhällen än när Spanska sjukan och Svarta döden härjade. Och - inte minst - en övervakningsteknologi som man fram till nyss bara kunde skriva science fiction-dystopier om, men som nu används med stor framgång i kampen mot smittan i länder som Kina och Sydkorea. Världen är genomlyst och förhållandevis kontrollerbar, för den som förfogar över redskapen. Men samtidigt verkar just denna kontroll leda till att vi förlorar kontrollen, om man lyssnar till den senaste veckans debatt. De liv vi räddar med kraftfulla åtgärder nu riskerar vi att förlora senare, som en direkt konsekvens av de här åtgärdernas förödande effekt på ekonomin. Damned if you do, damned if you don't. Och den innevarande månadens hittills dryga 18.000 varsel, i Sverige, är kanske bara ett varsel om det som komma skall? Slår man upp "varsel" på Nationalencyklopedins sajt kan man välja mellan två betydelser. Den ena är den arbetsrättsliga. Den andra leder vidare till ord som "omen" och "järtecken", till skyddsandar som kommer med förebud i drömmen och "fylgjor", en slags fornnordiska dubbelgångare i djurhamn. Väsen från en tid när tillvaron var mindre genomlyst och kontrollerbar, och vi fick ta till fantasin för att åtminstone ge vår utsatthet ett namn, och någon slags ansikte. Då var det fortfarande naturen som, delvis, stod utanför vår kontroll. Nu är det alltså ekonomin, det vill säga vi själva. Somliga vill gärna se coronapandemin som en naturens hämnd för vår rovdrift på dess resurser - en varning, ett varsel. Och även om den där delfinen i Venedig visade sig vara en anka, så bör den globala uppvärmningen ha fått en tillfällig respit de här månaderna. Vi har fått se att vi kan ställa om, när vi verkligen vill. Och snart alltså: vad en sådan, snabb omställning kan göra med våra liv. Den målkonflikten kanske går att lösa med mera modernitet, teknikutveckling och tillväxt. Vem vet? Vetenskapen, som vi så ofta uppmanas att lyssna till, gör det inte. Och befriar oss alltså inte heller från svåra beslut på otillräcklig grund. Men sa jag inte just att världen är genomlyst och kontrollerbar? Ja, men bara förhållandevis. Bortom lampans sken lägrar sig skuggorna än. Framtiden förblir höljd i dunkel. Varslens värld är ännu vår.

När vi inte längre kan trängas i små lokaler, når teatern ut på nya vägar. Regissörerna Linus Tunström och Andreas Boonstra har fått tänka i nya kreativa banor. Deras nya uppsättningar: "Inspektionen 2020" och "Serotonin" möter publiken digitalt.

STREAMAD MINIOPERA OM TURERNA I SVENSKA AKADEMIEN P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har konsumerat mini-opera i digital form och berättar om sin upplevelse. Hon har sett "Makten och härligheten" via Helsingborgs konserthus som har gjort en knyt-blues-opera om skandalerna i Svenska Akademien som går att se på nätet. Vad funkar och vad funkar inte när scenkonsten blir digital? "MR JONES" OCH "RÖD HUNGERSNÖD" - EN FILM OCH EN BOK OM MASSVÄLTEN I UKRAINA 1931-1934 Fredrik Wadström har länge bevakat Ryssland och på senare år även händelserna i Ukraina. Han har sett Agnieszka Hollands bioaktuella film "Mr Jones" och läst Anne Applebaums bok "Röd hungersnöd. Stalins krig mot Ukraina" och berättar om ett historiskt skeende som det, trots miljoner döda, sällan talas om. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Centralstationen i New York, Grand Central Terminal, är vanligtvis ett myllrande hjärta. Men i Coronatider ändras allt. P1 Kultur pratar med konstnären Eric Drooker som gjort omslaget till tidskriften The New Yorkers nya nummer.

New York beskrivs nu som ett nytt epicentrum för Coronavirusets härjningar, en annars myllrande stad stängs ner. Omslaget till tidskriften The New Yorkers kommande nummer har redan fått viss uppmärksamhet en tecknad bild av ett öde Grand Central Terminal, till vardags New Yorks pulserande hjärta. P1 Kultur har pratat med konstnären bakom omslaget, ärke-New yorkbon Eric Drooker. VÄRMLANDS LITTERÄRA IDENTITET Vinnaren av Sveriges radios Romanpris kommer i år att utses av en lyssnarjury hämtad från bokcirklar i Värmland och Närke. I reportage kommer P1 Kultur att göra nedslag i landskapens litterära historia, idag om hur dagens litterära Värmland står sig i mot det stolta arvet från fornstora dagar. Reporter Lars Hermansson reste till Karlstad för att träffa poeten Linus Gårdfeldt, född och uppvuxen i Kristinehamn och Karlstad och nu sedan fem år tillbaka boende i den gamla hemstaden. MÖTE MED UPPMÄRKSAMMAD MUSIKER Folkmusikern Sara Parkman hade ett hektiskt 2019. En Riksteaterturné, ett nystartat skivbolag, ett nytt album och en grammisnominering. Den senaste tidens uppmärksamhet har handlat om hennes kristna bakgrund och hur den influerat hennes album Vesper från i höstas. Joakim Silverdal har träffat Sara Parkman. ESSÄ: DECAMERONE OCH BERÄTTELSERNA SOM ÖVERLEVER PANDEMIER Giovanni Boccacccio föddes 1313 strax söder om Florens och dog 1375. Han var en av portalfigurerna inom den tidiga renässanshumanismen. I 1300-talets Florens var Pesten ett återkommande gissel och epidemin utgör också ramberättelsen åt Boccaccios mest kända verk "Decamerone". 100 noveller som tillhör världslitteraturens stora klassiker, men som också får en särskild relevans i tider av epidemi och karantän. Vi hör författaren Torbjörn Elensky reflektera över detta verk samt över var de nya klassikerna tar form under vår tids pandemi. Producent och programledare: Eskil Krogh Larsson

Hon var autofiktionens drottning, den danska författaren Tove Ditlevsen. Hon skonade ingen i sina texter, allra minst sig själv. Mer än fyrtio år efter sin död har hon fått en renässans.

Nu kan man höra "Gift", tredje delen av hennes memoarer som radioföljetong i uppläsning av Kristina  Törnqvist. Där skriver hon om sina tre första äktenskap och om tiden som narkoman. Hon var under sin levnad förstasidesstoff i Danmark. Hon skrev om sin fattiga uppväxt, självmordsförsöken och äktenskapen, och hade en populär frågespalt i Familjejournalen i tjugo år. När hon dog 1976 kantades gatorna på Vesterbro av sörjande människor. Katarina Wikars åkte till Köpenhamn och träffade poeten Olga Ravn, dramatikern Jakob Weis och gick på stadsvandringen Tätt på Tove. I programmet medverkar också författaren Lena Kallenberg och litteraturvetaren Birgitta Holm, och vi hör också författaren själv ur radioarkivet intervjuad av Lotte Möller och Sonja Carlberg på 1970-talet. En återutsändning från 2017 då Tove Ditlevsen skulle ha fyllt 100 år.

Längst in i orkesterdikets mörkaste vrå står en ensam musiker som sällan hamnar i rampljuset, ofta väntandes länge på sitt exakta ögonblick. Idag sätter vi slagverkaren under lupp tillsammans med författaren Roger Svedberg.

I den aktuella boken "I fjärran hörs ett ljud: slagverkaren i orkesterdikets mörkaste hörn" skriver slagverkaren och författaren Roger Svedberg om de speciella förutsättningarna för orkesterns kanske mest udda fågel  och varför det krävs ett speciellt psyke och nerver av stål för att hantera allt från bjällerstav och bastrumma till bilhorn. Roger Svedberg är gäst i dagens P1 Kultur. ROMANPRISET SKAPAR LÄSLUST RUNT OM I LANDET Om en månad utser en lyssnarjury vem som vinner Sveriges radios romanpris 2020. Men redan nu har bokcirklar i landet börjat läsa de nominerade böckerna för att på hemmaplan kunna diskutera böckerna parallellt. P1 Kultur har besökt de som kallar sig för "Geflejuryn" som sedan fyra år läser alla nominerade böcker. BLOMSTRINGSTID FÖR LYRIK Halvvägs genom terminen gör P1 Kultur ett nedslag i vårens poesiutgivning. Samtal med kulturredaktionens Olof Åkerlund som läst "Ararat" av amerikanska poeten Louise Glück i översättning av Stewe Claeson; Erik Lindman Matas debut "Pur" och Leif Holmstrands "Herrarna och djuren". LÅNGRECENSION: ANNIE ERNAUX "ÅREN" Författaren Annie Ernaux har tidigare skrivit om sina föräldrar i "Min Far" och "Kvinnan", om deras liv på franska landsbygden ur ett klassperspektiv. Nu kommer den kollektiva självbiografin "Åren" där hon ser sitt liv som en del av ett större flöde, vad som påverkade hennes generation under olika årtionden. "Åren" är också ett försök att rädda något från tiden hon lämnat bakom sig. Kulturredaktionens Katarina Wikars har läst. VI RUS EN CORONADIKT FRÅN ITALIEN AV MORTEN SØNDERGAARD Poeten Morten Søndergaard är en av Danmarks mest framstående diktare. Han debuterade 1992 och har gett ut ett tjugotal diktsamlingar, men han gör även ljudverk och konstutställningar alltid med ordet i fokus. Just nu är han i Italien och skickar därifrån en dikt om stämningen i ett av de länder som drabbats allra värst av den rådande pandemin. Programledare: Lisa Wall Sändningsproducent: Esfar Ahmad Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad har författarna Nina Wähä, Nanna Johanson, Cecilia Hansson, Khaled Alesmael och Kayo Mpoyi gemensamt? Jo, de har chans att vinna Novellpriset 2020 - och det är du som bestämmer vem som ska få det!

Om exakt fyra veckor är det dags för Litteraturveckan i P1, då Sveriges radios Romanpris, Lyrikpris och Novellpriset delas ut - nu börjar vi värma upp! Hur lyder motiveringarna för de nominerade författarnas noveller? Och hur går det till när du som lyssnare röstar på den novell som du vill ska vinna? Hör Novellprisets producent Joseph Knevel berätta i dagens P1 Kultur. INFÖR LITTERATURVECKAN - FOTOGRAFEN JH ENGSTRÖM I FOKUS Bokcirklarna som väljer årets Romanpris kommer från Värmland och Närke och därför kommer P1 Kultur att ägna sig lite särskilt år de två landskapen en tid framöver. I dag reser Katarina Wikars till värmländska Smedsby utanför Östra Ämtervik och träffar fotografen J H Engström som delar sin tid mellan Värmland och Paris. UNDERHÅLLNING GENOM SEKLERNA Historikern Peter K Andersson gästar P1 Kultur som är aktuell med boken "Komikernas historia" som berättar om hur hovnarrar, clowner, varietéartister och ståuppare har roat makten och folket genom tiderna. OBS-ESSÄN: OM ANSVAR I EN KRIS Vems är ansvaret för att vi ska klara oss i en krissituation? Frågan är onekligen aktuell och en gång i tiden var nog svaret: Staten. I dag tycks svaret snarare vara individen, där var och en blir något av en preppare med ett lager av konservburkar, vattendunkar och batterier. Men, även om det inte är lätt att tro det när man hör om bunkring av toapapper och annat, så brukar människor i krissituationer ofta komma samman och hitta smarta lösningar. I detta beteende ser juristen Tormod Otter Johansen tredje väg framåt i vår gemensamma kris. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Karsten Thurfjell ser hur konserter, föreställningar och evenemang ställts in på löpande band till följd av corona-viruset. Veckans ord är... inställt.

Inställt. Hur många gånger har vi läst och hört ordet den gångna veckan? Att med hänsyn till samhällsläget ställa in evenemang har blivit en folkrörelse, i dom inställda upprorens tid, på grund av risken att komma i kontakt med någon som smittar, någon annan än dom låt säga 10, 3 miljoner svenskar som inte dragit på sig Corona inte ännu, eller aldrig. Enligt myndigheterna kommer många inte märka att dom har eller har haft det. Så hur vet man om man skulle ha inställt sig för ett test? Man känner sig lite ställd faktiskt, inte minst inför ett inställt kulturliv, inställt på halvfart, kan vi väl kalla det i dagsläget, men kanske snart helt inställt på digitala framträdanden. Och då menar jag konstnärliga uttryck, inte beställningskrigen i sociala medier. Kan vi inte ställa in oss på en framtid som vi kallar "dom inställda åsikternas tid" ? Men vi kan förstås inte ställa in oss på en framtid utan ordlekar. Ett inställt evenemang är också ett evenemang. Orden ställa och in kan ju betyda så mycket. Med den inställningen behöver man ju inte vara inställsam för det. Är det modigt att ställa in, förresten? Är det modigare än att gå ut och stödäta på någon av stans övergivna restauranger som inte bara ställt in stolarna från uteserveringarna utan snart tvingas ställa in betalningarna i det inställda umgängets tid? Men kanske kan deras nödrop få fler att ställa in synfältet på hur ekonomin ser ut idag? Hur inställt samhället är på att vi ställt in oss på att inställa oss på olika evenemang, att träffas och umgås på teatrar, konsertlokaler, museer, arenor, hotell, restauranger, kongresshallar och betala för oss, i stället för att ha siktet ständigt inställt på hemmets lugna vrå, som vi hade förr. Den hastigt växande besöksbranschen omsatte i runda slängar 350 miljarder förra året, och ungefär 150 miljarder av dom kom från utländska turister på besök i Sverige. Det är mer än dubbelt så mycket som exporten av svenskt stål och järn. Vad händer när i princip alla dom besöken ställs in, och årets siffror sjunker som stenar? Ett bråddjup öppnar sig, så mörkt att ingen skärpa kan ställas in. Och vad är den rätta inställningen till alla inställda föreställningar? Tja, det är ju ett faktum att en stor del av dom som ställt in sig på att inställa sig på föreställningen i fråga tillhör den åldersgrupp som tillställts epitetet riskutsatt, med stränga order om att inställa sig på att inte ställa sig i virionernas våld, instängd med akut risk för depression. Men kulturlivets luttrade utövare är ändå sedan länge inställda på att inta en kroppsställning som medger ett trollande med knäna inför och efter inställda föreställningar. Vad jag dock inte kan begripa är mångas inställning till skogsindustrins framställning av pappersmassa. Sveriges ställning som ett skogrikt land är oförändrad, skogsavverkningens, massatillverkningens och pappersbrukens status likaså, liksom att tågtransporter, åkerinäringen, grossistledet och detaljhandeln fungerar som vanligt, för trots allt måste ju alla gå och handla eller beställa hem. Så varför hamstrar så många toapapper? Är det någon dasskonspirationsteori jag har missat? Eller är det så att det riktigt skrämmande med en pandemi är att inte kunna torka sig där bak med rätt sorts papper? Ändra inställning, och ställ in hamstrandet!

Författaren Sofi Oksanen använder sin plats i offentligen till att förmedla hur man ska tänka kring bunkring, om strategier för att bryta isolering och om vikten av att kunna laga mat med hjälp av tonfisk på burk.

"SIGNATURE WOMEN" - KONST AV KVINNOR PÅ ARTIPELAG Vår konstkritiker Cecilia Blomberg har besökt konsthallen Arkipelags utställning "Signature Women" - ett utsnitt ur konst- och formhistorien där urvalet är baserat på kön. Alltså en utställning som lyfter fram kvinnornas plats från 1910-talet fram till idag. Hur fungerar den här urvalsprincipen? Är könet en bra utgångspunkt när man bygger en utställning? COPENHAGEN DOX GOES DIGITAL (CPH DOX flyttar till nätet) Roger Wilson har ringt upp arrangörerna dokumentärfilmfestivalen CPH DOX. De fick nyligen ställa in de publika delarna av sin festival på grund av Coronaviruset. Men i stället för att stänga helt, bestämde de sig för att förlägga sin festival till nätet - och nu verkar de bana väg för fler aktörer. "ESCAPE EXTINCTION" TANKEVÄCKANDE LEK OCH FORSKNING I ETT Nyligen öppnade Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm ett så kallat Escape room. Ett fenomen som uppstod i Japan 2007 och är ett slags blandning av teaterlek, rollspel och problemlösning. Det går ut på att några personer blir instängda i ett rum och får en timme på sig att lösa ett antal pusselgåtor för att komma ut. Nina Asarnoj var en av de sista som hann in på "Escape Extinction" med tema insektsdöden, innan det stängdes på grund av Corona-smittan. KLASSIKERN OM COLE PORTERS "NIGHT AND DAY" Ella Fitzgerald, Dionne Warwick, U2, och Billie Holiday är några av de som gjort den. Arne Domnerus, Peter Mattei och Lars Gullin tre andra. Frank Sinatra har spelat in den minst fem gånger, den var mer än bara en "standard", det var en "standard classic" och 1942 går han rätt på refrängen bara. Cole Porters "Night and Day". Per Feltzin har gjort veckans klassiker. KARANTÄNKONST - CECILIA BLOMBERG TIPSAR OM KULTUR I HEMMET TIPS 1. Radioföljetongen i P1: "Gift" av Tove Ditlevsen i uppläsning av Kristina Törnqvist och producerad av Katarina Wikars. Om klassresa, missbruk, moderskap, illegala aborter, motståndsrörelsen i Danmark och om att mitt i allt det här göra succé som författare. Finns i appen SR Play i 15 delar plus en separat introduktion till författarskapet. Sök i appen under fliken "program": "Radioföljetongen & Radionovellen. Scrolla ner. TIPS 2. Roman: "Ett år av vila och avkoppling" av Ottessa Moshfegh. Om en ung kvinna som har allt. Lång, blond, smal, snygg, rik och en egen lägenhet på Upper East side och drömjobb som assistent på galleri. Och vad gör hon. Går i ide. Barrikaderar sig i sin lägenhet och låter livet utanför bara passera. Producent: Nina Asarnoj Programledare: Karsten Thurfjell

I och med corona-viruset har våra kulturmönster hastigt tvingats att förändras. Vad betyder det att kulturens mötesplatser stänger och finns det rent av något att lära sig här?

I samband med internationella Piano day nästa vecka har pianisten Anders Teglund konsert i vardagsrummet hemma hos artisten Love Antell  de är gäster i dagens program. AKADEMIKRISEN BLIR OPERA Svenska akademiens kris i kölvattnet av metoo och avslöjandena kring kulturprofilen blir nu opera. Ikväll uruppförs Makten och härligheten på Helsingborgs konserthus. P1 Kultur har träffat tonsättaren Fredrik Österling. WITOLD LUTOSLAWSKI  EN MILD MODERNIST Polske Witold Lutoslawski är en av efterkrigstidens främsta tonsättare. Nu är hans tredje symfoni aktuell med en ny inspelning med Finska radions symfoniorkester som spelar under ledning av Hannu Lintu. P2:s Johan Korssell har lyssnat till denne milda men aldrig slätstrukna modernist. INUITISKA FILMKOLLEKTIVET ISUMA VISAS I GÖTEBROG På Göteborgs konsthall pågår just nu utställningen "Varje Löv är ett öga" med bland andra det inuitiska filmkollektivet Isuma som deltog i Kanadas paviljong på förra årets konstbiennal i Venedig. P1 Kultur passade då på att träffa Asinnajaq - curatorn för 2019 års paviljong - och Isumas Lucy Tulug-arjuk. CHINUA ACHEBE OCH VÄRLDENS SÖNDERFALL Chinua Achebe föddes 1930 i Nigeria och dog 2013 i USA och han var en av 1900-talets både mest lästa och inflytelserika författare. Dagens Obs-essäist; Dan Jönsson, reflekterar här över Achebes betydelse och litteratur, kanske med särskilt fokus på den löst sammanhållna trilogi som inleddes redan med den tongivande debuten från 1958: "Allt går sönder". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Tänk om USA hade lierat sig med Nazityskland? Det händer i Philip Roths roman Konspirationen mot Amerikasom utspelar sig i en alternativ version av 1940-talets USA. Nu har den blivit TV-serie!

Det har varit premiär för HBOs nya "The plot against America" och författaren Ola Larsmo medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal om den, men också om andra kontrafaktiska skildringar, det vill säga alternativhistoriska berättelser. Vad hade till exempel hänt om Tyskland gått segrande ur andra världskriget? Eller om Romarriket aldrig gått under? Hör också den kände TV-serieskaparen David Simon - som bland annat ligger bakom den legendariska "The Wire" - och som nu gjort miniserien som bygger på Roths roman. STANNA KVAR HEMMA OCH BESÖK EN UTSTÄLLNING När coronaviruset har tvingat kulturinstitutionerna att stänga och dessutom satt stopp för eventuella weekend- eller påskresor till storstäder med inplanerade museibesök, erbjuder ändå nätet möjligheter till att se berömda konstverk. Häng med på rundtur under ledning av P1 Kulturs Cecilia Blomberg. Länkar längst ner i artikeln MER KARANTÄNKULTUR Och P1 Kultur fortsätter att ge tips och förslag på kulturupplevelser att ägna sig åt från soffan. OBS-ESSÄN: ATT VARA MÄNNISKA ÄR ATT VARA TVETYDIG Ibland kan det kanske kännas som att vi lever i förenklingens tidepok, där bara ett budskap åt gången får plats. I dagens OBS menar författaren Amanda Svensson att det förstås i vissa sammanhang är bra med tydlighet och entydighet, men om vi ska tala om att vad det innebär att vara människa så måste vi våga uttrycka oss tvetydigt. Programledare: Roger Wilson Producenter: Mattias Berg och Maria Götselius - - - LÄNKAR TILL SAJTERNA CECILIA BLOMBERG TALAR OM: https://www.youtube.com/watch?v=EFHPAbHaoqk https://smarthistory.org/ https://www.youtube.com/channel/UCrO6kW3nA2NGZdGPkAy_bQw Filmen Ensam på Louvren som finns i både fransk och engelsk version: https://www.youtube.com/watch?v=z7tX9eeojZY&t=71s Satsningen Youtubers på Louvren t ex: Cyrus Norht om Kvinnan på Louvren från Venus skulpturer till att lyfta fram viktiga kvinnliga konstnärer mindre kända för den större publiken som Élisabeth Vigée Le Brun som gjorde många porträtt av Marie Antoinette som också beskyddade henne. https://www.youtube.com/watch?v=pb_bEPllo04

Riksteatern ställer in alla produktioner under våren. I hela landet finns 230 lokala Riksteaterföreningar, som är beroende av biljettintäkterna från de turnerande föreställningarna. Intervju med Riksteaterns styrelseordförande, Berit Högman.

PORTRÄTT: TUIJA LINDSTRÖM EN AV FOTOGRAFINS FÖREGÅNGARE Från det att hon slog igenom under 80-talet fram till sin död för drygt två år sedan var hon en central figur i svensk fotografi. Först som stilbildande konstnär, sedan som professor och mentor för en hel generation fotografer. Berättelsen om Tuija Lindström är också en berättelse om svensk fotografis utveckling under några decennier. P1 Kulturs Eskil Krogh Larsson har bläddrat i arkiv och följt i Tuija Lindströms spår. DEN HISTORISKA ROMANENS NYA FAS VITTNAR OM KÖNSKRIGETS SLUT Berättelsen om den historiska romanen är en delvis en berättelse om en strid mellan könen. Men författaren Gabriella Håkansson som gör dagens OBS-essä tror att de manliga och kvinnliga författarna äntligen har blivit en del av samma kamp mot en gemensam fiende. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Miniserien Kontrola har blivit en polsk snackis. Den handlar om kärleken mellan två unga tjejer och Sveriges Radios Östersjö-korrespondent Lubna El-Shanti berättar om hur en hbtq-serie lyckats ta plats i den offentliga debatten i Polen.

HUR MÅR KULTUREN I POLEN? Sveriges Radios Östersjökorrespeondent, Lubna El-Shanti har träffat den unga filmskoleeleven Natasza Parzymies, som gjort succé på Youtube med sin miniserie "Kontrola" om kärleken mellan två tjejer. Lubna El-Shantiger ger oss också en lägesrapport om tillståndet för landets kulturarbetare, konstnärer och akademiker. Hur ser relationen till den styrande makten ut just nu? FILMEN "CORPUS CHRISTI" RETAR GALLFEBER PÅ DEN KATOLSKA KYRKAN Den polska filmen "Corpus Christi" hade svensk biopremiär i helgen. En kontroversiell film om en kriminell ung man som får ett andligt uppvaknande och får ett vikariat som falsk präst i en liten by i Polen. Björn Janssson recenserar. MAGNUS DAHLSTRÖMS NYA ROMAN "FÖRHÖR" Vi har bett vår gamle kollega Göran Sommardal att läsa "Förhör" och vi börjar förstås i den nya boken som handlar om en kvinnlig civilanställd utredare som får i uppdrag att följa upp anmälningar om vårdnadstvister, butiksrån och mobbning. Men vi tänkte också försöka ringa in Magnus Dahlströms projekt och författarskap, en av det sena åttiotalets och 90-talets mest hyllade författare. Vad har hänt sedan dess och hur samtida är han nu? DAGS ATT LÄMNA TILLBAKA PARTHENON-STATYERNA ENGLAND, ELLER? Mitt bland honungsfärgad marmor och sten sticker dom vita gipskopiorna ut på våning tre i nya Akroplismuseet i Aten. Ett sätt att visa besökarna vad som saknas i samlingarna. För sedan början av 1800-talet finns dom så kallade Parthenonskulpturerna istället i Storbritannen. P1 Kulturs Mina Benaissa har tittat på dom senaste turerna i den långa och irrterade dragkampen: OBS-ESSÄN OM ATT GÅ PÅ LOPPIS MITT I APOKALYPSEN Vackra ting lyser upp vardagen och i ljuset av klimatkrisen får andrahandsmarknaden en särskild lyster. Vi hör författaren och kritikern Boel Gerell reflektera över detta fenomen samt över kärleken till silversmycken från sextiotalets skandinaviska guldålder. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Nina Asarnoj

Mina Benaissa besöker en mataffär med gapande hyllor och försöker balansera rätt i krismedvetenheten. Veckans ord är "bunkra".

Rent grafiskt ser hyllorna ut som tandrader som på sina håll fått stora svarta gapande gluggar. Tomt på  pappardelle, fettuccine, tagliatell och snabbmakaroner. Inte ens fullkornsvarianterna finns kvar. Och när den uppgivna nästan reflexmässiga upprördheten över att "folk inte är kloka"  lagt sig, så kör självkritiken sitt race. "Är vi sist eller?" "Varför har inte vi varit mer förutseende?" "Vi är sämst". För lika nöjd som den som just bunkrat tordes vara - lika snuvad och självkritisk och dålig känner sig den obunkrade. Nu är det här alltså en matbutik som jag besökte en lördag förmiddag  så vi behöver inte dra dom allra mest våldsamma växlarna kring att detta är den hela och sanna bilden av landets alla mathyllor. Men det tycks utifrån nyhetsrapporteringen både här hemma och på sina håll i världen vara en bild som återkommer. Men denna tomhet i spåren av bunkrandet för tankarna till länder förstenade i krig - där vardagen upphört. Eller till länder i djup ekonomiskt kris med devalverade valutor och fryst import. Jag tillhör den förskonade skaran människor med, tack och lov, hittills obefintliga erfarenheter av yttre kris - men det finns så många runt om oss i dagens samhälle som upplevt detta på riktigt nära håll. Som vet. Som minns. I antologin "Ingen kommer undan kulturen" som gavs ut av SOM-institutet vid Göteborg Universitet i början av året skriver forskaren Gabriella Sandstig om vårt förhållande till just krisberedskap. Hur beredda är vi egentligen på katastrofen detta tema som matats oss genom allt från nyheter till populärkulturens zombieapokalypser. Enligt undersökningen som presteras i det aktuella kapitlet, gjord bland västsvenska 2018, så svarade 30 procent att de någon gång under det senaste året förberett sig på att hantera olika typer av kriser. Jag tänker att den siffran kanske skulle sett annorlunda ut idag. Vi uppmanas ha allmän beredskap med vatten och mat för ett par dagar, samtidigt har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap så sent som i helgen sagt att det inte finns skäl att bunkra och hamstra tvärtom skapar dom tomma hyllorna en oro. I Storbritannien har en stor matbutikskedja inför ransonering på till exempel toalettpapper. Det är svår uppgift att vara cool och rationell. Att balansera på rätt sida beredskap och krismedvetenhet. Att bunkra måttfullt att inte dras med. För den som undrar. Jag fick med mig mat hem från affären i lördag. Inte pasta, men två bukar fiskbullar i  hummersås. Och ett stadigt kilo lösgodis, som det för övrigt fanns gott om. Mina Benaissa  mina.benaissa@sverigesradio.se

I coronavirusets spår har kulturinstitutioner, konferenser, festivaler och föreställningar ställts in - i dagens P1 Kultur tipsar vi om kulturupplevelser hemmavid!

FÖRFATTARNA OCH GLESBYGDEN Beslutet att förbjuda offentliga tillställningar med fler än 500 personer, har drabbat kulturen svårt. Den årliga litteraturfestivalen Littfest i Umeå ställdes in i onsdags, där författarna Marit Kapla och David Väyrynen skulle medverkat för ett samtal om glesbygden i litteraturen. Nu blir det tråkigt nog inte av på själva Littfest - men - här i P1 Kultur kan ni höra dem! Joakim Silverdal träffar dem i ett tomt Umeå Folkets hus. "CHARTER" & "TILL MIN DOTTER" - TVÅ AKTUELLA FILMPREMIÄRER Amanda Kernells, redan mycket omtalade, nya film "Charter" och den syriska dokumentären "Till min dotter" av Waad Al-Kateab går upp på de svenska biograferna och det blir kritiksamtal med kulturredaktionens Emma Engström och Björn Jansson. KLASSIKERN OM "DAGARNAS SKUM" AV BORIS VIAN Nu i mars skulle författaren Boris Vian ha fyllt 100 år. Göran Sommardal, som gjort dagens Klassiker, berättar om romanen "Dagarnas skum", som kom 1947 och som blev en enorm framgång som kärleksroman bland unga på 60- och 70-talet. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Litteraturfestivaler, konserter, teaterföreställningar och biopremiärer ställs nu in på löpande band. Corona-viruset drabbar kulturvärlden när människor uppmanas att stanna hemma. Hur hårt kommer slaget mot kulturen att bli?

Samtal med Lisa Irenius, kulturchef Svenska dagbladet och Rakel Chukri, kulturskribent Sydsvenskan om hur kultursektorn drabbas; vilka bilder av virus-kris som kan hjälpa oss och vad en kris som denna kan få oss att få syn på. 20-ÅRS-JUBILERANDE POP-EXPORT Det svenska popbandet Peter, Bjorn and John firar 20 år. Med låten "Young folks" med den karakteristiska visselslingan slog de igenom stort 2006 och har blivit en av Sveriges stora popexporter. Imorgon kommer nya albumet "Endless Dream". Peter Bjorn & John är gäster i dagens P1 Kultur. LÅNGESSÄ OM BERÄTTELSENS DELAR: OM EFTERVÄRLDEN Idag hör vi sista kapitlet i författaren Martin Engbergs långessä om berättelsens delar, i fyra fristående avsnitt. Och eftersom vi nådde slutet redan i går, så ska det idag handla om berättelsens eftervärld: Vad händer när läsaren slagit ihop boken och lagt den ifrån sig? Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Ukrainske Oleg Sentsov propagerade mot Rysslands invasion av Krim - och dömdes till 20 år fängelse, innan han blev del av en fångutväxling. P1 Kulturs Fredrik Wadström fick en exklusiv intervju.

MÖT MOTTAGARNA AV SVERIGES FINASTE ARKITEKTURPRIS På tisdagskvällen var det Arkitekturgala i Stockholm - och P1 Kulturs Karsten Thurfjell vimlade runt bland de olika mottagarna av Kasper Salin-priset. UPPMÄRKSAMMAD DOKUMENTÄRSERIE OM HILLARY CLINTON P1 Kultur får besök av USA-poddens och Godmorgon Världens programledare Sara Stenholm Pihl, som har sett den nya dokumentärserien av Nanette Burstein om Hillary Rodham Clinton som nu visas på SVT. Hur bra är den? DUBBELDANS PÅ GÖTEBORGSOPERAN Vår danskritiker Cecilia Blomberg kommer också till studion - för att berätta om de två olika dansföreställningar i Göteborg som går under namnet "Beyond". OBS: OM BERÄTTELSENS SLUT I författaren Martin Engbergs långessä har vi nu kommit till näst sista delen - som, lite paradoxalt, handlar om slutet. Programledare: Karsten Thurfjell. Producent: Mattias Berg.

Max von Sydow ses som en av skådespelarna som formade 1900-talets filmkonst. I söndags gick han bort, 90 år gammal. Vad var det som definierade hans skådespeleri?

Samtal med dramaturgen Sven Hugo Persson och filmkritikerna Malin Krutmeijer och Roger Wilson. DIREKTRAPPORT FRÅN ARKITEKTURGALAN Idag samlas svenska arkitekter för en branschdag om arkitektur och hållbarhet som avslutas med att årets Kasper Salin-pris delas ut. Samtal om med arkitekturjournalisten Annica Kvint återanvändandet av byggnader och material som allt mer ses som en väg mot ett hållbarare byggande. ESSÄ: VAD ÄR BERÄTTELSENS MITT? I OBS fortsätter författaren Martin Engbergs långessä om berättelsens beståndsdelar, idag om berättelsens mitt. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Nu öppnar den hittills största utställningen med verk av Lena Cronqvist på Waldemarsudde med konst skapad under hennes snart 60 år som konstnär. Varför berör verken så starkt?

Kulturredaktionens Cecilia Blomberg medverkar i dagens P1 Kultur för ett samtal om Lena Cronqvist och hennes position som en av de mest framstående svenska konstnärerna. VI MINNS FÖRFATTAREN ANNE-MARIE BERGLUND I fredags dog författaren Anne-Marie Berglund. Hon blev 68 år gammal. Katarina Wikars minns en förebild, mystiker och halsbrytande anarkist som gjorde världen större. ALFREDO JAAR ÄR ÅRETS HASSELBLADSPRISTAGARE Elias Arvidsson har träffat chilenaren Alfredo Jaar som blev mycket glad och överraskad över priset som årligen delas ut för framstående fotografisk gärning. Alfredo Jaar är arkitekt, filmskapare och känd bland annat för projektet Rwanda. TVÅ AV RIKSTEATERNS UPPSÄTTNINGAR I VÅR Kulturredaktionens teaterkritiker Jenny Teleman har sett "Den svenska sonen" av Joel Mauricio Isabel Ortiz, en uppsättning som nu ska ut på en lång turné - och - reporter Björn Jansson har träffat gänget bakom pjäsen "Du har hela livet, habibi" som kommer att spelas under våren i hela landet. OBS-LÅNGESSÄ: MARTIN ENGBERG OM BERÄTTELSENS DELAR Den här veckan dissekerar författaren Martin Engberg "Berättelsen" och varje dag till och med torsdag tar han sig an beståndsdelarna, en och en. I dag är det förstås Början som skärskådas. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Varje vecka väljer någon av Kulturredaktionens medarbetare ett ord i tiden. Nina Asarnoj väljer "spårning" från Sherlock Holmes till Coronaviruset.

Miniserien om Sherlock Holmes bevisade att en person som är kapabel att läsa av världen också förstår den. Benedict Cumberbatch som spelar Sherlock scannar oavbrutet av alla personer han möter. Hans överhettade hjärna tar in information som går de flesta förbi. Världen är full av spår, det gäller bara att ha förmågan att se och tolka dem. Just nu pågår aktiv smittspårning i stora delar av världen. En för ögat osynlig fiende sprider sig via små salivdroppar, åker snålskjuts på fingertoppar och handflator. Sprids i luftrummet med höghastighets-nysningar. För en dryg vecka sedan tjuvlyssnade jag på ett café, då en privilegierad södermalmsbo berättade att familjen skulle till The Alps på sportlovet. Vilka alper, tänker jag nu, de franska, de schweiziska eller de italienska? Det är nog säkrast att undvika det där caféet de närmaste veckorna. Men eftersom jag är lika irrationell som den där bondkvinnan i TV-serien Tjernobyl, så tar jag samma dag en tur till det stora, överbefolkade möbelvaruhuset. Jag tänker på scenen med den uråldriga bondkvinnan som just mjölkat och vägrar lyda militärens order om att hälla ut den kontaminerade mjölken ur sin hink. Den ser ju ut precis som den brukar, vitgul och fet. Allt är ju på ytan som vanligt. Radioaktivitet, virus-molekyler, klimatförändringar. Det blir allt svårare att spåra och tolka tecken, de är osynliga för ögat. Det är frånvaron av skidspår mitt i vintern som är själva informationen. Och nu pandemin. På tunnelbanan kommer en pushnotis om att ännu ett coronafall i Sverige är bekräftat. Jag tittar mig omkring, är det någon i vagnen som nyser eller hostar? Nej, inte just nu. Jag följer tunnelbanespåret vidare, sitter sedan och hukar i den stora varuhusentrén med en kaffe. Men det rosa påslakanet jag planerat att köpa har utgått ur sortimentet. Med mobilens hjälp beger jag mig ut i den stora internetskogen. Jag gör en spårning. Jag gör många spårningar. Jag blir sittande hela kvällen. De rosa påslakanen är spridda över världen. Måste googla på ett stort Y med två streck - yen. Jag har visst spårat mitt bytesdjur till det stora möbelvaruhuset i Japan. Överst på webbsidan med det rosarutiga bäddsetet finns en svartvit inforuta. Den upplyser om att alla Smalland med två l, är stängda i Japan de närmaste två veckorna. På grund av viruset. De menar Småland, lekrummet där föräldrar kan lämna in sina barn för att kunna konsumera ostört. Hundra barn som tuggar på samma leksaker, tanken svindlar, det blir ett närmast oöverskådligt viruspussel att lägga. Och om jag beställer ett paket påslakan från Japan tänk om viruset följer med? Ungefär så går det till när rädslan får förnuftet att spåra ur och förmågan att tolka tecken och läsa världen förlorar Sherlock Holmes skärpa. Nina Asarnoj nina.asarnoj@sverigesradio.se De fyra säsongerna av miniserien "Sherlock" går att se på Netflix.

Häromdagen avslutades den andra säsongen av tv-serien "My Brilliant Friend", efter Elena Ferrantes Neapelkvartett. Vi diskuterar vart vi egentligen kommit när nu två av fyra böcker har filmatiserats.

Det är litteraturkritikern Annina Rabe och Kulturredaktionens Nina Asarnoj som har sett serien och läst böckerna. ARVET EFTER MIYAZAKI Dessutom får vi besök av filmkritikern och Sebastian Lindvall från Cinemateket. Han kommer att berätta om Makoto Shinkai, som inom anime - den tecknade japanska filmen - ses som en arvtagare till den världsberömda Miyazaki. Just nu går Shinkais "Weathering with you" på svenska biografer och Cinemateket visar en serie med hans filmer. SUMMERING AV TEMPOFESTIVALEN Vi kommer även att höra en rapport från dokumentärfestivalen Tempo i Stockholm, där vår filmkritiker Björn Jansson har valt det mest intressanta. KLASSIKERN: I VÄNTAN PÅ GODOT Som vanligt på fredagar blir det också en Klassiker. Den här gången handlar det om Samuel Becketts gåtfulla pjäs "I väntan på Godot", som Mikael Timm funderar över. Programledare: Fredrik Wadström. Producent: Mattias Berg.

Vi får besök av P2s Sara Norling som kommer berätta om Göteborgsoperans uppsättning av Nadia Boulangers och Raul Pugnos opera La Ville Morte.

Den franska tonsättaren och kompositionsläraren Nadia Boulanger utbildade elever som Igor Stravinskij,  Quincy Jones och Philip Glass. Hennes opera La Ville Morte skulle sättas upp 1914 men hindrades av att första världskriget bröt ut, partituret och orkesterstämmorna förstördes av bomber. Det var först på 2000-talet som operan rekonstruerades ett klaverutdrag som bevarats på ett annat ställe. På Göteborgsoperan blir det ett konsertframförande med Katarina Karnéus och Matilda Paulsson i de kvinnliga huvudrollerna och med finländska Anna-Maria Helsing som dirigent GRAFFITINS STATUS Vi pratar med rapparen Promoe om graffitins status inom hiphopkulturen med anledning av förra veckans kulturdebatt om graffiti. I dagarna är den numera juridikstuderande artisten aktuell med den nya låten "Tillsammans och i samråd". Med en text som blickar tillbaka på hans egna tid som graffitikonstnär och erfarenheter av den svenska rättsväsendets. Men också dess syn på konstformen. ALBUMAKTUELL VÄRLDSPIANIST Vi får också besök av pianisten Peter Jablonski som nyligen flyttat tillbaka till Sverige och som är skivaktuell med Skrjabins Mazurkor. Ett av väldigt få musikstilar som han inte använt sig av tidigare. HAR FRAMTIDEN REDAN INTRÄFFAT? Fysikens teorier leder till hisnande slutsatser om tid och rum. Men är det verkligen verkligheten de beskriver? Över detta funderar författaren Helena Granström i den fjärde och sista delen av OBS serie om tid. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Kungliga Operan lanserar strömningstjänsten Operan Play för att nå en större publik. P1 Kultur låter operakännarna Thomas Nordegren och Britta Svanholm Maniette vara digital provpublik.

BETLEHEM ISAAK BERÄTTAR SIN HISTORIA 2001 såg en då 6-årig Betlehem Isaak sin pappa Dawit Isaak föras bort av säkerhetspoliser i Eritera. Nu berättar hon i en biografi och nyskrivna pjäsen "Jag är Betlehem Dawit Isaak" om hur hon orienterat sig i livet utan honom. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa intervjuar Betlehem Isaak och är med på repetitioner på Angereds Teater. BAROCKMÄSTAREN ARTEMISIA GENTILESCHI PÅ NATIONALMUSEUM Genom en donation har Nationalmuseum i Stockholm fått en målning av en av 1600-talets främsta barockkonstnärer, Artemisia Gentileschi. Karsten Thurfjell intervjuar intendenten Carina Fryklund om nyförvärvet. TÅLAMODET SOM KRÄVS FÖR ATT SKRIVA NY MUSIKAL I veckan kom beskedet att Göteborgsoperan gör musikal av Håkan Hellströms musik. "Kärleken skonar ingen" blir en så kallad jukeboxmusikal på Göteborgsoperan nästa år. Den nyskrivna musikalen "Så som i himmelen" går just nu för fulla hus i Oslo och flyttar från Stockholm till Göteborg i maj och spelas också för utsålda hus i Oslo. Men trots framgångarna är det en trög process att få fram nya svenska musikaler. Att skriva en ny musikal kräver mod, säger kompositören Fredrik Kempe till P1 Kulturs Viveca Bladh. ESSÄ: DEN STÄNDIGA JAKTEN PÅ ÖKAD HASTIGHET I Santa Clara-dalen i södra delen av området runt San Francisco-bukten ligger Silicon Valley världens högteknologiska centrum. Det är här de stora teknikbolagen som Facebook och Google håller hus och indirekt här många av oss lägger vår tid när vi använder deras produkter. Om denna plats och den ständiga jakten på ökad hastighet handlar det om i den tredje delen av OBS serie om Tiden. Hör skribenten och ingenjören Christina Gratorp. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Anna Tullberg

Vi följer med konstnären Katarina Pirak Sikku, en av de mest tongivande svensk-samiska konstnärerna idag, på en promenad i mörkret. Dels en fysisk sådan men också i den rasbiologiska historian. En historia hon använt sig av i sin konst och också i ett forskningsprojekt. Målet? Att återerövra historien och bli mentalt självständig från den.

KAN INTERNATIONELLA SATSNINGAR RÄDDA SVENSK FILM? Vi möter Michael Porseryd, VD för SF Studios som nyligen hamnade på amerikanska branchtidningen Variety´s lista över de 500 mest inflytelserika inom underhållningsindustrin. Anledningen? SF Studios ska satsa internationellt. Michael Porseryd berättar om deras första internationella film och andra sätt som bolaget arbetar på för att få den svenska publiken att gå på bio och välja svenskproducerad film. ESSÄ: VAD HÄNDER OM FRAMTIDEN REDAN ÄR KONSUMERAD? I den andra delen av veckans OBS serie om tiden, undersöker författaren och kritikern Dan Jönsson vår förståelse av tid och det samtida, krafter som kan få både börser, människor och politiska system att krascha. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Vi har sett Suzanne Ostens uppsättning av "Furstinnan av Amalfi" på Dramaten. Sedan urpremiären 1613, då den beställdes av Shakespeare, har det varit en av de mest spelade brittiska pjäserna. Varför?

För att besvara den frågan och diskutera helgens premiär finns Magnus Berg, dramaturg på SR Drama, och Kulturredaktionens teaterkritiker Jenny Teleman i P1 Kulturs studio. BEGRAVNINGSRITUALER Vi intervjuar också Carl Olsson, som är en av de medverkande på dokumentärfilmfestivalen Tempo i Stockholm. Hans "Samtidigt på jorden" porträtterar ett antal personer i begravningsprocessen: gravgrävare, begravningsentreprenörer och vårdpersonal. På samma tema tipsar P1 Kulturs Mattias Berg om Thomas Brownes klassiska lilla essäbok "Gravurnor" från 1658, som nu för första gången översatts till svenska och haft ett stort inflytande. Bland de inspirerade författarna finns Edgar Allan Poe och Virginia Woolf. DEN UNGE SVENSKE STJÄRNKOREOGRAFENS NYA VERK Alexander Ekman har blivit världskänd för sina visuellt kraftfulla uppsättningar med många dansare på scenen. Trots att han inte är mer än 35 år, har han redan ett antal uppsättningar på internationellt prestigefyllda balettscener bakom sig. Vår danskritiker Cecilia Blomberg har sett Ekmans nya uppsättning "Kuckel" på Orionteatern i Stockholm. OBS INLEDER ETT NYTT TEMA Den här veckan har OBS temat "tid", ur många olika perspektiv. I dag är det journalisten och författaren Ylva Herholz som talar om att tanken om att fördriva tiden tycks ha försvunnit - och ersatts av vad den tyske sociologen Hartmut Rosa kallar"tidshunger". Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Joakim Silverdal har den här veckan trampat utanför bokhandeln i väntan på bokrean och sett skidåkarna i Vasaloppet trafikstocka sig i starten allt med ett oväntat gemyt. Veckans ord är "kö".

I tisdags, fem minuter i sju på morgonen, stod jag och ett 30-tal andra litteraturentusiaster och gjorde oss redo utanför en bokhandel i Umeå. Där innanför skyltfönstret var det bokrean som hägrade och ute i kylan bytte jag några ord med en kvinna. Det var inte hennes första bokrea, skulle det visa sig: Under 30 år hade hon till och med sett människor anlända till bokhandeln mitt i natten bara för att vara säkra på att de skulle gå hem med boken de tittat ut. Men framförallt berättade hon om en kö. Den enorma kön som ringlade sig runt kvarteret. "Men det börjar ju bli några år sen nu", sa hon medan vi förgäves stod och stampade för att försöka hålla minusgraderna borta. Mer än så hann vi inte säga till varandra, innan dörrarna gick upp och vi började röra oss in mot värmen. Men det var en tanke som naglade sig fast hos mig. Vad har hänt med köerna? Det brukar pratas om att vi svenskar har kö-kulturen i ryggmärgen, men sanningen är nog den att jag köar allt mer sällan. På min matbutik krymper dessutom köerna, när det installerats snabbkassor där kunderna själva står och blippar sina varor. Det där verkar vara ett mönster i samhället, att vi bygger bort köerna. Men skulle det i så fall vara nåt bra? Norstedts Etymologiska ordbok definierar ordet "kö" som en rad personer som väntar på sin tur eller sista delen av en grupp. Ordet kommer från latinet och sedermera franskans "queue" som betyder "svans, rad eller käpp". Den där svansformationen som vi stått i år ut och år in, börjar alltså bli ovanligare. När deklarationen ska lämnas in eller biljetter hämtas ut gör vi det oftast med en enkel knapptryckning. Men när de fysiska köerna blir ovanligare, är en annan sorts köer i allra högsta grad levande. Kön till sjukvården eller till bostäder kommer utan tvekan att fortsätta finnas. I framtiden kanske inte bilden av en kö är personer på ett led, utan namn på en lista? När många andra former av fysiskt köande försvinner finns det en konstant: Vasaloppet. Den stora mängden åkare fastnar alltid i den första backen och mina kompisar som stått där och trängts vittnar om den härliga stämningen bland åkarna. Kanske framförallt i kön eftersom den rör sig så långsamt framåt. Långsamheten. Att orka ha tråkigt tillsammans, är det köernas kraft? Kan det vara att en viss form av köande varit som lägereldar för oss, där vi indirekt fått chansen att mötas och utbyta tankar? En sak är klar, det här handlar om något helt annat än de ångestfyllda begreppen: bostadskö eller vårdkö. Medan jag går och tummar på böckerna inne på bokhandeln och försöker känna lugnet i rea-hetsen tänker jag på att det nog finns en naturlig förklaring till att februarikylans bokrea-kö försvunnit: näthandeln och ljudböckernas frammarsch. De allra flesta skulle nog säga att ordet "Kö" har en negativ klang. Men jag skulle säga att tidens utveckling har förpassat ordet "kö" till historien och i ljuset genom en nostalgisk prisma, känns det som att jag gärna hade stått några timmar extra innan jag fått komma in på den här bokhandeln. Jahapp. Då var man 30 år och kö-nostalgiker... Hur hände det här egentligen? Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

Nu är det svensk premiär för Polanskis "En officer och spion", en film som mötts av starka protester, fått en jury att avgå, men som samtidigt vunnit och nominerats till en rad priser. Varför?

Protesterna som väntas på kvällens franska Césargala har fått den världsberömde regissören Roman Polanski - som är nominerad till 12 priser för sin senaste film "J'accuse" eller "En officer och spion" - att lämna återbud. 1977 dömdes han i USA för en våldtäkt mot en trettonårig flicka och han har också anklagats för fler övergrepp på senare tid. Hör reportage från Paris med dem som ligger bakom protesterna och samtal med Gunnar Bolin om filmen och om det går att särskilja verket från filmskaparen. REGISSÖREN MAI ZETTERLINGS MANUS FRAM UR ARKIVET Just nu pågår Feministisk filmfestival i Stockholm, där bland annat regissören Mai Zetterling (1925-1994) är i fokus. För konstnären och regissören Fia Stina Sandlund har Zetterling haft så stor betydelse, att hon nu ägnar sig åt ett filmprojekt som bygger på Zetterlings sista manus som aldrig blev film. Fia Stina Sandlund berättar varför i dagens P1 Kultur. ROMANAKTUELLA JEANETTE WINTERSON OM AI Jeanette Winterson gästar studion för att berätta om sin senaste roman "Frankisstein". Den brittiska författaren använt sig av den klassiska romanen "Frankenstein" för att skriva om artificiell intelligens, kärlek och människans sökande efter vad hen egentligen är. KLASSIKERN OM PORRFILMEN "LÅNG NER I HALSEN" Idag om porrfilmen Långt ner i halsen som anses var den mest framgångsrika och inflytelserika i sin genre. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

I veckan förklarades filmmogulen Harvey Weinstein skyldig till sexuellt övergrepp och våldtäkt. Det var New York Times Weinstein-avslöjande som för drygt två år sedan utlöste hela den våg av vittnesmål som kom att bli Metoo. Vad har kulturjournalistiken dragit för lärdomar sedan dess? Samtal med Ida Ölmedal, kulturchef Sydsvenskan.

ROCKDUON JOHNOSSI ÄR TILLBAKA Det är femton år sedan rockduon John Engelbert och Oskar Bonde debuterade under namnet Johnossi med den sparsmakade sättningen gitarr och trummor. Imorgon släpper de sitt femte album; idag är de gäster i P1 Kultur. SVENSK DANSKULTUR I NY BOK Vad kan man utläsa om samhället i stort genom att studera hur disco- och rejvkulturen togs emot i Sverige under 1970- respektive 90-talet? Det är en av frågeställningarna i den nya boken "Från Diskofeber till Rejvhysteri i den svenska dansmusikhistorien". Författaren Anna Gavanas, DJ och antropolog, är gäst i dagens program. ESSÄ: MAX HAVELAAR EN ANTIKOLONIAL KLASSIKER Boken "Max Havelaar eller Nederländska handelskompaniets kaffeauktioner" publicerades 1860. Romanen framförde en förgörande kritik mot kolonialismen inifrån och dess genomslag blev enormt inte bara i Nederländerna och den koloni som senare skulle bli Indonesien. Den fick också betydelse för svensk litteratur. Det berättar skribenten och litteraturforskaren Jimmy Vulovic i dagens essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Till vår studio kommer Dan Wolgers och Fatima Moallim för att, utifrån en ny bok på temat, tala om världens konstigaste yrke. Om vägen dit, självförtroendet och tvivlen, och om konsten att överleva.

MER EFTER DOMEN MOT GUI MINHAI Vi har talat med den Hongkong-baserade kulturjournalisten Vivienne Chow, som på plats kommenterar domen mot den svenske förläggaren Gui Minhai liksom hur protesterna på gatorna utvecklats i Coronavirusets spår. PROBLEM OCH MÖJLIGHETER I MILJONPROGRAMMETS SKÄGGETORP Kulturredaktionens Fredrik Wadström rapporterar direkt från sin uppväxtplats, Skäggetorp i Linköping. En förort som allt mer kommit att förknippas med problem och våld - och bland annat ett mord alldeles nyligen. Men här finns också ett livaktigt kulturhus, som arbetar intensivt med frågor om inkludering och delaktighet. DAGS FÖR FEMINISTISK FILMFESTIVAL I dag inleds den feministiska filmfestivalen i Stockholm - och vi har träffat en av de medverkande. Den peruanska regissören Melina Leóns "Song without a name" fick pris som bästa film på Stockholms filmfestival i höstas, och visades också på Cannesfestivalen. Det var där P1 Kulturs Björn Jansson träffade henne vid en överfull strandpromenad. OBS OM "IRANS BOB DYLAN" I dagens OBS-essä funderar författaren Marjaneh Bakhtiari över musikern Mohsen Namjoo, som kombinerar äldre musikaliska traditioner med moderna uttryck. Och framför allt hans förhållande till den iranska exilens nostalgi. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Hon analyseras och tolkas i många former just nu: djuplodande poddcast, tv-serie baserad på hennes låtar, dokumentärer och politiska analyser Dolly Parton tycks vara på allas läppar nu, varför då?

Dolly Parton har gått från att betraktas som bara en bystig blåst blondin till att bli en respekterad låtskrivare och och artist och dessutom slipad entreprenör. Vissa analytiker menar till och med att i ett USA som kanske är mer polariserat än någonsin, är Dolly Parton det enda alla kan enas kring. Så varför älskar alla Dolly? Det ska Nina Persson, artist och Håkan Engström, musikjournalist försöka svara på. FÖRLÄGGAREN GUI MINHAI DÖMS TILL 10 ÅRS FÄNGELSE Vilka effekter får domen i kinesiskt kulturliv? Samtal med Hanna Sahlberg,  Sveriges radios tidigare kinakorrespondent. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

"Inspiration - Iconic Works" är vårens storsatsning på Nationalmuseum i Stockholm. Återigen en utställning där konsthistorien speglas genom samtidskonsten. Hur lyckat det blev diskuteras i P1 Kultur.

Nationalmuseum sätter fokus på konsthistoriens ikoniska verk. Några från de egna samlingarna - andra är världskändisar och lämnar inte sina museer. Det gäller Leonardo da Vincis Mona Lisa, Laokoongruppen på Vatikanmuseet och Nefertitibysten som alla dyker upp ändå i utställningen "Inspiration - Iconic Works".  Dessutom undersöks Konstmuseets roll i konsthistorien. Mårten Arndtzén och Valerie Kyeyune Backström diskuterar utställningen. Konceptkonstens nestor Joseph Kosuth som gjort ett nytt verk på Nationalmuseum intervjuas också. ART WASHING - DEN ALLT MER INFEKTERADE RELATIONEN MELLAN KONSTEN OCH SPONSORERNA Art Washing är ett begrepp som blivit allt vanligare i konstdebatten. Det handlar om företag som går in som sponsorer till konstinstitutioner - och på det sättet får mycket goodwill för de investerade pengarna. Företag som det stormat kring är oljebolaget BP, läkemedelsföretag ägda av familjen Sackler och nu Lundin Norway vars avtal med konstmuseet Astrup Fearnley inte förnyas. Vi pratar om Astrup Fearnley och fördjupar diskussionen om konstinstitutionerna har råd att vara etiska. PER KIRKEBYS BRONSER VISAS PÅ LOUISIANA Per Kirkeby - Bronze heter en nyöppnad utställning på Lousiana i Danmark. Och som titeln antyder fokuserar den helt på Kirkebys mindre kända bronsskulpturer som han började göra i slutet på 70-talet till följd av en kreativ kris i måleriet. David Richter har träffat Poul Erik Tøjner  som har gjort utställningen. OBS-ESSÄN OM BEHOVET AV ETT STÖRRE ALLVAR I SAMTIDSDEBATTEN Susan Sontag var en av USA:s mest framträdande författare och kritiker. Utöver romaner, essäer, pjäser och filmer så skrev hon otaliga texter för tidningar och tidskrifter och axlade rollen som public intellectual, intellektuell i offentligheten. Hon var kontroversiell och kännetecknades av ett stort allvar. En seriositet som vår tid nog lider brist på. Om det skriver  författaren Lyra Koli i dagens essä. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Cecilia Blomberg

Om tal som blir tyst med hjälp av ett högteknologiskt armband och en ung popstjärna som omgivningen får att tystna med hatfulla kommentarer. Anna Tullberg tänker på tystnad.

"Får jag be om största möjliga tyssstnad...". Den magiska meningen från cirkusmanegen fick håret på mina armar att resa på sig när jag var barn. Ett alldeles särskilt farligt och spännande trapetsnummer var på gång, om jag gav det minsta lilla ljud ifrån mig kunde cirkusartisten tappa koncentrationen och i värsta fall ramla ner. Jag satt alltid dödstyst där framför TVn. Så stark var fiktionen, så läskigt var hotet. Inte ville jag medverka till att något hemskt skulle hända. TVn, som om den kunde höra min tystnad... 40 år senare är det inte otänkbart att den kan det. Apparater runt omkring mig kan höra när jag är tyst och de kan höra vad jag säger. En smart högtalare till exempel, kan jag ge kommandon att spela upp det jag vill att lyssna på. Högtalarna har mikrofoner som är på hela tiden, de ska lyssna efter kodord i mina kommandon för att kunna utföra tjänsten de är programmerade till. Jag läser i New York Times att ett gäng forskare på universitetet i Chicago nu uppfunnit ett "Bracelet of silence", ett armband av tystnad, för att den smarta högtalaren inte ska kunna höra vad som sägs i rummet hela tiden. Till exempel när de som pratar inte vill det. Armbandet ser ut som nåt som skulle passa i en science fiction film - ganska stort och klumpigt, med rader av utstående piggar. Den som bär armbandet kan trycka på en av de blå piggarna och då stör det ut avlyssningsfunktionen i den smarta högtalaren. Talet i rummet blir tyst, det enda högtalaren uppfattar är ett brus. "Nu kan vi känna oss avslappnade igen när vi pratar i närheten av en avlyssnande högtalare", säger forskarna. Det uppstår en helt annan sorts tystnad när omgivningen får en människa att tystna. I veckan tog den 18-åriga popstjärnan Billie Eilish emot pris för bästa utländska kvinnliga soloartist på Brit Awards i London. När hon skulle hålla tacktal tappade hon först tråden. "Jag har känt mig så hatad på sista tiden", sa hon. Hennes karriär har gått i raketfart. För två år sedan spelade hon på en liten klubb i Stockholm för ett par hundra fans, nu har hon just skrivit den nya Bondlåten och enligt Spotify har hon 60 miljoner lyssnare per månad. Hon är enormt begåvad och kreativ. Hon kommunicerar mycket med sina fans, inte minst i sociala medier. Hon gör musik. Hatfulla kommentarer har fått henne att åtminstone tillfälligt tystna på hennes annars så roliga instagramkonto. Men vad är det som ska hatas? Vem är det som ska vara tyst? Vad behöver störas ut? Hennes barndomsidol Justin Bieber gråter i amerikansk TV. "Billie Eilish ska inte behöva gå igenom det jag gjorde", säger han.  Hur får man elaka röster som bara vill förminska andra att vara tysta istället? Det verkar hopplöst. Det finns inga knappar att trycka på som förvandlar hatet till brus. Det blir aldrig tyst. Anna Tullberg anna.tullberg@sverigesradio.se

Skildringar av transpersoner på film och tv får ofta kritik. Vi träffar amerikanske regissören Rhys Ernst, vars film Adam drabbades av bojkottförsök inför premiären - trots att han själv är transman.

Vi talar också med Rolf Lassgård om den nya filmen "Min pappa Marianne" och med regissörerna till den svenska dokumentären "Alltid Amber", som i kväll har premiär på Filmfestivalen i Berlin, om att skildra transpersoner. ATT GIFTA SIG MED NÅGON - UTAN ATT ENS HA SETT PERSONEN Aftonbladets film- och tv-skribent Caroline Hainer kommer till studion för att tala om "Love is blind", som har tänjt genren till det yttersta. KLASSIKERN: OM ULLA WIGGENS MÅLNING "TRASK" Vår konstkritiker Mårten Arndtzén berättar om när Sveriges tredje dator blev porträtterad av en ung Ulla Wiggen. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

I veckan har Kulturnytt rapporterat om anklagelser om jäv i utnämningen av Solistpriset. Men vilken roll spelar priser och tävlingar av den här typen i den klassiska världen? Samtal med Anna Karin Larsson, chef för SR Musik.

WALID RAAD POST-TRAUMA OM SANNING OCH MINNE "Helt ärligt, vädret hjälpte" - så heter konstnären Walid Raads utställning på Moderna Museet i Stockholm. Han är ett av den internationella samtidskonstens stora namn. Uppväxten i inbördeskrigets Libanon speglas ofta i konsten via teman som sanning, minne och makt. Cecilia Blomberg har träffat Walid Raad. KONFLIKTEN MELLAN NATTKLUBBAR OCH GRANNAR I Berlin vill ett nätverk av klubbarrangörer att deras verksamhet betraktas på samman sätt som andra kulturinstitutioner iställer för att klumpas ihop med kasinon och bordeller. Till exempel föreslås en ändring i bygglagen. Samtal med Johanna Beckman, klubbarrangör i Stockholm, om konflikten mellan nattklubbar och andra intressen i staden. DEJTAR EN NY MAN VARJE VECKA NY SERIE I SVT Dramakomediserien Dejta kretsar kring Ella, ensamstående livspusslande trebarnsmamma som börjar söka efter kärleken i varje avsnitt möter hon en ny potentiell livskamrat. P1 Kultur har träffat gänget bakom serien. OBS: ANNIE DILLARD OCH ESSÄISTENS BLICK Den fjärde och sista delen i OBS serie om essäkonsten utgår ifrån tanken att en av de absolut viktigaste sakerna för en god essäist torde vara blicken. Hur man närmar sig världen, människorna och tankarna. Och amerikanska Annie Dillard har en helt egen blick. En blick som trollbundit kulturredaktionens Katarina Wikars. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi har författaren Burcu Sahin i studion, för att utifrån de nya romanerna Vuxna människor och Mammajournalerna tala om bilden av modern. Dessutom om hur modersmjölkens "vita bläck" blir på scenen.

Det är vår reporter Katarina Wikars som har träffat Anna Lyons och Anna Pettersson, som sätter upp föreställningen "Vitt bläck" på Strindbergs Intima Teater i Stockholm. Romanerna Vuxna människor och Mammajournalerna är skrivna av norska Marie Aubert respektive svenska Helene Rådberg. HUR EXTREM FÅR - OCH MÅSTE - MAN VARA I DOKUSÅPAN "BIG BROTHER"? Efter antisemitiska uttalanden och avhoppade programledare diskuterar vi dokusåpornas utveckling med Expressens tv- och filmkritiker Maria Brander. OCH VEM VAR DÅ LILIAN HELLMAN? Den amerikanska författaren Lilian Hellmans pjäs "Vakten vid Rhen" skrevs 1940, mitt under brinnande världskrig, och handlar om den enskilda människans ansvar i en mörk tid. Nu sätts den upp på Dramaten i Stockholm - och vi har bett regissören Jenny Andreasson att komma till vår studio för att berätta mer om författaren, hennes pjäs och regissörens tolkning av den. OBS ESSÄN - OM ESSÄN I dag går OBS serie om essäkonsten in på sitt tredje avsnitt. Här talar författaren Bodil Malmsten, i en repris från 2014, om vårt behov av mästeressäisten Montaigne. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Inger Alfvén är en av Sveriges mest folkkära författare. I fjol kom hennes 25:e roman och i dagarna fyller hon 80. P1 Kultur besökte henne hemma i lägenheten på Reimersholme i Stockholm för ett samtal om uppriktighet, relationer och vad man egentligen kan veta om andra människor.

SHORT STORIES PÅ OPERAN NYSKRIVET I KORTFORMAT Kungliga operan har bjudit in tre samtida tonsättare Andrea Tarrodi, Malin Hülphers och Viktor Åslund  för att skriva varsin kortopera. Samtal med kritiker Per Feltzin. OBS: ATT SKRIVA ESSÄER ÄR ATT VÄGRA VARA NYTTIG Den andra delen i OBS serie om essäkonsten menar Dan Jönsson att varje essä är ett misslyckande som verkar förutsätta en onyttig livsstil, en antiekonomisk, närmast antisocial letargi och tillbakadragenhet som går stick i stäv med tidens krav. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Marie Göranzon, Jan Malmsjö, Livia Millhagen, Peter Andersson, Cilla Thorell - stora namn i ensemblen när Tennessee Williams klassiska pjäs från 1955 sätts upp i ett samarbete mellan Dramaten, Stadsteatern och Maximteatern.

INTERVJU MED DECKARFÖRFATTAREN MARIA ADOLFSSON: "Mellan djävulen och havet" är skriven av Maria Adolfsson. Det är del tre i hennes serie om brott i det fiktiva landet Doggerland, en ögrupp i Nordsjön mellan Storbritannien och Danmark. För länge sedan fanns faktiskt en landmassa på samma plats, men för ungefär 7000 år sedan tror man att de sista delarna av Doggerland sjönk ner i havet. 2018 uppstod dock Doggerland igen i fiktiv form, tack vare författaren Maria Adolfsson. Häromveckan kom del tre i serien, "Mellan djävulen och havet". P1 Kulturs Anna Tullberg har gjort ett besök hemma hos Maria Adolfsson, som för tre år sedan sadlade om från kommunikatör till författare, vid 59 års ålder. NY BOK OM SAMISKA TVÅNGSFÖRFLYTTNINGAR Ett mörkt kapitel i svensk historia dras nu fram i ljuset i en ny bok. Det handlar om svenska statens tvångsförflyttningar av samer under 1920 och 30-talet. Boken "Herrarna satte oss hit" är skriven av journalisten och författaren Elin Anna Labba i Jokkmokk och Helene Alm träffade henne när boken släpptes på Jokkmokks marknad häromveckan. RECENSION AV ANDRZEJ TICHÝS BOK "RENHETEN" Sedan debuten med Sex liter luft 2005 har Andrzej Tichý skrivit sig fram till en position som en av svensk litteraturs mest stilsäkra dystopiker. I bok efter bok har han frambesvurit våldsamma inre och yttre sönderfall, inte sällan med trasiga miljonprogramsområden som fond. I dagarna utkommer hans sjunde bok, Renheten. Lars Hermansson har läst den. OBS-ESSÄN OM VAD SOM ÄR EN ESSÄ: Handlar denna vecka om sig själv, skulle man kunna säga. Om essän som begrepp och det essäistiska formatet. Essä betyder ju ordagrant "försök", och essän är till sin karaktär ofta en text som är lite mer öppen och sökande. Men vi börjar inte med denna genres upphovsman Michel de Montaigne som levde på 1500-talet utan med den österrikiske författaren Robert Musil, som föddes 1880 och vid sin död 1942 var utfattig och så gott som bortglömd. I dag ses han som en av de mest betydande författarna från 1900-talets första hälft. Vi ska nu få höra litteraturkritikern och översättaren Emi-Simone Zawall reflektera över Musils essäkonst eller mer korrekt över den livskonst som döljer sig i hans essäistiska skrivande. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Förtalsmål i Göteborg, sista avsnitten av "Kalifat" på SVT och fängelsedomar mot aktivister i Ryssland. Fredrik Wadström väljer 'extremist' som veckans ord.

När Göteborgs tingsrätt tidigare i veckan friade kommunstyrelsens förra ordförande, socialdemokraten Ann-Sofie Hermansson, för förtal startade en ny diskussion om hur diskriminering ser ut och om vilka frågor som hör hemma i domstolar. Ordet som åtalet handlade om var 'extremist'. När den svenska dokumentärfilmen "Burka songs 2.0" skulle visas i Göteborgsstadsdelen Angered våren 2018 stoppades arrangemanget av kommunen. Ann-Sofie Hermansson försvarade beslutet på sin blogg i ett inlägg med rubriken "Dalta inte med extremister". Tingsrätten friade Hermansson i förtalsmålet med motiveringen att det inte är straffbart att ha åsikten att någon är extrem. Oavsett vad man tycker om att filmvisningen stoppades så finns det ett större sammanhang som kan ha spelat in på ett känslomässigt plan för hur kommunen reagerade. Göteborg har pekats ut som en av de städer i Europa där allra flest personer rekryterats till islamistiska extremgrupper, till exempel IS. Just nu går den svenska tv-serien "Kalifat" in på sista varvet, en serie som bland annat försöker skildra hur terrorsekten IS kan se ut inifrån och hur rekrytering av svenska ungdomar har gått till i praktiken. Samtidigt finns det kring förtalsåtalet en annan känslomässig bakgrund som också påverkar den pågående debatten. Många svenskar med muslimsk tro möter en högst verklig islamofobi där också människor som aldrig varit nära en terrorsekt stämplas som extremister. Kanske vore det bra att lyfta blicken och se hur ordet extremist används i andra sammanhang för att få en känsla för dess eventuella brister och förtjänster. I Ryssland dömdes i måndags medlemmar i en anti-fascistisk aktivistgrupp till långa fängelsestraff. Det längsta straffet för en av de sex åtalade var 18 år, det kortaste sex år. Gruppen kallas "Nätverket" och anklagades av utredarna för att vara - just det - extremister. Enligt åtalet ska de ha planerat terrordåd i samband med det ryska presidentvalet 2018 samt under fotbolls-VM i Ryssland senare samma år. Aktivisterna greps redan 2017 och det tog inte lång tid innan människorättsgrupper hävdade att de påstådda terrorplanerna var fabricerade. De sex som nu är dömda har också vittnat om hur de blivit svårt torterade under häktningstiden. Fallet har väckt en debatt på de få oberoende plattformar som finns kvar i dagens Ryssland om hur lätt det är för säkerhetstjänsten FSB att anklaga människor för brott med väldigt bristfällig bevisning och sedan pressa fram långa fängelsedomar i domstolar som de flesta inte betraktar som självständiga. Den verkliga extremismen, till exempel IS-krigare, används i det här fallet som dimridå för att fängsla politiska motståndare i vad som ser ut som skådeprocesser. I det läget används ordet 'extremist' som ett signalord för alla som inte satt sig in i detaljerna. För vem vill stödja eller försvara en extremist? Fredrik Wadström fredrik.wadstrom@sverigesradio.se

Tv-serien "Kalifat" väcker mycket reaktioner. Vi har sammanfört två av debattörerna: kulturskribenten Rakel Chukri på Sydsvenskan och journalisten Bilan Osman på Expo. Vad säger serien om vår tid?

DESSUTOM: SYDKOREANSK FILM - MER ÄN "PARASIT" Efter att "Parasit" tagit storslam på Oscarsgalan, är vi nyfikna på mer av landets ymniga filmproduktion. Filmvetaren Paloma Halén Román kommer till studion och berättar. Se listan med filmtips längst ned i artikeln. KLASSIKERN: "EN KÄRLEKSHISTORIA" På Alla hjärtans dag passar vi på att återutsända Katarina Wikars klassiker om Roy Anderssons omsusade debutlångfilm "En kärlekshistoria" från 1970. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg. Sydkoreanska filmtips från programmet: Av "Parasit"-regissören Bong Joon-Hoo kan man se: "The Host", "Snowpiercer" och "Okja". Park Chan-Wook står bakom "Sympathy for Mr Vengeance"/"Hämnarens resa", "Old Boy", "I'm a cyborg, but that's OK", "Thirst", "The Handmaiden".  Kim Ki-Duk har gjort "Pieta". "The Isle" och "Arirang" finns inte tillgängliga på svenska streamingtjänster just nu.  Jung Byoung-Gul har gjort "The Villainess", och Yeon Sang-Ho "Train to Busan". Hans senaste film "Psychokinesis" finns på Netflix, men verkar vara mer av en komedi. 

Trombonisten Nils Landgren och pianisten Jan Lundgren har båda stadiga solokarriärer i jazzbranschen. Nu slår de sig samman på skivan Kristallen där de tolkar såväl Keith Jarrett som The Beatles.

ARVET EFTER JOSEPH SHABALALA Tidigare i veckan gick den sydafrikanske artisten Joseph Shabalala bort, 78 år gammal. Shabalala är mest känd som grundaren av vokalgruppen Ladysmith Black Mambazo, som bland annat fick en ny publik i väst tack vare sin medverkan på Paul Simons album "Graceland". Vad betydde Shabalala för den Sydafrikanska musikscenen och för världsmusiken i stort? POPMUSIKSVEP MED TINA MEHRAFZOON I veckan släpper bland andra Justin Bieber, Tame Impala och Jonathan Johansson skivor. Samtal med Tina Mehrafzoon från P3. ESSÄ: RYSKA ORCHER DRÖMMER OM UPPRÄTTELSE Författaren och akademikern J R R Tolkiens "Sagan om ringen" har som få andra litterära verk erövrat världen. Men mottagandet av denna berättelse om ont och gott har inte sett likadan ut överallt. Skribenten och kritikern Lars Lovén reflekterar i dag över det komplicerade mottagande böckerna fått i Ryssland där de först förbjöds under Sovjettiden. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Yaqui-folket i Mexiko kommer till Göteborg för att spela på några av sina instrument på Världskulturmuseet. Den tyska museidebatten gäller även dinosaurieskelett - och så ser vi skeppet Vasa få färg.

Det är vår reporter Mina Benaissa som var med när en delegation från Yaqui-folket kom till Världsmuseet i Göteborg som ett led i en dialog kring om föremålen skulle"repatrieras", alltså återförenas till ursprungskulturen, eller inte. Hon har även talat med en representant från en kvinnogrupp från Zambia, som har varit i Sverige i en process kring samma typ av frågor, samt intendenten Michael Barrett på Etnografiska museet i Stockholm. POLITIKENS MAKT ÖVER ARKITEKTUREN Henrik Nerlund, arkitekturhistoriker och kanslichef på Stockholms Skönhetsråd, kommer till studion för att tala om President Trumps senaste utspel om att alla federala byggnader i USA ska gå i nyklassisk stil - och mer allmänt om hur makt och tidsanda har förändrat våra städer genom historien. VASAS SKULPTURER FÅR TILLBAKA SINA FÄRGER I en ny utställning på Vasa-museet i Stockholm kan besökarna för första gången se ett antal av fartygets över 500 skulpturer på nära håll - och med de grälla färger som de en gång målades i. Mattias Berg har sett utställningen. DINOSAURIERNA OCH KULTURARVET Borde även dinosaurieskelett "repatrieras", alltså återföras dit där de grävdes upp? Gunnar Bolin har grävt i en högaktuell tysk kulturdebatt. OBS: TALADE BIBELN EGENTLIGEN OM FLERA GUDAR? I dagens OBS-essä funderar författaren Mattias Hagberg över Bibelns bild av den enda och allsmäktiga Guden. Är den verkligen så entydig, vid närmare läsning? Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Den amerikanska låtskrivaren Diane Warren med många odödliga 80- och 90-tals hits på meritlistan och den ryska världssopranen Anna Netrebko får årets polarpris. Var det rätt personer som vann?

Alla har hört hennes låtar, men få vet vem hon är Diane Warren har skrivit några av 80-talets stora ballader, nominerats till en Oscar 11 gånger för sin musik och har präglat den amerikanska mainstream-popen under decennier. Årets klassiska pristagare, den ryska sopranen Anna Netrbko, räknas som en av världens ledande röster idag men hon har också blivit kontroversiell och kritiserats för ställningstagande i konflikten i Ukraina. Var det rätt personer som vann? Samtal med kulturredaktionens Per Feltzin; Anna Larsson, operasångare; Fredrik Kempe, kompositör; Håkan Engström, musikjournalist Sydsvenskan och kulturredaktionens Fredrik Wadström. NAMNKUNNIG TRIO BAKOM BARNMUSIKAL PÅ DRAMATEN Gurgel, Fnök och Viola leker precis som vanligt - men plötsligt dyker en supersvag kanin upp... På torsdag är det urpremiär för en familjemusikal på Dramatens scen Lejonkulan. Bakom den står författaren Stina Wirsén, tonsättaren Sarah Riedel och regissören Anna Vnuk. De är gäster i dagens program. HAN SJUNGER YEMENITISKA KVINNOSÅNGER OM MOTSTÅND Det finns en yemenitiskjudisk tradition av sånger som går i arv mellan mödrar och döttrar sedan århundrande, och sedan några år har de nått ut i världen genom en man; israeliske sångaren Igal Gulaza Mizrahi och gruppen Gulaza, men inte utan kritik. Reportage av Viveca Bladh. ESSÄ: ORDENS FRIHET  SYLVIA PLATHS SISTA BREV I dag för 57 år sedan tog den amerikanska poeten Sylvia Plath, endast 30 år gammal, sitt liv i London. Vad är det i hennes tragiska liv som lockat så många genom åren? Linda Skugge läser Plaths brev och reflekterar över hennes paradoxala krav på full kontroll och total frihet. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Det blev hela fyra Oscarsstatyetter för regissör Bong Joon-Hos "Parasit" som också blev historisk att som första icke engelskspråkiga film vinna kategorin Bästa film - eftersnack i P1 Kultur!

Vann rätt film? Vad överraskade mest? Vd var mest väntat? Programledare Roger Wilson har bjudit in filmjournalisterna Karin Svensson och Joakim Silverdal för att summera och analysera årets gala. NY TV-SÄSONGER AV "MIN FANTASTISKA VÄNINNA" OCH STAR TREK 2018 kom den första säsongen av TV-serien "Min fantastiska väninna" som bygger på del 1 i Elena Ferrantes s k "Neapelkvartett". Nu är det dags för andra säsongen och den bygger följaktligen på andra boken "Hennes nya namn". Verkar det lovande? P1 Kulturs Nina Asarnoj har sett de två första avsnittet och medverkar i dagens program. Dessutom samtalar Roger Wilson med Joakim Silverdal om nya Star Trek: Picard! OBS-ESSÄ: TONÅREN KÄNNS IGEN FRÅN DJURRIKET Att bli vuxen är inte lätt. Det handlar i de flesta fall om att testa gränser, att pendla mellan ansvar och frihet och utforska världen i grupp. Och det är ett beteende som verkar gälla alla - människor som djur, konstaterar kulturjournalisten Malin Krutmeijer i dagens OBS. PROGRAMLEDARE: Roger Wilson PRODUCENT: Maria Götselius

Vittnesmål om rasistiska påhopp i samband med det nya coronaviruset har i veckan delats under hashtaggen #jenesuispasunvirus. Felicia Frithiof ser ett nytt ord för ett fenomen lika återkommande som säsongsinfluensan.

Det är ett fult ord, virusrasism. Jag menar, det låter trubbigt och hopklämt på det där sättet som bara ord skapade för rubriksättning gör. Men det är ett effektivt ord. Även om det dök upp i nyhetstexter först den här veckan är fenomenet det betecknar gammalt som digerdöden. Den gången var det judar som gjordes till syndabockar och smittbärare. Varje pandemi har någon syndabock, och det är alltid någon annan. Någon som är ohygienisk, har konstiga matvanor eller en annan sexuell läggning. Ett virus är ju ett osynligt hot. Det är också därför särskilt tacksamt och ekonomiskt att göra skräckfilm och thrillers av. Det räcker med en svettig hand som räcker över något. Fingrar på en pekskärm. En ledstång på bussen. Men det är som om vi i verkliga livet måste ge hotet fysisk form. Den otrevliga och lite genanta sjukdomen syfilis kallades av engelsmännen för "Franska sjukan", medan fransmännen kallade den italiensk, italienare kallade den fransk och så där höll det på ett tag. Den globala influensapandemin 1918 fick av dunkla skäl namnet "Spanska sjukan", och fyra årtionden senare kom influensavågen som på svenska kort och gott kallades "Asiaten". Nu är vi alltså framme vid det nya coronaviruset, eller det kinesiska coronaviruset, eller som den nordfranska tidningen Le Courrier picard uttryckte det förra veckan: "den gula faran". Nya virus och samma gamla rasistiska tankefigurer, obotligt muterade för att passa sammanhanget. Så blir rädslan för civilisationskrig till skräck för en sjukdomsinvasion. Under hashtaggen #jenesuispasunvirus, jag är inte ett virus, som började användas av fransmän med östasiatisk bakgrund samlas nu vittnesmål från Australien till Kanada och Sverige, om att utsättas för avståndstagande, kränkningar och okvädningar som ofta inbegriper orden "smuts", "kines", "coronavirus" och "åk hem". I ett klipp från metron i Paris syns först en ung svarthårig kvinna med resväska på det fullsatta tåget. Mobilkameran panorerar sedan till dem som sitter mittemot henne: två vita personer som båda dragit upp sin tröjkrage för att täcka munnen och näsan. Jag kommer att tänka på det förra pandemilarmet. Ja, om vi för stunden liksom övriga västvärlden räknar bort ebolautbrottet och zikaviruset. När rädslan för H1N1, eller svininfluensan, spreds under våren 2009 bodde jag i Paris och ett effektivt sätt att alltid få plats på den trånga metron var vid det tillfället att hosta och snörvla. Där och då fanns ingen tydlig bild av den hotfulle andre. Sjukdomen hade först upptäckts i USA, vilket här i väst ingav känslan av att hotet saknade färg. I efterhand har jag förstått att mexikaner blev en tydlig grupp syndabockar på andra sidan Atlanten. Ett vaccin mot virusrasism tycks långt borta. Även om det inte dröjde många år efter AIDS-epidemin innan Fredrik Lindström i P3:s "Hassan" kunde busringa och skoja om rädslan för att "10 000 tyska bögar" skulle komma hit om vi gick med i EU. Det tröstar mig ibland. Felicia Frithiof felicia.frithiof@sverigesradio.se

Inför helgens Oscarsgala finns det ett bidrag med svensk anknytning: kortfilmen "Life Overtakes Me" om ett av de apatiska flyktingbarnen. Gunnar Bolin har sett filmen, som även fått hård kritik.

Det är Magasinet Filter som i en färsk artikel anklagar filmteamet för att visa fram en osann bild av hela situationen. Kulturredaktionens kritiker Björn Jansson kommer sedan att, tillsammans med programledaren Roger Wilson, titta fram mot Oscarsgalans övriga stora priser och spekulera över vinnare och förlorare. Inför galan återutsänder vi också Karin Svenssons intervju med regissör och skådespelare i en av de mest nominerade filmerna: Marriage Story. KLASSIKERN: BRIDGET JONES DAGBOK P1 Kulturs Nina Asarnoj har läst och sett om den här moderna klassikern. Vad säger den oss i dag? MÖT PERSONERNA BAKOM TVÅ ORIGINELLA BIOPREMIÄRER Vi får även träffa regissörerna till två ovanliga filmer som går upp på biograferna i dag. Svenska Alexandra-Therese Keining har gjort "The Average Color Of The Universe" och isländska Hlynur Pálmason står bakom den isländska "En vit, vit dag". Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Jonathan Johansson är tillbaka med det konceptuella albumet Scirocco där han tar upp terrordåden på Drottninggatan och den i Trollhättan. Det blir också en rapport från Folk och Kultur i Eskilstuna och en intervju om nya pjäsen "Prekariatet".

Ett album döpt efter "den kvävande hetta och onda ökenvind som kommer från Nordafrika och sveper upp över Europa, och färgar alpernas vita snö brun". I den experimenterar Jonathan Johansson med en ny hårdare ljudbild, återvänder till sina religiösa rötter och försöker svara på helt omöjliga frågor som var börjar och slutar djuret i människan. HÄLFTEN AV LANDETS MUSEER HAR SVÅRT ATT TA HAND OM SINA SAMLINGAR En ny rapport från organisationen Sveriges Museer visar att 50 procent av Sveriges museer anger att de har dåliga förutsättningar för att ta hand om befintliga samlingar men också för att kunna samla in föremål till framtidens samlingar. P1 Kultur är på plats på Folk och Kultur för att prata med Åsa Hallén från Värmlands museum och Maria Jansén som är överintendent på Statens historiska museer. PREKARIATET SOM TEATER Istället för fasta anställningar har en drös tillfälliga jobb erbjudits för många i samhället. För några kanske det är en dröm att kunna flyta runt och känna sig fria. Men vår gäst Felicia Ohly undrar om det inte bara är ett nytt glorifierat proletariat med otrygga och fattiga medborgare utan socialförsäkring och pension. Hon har skrivit föreställningen Prekariatet, baserad på dokumentära berättelser från dagens Malmö som har premiär på Malmö Stadsteater på lördag. 24-ÅRING BAKOM FLERA GRAMMISNOMINERINGAR Vi möter den 24-årige musikproducenten Straynane som tog en risk och satsade alla sina kort på musiken. Idag är han nominerad till årets producent och har producerat andra nominerade artister som Z.E, Einár och Dree Low. VIRUSRASISM Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ut ett ord som sätter fingret på samtiden. Den här veckan följer Felicia Frithiof upp förra veckans ord virus med den sortens rasism som följer med virusspridningar. NÄR VÄSTVÄRLDENS GLASHUS KRACKELERAR I veckans sista OBS essä skriver författaren och essäisten Dan Jönsson om en ambitiös dansk bok som försöker förklara hur västvärldens ekonomiska och politiska modell, som var en självklarhet efter kommunismens fall. Har börjat skaka i sina grundvalar, åtminstone enligt vissa. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

I dag öppnar Folk och Kultur, ett flera dagar långt kulturpolitiskt konvent i Eskilstuna. En stor fråga är förstås vad som händer när det finns allt mindre pengar till kulturen - var går smärtgränsen?

Kulturredaktionens reporter Märta Myrstener är på plats och rapporterar från årets upplaga av Folk och Kultur, ett evenemang som bland annat Länsteatrarna i Sverige och Länsmuseernas Samarbetsråd ligger bakom. I år handlar det mycket om kulturens frihet, men också om pengar. För många kulturinstitutioner haltar ekonomin och den så kallade kultursamverkansmodellen - där staten och regionerna gemensamt står för slantarna - får mycket kritik för att inte fungera. Hör liberalernas Christer Nylander och socialdemokraternas Lawen Redar diskutera den nu 9 år gamla reformen. MÖT KONSTNÄREN ÉRIC VAN HOVE Fenduq är namnet på den ateljé - och hantverkskollektiv - i Marrakech och som den belgiske konstnären Éric van Hove både bor och arbetar i tillsammans med tolv anställda hantverkare. Fenduq är också namnet på den utställning som precis öppnat på Vandalorum i Värnamo - en utställning som pågår i nio månader och där tanken är att en prototyp till en elektrisk moped ska ta form. Cecilia Blomberg har varit där och träffat Éric van Hove som tycker vår tid behöver nya utopier. VAD LYSSNAR BARNEN PÅ FÖR MUSIK? Aldrig förr har barn varit så omgivna av musik som de är genom populärkulturen. Men i år kommer det inte att delas ut någon Grammis till årets bästa barnmusikskiva på galan den 6 februari. Så hur står det till med musik för barnen och vad är egentligen barnmusik idag? Vår reporter Viveca Bladh träffade Knut, Manne och Vera på föräldrakooperativet Lyran i Göteborg och frågade vad de lyssnade på. DAGENS OBS OM PROPAGANDATURISM Att visa upp väl valda delar av ett land för inflytelserika skrivande och fotograferande människor är ett gammalt propagandatrick. En konst som både Sovjetunionen och Nazityskland excellerade i. Men även i dag lever och frodas propagandaturismen. Och frågan är om det alltid måste vara någonting dåligt. Litteraturforskaren och propagandaexperten Jimmy Vulovic reflketerar över saken i denna essä. PROGRAMLEDARE: Fredrik Wadström PRODUCENT: Maria Götselius

Hur låter den perfekta musiken? Går det att som musiker alltid förvänta sig ett perfekt resultat? Och vad gör det i så fall med en när bara det perfekta är gott nog?

I P1 Kulturs samtalsserie om musik har vi idag kommit fram till rubriken Musik och perfektion, med världsklarinettisten Martin Fröst och kompositören och producenten Christian Walz. FOLKETS HUS I FARA PÅ SMÅ ORTER I många små samhällen med stor Folkets Hus-byggnader blir det svårt att driva kulturverksamhet när stora pengar behöver läggas på drift och renovering. Det slås fast i en ny förstudie från riksorganisationen Folkets Hus och Parker i södra Norrland. Följ med till västerbottniska Norsjö som driver ett stort Folkets hus i en liten kommun. ESSÄ: "VÄRLDEN BEHÖVER BLI MER LOKAL" Somewheres and anywheres, någonstansare och varsomhelstare så delar den brittiske skribenten David Goodhart in människor i sin modell: de som är starkt knutna till en geografisk plats och de som flyter runt i ett rörligt globaliserat universum. I dagens essä från OBS skriver författaren Eva-Lotta Hultén om att kopplingen mellan lokal förankring och konservatism riskerar att leda fel och menar att vi alla borde bli mer lokala. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi diskuterar helgens premiär av "La Bohème" i Göteborg, där handlingen flyttats från 1830-talets Paris till 1970-talets. Liknande förändringar har nyss gjorts med "La Traviata" och "Candide".

Men hur fungerar den här förflyttningen i tid och rum? Vad vinner man och vad förlorar man? I studion finns Expressens operakritiker Gunilla Brodrej och Kulturredaktionens motsvarighet Per Feltzin för att diskutera saken. LOVISA RINGBORGS DRÖMMAR Just nu kan man se av de mest intressanta nya svenska konstnärerna på ett galleri i Stockholm, där Lovisa Ringborg iscensatt olika skulpturer liksom direkt ut ur hennes drömmar - bland annat händer utan ägare. P1 Kulturs Katarina Wikars besökte utställningen och hennes ateljé för att höra mer om hur man gör för att förvandla det omedvetna till konst. UNDER TSUNAMINS YTA I dramaserien "Tsunami", som i kväll har premiär på SVT, får vi följa ett antal personers öden i Sverige samtidigt som jättevågen på andra sidan jordklotet. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat regissörer, manusförfattare och skådespelare och frågar om hur en roll kan påverka verkligheten - och tvärtom. OBS OM ATT KÄNNA SIG HEMMA BORTA Den brittiske författaren David Goodhart har myntat begrepp som på svenska skulle bli ungefär "Någonstansare" och "Varsomhelstare". Enkelt uttryckt: Folk som är knutna till en viss plats eller globalister som känner sig hemma varsomhelst i världen. Skribenten Maria Eriksson inleder i dag en miniserie kring de här två typerna av personligheter. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Varje vecka låter vi en av kulturredaktionens medarbetare välja ett ord i tiden - ett ord som kanske säger något extra om hur vi har det just nu. Och denna vecka så har Gunnar Bolin valt det kanske självklara: Virus.

Ett virus sprids över världen och vi matas med de lugnande orden: Det finns ingen anledning till oro.  Men varje dag kan vi också läsa klickbetesrubriker av typen: Så skyddar du dig. Forskarskräcken- ny supersmitta. Corona heter det nya viruset. Vi säger inte kronviruset, trots att det är själva formen på viruspartikeln eller virionet som har form av en krona. Jag sov mig igenom såväl kemi som naturvetenskapslektionerna på gymnasiet men jag har nu läst mig till att virionet med lite god vilja kan liknas vid en krona. Eller som det står: Det har en kant av stora svällande utskott på ytan som skapar bilden av en kungakrona eller solstrålar. Är det nån mer än jag som får skräckfilmsvibbar?  När Steven Soderbergh gjorde sin film "Contagion" om en världsomspännande pandemi som slog ut hela samhällen minns jag inte om det var något coronavirus det handlade om. Men jag minns den skickligt iscensatta skräcken när alla samhällsmedborgare plötsligt var sig själva närmast och när solidariteten åts upp allt snabbare i takt med att dödssiffrorna steg. Jag läser vidare om coronaviruset och stöter på en mening jag inte förstår: Den senaste gemensamma genetiska anfadern för alla coronavirus, har daterats till cirka 8000 f.Kr. Jo, jag förstår väl den rent språkliga innebörden, men vad innebär det? Och till vilket arkiv går man för att lyckas att forska fram coronavirusets genetiska anfader? Jag läser mer kommer in på en länk om spanska sjukan, där det står att spanska sjukan förmodligen var den värsta pandemien sedan digerdöden och att man lyckades isolera dess gener i mitten av nittiotalet. I artikeln i Läkartidningen står sedan lakoniskt:  När man senare också fick tillgång till fixerat lungmaterial från en kvinna som dog i spanskan och begravdes i permafrosten i norra Alaska underlättades arbetet väsentligt. Där ser man. Och hur hamnade denna kvinna i permafrosten likt en annan Ötzi? Inget svar. Den eventuella kronan på spanska sjukans viruspartikel hittar jag inte. Jag hittar däremot en hel del information som förklarar hur oerhört små risker det är att det dyker upp nya världsomspännande pandemier, och att genom att isolera generna från tidigare epidemier så kan vi övervaka viruset och tidigt stoppa en pandemi. Är detta en krona inte bara till sitt egennamn - inte coronan i virussjukdomarnas historia. Det dröjer innan vi vet hur allvarligt det blir.  Jag vet i alla fall att än så länge är det lite tidigt att sia om begreppet corona kommer sälla sig till SARS Fågelinfluensan eller Hong Kong. Eller om vi för all evighet främst kommer att associera corona med ett blaskigt öl. Gunnar Bolin gunnar.bolin@sverigesradio.se

Den franske författaren Michel Houellebecq är tillbaka i ännu en mockumentär om konstnärslivets villkor, sexuella hågkomster och kroppar. Dessutom möter vi Amanda Kernell som har gjort skilsmässofilmen "Charter".

VI MINNS JÖRN DONNER Den finländske författaren och före detta VDn för Svenska Filminstitutet har gått bort, 86 år gammal. Gunnar Bolin och Roger Wilson minns honom och hans betydelse för svensk film. Hur hade han till exempel hanterat den pågående svenska filmkrisen? SUMMERING AV GÖTEBORGS FILMFESTIVAL Mina Benaissa och Roger Wilson rapporterar från festivalen där de har träffat Amanda Kernell som är tillbaka med en ny långfilm efter segertåget med "Sameblod". Den nya handlar om en mamma som i samband med en infekterad skilsmässa, kidnappar sina egna barn. Och så är Jens Jonsson aktuell med andra världskrigsdramat "The Spy" om den norska filmstjärnan Sonja Wigert som värvades av den svenska underrättelsetjänsten som spion. Dessutom fördjupar sig Roger Wilson i festivalens Brasilientema. DEN FRANSKA MOCKUMENTÄREN THALASSO Gérard Depardieu och Michel Houellebecq möts på Marcel Prousts favorit-spa i Frankrike för en humoristisk samtidsanalys och sexuellt skryt.  Mockumentären "Thalasso" är en uppföljare till filmen "Kidnappningen av Michel Houellebecq" av Guillaume Nicloux som kom 2014. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Svenska låtskrivar-duon Salem al Fakir och Vincent Pontare har skrivit låtar till Avicii, Madonna och Swedish House Mafia. Men nu kommer deras första egna skiva som duon Vargas & Lagola.

Från hitmakare med sammanlagt 8 miljarder lyssningar till kryptisk debuterande duo. Pontare och Al Fakir är gäster i dagens P1 Kultur. VAD HANDLAR ÅRETS SVENSK-DEBATTEN OM? För en vecka sedan utsågs satitikern och opinionsbildaren Jens Ganman till Årets svensk av tidningen Fokus. Sedan dess har debatten på kultursidor och i sociala medier varit intensiv. Men vad säger den senaste veckans debatt om den tid vi lever i? Samtal med Johan Hakelius, politisk chefredaktör Fokus, och Johannes Klenell, kulturredaktör Arbetet. FULL POTT FÖR EPISKT KRIGSDRAMA Vår filmkritiker hyllar det episka andra världskriget-dramat A Hidden Life av Terrence Mallik högsta betyg! HODELL OCH HELLSING AVIGHETEN MITT I DEN SVENSKA VANLIGHETEN Vad har den egensinnige poeten, konstnären och dramatikern Åke Hodell gemensamt med Lennart Hellsing? Mer än vad man kanske först kan tro. Båda föddes 1919 och Magnus Haglund, som bland annat skrivit en bok om Hodell, ser i dagens essä hur deras konstnärskap kom att präglas av både andra världskriget och folkhemmets rationalism. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Författaren och kulturjournalisten Ola Larsmo kommer till studion - för att tillsammans med programledaren Gunnar Bolin diskutera Klemperers epokgörande vittnesmål från Tyskland mellan 1933 och 1945 .

DE HÄR BÖCKERNA KAN FÅ SVERIGES RADIOS LYRIKPRIS Vi presenterar de diktsamlingar som nominerats till årets upplaga av priset. Jurymedlemmen Per Engström presenterar böckerna och deras författare. GÖTEBORGS FILMFESTIVAL FORTSÄTTER Våra utsända träffar två brittiska regissörer bakom en högst okonventionell romantisk komedi respektive Feel Good-film. DAGENS OBS-ESSÄ Författaren Helena Granström har läst en ny biografi om syskonen Weil. Den ene matematiker, den andra metafysiker. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Korstygn, landskap och sanningssägande väggbonader - broderiet som uttrycksform tycks ha upplevt något av en renässans under senare år.

Även om intresset för hantverket hela tiden funnits i breda lager, hittar det nu nya arenor från populära instagramkonton till Venedigbiennalen. Reportage om broderiets roll idag, tvärs över generationsgränserna. RECENSION: RÖSTER OCH RÖRELSE I helgen hade Cullbergs dansverk The Listeners premiär i Umeå. Vår kritiker var där och blev väldigt förtjust i koregrafen Alma Söderbergs verk där röster och rörelser tvinnas samman. ESSÄ: VEM ÄR ANSVARIG FÖR ENSAMHETEN? Tidigare i januari begravdes den man som hittades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm i november 2019 där han tros ha legat död i tre år, efterfrågad av ingen. Det är svårt att tänka sig en tydligare bild av ensamheten. I dagens essä reflekterar kulturskribenten Kristina Lindquist över om vem som har ansvar för den svenska ensamheten. Kan ensamheten vara politisk? Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Hör Odell i intervju om nya "Undersökningen", men också om världspremiären av "Spring, Uje, Spring" och dokumentärer i tävlingssektionerna. Roger Wilson och Mina Benaissa är på plats!

FÖRINTELSENS MINNESDAG I dag är det 75 år sedan koncentrationslägret Auschwitz Birkenau befriades. Och varje år 27 januari högtidlighålls minnet av förintelsens offer - en av dem var den nederländska, judiska flickan Anne Frank. Hon förde dagbok två år, då hon var gömd med sin familj. De upptäcktes 1944, fördes till koncentrationsläger och Anne Frank dog i Bergen-Belsen 1945. Nu ges dagboken ut som grafisk roman av Ari Folman och Jenny Teleman har läst. ATT SÄTTA ORD PÅ DET EUROPEISKA TOMRUMMET Med avstamp i reseskildringar före och efter den stora utrotningen i Europa, reflekterar författaren Elisabeth Åsbrink i dagens OBS-essä över vikten av att sätta ord på tomrummet och minnas. Både för offren skull och för vår egen. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Nasjonalmuseet i Oslo har efter 50 års osäkerhet nu fått fastslaget att deras Vincent van Gogh porträtt är äkta. Cecilia Blomberg funderar över pengar, äkta och genuina värden.

Det är lätt att föreställa sig lättnaden. Det är klart att ett äkta Vincent van Gogh porträtt i samlingarna är en trofé när Nasjonalmuseet i Oslo slår upp dörrarna igen i höst. Det kommer säkert få en fin placering, även om det är en lite udda Van Goghmålning. Den kommer fortfarande vara udda, men äkta och med en bra historia som gör den ännu intressantare. Redan popkonstens konung Andy Warhol saboterade äkthetskraven med sina silkscreenade bilder från massmedia, tillverkade på löpande band i hans Factory. Och när postmodernismen gjorde sitt intåg var frågan om det äkta viktig att underminera. Inte minst genom att tekniker som fotografi och video tog mer plats. Det är ju faktiskt så att ett äkta fotografi av Cindy Sherman egentligen inte är ett bättre verk än en piratkopierad kvalitetskopia. Men konstmarknadens aktörer trädde in och styrde upp det hela och skapade begränsade, numrerade upplagor och krav på proveniens. Men detaljerna, den kladdiga signaturen avslöjade förfalskningen som ändå i sig var värd en trettio, fyrtiotusen. Men med måleri och skulptur är det lite grann en annan fråga. För många av oss vill ju ändå fortfarande så här i post postmodernismens tidevarv - tro att det finns en skillnad mellan ett äkta mästerverk och en kopia eller förfalskning. Konstverket som en talisman som bär större krafter inom sig och som bara kan laddas om det är rätt person som lagt sin hand på verket. I TV-programmet Antikrundan kan just frågan om det äkta höja temperaturen rejält, som i avsnittet förra torsdagen då en man släpat dit en målning, ett porträtt, signerat Ernst Josephson, ett av svensk konsthistorias stora namn. Spänningen gick att ta på. Målningen hade räddats ur ett källarförråd. Hängt på en hedersplats i många år. Men detaljerna, den kladdiga signaturen avslöjade förfalskningen som ändå i sig var värd en trettio, fyrtiotusen eftersom det var en så känd förfalskning. Det var Josephsons konstnärsvän Allan Österlind som sett en möjlighet att tjäna lite extra pengar och skapat ett gäng målningar under falskt namn. Men det är klart, hade den varit äkta hade värderingen landat på en dryg miljon. Ja så där kan man hålla på. En äkta Gustaf Klimt värderad till sisådär en miljard hittades precis i en vägg i ett italienskt galleri. Det är de äkta Billgrens som tagit plats i TV:s nya realityserie - parodiskt i sig eftersom Ernst Billgren under senare gått in i alteregot Wilhelm von Kröckert. Men nu är det äkta Ernst som tar plats. Striderna kring Salvator Mundi och om det verkligen är Leonardo da Vincis målning pågick i evigheter. Efter att den toppade auktionsrekorden försvann den bara och det finns fortfarande de som tvivlar. Men det gäller att hålla tron uppe. För den idag något urspårade konstmarknaden behöver de äkta målningarna i olika former av penningtransaktioner. Personligen vill jag helst hoppas att det genuint äkta får en renässans. Att det kommer att stå för genuina värden. Och att det inte behöver vara förknippat med pengar. Naivt? Säkert. Men ett äkta hopp är det i alla fall. Cecilia Blomberg cecilia.blomberg@sr.se

I dag går den sjunde filmatiseringen av Louisa May Alcotts roman "Unga kvinnor" från 1868 upp på svenska biografer. P1 Kulturs Anna Tullberg och Nina Asarnoj diskuterar varför boken aldrig tar slut.

GÖTEBORGS FILMFESTIVAL BÖRJAR Vi får även rapporter och intervjuer från filmfestivalen i Göteborg, som börjar i dag. Vår reporter Mina Benaissa har samlat regissörer och andra inblandade vid sin mikrofon. Dessutom väljer hon och programledaren Roger Wilson vad de mest ser fram mot i festivalprogrammet. KLASSIKERN: MAFFIABRÖDER Filmkritikern Mårten Blomkvist har sett om en av sina verkliga favoriter - Martin Scorseses klassiska maffiafilm, där ingenting riktigt följer genrens konventioner. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Ludvig van Beethoven firar i december sin 250:e födelsedag något som kommer att uppmärksammas på många konserthus under året. Men vad är det egentligen som gör Beethoven till Beethoven?

P1 Kultur försöker plocka ner den ikoniska kompositören tillsammans med pianisten Hans Pålsson och Johan Korssell, programledare för Musikrevyn i P2. LYNCH SLÄPPER APFILM PÅ NETFLIX Häromdagen släppte plötsligt regissören David Lynch helt oannonserat filmen "What Did Jack Do?" på Netflix. I filmen spelar han själv en polis som förhör den mordmisstänkte apan Jack Cruz. Jenny Teleman har sett. KOLLEGOR OCH FANS MINNS MARIE FREDRIKSSON På lördag sänder SVT en stjärnspäckad minneskonsert för Marie Fredriksson som gick bort i december - med bland annat Per Gessle, Eva Dahlgren och Petra Marklund. P1 Kultur var på plats när konserten spelades in. HÖG TID FÖR HALLUCINOGENER Psykedeliska droger förknippas starkt med hippierörelsen och 6070-talen. Men nu är hallucinogenerna tillbaka. Följ med författaren och biologen Fredrik Sjöberg på en tripp till den samtida forskningsvärlden där LSD och andra liknande substanser ses som ett kraftfullt vapen mot allt från depression till dödsångest. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

När filmatiseringen av H.P. Lovecrafts novell "Color out of Space" nu går upp på svenska biografer, passar vi på att analysera hans författarskap som helhet. Vem var han? Vad skrev han - och varför?

Det är Per Israelson, litteraturvetare vid Stockholms universitet, som presenterar H.P. Lovecraft för oss. Kulturredaktionens Katarina Wikars har också sammanställt en kort introduktion kring den här allt mer inflytelserika författaren. SVERIGES JUST NU MEST FOLKKÄRE KONSTNÄR? P1 Kulturs reporter Mina Benaissa träffar Lars Lerin i samband med hans nya utställning i Stenungsund, som enligt tidningsrubrikerna orsakade "kökaos". NYA HETA UTSTÄLLNINGAR I STOCKHOLM Vår konstkritiker Cecilia Blomberg har sett några intressanta och lovande konstnärer på de vernissager som precis har varit på gallerierna. NÄR KVINNORNA SKREVS UT UR KULTURHISTORIEN Författaren Gabriella Håkansson går i dagens OBS-essä tillbaka till 1700-talets intellektuella herrklubb med bland andra Samuel Johnson och Adam Smith - och menar att det var just där och då som vår historia tog en annan vändning.

Filmerna And then we danced och Aniara blev Guldbaggegalans stora vinnare igår kväll med sina fyra priser var. Var det rättvist? Och vad säger priserna om svensk film?

FÖRE OCH EFTER "AND THEN WE DANCED" Succéfilmen And then we danced utspelar sig i ett konservativt Georgien där homosexualitet ses som kontroversiellt. Filmen har inte bara varit en framgång för svensk film, utan markerar också ett före och ett efter i den georgiska offentligheten. Reportage av Fredrik Wadström från Tiblisi. ESSÄ: I SKOLAN ÄR DET FRÅGAN SOM ÄR SVARET Ska de tidiga skolåren ägnas åt inlärning av fakta eller analys och kritiskt tänkande? Det här är en återkommande debatt som enligt författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén bygger på en falsk motsättning. I dagens OBS essä reflekterar hon över den kunskapspyramid som den klassiska undervisningen bygger på. Programledare: Saman Bakhtiari  Producent: Eskil Krogh Larsson

Vad gjorde Federico Fellini till en av världens mest omtyckta och hyllade filmregissörer? På dagen 100 år sedan han föddes borrar vi i ett konstnärskap som både var folkligt och nyskapande.

Federico Fellini är den filmregissör som fått flest Oscarsstatyetter - fem stycken om hederstatyetten räknas in. Han gjorde över 20 långfilmer, en rad episodfilmer och är ett av de viktigaste namnen i efterkrigstidens filmhistoria och han rör sig i en värld som drar åt det burleska och folkliga. Håller det fortfarande? Hur är det med hans kvinnobild? Och vilken av titlarna är bäst och varför? La Strada, Det ljuva livet, Amarcord, 8 1/2 eller kanske Cabirias nätter? Film och teaterregissören Suzanne Osten och konstvetaren Linda Fagerström kommer till P1 Kultur för att prata om Federico Fellini. Dessutom ger frilansjournalisten Peter Loewe en stämningsbild från Rom på själva 100-årsdagen. Vi har också hittat Fellinis egen röst i radioarkivet. ESSÄ OM FÖRFATTAREN HANNA KRALL Den polska författaren Hanna Krall är född 1935 och har skrivit många uppmärksammade litterära reportagesamlingar som "Att dansa på främmande bröllop" och "Där ingen flod längre finns". Hon gör en sorts minnesarkeologiska utgrävningar i Förintelsens följder, om andra världskrigets konsekvenser och om det kommunistiska Polens lögner och vardagar. Katarina Wikars har tittat närmare på hennes arbetsmetoder och också läst hennes roman "Den inneboende" från 1982 som nyligen kom på svenska. MATTIAS ANDERSSON UNDERSÖKER DEN FRIA VILJAN Dramatens nye teaterchef hade premiär på sin nya uppsättning "Determinism" i helgen. Det handlar om två unga människor som bryter sig in i en villa. Därefter kommer frågorna om fria val, sociala positioner och vad som händer i olika åldrar. De kanske rent av inte haft ett fritt val? Jenny Teleman som såg premiären recenserar. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Cecilia Blomberg

Kan det vara så att hela 2020-talet tillhör Tanten? Katarina Wikars lyfter fram de äldre kvinnorna men ser också en ny generations tant hänga i hotellbaren om eftermiddagarna.

Det första jag gör denna januari är att hitta Fatima Bremmers De sista tanterna i en hylla. Den skrevs i början av 10-talet men återutgavs nyligen som en hyllning till just de sista tanterna, de med låg pension, de som aldrig satt sig själva i centrum, som vikt, syltat, städat, uppfostrat barn, tagit hand om andra. De som föddes för tidigt för att hinna med någon som helst ungdomskultur. Tantupproren för några decennier sen brukade handla om att slippa kallas för tant. Men kan det nu inte vara dags att reclaima tanten? För nu ska jag hålla ett anförande varför jag väntar på att bli tant. Coolt förvänta mig att yngre människor per automatik ska resa sig från säten där vi gamla ska sitta och om de inte gör det ska jag med ålderns rätt vänligt be dem att resa sig eller hytta med paraplyet. Redan i trettioårsåldern började jag använda ordet tant om mina jämnåriga väninnor när jag som småbarnsmamma fick besök av dem: Nu kommer tanterna, sa jag till sonen. Och ibland när väninnorna hade hängt för mycket på krogen sa jag: Nu kommer sprittanterna. Jag hade haft egna tanter i min barndom, en baptisttant Berta i Uppsala, och en rekorderlig granntant Viola på landet som 1967 stod på trappen och skrek till sin man: kom ihåg att det är högertrafik. Att ha några egna tanter kan vara bra för barn, tänkte jag, det bäddar liksom in dem i generationsgemenskap. Ett samhälle som inte högaktar och tar hand om sina gamla är i förfall. Och jag blir rasande att läsa att falska poliser och mäklare rånar 95-åriga tanter. Ska en tant behöva ha en egen schäferhund? De sista tanterna i boken Den sista tanten är födda sent 1920-tal. Deras värld kan måhända ha ett nostalgiskt skimmer av blommigt porslin runt sig men många äldre kvinnor har väldigt lite pengar att röra sig med och knappt några besparingar. När jag såg min numera döda mammas pensionsbesked trodde jag inte det var sant men hon hade kunnat vinna ett miljöpris för hon hade aldrig satt sig i ett flygplan, sparade alla matrester till vad hon kallade djuren, återanvände var enda påse och avbeställde läkarbesöken på gamla dagar med orden man kan inte vara här jämt. Dessutom vägrade hon teve-tittande: Det finns inget som får kvällarna att gå så långsamt som teve, sa hon. Vad skulle då en uppgraderad tant kunna göra och inte göra framöver? Slippa strida för sitt värde. Tala folk till rätta. Brodera fulbonader på ostrukna linnehanddukar. Strö salt i såren. Träna kampsport. Hänga i hotellbarer klockan tre på eftermiddagarna. Strunta i att färga håret. Ha hatt inomhus. Förvänta sig ett tack då och då. Äntligen få vara ifred och slippa ha dåligt samvete. Ha bakpulver i håret och bikarbonat i glaset. Åldras parallellt med Nick Cave. Nu kommer de nya tanterna. Never complain, never explain. Och jag minns helt plötsligt vad en gammal pojkvän svarade när jag tjugoårsåldern sa att vi ska i alla fall åldras ihop. Men du har ju redan börjat, sa han. Ja, du, gissa om jag har! Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

När den nedsablade filmen "Cats"nu har svensk biopremiär, minns vi fler musikalmissar på bio. Kulturjournalisten och kuriosakännaren Sven Hugo Persson bollar exempel med programledaren Roger Wilson.

HUR SKA SVENSK FILM NÅ PUBLIKEN? Vi följer också upp diskussionen om de dåliga publiksiffrorna för svensk film med ett samtal med två av de direkt inblandade. Patrick Ryborn är producent och har stått bakom några av de största publiksuccéerna under senare år: Sune-filmerna och musikalen "En del av mitt hjärta". Eva Esseen är VD för filmbolaget TriArt, som vänder sig mer mot den så kallade Art House-filmen. KLASSIKERN: LA DOLCE VITA På måndag skulle filmikonen Federico Fellini ha fyllt 100. Därför handlar veckans Klassiker, gjord av Fredrik Wadström, om Fellinis kanske allra mest klassiska film: "La Dolce Vita". Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Artisten Alice Boman har haft stort genomslag över världen miljoner strömningar, världsturnéer och hennes musik har hörts i stora tv-serier som Transparent och Suits. Men först nu kommer hennes debutalbum, Dream on. Alice Boman är gäst i P1 Kultur.

SÅ PÅVERKAR STREAMINGFUSKET MUSIKBRANSCHEN  Manipulerad statistik, köpta lyssningar, fejkade artister och kapade Spotify-konton streamingfusket har de senaste veckorna uppmärksammats. Hur går det till och vad får det för följder att strömningsstatistiken ifrågasätts? JOURNALISTER OCH KULTURARBETARE I PROTEST I Iran har regimens försök att mörklägga nedskjutningen av ett passagerarplan blivit som bensin i de folkliga protesterna. Nu protesterar även journalister, filmregissörer och skådespelare mot regimens lögner. Hur påverkar det situationen i landet? Samtal med mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. BILDEN AV SKANDINAVIEN PRÄGLADES I MALMÖ  Tv-serien Bron lyckades på en och samma gång både sätta Malmö på världskartan och omstöpa stan till en sorts typiskt skandinavisk fantasistad. Men stadsskildringen har också blivit stilbildande för hela deckargenren som ibland kallas "nordic noir". Reportage från Malmö. ESSÄ: DRÖMMEN OM ETT JÄMLIKT FÖRHÅLLANDE MED DJUREN  Kan vi vända upp och ner på hierarkin gud människa djur? Och kan vi i så fall lära oss att leva som en ko? I den fjärde och sista delen i essä serien om djuren och människorna reflekterar författaren Lars Hermansson över vår relation till lantbruksdjuren. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

I Frankrike har en ny bok blottat omfattande övergrepp på minderåriga och fått det mest ansedda förlaget att dra in alla böcker av den utpekade författaren. Vi har läst boken och följt debatten.

Det är P1 Kulturs kritiker Cecilia Blomberg som har läst Vanessa Springoras bok Le Consentement (Samtycke), där hon berättar om relationen med författarkollegan Gabriel Matzneff när Springora var 14 år och han drygt 50. Den väver också in viktiga uppgifter om den liberala synen på pedofili som omfattades av tongivande intellektuella i Frankrikes 68-vänster. DE NOMINERADE TILL ROMANPRISET Vilka böcker är valda? Kulturredaktionens Marie Lundström och Jenny Teleman kommer till studion och berättar om de böcker som valts ut för årets upplaga av Sveriges Radios Romanpris. HIPHOP I BOK OCH PÅ TV Etnologen Andrea Dankic från Stockholms universitet kommer och talar om sin avhandling "Att göra hiphop". Hon har även sett SVT:s dokumentärserie "Älskade Husby" om hur hiphopen formade den förorten. NY ROMAN AV HELENA GRANSTRÖM Författaren och essäisten Helena Granströms nya bok recenseras av kritikern Lars Hermansson. Och dagens OBS-essä är den andra i veckans serie på temat "Djur och människor" och är gjord av idéhistorikern Patricia Lorenzoni. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

I Jemen har gatukonsten fått en särskild plats. De målar på Jemens husväggar väggar i hopp om att deras målningar ska bidra till ett slut på kriget. De tar sig an ämnen som den saudiledda koalitionens bomber, houthimilisernas minor och de tusentals som försvunnit i jemenitiska fängelser.

Frilansjournalisten Lina Malers har träffat målaren Dheyazen al-Alawi som under flera år skildrat livet genom graffiti. PORTRÄTT AV KONSTNÄREN ULLA WIGGEN: TILLBAKA TILL KONSTEN På 1960-talet gjorde målaren Ulla Wiggen elektroniska komponenter till ett motiv i konsten, med sina på en gång sakliga och hemlighetsfulla bilder från insidan av de där apparaterna som redan då var en del av vår vardag. De målningarna gav Ulla Wiggen, redan som ung, en plats i konsthistorien. Ändå har det skrivits ganska lite om hennes konst, och efter 70-talet var hon länge frånvarande från konstscenen. Men hennes senaste verk har visats i så väl Sverige som Tyskland, Norge och USA. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har träffat Ulla Wiggen och fördjupat sig i hennes konstnärskap från 1960-talet fram till idag. Här ska du få kliva in i Ulla Wiggens värld: ESSÄ: MAKT PRÄGLAR VÅR RELATION TILL DJUREN Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Författaren Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Kan Amanda Kernells "Charter" eller Henrik Schyfferts "Spring, Uje, spring" locka den stora publiken till biograferna efter det dystra svenska publikåret 2019?

I dag har det varit stor vårupptakt på filmhuset i Stockholm, där säsongens nya svenska filmer presenterades. Kulturredaktionens filmexperter Roger Wilson och Björn Jansson kommer till studion för att berätta om vad biobesökarna har att vänta av den svenska filmvåren. Och är det nu det vänder? Kommer biobesökarna tillbaka efter ett år då publiksiffrorna  mycket tydligt visade att den hellre ser utländskt än svenskt? MALMÖ I ROMANERNA Vad är egentligen Malmö? Det finns många nya romaner som utspelar sig i staden, men vad är egentligen litteraturens Malmö för en plats? Och hur har skildringen av Malmö förändrats över tid? Reportage av Eskil Krogh Larsson OBS-ESSÄN: OM DJUR OCH MÄNNISKOR I dag inleds veckans serie i OBS och den handlar om djur och människor. Den känslomässiga insikten att vi är en art bland andra arter kan fortfarande vara svår att fullt ut ta in. Journalisten Anna Thulin reflekterar över hur vi speglar oss i andra djur. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Hög tid att uppfylla nyårslöftena. Eller kanske inte. Du blir bara mobbad. Jenny Teleman om gymmets rökrutefolk.

Ungefär en femtedel av alla gymkort köps i januari, som en följd av julskinkan såklart, och av vår svenska tradition att i kalla strumpbyxor och blöta lågskor, rusiga av mousserande vin och lyckliga i förvissningen att våren bara ligger tre månader bort nu lova något bra inför det nya året. Till exempel att börja träna på gym. Och man kan lätt tro att det här är något som skulle väcka glädje och uppmuntran från omgivningen, vänlig förståelse för nybörjarvilja och gott gry. Det gör det hos gymmen. De drar in en stor del av sina stålar i januari men kalkylerar för det enorma klassiska bortfallet i februari. Om alla som köpte kort i januari fortsatte i februari skulle vi inte få plats. Men i alla fall den här nya jättegruppen som inträder efter jul har en ganska rolig men mycket elak beteckning i vanetränarkretsar. Den kallas "Januaripacket". Eller "Nyårslöftarna". Och de hånas på olika forum och bloggar på allehanda vis. Nummer ett: De har alltför färgglada träningskläder. Och alltför nya. "Man kan fortfarande se fladdret från den bortryckta prislappen", som en taskmört på nätet uttryckte sig efter ett gympass i januari. Det är alltså viktigt att ha slitna träningskläder för att inte ses som pack, så du måste tvätta all din nya grejer minst tio gånger först i 90 grader. Nummer två: Rotera. Januaripacket kan tydligen inte det. Det betyder alltså att om du väljer en träningsstation och gör säg tio upprepningar på den och nån gymkatt glider fram och säger "Jag kör emellan, okej?", då kan det hända att du som nybörjare säger "Nej, jag är inte klar, jag ska köra två gånger till, kan du vänta lite, tack?" Alltså, det kalla förakt som sprider sig går att ta på. Man ska nämligen säga "Ja, kör emellan!" Nummer tre: Det kan hända att en medlem av januaripacket undrar om det går att, ähm, byta musik? Detta är en oerhört öm tå att trampa på. För självmedvetna, välbyggda högprestationstränare, hemma på gymmet som i sitt eget vardagsrum, i välslitna tröjor, smidigt roterande och med djupa kunskaper i marklyftsteknik och kostmaximering, självständiga, starka, åretruntare som de kallas, kan inte, får inte byta musik. De flesta gym ligger under en fast slinga hissmusik som går runt, runt på loop hela dagen lång. Bestämd av en företagsgrupp, omöjlig att stänga av. Det här får inte nämnas. Tala inte om det här. Det är en gemensam förnedring som man bär tyst på. Och det måste man veta. Jamen, jag säger ju det. Lova inte det här, ni blir bara skrattade åt. Försök inte ens, ge upp innan. Vi som tränar även i mars är bara för mycket att stå ut med. Jenny Teleman jenny.teleman@sverigesradio.se

P1 Kultur träffar filmregissören Taika Waititi som gör Hitler till en tioårings flamsiga låtsaskompis i Jojo Rabbit - och därmed delar kritikerkåren.

"Jag följer en fin tradition från Charlie Chaplins Diktatorn", säger filmregissören till "Jojo Rabbit" när frilansjournalisten Karin Svensson träffar honom på Londons filmfestival. Filmens unga skådespelare Roman Griffin Davis och Thomasine McKenzie berättar också hur det var att spela mot honom. "LES MISERABLES KOMMER FÅ DIG ATT TAPPA ANDAN" Kulturredaktionens recensent Joakim Silverdal berättar varför Frankrikes Oscarsbidrag "Les Miserables" fick honom att hålla ett krampaktigt tag i biofåtöljens armstöd. SVÅRIGHETERNA MED ATT GÖRA THE FAREWELL Roger Wilson intervjuar Lulu Wang som gjort filmen "The Farewell", kanske en av de både roligaste och charmigaste filmerna som någonsin gjorts om cancer. Filmen bygger på Wangs egna upplevelser kring det som hände när hon, som bor i USA, fick reda på att den älskade farmodern borta i Kina blev diagnostiserad med långt framskriden cancer. En diagnos som alla i familjen kände till - utom farmodern själv. SUGGESTION OCH SKRÄCK I APOCALYPSE NOW Det är fyrtio år sedan "Apocalypse Now" hade premiär. Materialet från den mytiska inspelningen tycks ha blivit också regissören Francis Ford Coppolas egen apokalyps. Kulturredaktionens Mattias Berg har för veckans Klassiker sett alla tre versionerna av den här filmen - och funderat över dess nästan oemotståndliga sug. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Det skulle bli en hyllning till en av världens bästa fotbollsspelare och ett emblem för staden tre månader efter invigningen kapades statyn vid fotknölarna efter att ha vandaliserats flera gånger. Men hur påverkas själva konstverket av vandaliseringen? Det blir bättre, säger vissa.

Reportage med Simon Bank, sportkrönikör på Aftonbladet; Linda Fagerström, konstkritiker och Peter Linde, konstnären bakom Zlatan-skulpturen. ÅRETS FÖRSTA VÅRTECKEN ÄR HÄR För 99 år sedan öppnade den första Vårsalongen på Liljevalchs konsthall nu är det dags för årets upplaga. Nästan 3000 skickade in ansökningar för att få vara med, 170 mer och kanske framförallt mindre kända konstnärer valdes ut av juryn. Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén har varit där. SPRÅKET AVGÖRANDE FÖR SVENSK KÖRKLANG Sveriges framskjutna position som körnation är omvittnad och många har ställt sig frågan hur ett förhållandevis litet land som Sverige kan vara världsledande. Ny forskning kanske kan ge åtminstone en del av förklaringen. En ny avhandling visar att svenskans vokaler gynnar körsången. Samtal med musikforskaren och dirigenten David Lundblad. FINSK FRAMGÅNGSVÅG I TV-SERIEVÄRLDEN Finland rider på en framgångsvåg vad gäller tv-serier tänkta för en global marknad. Och den klarast lysande stjärnan just nu är kriminaldramat Alla Synder, som nyss släppts i USA med titeln All The Sins, och som sålts till ytterligare ett trettiotal länder. Thella Johnson har sett den första säsongen och träffat en av skaparna. ESSÄ: VAD SKA VI GÖRA MED ALLA LIV VI INTE LEVER? I den tredje delen i OBS essä-serie om detaljen utgår idéhistorikern Michael Azar från Paul Austers romaner och undrar hur vi ska se på alla möjligheter som inte blir verklighet, alla liv som inte blir levda. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Konflikten i Mellanöstern har åter visat att kulturarv kan bli måltavlor. Vi diskuterar detta Mats Djurberg, generalsekreterare i svenska Unesco-rådet. Plus: de helt färska Guldbagge-nomineringarna.

Kulturredaktionens Björn Jansson kommenterar nomineringarna - och vår reporter Nina Asarnoj kommer direkt från presskonferensen med röster och reaktioner. Moderna museets vicechef, Ann-Sofi Noring, talar om den inflytelserika konceptkonstnären John Baldessari som gick bort häromdagen. Museet kommer att ha en stor utställning med hans verk i vår. Dessutom blir det ett reportage av Elina Perdal om närradion, ett medium som slog igenom stort på 70- och 80-talet men som nu för en tynande tillvaro. Dagens OBS-essä är gjord av konstvetaren Linda Fagerström och är den andra i veckans serie om "Detaljer". Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

En av Sveriges främsta koreografer inom modern dans ser tillbaka på trettio verksamma år. Men vilka rörelser minns Helena Franzén ur sitt dansande liv?

Under 30 år har Helena Franzén skapat över 80 verk för svenska dansscener och internationella. Hur går det till att koreografera dans och när blir rörelser en berättelse? Vår reporter Anna Tullberg följer med till dansstudion där allt tar form, för att ta reda på vilka minnen som egentligen är starkast hos en koreograf som ogärna ser bakåt och som tänker att det bästa fortfarande ligger framför henne. KONSTNÄREN CHRISTIAN BOLTANSKI GER FLER FRÅGOR ÄN SVAR Christian Boltanski är ett av samtidskonstens stora namn med en lång karriär bakom sig. Cecilia Blomberg har sett hans utställning i Paris och gått vilse bland frågor om tid, liv och slumpen. ESSÄ: DET ÄR I DET LILLA SOM DET STORA HÄNDER I de stora teorierna om samhället och människan är detaljen det som kan förklara och göra begreppen tydliga. Sociologen David Wästerfors hittar inspiration för forskare i konst och litteratur. För "Det Är I Det Lilla Som Det Stora Händer". Programledare: Lisa Wall  Producent: Eskil Krogh Larsson

På Bildmuseet i Umeå visar designers upp nya sätt att tillverka produkter.

Möbler av stenkol eller fruktskal. Designers tänker i nya banor med ovanliga material i utställningen "Design Matters" på Bildmuseet i Umeå. Allt kan börja med en burk skal från torkad honungsmelon, berättar designern Aleksi Vesaluoma. Honungsmelonsskal kan till exempel bli väggplattor, packningar, byggmaterial, lampskärmar eller bordsskivor. Det finns många möjligheter, säger designern Aleksi Vesaluoma. Inne på Bildmuseet i Umeå hänger det lampskärmar i olika färger från taket tillverkade av fruktskal. Designkollektivet Caracara samlar in olika sorters biologiskt avfall, som bryts ner och omvandlas till byggnadsmaterial. I utställningen "Design Matters" på Bildmuseet handlar inte allt om vad som är praktiskt eller ekonomiskt möjligt att genomföra. Den handlar snarare om att bland annat försöka att ändra våra tankebanor kring vilka material som skulle kunna användas som byggstenar i modern tillverkningsindustri. Mitt i rummet, alldeles bredvid fruktskalslampskärmarna, står möbler i vad som liknar svart marmor. Men det är det inte. Det här är stenkol från Wales, säger Jesper Eriksson. Lyssna på hela reportaget via ljudlänken ovan Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

"Det gör fortfarande ont att höra vissa bitar av den, fast det är 40 år sedan", säger en kvinna om första mötet med Allan Petterssons sjunde symfoni - ett av vår tids mest älskade stycken.

"Den sista kvarten är bland det mäktigaste, mest magnifika man kan tänka sig", säger en annan i den här dokumentären om vilka intryck som symfonin gjort på olika människor. Det handlar till exempel om Uno som fick vara med om ett oväntat promenadmål en majnatt på Skånegatan i Stockholm - Allan Petterssons gamla lägenhet! -, om hon som drabbades av symfonin första gången i telefon och om varför det blev tradition att använda sjuan när fritidshemmen på Södermalm i Stockholm firade Halloween. Möt också Gianmattia från Turin som drömmer om att få dirigera sjuan för en italiensk publik, och hör också vad en katt i Våxtorp tyckte om musiken. Själv sa Allan Pettersson så här om sjuan: "det är mitt eget liv, det välsignade, det förbannade". En P2 Dokumentär av Anton Karis.

Det är filmgalornas årstid och på söndag är det dags för Golden Globe som belönar förra årets bästa filmer och TV-serier. Vem tror vi vinner? Och vem borde vinna?

Det brukar heta att Golden Globe ger en föraning om Oscarsgalan. Men den stora skillnaden är att Golden Globe utses av utländska filmjournalister och kritiker verksamma i Hollywood. Dessutom omfattar Golden Globe även TV-dramer. På söndag är det galafest och frågan är vilka som kniper årets priser. Filmjournalisterna Karin Svensson och Björn Jansson kommer till P1 Kultur och spekulerar. DET BÄSTA OCH DET MEST OTÄNKBARA INOM FILM OCH TV 2020 Ett nytt år och nya filmer och TV-serier väntar på publiken. Vilka blir de stora branschfrågorna? Vilka filmer inger förväntningar? Och finns det skådespelare vi helst inte ser återkomma i nya filmer eller TV-produktioner? VAD SÄGER DOKUMENTÄREN "ANDERNAS DRÖMMAR" OM CHILE? Anderna som sträcker sig genom Chile är en nationell ikon som gör sig påmind var man än befinner sig i landet. Men bergskedjan är inte bara en storslagen naturupplevelse utan rymmer också spår av landets blodiga historia. Dokumentärfilmaren Patricio Guzmán har ägnat sitt liv åt att skildra Chiles historia och i sin nya film gör han det från bergets perspektiv. P1 Kultur får besök av filmvetaren Sanjin Pejkovi för att prata om Patricio Guzmán och hans betydelse. "ÅRSBOKEN" AV SVEN OLOV KARLSSON Förra gången skrev han noveller om bränderna i Västmanland. Nu är Sven Olov Karlsson aktuell igen med "Årsboken". Tolv noveller döpta efter de tolv årstiderna. Katarina Wikars har läst om ett polariserat Sverige fyllt av olika känslolägen. KLASSIKERN TAR OSS TILL 1930-TALETS BERLIN Klassikern handlar om romanen "Mefisto" som Klaus Mann skrev i landsflykt 1936. Eftersom berättelsen var så uttalat samtidskritisk blev den stoppad av nazisterna. Sen följde fler turer och det dröjde ända till 1980 innan romanen till slut gavs ut i Manns hemland Tyskland. Maria Edström tar oss tillbaka i tiden till ett teatersällskap i Berlin och berättar historien om romanen "Mefisto". Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

När IS intog områden i Irak förbjöd de kulturverksamhet. I Mosul, som intogs 2014 och befriades från IS 2017, återskapar nu invånarna kulturlivet.

I konst och musik skildrar konstnärer den mörka tiden och ett nytt kulturliv börjar växa fram. Frilansjournalisten Lina Malers har mött tre kulturarbetare som försöker bearbeta tiden som varit. DE REFUSERADE  ATT FÅ NOBBEN SOM FÖRFATTARE Att bli refuserad eller att bli publicerad. För de flesta som skriver har den gränsen en närmast magisk kraft. Richard Dinter undersöker i ett långt reportage vad det betyder att få nobben som författare. SLACKERN GÖR MOTSTÅND MOT ÄTA-SOVA-DÖ-SAMHÄLLET Slackerromanen och slackern själv hade sin storhetstid under 1990-talet. Men vad ville denna figur egentligen? Och var tog den vägen? Författaren Martin Engberg söker och hittar henne i ny skepnad i dagens OBS. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Bortvända flickor i hotfulla landskap. Sjuksköterskor i kol. I snart fyra decennier har Helene Billgren varit en av våra mest framgångsrika konstnärer men hur hittar man tillbaka till att inte kunna?

På Konstakademin på Fredsgatan i Stockholm har Helene Billgren sin ateljé, sitt andra hem. Mot väggen står många målningar med baksidan fram och på väggarna sitter mängder med urklipp ur tidningar, post-it-lappar med noteringar, en gammal vinylskiva med wienervalser står på en hylla. Golvet är fullt med papperstussar i blågrönt. Många förknippar henne med kolteckningarna av hästar och sjuksköterskor och bebisar på nittiotalet men för ett antal år sen återvände hon till måleriet och separatutställningen på Liljevalchs hösten 2019 hette "Faran är över." Vad är det för fara som är över? Som ung drömde hon om att bli dekoratör på Tempo eller kontorist. På åttiotalet gick hon på Valand i Göteborg. "Det kändes bra att vara en person som gick till en konstskola med skissblocket under armen", säger hon. Hur är det nu när hon ska göra en målning? "Jag får ta ett djupt andetag", säger hon, "ibland vill jag hellre sitta här vid mitt skrivbord och göra ljusstakar och kedjor". Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Julaftonens P1 Kultur Special ägnas konstårets två mest kända jubilarer.

Rembrandt van Rijn och Leonardo da Vinci, som båda uppmärksammats med stora utställningar har dragit väldiga publikskaror. Karsten Thurfjell besökte Leonardoutställningen när den öppnade i oktober på Louvren i Paris och Mårten Arndtzén besökte Amsterdam i våras där Rembrandts jubileumsår firades stort. Programledare: Karsten Thurfjell

Vi går på jakt efter försvunna klassiker. För vad hände egentligen med 70- och 80-talets "måsteböcker" som "Juloratoriet" och "Hedebyborna"?

Kulturjournalisterna och författarna Jan Gradvall, Maarja Talgre och Göran Everdahl och poeten Burcu Sahin spanar både framåt och bakåt i tiden för att förstå vad som genererar klassikerstatus och varför den ibland går förlorad. Kan vi redan idag märka vilka låtar som kommer att bli nya klassiker? Vilka är tecknen på att vi ser en ny popklassiker i vardande? Trallvänlighet? Intensiv exponering i TV? Högst på Spotify-listan? Vi har också pratat med Sigbjörn Ryö som driver ett antikvariat sedan 50 år tillbaka, för att få veta vilka böcker som efterfrågas nuförtiden och vilka som har förpassats till lagret. Slas (Stig Claesson) som det förr var omöjligt att få tag på, finns det nu gott om på hyllorna medan Selma Lagerlöf har fått en nytändning. Vad krävs egentligen för att bli ett verk som alla har ett förhållande till? Vi blandar fördomsfritt musik, poesi, TV, litteratur, teater och film. Hela kulturpaletten i en julig jättetavla. Rocky eller Arne Anka - vem får evigt liv? Dessa svåra frågor och många andra kommer vår klassikerpanel att försöka besvara. Några av de klassiker som rekommenderas i programmet är: Göran Everdahl: "Markurells i Wadköping" av Hjalmar Bergman (TV-serien från 1968 finns i SVTs Öppet arkiv). Dessutom rekommenderar han Hjalmar Bergmans noveller "Kärlek genom ett fönster och andra berättelser" (1929) och "Det ligger i blodet" - film i regi av Howard Hawks (finns på SVT Play från 23/12). Maarja Talgre: "Minnena ser mig" av Tomas Tranströmer, Jacob Mühlrads stycke "Amin Zemirot" från albumet "Time". Dessutom jultipsar hon om "Alternativa fakta" av Åsa Wikforss och allt av P.G. Wodehouse. Jan Gradvall: BBC-serien "Jag, Claudius" efter Rupert Graves två romaner om den romerske kejsaren Claudius. "Rosa himmel" av Molly Sandén (cover på Jonathan Johanssons låt från 2016). Burcu Sahin: "Ormen" av Stig Dagerman och "O" av Judith Kiros. Gunnar Bolin: låten "Knäpper mina fingrar" av Linda Pira och "Bombi bitt och jag" med Stellan Skarsgård, TV-serie från 1968 efter Fritiof Nilsson Piraten, finns i SVTs Öppet Arkiv. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Reportage, recensioner och fördjupning från Kulturredaktionen P1.

I kväll inträder fyra nya ledamöter samtliga kvinnor i Svenska akademien vid den årliga högtidssammankomsten. Vad betyder tillskottet för akademiens arbete? Samtal med kulturredaktionens Mattias Berg.

 SARA PARKMANS SUCCÉ-ÅR Folkmusikern Sara Parkman har haft ett framgångsrikt år - hon har hörts både från teaterscenen och på skiva och har hyllats brett. P1 Kultur har träffat henne. DE SOM LÄMNADE OSS 2019 - VI MINNS JACKIE SHANE En av de som musiker som gick bort under året var soulsångerskan Jackie Shane. Reportage av Lisa Wall som intervjuade henne 2017. KLASSIKERN: EN TOMTE AV ETT ANNAT SNITT Det fanns en tid när tomten fortfarande var grå och grubblade över existensen. Han delade inte ut några klappar men iakttog familjen och vaktade gården. Veckans klassiker är Viktor Rydbergs dikt "Tomten". Programledare: Felicia Frithiof  Producent: Eskil Krogh Larsson 

"Boken om Alga" heter Ika Johannessons och Jimmy Wilhelmssons nya referensverk om den svenska spelhistorien. Men vad berättar spelen om oss själva? Är ambitionen att vinna Monopol bara harmlös underhållning?

FRI ENTRÉ-REFORMEN BLEV EN DYR HISTORIA Hur bra blev reformen med fri entré på våra museer? Mina Benaissa har läst utredningen från Riksrevisionen. Vad kostade kalaset? Har nya grupper verkligen hittat till muséerna? Vad innebär det ökade publiktrycket för muséerna själva? VI MÖTER GÄNGET BAKOM NETFLIX-FILMEN THE TWO POPES När Golden Globe-nomineringarna offentliggjordes i förra veckan stod det klart att Netflixfilmen The two popes har fyrfaldiga vinstchanser: skådespelarpriser till Anthony Hopkins och Jonathan Pryce samt priserna för bästa manus och bästa drama. Vår reporter Karin Svensson tycker att filmen är en oväntat rolig skildring av ett uppdiktat möte i Vatikanen mellan påven Benedictus den sextonde och den argentinske kardinalen Bergoglio, som ska komma att bli hans efterträdare, och få påvenamnet Franciskus. Hon träffade gänget bakom The two popes på filmfestivalen i London. KATARINA WIKARS RECENSERAR EN AMERIKANSK KLASSIKER Av alla författare från amerikanska Södern är Carson McCullers den som kommer att leva längst", sa Gore Vidal en gång. Och nog känns den häpnadsväckande modern  - Carson McCullers roman Bröllopsgästen från mitten av fyrtiotalet om ensamma Frankie, på randen till tonåren, som ingenstans passar in och som bara längtar efter något att tillhöra. Katarina Wikars har läst nyöversättningen av Bröllopsgästen av Carson McCullers. OBS-ESSÄN HANDLAR OM BIBELNS EVANGELIER På sitt eget sätt berättar vart och ett av de fyra evangelierna historien om Jesus. Många författare har lockats att fylla igen luckorna, men Mattias Hagberg tycker att de står sig slätt mot originalen som han betraktar som lysande litteratur. Programledare: Fredrik Wadström

Vi samlar tre kritiker i studion för att diskutera mästerverk, kontroverser och katastrofer. Dessutom en krönika om decenniet när den samiska kulturen tog plats. Plus ett farväl till Luke Skywalker.

Det är Kulturredaktionens Cecilia Blomberg, Mårten Arndtzén och Karsten Thurfjell som tittar i backspegeln.  Ur diskussionen: Årets viktigaste utställningar internationellt och i landet. Mårten Arndtzén: Venedigbiennalen förstås. Jag vill lyfta fram den franska paviljongen p g a dess sätt att behandla klimattemat. Och kan jämföra med utställningar på samma tema runt om landet (Malmö, Uppsala och Umeå) under året. Cecilia Blomberg: Jag måste nog också säga Venedigbiennalen. Svårt att gå runt en av de viktigaste och återkommande konsttillställningarna. Två av vinnarna av Guldlejonen är också särskilt intressanta. Arthur Jafa bästa konstnär och Litauiska paviljongen som bästa paviljong. Dessutom Pipilotti Rist på Louisiana. Karsten Thurfjell: Två gamla godingar som publikdragare:först Rembrandt i våras och nu Leonardo. På hemmaplan fler tillbakablickar: 1989 på Nationalmuseum i Stockholm, inte minst en tidskapsel av konsten från de åren, liksom att Greta Knutson Tzara plockades fram ur konsthistorien i Norrköping och Mjällby. Även charmtrollen Gilbert & George på Moderna Museet i Stockholm var en bit konsthistoria. Att små institutioner som Rikstolvan utanför Simrishamn kan visa Laurie Anderson och Kummelholmen i Stockholms-förorten visa William Kentridge. Och att OpenArt i Örebro fortsätter som Nordens största utomhusbiennal. Årets viktigaste händelser och debatter på konstområdet: Mårten Arndtzén: Accelerator, ny konsthall i Stockholm. Viktig händelse internationellt: de framgångsrika protesterna mot mecenater och ledamöter i museistyrelser (Sackler, Kanders). Cecilia Blomberg: Jag tycker också Sackler är enormt intressant. Jag har även läst Jonas Cullbergs bok som går rakt in i Opioidkrisen och tar upp Nan Goldins proteströrelse mot Sackler. Jag gick också förbi Notre Dame när jag var i Paris nyligen och brandens omfattning blir så påtaglig. Och det är ju faktiskt nästan besynnerligt att det fantastiska rosettfönstret klarade sig när man ser skadorna. Och när det handlar om Venedig och konsthistoriska arvet där går det ju också hand i hand med klimatkrisen. Politiseringsdebatten. Jag ogillar ren dumhet som de väldigt vinklade informationsskyltarna på Nationalmuseum. Däremot tycker jag inte att Moderna Museet har hamnat där de nu gjort om hängningen av samlingarna. Att tro att konsthistorien är neutral och bara fortsätta som förut tycker jag däremot inte heller är en framkomlig väg. Jag skulle gärna lyfta fram nya James Simon Gallery i Berlin som binder ihop alla muséerna på Museum Insel. En lyckad tillbyggnad tycker jag av David Chipperfield.  Och en av invigningsutställningarna där 200 år av gipser skulle jag gärna prata om som ett av de mest lyckade försök jag sett att ha en modern ingång till hur man visar en samling med en samtida ingång. Decenniets viktigaste utställningar, debatter och konstnärliga tendenser Mårten Arndtzén: Ursprungsbefolkningar är "det nya svarta" i konstvärlden. Ex: Documenta 14, år 2017. Som också demonstrerade decenniets tråkigaste utveckling: politiseringen. Olu Oguibes flyktingmonument i Kassel. Hemmavid: Modernautställningen 2018. Också en fråga om institutionernas självförståelse: förslaget till ny museidefinition som inte gick igenom under året (men som svenska museer stod bakom). Galleriernas nya betydelse som andningshål. Cecilia Blomberg: Då vill jag lyfta fram ett antal viktiga solopresentationer av viktiga kvinnliga konstnärskap som tidigare befunnit sig i skuggan. Ett av de största namnen där Louise Bourgeois har också gått bort under decenniet. Men det är som om det nu tillkommer ett nytt sätt att närma sig hennes verk, vilket syntes på Moderna-utställningen 2018. Andra viktiga kvinnliga konstnärskap som fått plats i stora separatutställningar under decenniet och som tidigare varit lite mer i periferin är också Hilma af Klint, Lee Lozano, Yayoi Kusama, Atsuko Tanaka, Paula Modersohn-Becker, Gabriele Münter, Judith Chicago, Adrien Piper, Lygia Pape. Både det samtida och det konsthistoriska blir på det här sättet mer balanserat. Karsten Thurfjell: Trots ständiga nedskärningar av kulturbudgetar och några snöpta museer och konsthallar, så fortsätter ändå nya utställningslokaler att öppna. Flera etablerade konsthallar och konstmuseer trummar också på med nya, ofta egenproducerade utställningar, från Havremagasinet i Boden till Ystad konstmuseum i söder. Tips på utställningar att se just nu, i Sverige: Mårten Arndtzén: Michael Rakowitz på Malmö konsthall + Vejen till Palmyra på Glyptoteket, Köpenhamn (över sundet). Cecilia Blomberg: Jag tycker inte att man ska missa Meta Isaeus-Berlins utställning på Waldemarsudde i Stockholm och då kan man ju också passa på att se Edward Burne-Jones och Prerafaeliterna. Karsten Thurfjell: Och det finns fortfarande möjlighet att frysa med William Kentridge på Kummelholmens konsthall i Stockholm. Helene Alm har gjort krönikan om den samiska kulturens intåg på riksscenen. Mer ur P1 Kultur: Joakim Silverdal har sett Star Wars-filmen som avslutar sviten som påbörjades 1977. Dagens OBS är den andra av två essäer om Drottning Kristina och är gjord av latinforskaren Anna Blennow. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

P1 Kultur sammanfattar året som gått vad utmärkte musikåret 2019? En panel med mångfacetterad musikalisk kompetens guidar till sina höjdpunkter.

Vilken var årets röst? Vad var årets mest underskattade? Och hur lät egentligen det typiska musikstycket 2019? Samtal med Johan Korssell från Musikrevyn i P2, Märet Öman från Jazzradion i P2 och Oscar Kangro från Musikguiden i P3. ANKLAGELSER OM CENSUR I BOLSONAROS BRASILIEN Alltfler anklagelser om censur av kulturen i Brasilien efter snart ett år med Bolsonaro på presidentposten. Kristna värderingar har blivit villkor för kulturstöd och flera statliga institutioner har dragit tillbaka finansieringen av teateruppsättningar och filmer som hanterar hbtq-frågor. Reportage från Rio de Janeiro och Brasília. ESSÄ: MISSLYCKANDETS ÄDLA KONST Författaren Linda Skugge skriver om Drottning Kristina och misslyckandets ädla konst. Programledare: Lisa Wall  Producent: Eskil Krogh Larsson

"Jag färdas mellan nu och då" är en tjock antologi med texter om livet i Strängnäs kommun av dem som bor där. Katarina Wikars åkte dit och träffade bland andra kommunförfattaren Magnus Utvik.

Att hjälpa människor att uttrycka sig i skrift är ett viktigt demokratiprojekt, säger Christer Hermanson, kulturchef i Strängnäs, som sökte pengar från Kulturrådet för att anställa en kommunförfattare. Magnus Utvik fick jobbet och har bedrivit uppsökande verksamhet för att nå dem som aldrig har varit i kontakt med biblioteket.  Nu har vi inte plats för alla som vill vara med och skriva, säger han. Åldersspannet på dem som är med i antologin är 18 till 94 år, och det krävs mod att skriva och låta andra läsa, menar Magnus Utvik. Både Emelie Fransson och Malin Bergman är med i antologin och ska fortsätta skriva i vår. När min pappa var dog var det enda som var kvar på hans mobil min text, berättar Malin Bergman. HÖSTENS BÄSTA SERIEBÖCKER Jenny Teleman har botaniserat bland höstens serieböcker. Hon kommer till studion och pratar om några favoriter: Nattlampa av Jan Stenmark, Urmodern av Åsa Schagerström och Skärvor av Henrik Bromander. GRÄSROTSLITTERATUR I AFRIKA På många håll i Afrika finns en starkt rotad berättartradition och en växande litterär produktion. Ändå har afrikansk litteratur svårt att slå sig in på bokmarknaden. Det vill det litterära magasinet Kalahari Review ändra på. Genom att ge fler afrikanska författare en chans att nå läsare på sin egen kontinent hoppas man stärka den afrikanska gräsrotslitteraturen. Reportage av vår Afrikakorrespondent Samuel Larsson. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Lina Kalmteg/Maria Götselius

Vem kan vara i skuggan? Veckans ord handlar om något som för vissa blivit ett privilegium och för andra ett slentrianmässigt uttryck som också förminskar.

"Kring jord som sol'n förlät, skuggorna ruva". Vinkeln på vårt jordklots lutning så här års, försänker oss i en dominerande skugga. En del tänder ljus, andra förbannar mörkret. När solen väl visar sig, stiger humöret. När jag var barn, på den tiden reklam för olika produkter fortfarande kändes som löften, var min favorit en kort film för ett platt och avlångt tuggummi som på ett gåtfullt vis skulle böjas in i munnen. Bekymmerslösa ungdomar sprang över en sandstrand med surfingbrädor under armen. De kastade sig ut i vågorna - samtidigt som de åt tuggummi ur en solgul förpackning. "A packet full of sunshine". Det var också så jag länge föreställde mig livet i det fjärran Kalifornien. Men tiderna förändras. Nyligen läste jag i New York Times att istället för att sälja in solskenet som sin största tillgång, har de styrande i Los Angeles nu tvingats vända på steken. Under oktober slogs nya säsongsrekord i hetta. Uppe bland bergen rasade skogsbränderna. Att ha tillgång till skugga har blivit ett privilegium i den överhettade staden. I de rikaste stadsdelarna skuggas gatorna av stora träd, på uppfarterna står bilar med luftkonditionering. I fattigare stadsdelar söker människor den skiva skugga som finns bakom en lyktstolpe när de står och väntar på bussen. Skugga har blivit en fråga om rättvisa och jämlikhet, säger borgmästaren i Los Angeles. Här hemma har kulturvärlden pratat om en helt annan sorts skugga den senaste veckan, vi kan kalla den medieskugga. Även över den vilar en fråga om jämlikhet. Av numera välkända omständigheter hade vi plötsligt två nobelpristagare i litteratur att rapportera om i år, en man och en kvinna. Den manlige pristagaren har varit omdiskuterad, ledamöter och kommittémedlemmar har hoppat av arbete i Svenska Akademien och bojkottat fester - istället för att kanske ordna en alternativ variant för det som kunde kännas värt att fira. Har Peter Handke stulit allt ljus från Olga Tokarczuk? I många artiklar från den gångna veckan påpekas att så skulle vara fallet. Men vems är då blicken? Att döma av läsarnas intresse för de bägge nobelpristagarna som förmedlats från såväl bokhandel som bibliotek, är det definitivt Peter Handke som hamnar i skuggan. Bokköparna är inte alls lika intresserade av honom. Och om vi lyfter blicken, ser allt lite från ovan och kanske i ett längre perspektiv, vem är det då som träder fram i ljuset? Efter nobelbankettens tacktal i tisdags kväll där Olga Tokarczuk klädd som en tidresenär också ömsint bugade sig 110 år bakåt i tiden mot Selma Lagerlöf, den första kvinnan att få nobelpriset i litteratur, ser åtminstone jag en särskild sorts ljuskraft bryta igenom molnen. Tiden får avgöra vem som hamnar i skuggan av vem. Anna Tullberg anna.tullberg@sverigesradio.se

Roger Wilson med gäster sammanfattar årets bästa film- och TV-upplevelser och kompletterar med decenniets bildbaserade höjdpunkter. Vi avslöjar också vilka svenska filmer som setts av flest de senaste tio åren.

Film- och TV-kritikerna Maria Brander, Expressen, samt kulturredaktionens Björn Jansson och Joakim Silverdal, är på plats och spanar både framåt och bakåt i film- och TV-historien. Se deras års-bästa-listor här nedanför ROGER WILSON MÖTER CANNESPRISADE CÉLINE SCIAMMA Den franska regissören Celiné Sciammas är aktuell med sin fjärde långfilm: den hyllade och prisbelönta Porträtt av en kvinna i brand, som handlar om en passion mellan två kvinnor i 1700-talsmiljö. Hennes tidigare filmer har ofta handlat om unga människor i gränstillstånd, bland annat "Tomboy" som berättar historien om den tioåriga flickan Laure som i samband med att hon kommer till en ny klass, bestämmer sig för att presentera sig som pojke. Roger Wilson har träffat henne. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj ---------------------------------------------------------------------------------- BJÖRN JANSSONS BÄSTA SVENSKA FILMER 2019: Kulturredaktionen P1/P4 1.       And then we danced 2.       Could this be you 3.       En komikers uppväxt 4.       Om det oändliga 5.       Hasse & Tage En kärlekshistoria BJÖRN JANSSONS BÄSTA UTLÄNDSKA FILMER 2019: 1.       Parasit 2.       The Favourite 3.       Joker 4.       Bränd 5.       And then we danced 6.       Leto 7.       Kapernaum 8.       Once upon a time in Hollywood 9.       The Irishman 10.      Sorry we missed you JOAKIM SILVERDALS BÄSTA TV-SERIER 2019: 1. Watchmen (HBO Nordic) 2. Undone (Amazon Prime) 3. Barry - Säsong 2 (HBO Nordic) 4. The Other Two (Comedy Central) 5. Chernobyl (HBO Nordic) 6. Revansch (SVT Play) JOAKIM SILVERDAL LISTAR DECENNIETS BÄSTA TV: Kulturredaktionen P1 1. Breaking Bad (AMC) (2008-2013) 2. The Leftovers (HBO) (2014-2017) 3. Nathan for You (Comedy Central) (2013-2017) 4. It's Always Sunny In Philadelphia (2005-2019) 5. Parks and Recreation (2009-2015) 6. Downton Abbey (2010-2015) 7. Master of None (Netflix) (2015-2017) 8. Better Call Saul (AMC) (2015-nu) 9. The Good Place (2016-2019) 10. American Crime Story: The People v OJ Simpson (2016) MARIA BRANDERS BÄSTA TV-SERIER 2019: Expressen 1. Chernobyl (HBO) Johan Rencks Emmybelönade miniserie om Tjernobylolyckan 1986. Dystopi och nostalgi i ett. 2. Succession (HBO) Säsong 2. Dramaserie om mäktiga familjen Roy, som påminner en hel del om familjerna Murdoch och Trump. 3. Sex education (Netflix) Dramakomediserie där man kan njuta både av Gillian Andersons brittiska, och hantverkarhunkiga Mikael Persbrandts svengelska. 4. The Crown (Netflix) Har i säsong 3 bytt skådespelare, för att spegla ett mer medelålders brittiskt kungahus. 5. Russian doll (Netflix) Svärtat humoristiskt Måndag hela veckan-scenario med en självlysande Natasha Lyonne i huvudrollen. 6. Barry (HBO) Säsong 2. Komediserien om yrkesmördaren som börjar på dramakurs, har gjort att kulten kring Bill Hader (som spelar Barry) växt sig starkare för varje år. 7. Killing Eve (HBO, SVT) Säsong 2. Hypnotisk dragningskraft mellan yrkesmördare (Jodie Comer) och agent (Sandra Oh) i denna brittiska serie. 8. Years and years (HBO) Lite bortglömd brittisk serie, som i år levererade klart starkare framtidsscenarion än Black mirror. 9. Stranger things (Netflix) Säsong 3. Nyhetens behag är kanske över, men det där Neverending story-ögonblicket var ändå ett av tv-årets starkaste. 10. Exit (SVT) Norsk serie som utspelar sig i en hedonistisk norsk finansvärld fyll av grisegutter. Med Simon J. Berger i huvudroll. ROGER WILSONS BÄSTA SVENSKA FILMER 2019: 1. And then we danced 2. 438 dagar 3. Aniara 4. Hasse & Tage en kärlekshistora 5. Push ROGER WILSONS BÄSTA UTLÄNDSKA FILMER 2019: 1. Porträtt av en kvinna i brand 2. Joker 3. Favourite 4. Midsommar 5. If Beale Street could talk 6. Marriage Story 7. Parasit 8. Antropocen människans epok 9. Smärta och ära 10. Kapernaum ROGER WILSONS BÄSTA TV-SERIER 2019: 1. Watchmen (HBO Nordic) 2. Chernobyl (HBO Nordic) 4. Years and years (HBO Nordic) 5. Fleabag, säsong 2 (Amazon) 6. Älska mig (Viaplay) 7. Russian Doll (Netflix) 8. Bonding (Netflix) 9. Fosse/Verdon (HBO Nordic) 10. Kurs i självutplåning (SVT)

Robbie Williams, Maia Hirasawa, Linnea Henriksson, Los Lobos, Rob Halford, Bryan Adams listan över artister som släpper julskivor i år kan göras lång men hur bra blir det egentligen när alla tycks vilja göra julhits?

Och stämmer det som det sägs att pensionen är tryggad om man som artist lyckas pricka in en julhit? Samtal med musikkritiker Viveca Bladh. BANANENS VÄG GENOM KONST- OCH MEDIEVÄRLDEN Veckans mest omtalade konstverk är nog utan tvekan Maurizio Cattelans "Comedian" en banan fäst på en vägg med tejp. Verket visades på konstmässan Art Basel i Miami och såldes för 1,1 miljoner innan performancekonstnären David Datuna gjorde ett nytt verk genom att helt enkelt äta upp bananen. Samtal med konstkritiker Mårten Arndtzén om bananens väg genom konstvärlden och varför den väckt så stort medialt intresse. TVÅ STARKA MUSIKTRADITIONER MÖTS PÅ SKIVA Artisten och koraspelaren Lamine Cissokho har sina fötter djupt rotade i den västafrikanska griot-traditionen som sträcker sig tillbaka till 1400-talet. På hans senaste skiva "New continents" korsar han gränser och genrer i mötet med den indiske musikern Manish Pingle. Lamine Cissokho är gäst i dagens P1 Kultur. SNÖVIT I BENKE RYDMANS TAPPNING I skogen träffar Snövit sju influencers på retreat för sitt socialamedieberoende. De har fått lämna ifrån sig sina telefoner och ordinerats stärkande promenader. Nu mår de skit. Det är utgångspunkten för Snövit när koreografen Benke Rydman gör sin tolkning på Dansens hus i Stockholm. P1 Kulturs kritiker Cecilia Blomberg var på premiären. VECKANS ORD Varje vecka väljer P1 Kultur ett ord som på något sätt sätter fingret på samtiden. Den här veckan är det kulturredaktionens Anna Tullberg som har kisat ut i mörkret - veckans ord är: "skugga". ESSÄ: POÄNGEN MED ANTIKENS SJU UNDERVERK Få historiska begrepp är väl så omsusade som antikens sju underverk. Men vid en närmare titt framstår de lika drömska och oskarpa som det mesta på flera tusen års avstånd: frågan är om vissa av dem ens har funnits. I dagens OBS-essä funderar kulturredaktionens Mattias Berg över underverkens symboliska överbyggnad - och vad det egentligen är för mening med den här typen av topplistor för framtida generationer. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

P1 Kultur sammanfattar året som gått vilka romaner och diktsamlingar får du inte missa? Vad har överraskat?

Litteraturkritikerna Lina Kalmteg och Göran Sommardal diskuterar romaner och diktsamlingar som getts ut i Sverige under året som gått. Se deras urval längst ner! LEVAN AKINS FILM "AND THEN WE DANCED" GÖR SEGERTÅG ÖVER VÄRLDEN Följ med P1 Kulturs reporter Fredrik Wadström till Georgien, där svenske Levan Akins "And then we danced" filmades. Vi möter några av dem som var med och gjorde filmen och som nu följer filmens segertåg på festivaler och biografer runt om i världen - nyligen blev den utvald till att delta på den inflytelserika filmfestivalen i Sundance i USA. Filmen handlar om två unga manliga dansare som blir förälskade och är också Sveriges bidrag till Oscarsgalan. Men hur går diskussionen i Georgien, det land där filmen utspelar sig och där filmens HBTQ-tema skapat debatt? Jag heter Fredrik Wadström och jag har varit i Tbilisi och träffat några av de som var med och gjorde "And then we danced" och som nu följer filmens segertåg på festivaler och biografer runt om i världen ESSÄ OM PRISER, KRISER OCH 10-TALETS LITTERATUR Obs redaktör Olof Åkerlund ger sin syn på litteraturåret i skenet av decenniet som gått, förklarar varför han lider med författaren John Banville och vill mynta begreppet autenticism eller något mer tungvrickat korrekt - autenticicism. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius ------------------------------------------------------------- LINA KALMTEG VÄLJER SVENSKA ROMANER 2019 Testamente av Nina Wähä Au Pair av Cecilia Hansson Ett system så magnifikt att det bländar av Amanda Svensson Oktoberbarn av Linda Boström Knausgård Vänta på vind av Oskar Kroon LITTERÄR REPORTAGEBOK Klubben av Matilda Gustavsson LINA KALMTEG VÄLJER UTLÄNDSKA ROMANER 2019 Analfabeten av Agota Kristof Trilogin Den stora skrivboken/Beviset/Den tredje lögnen av Agota Kristof Den vita boken av Han Kang Under fikonträdet Goran Vojnovi Hjärtat av Malin Kivelä Gift av Tove Ditlevsen Löparna av Olga Tokarczuk GÖRAN SOMMARDAL VÄLJER DIKTSAMLINGAR 2019 Ensamtal av Ann Jäderlund Det som inte kan utplånas Felicia Mulinari First contact Johannes Heldén Det osynliga motstyckets bok av Göran Sonnevi GÖRAN SOMMARDAL VÄLJER DIKTSAMLINGAR FRÅN 10-TALET Nåden av David Vikgren Ma av Ida Börjel Marginalia/Xterminalia av Johan Jönson Bort.Vidare.Bort eller dit.dit.hään av Johan Jönson Kommunismen av Lars Mikael Raattamaa OLOF ÅKERLUNDS VÄLJER BÖCKER FRÅN 2010-TALET SAKPROSA/ESSÄ Ta-Nehisi Coates: Mellan världen och mig. Översättning av Eva Åsefeldt (2016) Zadie Smith: Feel free (2018). Finns ej på svenska. Ronald Dworkin: Religion utan gud. Översättning: Henrik Gundenäs (2014) Maria Stepanova: Minnen av minnet. Översättning Nils Håkansson (2019) Mikael van Reis: Den siste poeten en essä om Paul Celans aska (2015). POESI Ann Carson: Nox (2010). Finns ej på svenska. Gloria Gervitz: Migrationer 19762018. Översättning av Hanna Nordenhök (2018) Katarina Frostenson: Sånger och formler (2015). Anne Carson: Float (2016). Finns ej på svenska. Ida Börjel: Ma (2014). PROSA Gerald Murnane: Collected Short Fiction (2018). Sara Villius: Madonna (2019). Lotta Lotass: Örnen (2014). David Grossman: En häst går in på en bar. Översättning av Natalie Lantz (2017). Karl Ove Knausgård: Min kamp 16.

Hon var en av Sveriges mest firade sångerskor med dubbla karriärer, superstjärna hemma och megastar i världen. Med anledning av Marie Fredrikssons död återutsänder vi delar av en dokumentär från 2009.

Efter genombrottet med Ännu doftar kärlek blev Marie Fredriksson en av de allra största artisterna i genren pop och ballader på svenska. När replokalsgrannen från 1970-talet, Per Gessle, ryckte i henne för att sjunga på engelska i Roxette blev det stor uppståndelse. Ett svek, tyckte kritikerna. Lisa Wall porträtterade både världsstjärnan och soloartisten 2009.

Ikväll delas två nobelpris i litteratur ut 2018 års pris till den polska författaren Olga Tukarcuk och 2019 års pris till den österrikiske författaren Peter Handke. Hör P1 Kulturs litteraturkritiker om vari deras storheter ligger.

NIONDEKLASSARE LÄSER TOKARCZUK OCH HANDKE Sedan slutet av 80-talet har niondeklassare i Rinkeby läst och mött varje års litteraturpristagare. P1 Kulturs reporter har träffat två av eleverna som läst både Handke och Tokarczuk. ESSÄ: OM BREVET SOM LITTERÄR FORM Det intima tilltalet i ett brev kan bidra till att göra litteraturen radikal. Författaren och kritikern Kristofer Folkhammar sänder en hälsning från hallgolvet, med tips på brevlitteratur från marginalen. Där kärlek, raseri och sorg kan samsas. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Karin Johannissons Augustnominerade bok har blivit teater. Tre kvinnliga konstnärer: Sigrid Hjertén, Agnes von Krusenstierna och Nelly Sachs är i fokus på Hudiksvalls teater. Kajsa Isakson regisserar.

DET UNIKA FORNMINNET "HELGÖBOPLATSEN" RISKERAR ATT FÖRSTÖRAS NÄR ANSVARET FÖR PLATSEN ÄR OKLART På Helgö, en av Mälaröarna i Ekerö kommun, finns ett unikt fornminnesområde från 500 talet. Av arkeologerna anses "Helgöboplatsen" vara betydligt mer intressant än det närliggande kulturarvet Birka. Men numera behövs en kunnig guide för att besökare ska förstå vad som döljer sig här under sly och gräs. En av de ideella guiderna är Bernt Malmros, en av tomtägarna i området, med speciellt intresse för fornminnena. VERSACE PÅ BESÖK I BORÅS Högljudd glamour med massa guld och maxade mönster har intagit den gamla teko-staden Borås. På Textilmuseet där pågår just nu en utställning som blickar tillbaka på den italienska modeskaparen Gianni Versaces glansdagar, från 1989 fram till hans död 1997, då han sköts till döds utanför sitt hem i Miami Beach i USA. P1 Kulturs reporter Mina Benaissa var där och träffade utställningens kurator: Karl von der Ahé och museichefen Ulrika Kullenberg. OBS-ESSÄN HANDLAR OM KRITIKENS KRIS "Kritik är inte nödvändigtvis detsamma som en negativ synpunkt. I en filosofisk, estetisk, och politisk tradition utgör den snarare grunden för ett reflekterande vridande och vändande på påståenden i syftet att förstå dess, och även våra egna, förutsättningar och gränser." Det säger Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, i dagens OBS-essä. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Veckans ord handlar om hur årstiden får oss och vår omgivning att se ut: Blek.

Ordet kom till som i en uppenbarelse: Blek. Det var lite utsuddat, långt ifrån fräsande eller fyrverkeristint som det stod framför mig i en blek falnad eldskrift. I det blekgråa decemberljuset såg jag min blekbeiga uppenbarelse i det blekvita badrumsljuset. Här borde ljudet av ett halvtrasigt lysrör fräsa i bakgrunden för att fullborda bilden av blekhet, den som Roy Andersson, de uppblötta färgernas mästare i film efter film eftersträvar. Blekvita ansikten i en blekbrun scenografi. Där finns till och med en blekt ljusblå färg som borde kunna kallas Andersson-blå som en total motpol till konstnären Yves Kleins Kleinblå. Eller International Klein Blue som färgen patenterad av Yves Klein heter. Men glöm den med sin påträngande lyster, blek är ordet för veckan och i sammansatt form firar blek sina största triumfer. En blekgrå gryning: Själva meningen doftar snölös, fuktig kyla. Ja du kommer till slut // bleka dödens minut. Skaldade Birger Sjöberg om just dödens obeveklighet. Vad lägger egentligen "bleka" till i den meningen? Jo blek må beskriva något som antingen inte lever upp till förväntningarna. "En blek insats" eller just något där färgen hotar att försvinna "Den blekgula decembersolen". Bleka dödens minut, den obevekligt blodfattiga minuten. Men blek har alltså också en paradoxal poetisk lyster i just sammansättningar. Franz Werfels nyöversatta roman från 1940 heter: En kvinnas blekblåa handskrift, den har ju inte bara den betagande allitterationen i blekblå utan dessutom en mystisk antydan om denna kvinna och varför just hennes handskrift är att betrakta som blekblå. På tyska heter den Eine blassblaue Frauenschrift, skulle man göra en direktöversättning så blir det väl snarare en blekblå kvinnohandskrift, men som ni hör så har översättaren Ola Wallin helt korrekt istället bestämt sig för det långt mer poetiska En kvinnas blekblåa handskrift. Ja, så går ändå den blekaste av tider mot sin ände, julens med sina blodröda associationer och färgar våra bleka kinder med en antydan av friskhet. Men det är bara toppen på årscykeln, som är rund för mig, det är vinterblotets desperata försök att färglägga nordbornas karga färglösa vinter med sina urblekta färger. Gunnar Bolin gunnar.bolin@sr.se

Nobelpristagarna Olga Tokarzcuk och Peter Handke är på plats i Stockholm. Kulturredaktionens Mattias Berg kommenterar den pågående presskonferensen i Börshuset i Gamla stan.

2019 års Nobelpristagare i litteratur Peter Handke har anlänt till Stockholm och medverkar under fredagen på en presskonferens i Börssalen i Gamla stan. Bara timmar tidigare, på fredagsförmiddagen, meddelade kom beskedet att akademiledamoten Peter Englund inte kommer att delta i Nobelfestligheterna i protest mot valet av Peter Handke. P1 Kultur sänder direkt och Mattias Berg kommenterar. VILKEN ÄR TIDERNAS BÄSTA JULFILM? Ett av de tydligaste tecknen på att julen närmar sig är att julfilmerna dyker upp i folks medvetande igen. På bio går just nu "Last Christmas" och "Jag kommer hem igen till jul" och på Netflix finns i år minst fem nya julfilmer. Programledaren Roger Wilson pratar om de nya filmerna och serierna, som norska "Hjem til jul", med gästerna Melody Lovelin, popkulturnörd och producent för podden Algoritmen och Ylva Nilsson, film- och tv-reporter på SR Kultur. Vilka är tidernas bästa julfilmer? Och vad definierar egentligen en julfilm? Hur mycket jul måste en film innehålla för att vara just en julfilm? Och kan det bli för mycket julmys på film eller i tv? P1 Kultur vänder och vrider på både begreppet och filmerna. KLASSIKERN: DIE HARD 1988 var det nästan ingen som trodde att Bruce Willis kunde bli actionhjälte. Men med hjälp av ett höghus, några rånare och lite julstämning, pratar vi fortfarande om hans insats i filmen "Die Hard". Joakim Silverdal berättar om julfilmernas julfilm. Programledare: Roger Wilson. Producent: Lina Kalmteg. 

Nobelpristagaren Olga Tokarzcuk har skrivit en mer än 1000 sidor lång roman som blivit en bästsäljare. Vad är speciellt med hennes texter? Och hur är det att översätta dem till svenska?

Olga Tokarzcuk som tilldelats 2018-års Nobelpris i litteratur är en storsäljande författare hemma i Polen. Men för att nå en stor publik internationellt är hon beroende av sina översättare Anna Tullberg har träffat Olga Tokarzcuk flera gånger och närmar sig i det här reportaget hennes romaner via språket.  För att på djupet förstå de språkliga särdragen medverkar också Olga Tokarzcuks svenske översättare Jan Henrik Swahn. KRITIKEN MOT PETER HANDKE FORTSÄTTER Den kroatiska författaren Alida Bremer är en av de största kritikerna mot att Peter Handke tilldelats 2019-års nobelpris. I P1 Kultur ger hon sin syn på hur Peter Handke konsekvent skriver sin egen version av krigen på Balkan. Hon menar att Handke förnekar och avfärdar historikers och journalisters fakta. Henrik Petersen från den externa Nobelkommittén har avböjt att medverka i programmet. NATTLOGIK MED META ISÆUS-BERLIN PÅ WALDEMARSUDDE Vilka världar formar våra liv och hur ser de ut? Det är en av de frågor som Meta Isæus-Berlin undersöker i sin omfattande utställning på Waldemarsudde i Stockholm. Meta Isæus-Berlin rör sig sömlöst mellan skilda medvetandetillstånd, mellan drömmar och inre världar. Dessutom med en stor medvetenhet om konsthistorien. Mårten Arndtzén recenserar utställningen. CAMORRANS BARN Neapels maffia är här igen genom bioaktuella "Camorrans barn". Den handlar om ett gäng tonårskillar som försöker skaffa sig en maktposition inom den napoletanska maffian, men också om hur barn tvingas att bli vuxna när leken plötsligt blir till allvar. Anna Grönberg träffade regissören Claudio Giovannesi när han tidigare i höstas var på Stockholmsbesök. ESSÄ: MADAME BOVARY SITTER KVAR I LYXFÄLLAN Gustave Flauberts roman Madame Bovary från 1856 hör till litteraturens klassiker. Den otrogna och bokslukande Emma Bovarys problem brukar härledas till hennes oförmåga att skilja fiktion från verklighet. Men litteraturforskaren Jimmy Vulovic menar i den här essän att det är som skuldsatt konsument vi kan förstå henne. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Cecilia Blomberg

Klichéer i litteratur, musik eller konst handlar det bara om slitna och uttjänta grepp, eller är det nödvändiga symboler för att vi ska förstå varann?

Det finns få saker som svider lika mycket för en konstnär som att bli beskylld för att syssla med klichéer. Samtidigt som allt språk bygger på väl inarbetade symboliska betydelser klarar vi oss verkligen utan det färdigformulerade och igenkännbara om vi vill göra oss förstådda? Långt reportage om balansgången mellan klyscha och kommunikation. EN AV VÅR TIDS STORA DIRIGENTER HAR GÅTT BORT  I helgen gick den lettiske dirigenten Mariss Jansons bort. Som ledare för bland andra Oslo filharmoniska orkester och Pittsburghs symfoniorkester blev han en av vår tids främsta. Samtal med Johan Korssell, Musikrevyn i P2. ESSÄ: UTAN LEKEN DÖR KONSTEN Hur fri är konsten? Kulturlivets frihet har varit föremål för många debatter på senare år, och den här hösten är inget undantag tvärtom. Men om friheten kringskärs inifrån kulturlivet självt? Eller av publiken vad gör man då? Det funderar kulturredaktionens Mårten Arndtzén över i denna essä om lekens viktiga roll i konsten. Programledare: Lisa Wall  Producent: Eskil Krogh Larsson

"Blattejävlar"-författaren Goran Vojnovi är fortfarande i chock över att Peter Handke kunde få Nobelpriset, berättar han för vår reporter Lina Kalmteg, när de ses i Stockholm för att prata om hans nya bok "Under fikonträdet".

YTTERLIGARE AVHOPP I SVENSKA AKADEMIEN: KRISTOFFER LEANDOER LÄMNAR DEN EXTERNA EXPERTKOMMITTÉN Vi har ringt upp författaren och översättaren Kristoffer Leandoer i Albaniens huvudstad Tirana där han befinner sig just nu och frågar honom varför han beslutat sig för att lämna Svenska Akademien efter bara ett år. Kulturredaktionens Mattias Berg kommenterar händelserna. ARIS FIORETOS BOK "ATLAS" INNEHÅLLER EN PARALLELLVÄRLD TILL VÅR EGEN Aris Fioretos har vunnit Sveriges Radios Romanpris två gånger, med romanerna "Mary" och "Den siste greken". Han har en förkärlek för att blanda dokumentärt material med romankonst, I den nya boken "Atlas", tjock och stor som forna tiders telefonkataloger, skriver han en pseudovetenskaplig text i medicinalhistoria. OBS-ESSÄN: ETT PERSONLIGHETSTESTS INBYGGDA BEGRÄNSNING Användandet av personlighetstest har exploderat och används flitigt inte minst i arbetslivet. Suget är onekligen stort även hos privatpersoner och böcker som får läsarna att dela in andra och sig själva i olika färger blir bästsäljare trots att de döms ut av vetenskapssamfundet. Sociologen Emma Engdahl reflekterar över de moderna testens spridning och lockelse genom att söka sig tillbaka till dess ursprung i en sorglig och ovanlig familjehistoria. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Betydelsen av ord förändras med både tiden och platsen. Denna vecka tänker Mårten Arndtzén på ett ord han växte upp med.

För ett barn till två arbetsförmedlare i Västerbotten, under andra halvan av 1900-talet, är "omskolning" inget främmande ord. Det var ett av de återkommande begreppen i en arsenal som, i olika perioder, också rymde sådant som beredskapsarbete, ungdomspraktik och arbetslivsutveckling. Omskolas gjorde man när marknaden inte längre hade någon användning av det man kunde. Ett sätt att anpassa sig till en bister verklighet. I den kinesiska Xinjiangprovinsen har begreppet kommit att stå för något annat på senare år. Där har man inrättat särskilda omskolningsläger för de delar av befolkningen som inte uppfattas som riktigt pålitlig. De är kända sedan tidigare, liksom en del ganska hårresande vittnesmål från människor som spenderat tid där. Mestadels uigurer, den muslimska ursprungsbefolkningen i Xinjiang. Lägren, som enligt Human Rights Watch kan rymma mer än en miljon människor, beskrivs av den tyske uigurexperten Adrian Zenz som "den största interneringen av en etnisk eller religiös minoritet sedan Förintelsen". I söndags släppte journalistnätverket ICIJ ett dokument, som ger en ny inblick i livet på lägren  givet att det är autentiskt förstås, vilket kinesiska myndigheter förnekar. Dokumentet är daterat till juni 2017 och ska vara undertecknat av Xinjiangs vice partisekreterare som riktar sig till lägercheferna med direktiv om hur verksamheten ska bedrivas. Bland annat ska det finnas "full videoövervakning av sovsalar och klassrum fritt från blinda fläckar"; det står att eleverna inte får ha mobiltelefoner eller "kontakta omvärlden" och att de vid eventuella ledigheter  "på grund av sjukdom eller andra speciella omständigheter"  måste ha någon som följer med och övervakar dem. Omskolningen verkar delvis vara kulturell: betydelsen av att eleverna lär sig mandarin - rikskinesiskan  understryks, liksom att eleverna gradvis börjar använda det även i det "dagliga livet". Hygien är också viktigt: "Stärk studenternas hygienrutiner, säkerställ lämpliga frisyrer och rakningar, regelbundet byte av kläder och ordna bad till dem en eller två gånger i veckan". Men det finns faktiskt plats för lite arbetsmarknadspolitik också: alla elever som avslutat "utbildningen" skickas vidare till "klassen för yrkesfärdigheter" där de ska kompetensutvecklas under en period på 3 till 6 månader. Vad de får lära sig där framgår inte. Men lejonparten av den kinesiska bomullsproduktionen  som står för en fjärdedel av den globala  kommer från Xinjiang. Där svenska företag som H&M och Ikea har underleverantörer eller underleverantörers underleverantörer. Så vem vet, kanske är den nya koftan eller sköna pläden som ska hålla dig varm i vinter tillverkad av en duktig, före detta elev från något av Xinjiangs många utbildningscentra? Eller en nuvarande  enligt både BBC och Wall Street Journal förekommer omfattande tvångsarbete vid lägren. Vi måste alla anpassa oss till den bistra verkligheten. Omskolning pågår. Mårten Arndtzén marten.arndtzen@sverigesradio.se

Ett av huvudnumren på årets filmfestival i Umeå är en fransk dokumentär om hardcorescenen. Möt festivalproducenten Karin Johansson, Karin Holmgren från Umeås Hardcorearkiv och musikern Jonas Lyxzén.

Umeå filmfestival pågår som bäst med fokus på europeisk film. Men festivalen satsar också på att hjälpa lokala filmare att genom workshops lära sig av proffsen. Hör dessutom om några franska punkälskare som letat sig till Norrland för att göra en dokumentär om hardcorescenen. Joakim Silverdal är med direkt från festivalen på kulturhuset Väven i Umeå. TRASSLIG MAKTKAMP I MARRIAGE STORY För 14 år sedan bearbetade regissören Noah Baumbach sina föräldrars skilsmässa i filmen "The squid and the whale". Nu är han tillbaka med en vuxenblick på samma tema i den Oscarstippade filmen "Marriage story".  Karin Svensson har träffat Noah Baumbach och två av hans musor, nämligen Adam Driver och Laura Dern. XAVIER DOLAN OM ATT KÄNNA SIG GAMMAL VID TRETTIO Skådespelaren och filmregissören Xavier Dolan är aktuell med nya filmen Matthias & Maxime. Roger Wilson har träffat honom för att prata om alltifrån olycklig kärlek, till stora kompisgäng och våndan över att känna sig gammal i trettioårsåldern. SKÅNSKA TEATERN SOM MOTORN I LANDSKRONAS KULTURLIV "Skånska Teatern - en teatersaga i tre delar" på Landskrona Museum handlar om teatern som gjorde staden till sin. Skånska Teatern som fanns i olika konstellationer mellan 1973 och 2004 jobbade intensivt med publikarbete, tog ställning i politiska strider och engagerade stadens teateramatörer. Roger Wilson har träffat skådespelaren Rolf Lassgård som började sin karriär där och antikvarien Nina Persson som varit med och gjort utställningen. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Två svenska filmer har på kort tid stoppats från att visas i Kina som en följd av frostiga relationer i spåren av Gui Minhai-affären.

Den svensk-danska dokumentären "Fallet Hammarskjöld" ställdes in på en filmfestival och Nisti Sterks film "Blott Sverige svenska komedienner har" stoppades vid en annan festival av de kinesiska myndigheterna. Samtal med Björn Djurberg, Sveriges radios kinakorre. NYTT ALBUM FRÅN NÄSTA GENERATION RAPPARE Hip hop-artisten Ozzy har beskrivit sig som talesperson för en ny generation rappare förra året kom det hyllade debutalbumet, nu är det dags för uppföljaren "Sexan". Ozzy är gäst i dagens P1 Kultur. 19-ÅRIGA STJÄRNSKOTTET JOHAN DALENE FIRAR BERWALD 40 När Berwaldhallen firar 40 år i helgen med stor jubileumskonsert står några av världens ledande musiker på scen: trumpetaren Håkan Hardenberger; dirigenten Daniel Harding och - en 19 åring från Norrköping, violinstjärnskottet Johan Dalene. P1 Kutur har träffat honom. OBS-ESSÄ: OM JULIE ZEHS SKRUVADE FÖRFATTARSKAP Den tyska författaren Julie Zeh målar i sina romaner ofta upp en bild av hur det skulle kunna bli, om vi skruvade en aning på den verklighet vi redan befinner oss i eller om vi lät en viss tendens i samtiden få överhanden. Eller är det så att vi redan har passerat gränsen och rört oss in i dystopin? Bland annat det reflekterar författaren och essäisten Dan Jönsson, när han i denna essä tar ett större grepp på Zehs litteratur. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

En modernismens egen catwalk! Moderna museets har hängt om sin basutställning.

Genom att kombinera nya verk ur samlingen på 140.000 objekt har kuratorerna kopplat ett nytt grepp på konsthistorien. Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén recenserar. VI EFTERLYSER BOKCIRKLAR I NÄRKE OCH VÄRMLAND SOM SKA UTSE SVERIGES RADIOS ROMANPRISTAGARE 2020 Litteraturveckan i P1 går av stapeln i 20-26 april 2020 med final i Karlstad den 24 april, men redan nu är det dags att anmäla intresse för att vara med i årets lyssnarjury. Vi efterlyser bokcirklar, gamla och nybildade som ska diskutera och välja årets romanpristagare bland fyra utvalda romaner. Hela makten ligger hos lyssnarna när det gäller detta prestigefulla uppdrag. Anmäl intresse före 13 december till romanpriset@sverigesradio.se ETT HISTORISKT MASSMORD I SANDBY BORG PÅ ÖLAND SPRIDS VIA AMERIKANSK TV-KANAL På 500-talet e.Kr. skedde ett brutalt massmord på Öländsk mark. Upptäckten av massgraven vid Sandby Borg, 2011, var en vetenskaplig sensation. En hel vikingaätt hade utplånats på det mest bestialiska vis. Nu har den amerikanska kanalen "Smithsonian channel" gjort en dokumentär om utgrävningen. Mattias Berg berättar historien om den återfunna mordplatsen. OBS-ESSÄN HANDLAR OM DEN UNDERJORDISKA SPRIDNINGEN AV LITTERATUR I FORNA ÖSTBLOCKET Böckerna spreds bland annat flitigt i Tjeckoslovakien. Men vad hade den förbjudna litteraturen för konkret betydelse för sammetsrevolutionen och demokratiseringen av landet. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

När 40 års-jubilerande Berwaldhallen kom till var det inte utan viss kritik om otillbörlig konkurrens. Idag tycks stödet vara odelat starkt.

I en enkät från Kulturnytt svarar samtliga riksdagspartier att de ser Sveriges radios konserthus Berwaldhallen som en viktig del av public service. Samtal med reporter Märta Myrstener. DEN BORTGLÖMDA OPERAN SOM HÅLLER PÅ ATT BLI EN KLASSIKER Kompositören Erich Wolfgang Korngold gjorde succé som ung, tvingades fly nazisterna - och glömdes till stor del sedan bort. Först i slutet av 1900-talet återupptäcktes han och nu gör hans musik revansch. I helgen hade en ny uppsättning av operan "Die tote stadt" premiär i München. P2 Johan Korssell var där. SÅ HAR MAKODE LINDES VÄRLD OCH VERK FÖRÄNDRATS PÅ 15 ÅR I 15 år har konstnären Makode Linde jobbat med sin pågående serie Afromantics - mest förknippad med den rasistiska stereotypen blackface och den levande tårtan i verket "Painfull cake". I helgen öppnade utställningen 300 Virgins. Hur har verket och världen förändrats på 15 år? OBS-ESSÄN: LJUDBOKEN INTE SÄMRE - BARA NÅGOT ANNAT Ljudboken betraktas ibland som ett hot mot den tryckta inbundna boken. Och på sätt och vi är det väl obestridligen så. Men handlar det bara två olika sätt att ta till sig samma innehåll, eller är skillnaden stor? Går det att läsa med öronen? Författaren Elin Grelsson Almestad reflekterar över litteraturens olika spridningsformer och vad skiljer en läsare från en lyssnare. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

På många platser i världen är framförallt unga människor ute på gatorna och kräver demokrati. Upproren har också lett till en våg av konstnärlig kreativitet som skapat gemenskap och spridit budskapen.

Irak, Libanon, Chile, Hongkong. På många platser runt om i världen pågår uppror med krav på demokrati och yttrandefrihet. Och som en del av upproren har en flodvåg av kreativitet och konstnärligt skapande vällt fram. Graffiti, bilder på internet, musik, filmer, gatukonst. I Hong Kong har till och med kassakvitton blivit del av upproren. P1 Kultur tittar idag närmare på konsten och de folkliga och ofta unga proteströrelserna. Frilansjournalisten Lina Malers har varit på Tarhirtorget eller Befrielsetorget i Bagdad och träffat konstnärer och musiker. Konstkritikern och kulturjournalisten Vivienne Chow som nyligen var i Sverige beskriver konstens roll i upproren i Hongkong. Vi blickar också bakåt i historien mot tidigare uppror. Tora Hedin som är forskare på Stockholmsuniversitet och översättare från tjeckiska fördjupar bilden av kulturens roll under upproren i Prag 1989. Vi blickar också bakåt mot den Arabiska våren 2011,  den revolution som blev den första som fick stor kraft genom spridningen på sociala medier. Fotografen och skribenten Mia Gröndahl bodde i Kairo då och har gett ut flera böcker, bland annat om graffitin från Tarhirtorget i Kairo. Dessutom spekulerar Lina Kalmteg om vem som får årets Augustpris i skönlitteratur och om prisets betydelse för bokförsäljningen. Per Feltzin recenserar La Traviata som haft premiär på Kungliga Operan och det blir en OBS-essä av Elisabeth Åsbrink om att sätta ord på det europeiska tomrummet efter Förintelsen. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Cecilia Blolmberg

Ordet havsnära håller på att förvandlas från en prishöjande mäklarterm till en belägenhet förenad med livsfara. Nina Asarnoj reflekterar.

I Mark Jenkins film "Bait" är försäljningen av det vita stenhuset i hamnen en nödåtgärd. Stenhusets idylliska placering, havsnära, i en liten fiskeby i Cornwall gör det värdefullt på två sätt. För fiskaren Martin är det nära till jobbet. För överklassfamiljen från stan är huset en livsstilsdröm. Föräldrarna och de två tonårsbarnen får möjlighet att stressa ner i den underbart enkla byggnaden, de vitkalkade köksväggarna dekorerar de med fendrar och fiskenät. Och så finns det ett rum med havsutsikt att hyra ut också, vilken bra affär! Men havsnära är en mäklarterm med mer än ett pris. Att bo havsnära kan vara livshotande för alla även om det är de bräckligaste skjulen och de enklaste byggnaderna som sveps med först, vid svåra oväder. Men som vi sett i nyhetsrapporteringen från Venedig så tar det salta havsvattnet ingen särskild hänsyn ens till arkitekturens storverk. Världsarvslistan kan aldrig argumentera med ett stigande hav. Slammet letar sig in längs människornas gränder, hela vägen fram till Markusplatsen. Läget är havsnära. Människan är fortfarande relativt maktlös inför vädrets nycker. Dammar brister, fördämningar krossas, de dyra och sinnrika vallar som har konstruerats vid inloppet till Venedig, de har redan rostat, trots att bygget inte ens är riktigt klart. I marinbiologen och författaren Rachel Carsons bok Havet skriver hon om vindarna och vattnet och bergen under ytan som om hon vore Gud själv. I boken är världen ursprunglig och underbar och full av underverk. Den är skriven 1951 och det är en oskuldens tid, även om stormar och tsunamis skördade liv redan då. I Havet skriver hon om ytvattnets artrikedom, om födelsen av nya öar, om strömmarna som korsar jordens hav. Som om jorden vore en begriplig helhet. Men Rachel Carson skriver också om öar som försvunnit i djupet och där yrkesfiskarna får underliga skelettdelar och stenåldersverktyg i sina nät, när de trålar på platser där människor tidigare har strövat. The Alliance of Small Island States är en sammanslutning av 39 ö-nationer, bland annat Antigua, som är författaren Jamaica Kincaids födelseö. De har gått samman för att få världen att inse att de är utrotningshotade. För det kanske är dags att stryka ordet havsnära ur mäklarspråkets säljprosa. Tiden kanske till och med är ute för det maritima östkustsmodet. För den vitklädda stadsfamiljen i Mark Jenkins film Bait överlever bara om fiskaren vid Cornwalls kust låter dem stiga på hans silverfjällstäckta skuta när havet stiger. Nina Asarnoj nina.asarnoj@sr.se Filmen "Bait" av Mark Jenkin visades på Stockholms filmfestival 2019.

Vi möter Cannes-prisade Mati Diop som berättar om havet som en grav i "Atlantics" och François Ozon som gjort en film om sexuella övergrepp i katolska kyrkan.

Det är en ovanligt rik filmhelg med sju biopremiärer. Vi guidar och visar vägen in i biomörkret, bland annat till Martin Scorseses nya film "The Irishman" som går upp på bio i helgen och sedan släpps på Netflix fem dagar senare. Och så har vi sett två creddiga skräckisar: den colombianska "Monos" av Alejandro Landes och "The Lighthouse". Den senare om två fyrvaktare i mytisk 1890-talsmiljö i New England. OZON SKILDRAR PEDOFILI INOM KATOLSKA KYRKAN En av fransk films stora regissörer, François Ozon, är aktuell med filmen "I Guds namn" som handlar om familjemannen Alexandre som utnyttjades sexuellt som barn av den manliga prästen i sin församling. Emma Engström har träffat regissören François Ozon och Melvil Poupaud som spelar Alexandre, för ett samtal om hur man närmar sig detta svåra ämne. MATI DIOP OM DE SOM DRUNKNAT I "ATLANTICS" Regissören Mati Diop, född 1982 i Paris men med rötter i Senegal, har återvänt till faderns hemland för att göra en film om havet och alla de som drunknat där. "Atlantics" fick Juryns stora pris i Cannes i år och det var första gången det tilldelades en svart, kvinnlig regissör. Nina Asarnoj träffade Mati Diop när hon besökte Stockholms filmfestival för ett samtal om havet och hur bilden av det förändrats av migrationsvågen från Afrika. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Krim-poddar har på kort tid blivit en populär form för mordhistorier och uppmärksammade kriminalfall nu ifrågasätts etiken! Dessutom: Brechts pjäser är ständigt aktuella på teaterscenen just nu även han själv.

Poddarnas etik har granskats under hösten av SVT:s Kulturnyheterna. Flera populära krimpoddar har kritiserats för att ha plagierat stora delar av sitt innehåll och anhöriga till mordoffer känner sig överkörda av poddarnas ofta detaljerade och explicita berättelser om de tragedier de tvingats leva med. Behövs en bättre reglering av poddarna? Samtal med pressombudsmannen Ola Sigvardsson och juristen Mårten Schultz. Dramatikern Bertold Brecht är den politiska teaterns stora förgrundsfigur och spelas fortfarande frekvent. Igår (onsdag) var det premiär, inte för en Brecht-pjäs, men väl en föreställning om Brecht själv på Malmö stadsteater, Brecht i mörka tider. Vad gör honom intressant idag? Skådespelaren Sven Boräng är gäst i P1 Kultur. Just nu visas den sydafrikanske konstnären William Kentridges The Refusal of Time på Kummelholmen i Stockholm. Verket är en installation bestående av flera projektioner, en rörlig skulptur och fyra megafoner och handlar om tidens natur. Karsten Thurfjell har varit där. Hallands konstmuseum i Halmstad var stängt för ombyggnad och renovering i tre år  nu öppnar de igen. Konstkritiker Cecilia Blomberg har varit där - hur blev det? Hur kommer termen "havsnära" klinga i mäklarspråket i framtiden, undrar Nina Asarnoj i Veckans ord. I dagens radioessä skriver författaren och idéhistorikern Michael Azar om att riva Berlinmuren och se historien dö. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Svensk film har bottensiffror på bio, enligt ny rapport. Inte minst bland unga. Vad krävs för att vända trenden?

Filmjournalisterna Roger Wilson och Björn Jansson i samtal om svensk films publika kräftgång och intrycken från seminariet "Publikkoden" på Filmhuset i Stockholm, om nya tittarbeteenden och framgångsfaktorer. DE NIRO OCH PACINO MÖTS PÅ BIO  OCH I P1 KULTUR!  I Martin Scorseses nya film "The Irishman" spelar Al Pacino den mytomspunne fackpampen Jimmy Hoffa och Robert De Niro yrkesmördaren Frank Sheeran - hör om samarbetet mellan de gamla vännerna och att inte vilja bli utnämnd till legend. Ett reportage av Karin Svensson. VAD HAR POETERNA GÖRAN SONNEVI OCH DAVID VIKGREN GEMENSAMT? Nu ges poeten Göran Sonnevis "Det osynliga motstyckets bok" ut. Den kretsar kring igenkännbara teman som politik och existentiella frågor om kärlek, liv och död. Poeten David Vikgren, född 1975, gav ut sin nionde diktsamling "Materialvägensägen" nu i höst och Göran Sommardal kommer till studion för ett samtal om de två diktsamlingarna. OBS-ESSÄN: HUR "LOLITA" INSPIRERADES AV VERKLIGT FALL Hanna Johansson om Vladimir Nabokovs "Lolita" och om hur den hämtade material från det otäcka verkliga fallet Sally Horner. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Barnet och barndomen är vanliga litterära teman, men vem blir Barnet när vuxna definierar det? Långt reportage om litteraturens barn. Dessutom: Mozarts requiem som dansföreställning i Malmö.

Evighetslånga barndomssomrar eller nattsvart barndomsskräck  allt det där som händer oss innan vi fyllt 18 och är en outsinlig källa som författare öser ur. Men vilka blir barnen när vuxna definierar dem? En vuxen fantasi, en sentimental längtan tillbaka till den egna barndomen? Och vad gör det i så fall med de verkliga barnens röster, tystas de än mer eftersom de inte stämmer med vuxnas förvrängda fantasibarn? Reportage av Jenny Aschenbrenner med författarna Mirja Unge och Kristoffer Leandoer, och forskaren Jeanette Sundhall. 56 personer på scenen - dansare och sångare i vardagliga kläder i ljuva pasteller och klara färger i ett i övrigt bländande vitt scenrum. I lördags var det premiär för Skånes Dansteaters nya föreställning Mozarts Requiem, i regi av Örjan Andersson. P1 Kulturs Cecilia Blomberg var där. Med sin befolkning lika stor som Sveriges och anor tillbaka till Aztekerna är Mexiko city ett myller av märkliga berättelser och historiska skeenden som lever kvar och går igen i nya skepnader. Författaren och essäisten Henrik Nilsson ger en guidning i dagens radioessä från OBS. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

För två år sedan briserade journalisten Matilda Gustavssons DN-artikel om Svenska akademien och den så kallade kulturprofilen ett avslöjande som ledde till fängelse och en institution i fritt fall. Nu kommer boken.

21 november 2017 publicerade Dagens nyheter artikeln "18 kvinnor: Kulturprofil har utsatt oss för övergrepp". Den var skriven av journalisten Matilda Gustavsson, som grävt i kopplingarna mellan Svenska akademien och den så kallade kulturprofilen som är gift med författaren Katarina Frostenson, då ledamot av Svenska Akademien på stol nr 18. Kulturprofilen hade nära band till Svenska Akademien och var under decennier en inflytelserik person i Stockholms kulturliv med sin och hustruns "kulturklubb" Forum. Han anklagades bland annat för sexuella övergrepp och våldtäkter vilket till sist ledde till fällande dom och fängelse. Avslöjandena fick också den anrika institutionen att rista i grunden med interna stridigheter, anklagelser och avhopp. I början av det här året lämnade Katarina Frostenson akademien efter en uppslitande konflikt som slutade med förlikning. Nu ges Matilda Gustavssons bok "Klubben" ut i flera europeiska länder samtidigt. P1 Kulturs Lina Kalmteg och Mattias Berg har läst och diskuterar boken i dagens program. I år är det 100 år sedan den världsberömda konst- och designskolan Bauhaus grundades i Weimar i Tyskland, något som uppmärksammats med nya böcker, utställningar och kanske framför allt ett helt nytt museum i Dessau, dit skolan flyttade 1925. Men Bauhaus arkitektoniska ideal blev snabbt spridda över världen, bland annat till Israel. Vill man till exempel se en hel stad av låga vita rektanglar från tidigt trettiotal, ska man bege sig till Tel Aviv där det finns hela 4000 Bauhaus-hus, "The White city" är på UNESCO:s världsarvslista sen 2003. Katarina Wikars tar oss med till stadens Bauhauscenter. Och förstås, en OBS-essä! I dag förklara författaren Elin Grelsson Almestad varför det kan vara dags för en städrenässans. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Ett urgulligt djur har dykt upp i skogen igen. En basketikon är tillbaka i högsta ligan. Och en komiker har laddat upp med nya skämt. Mina Benaissa presenterar Veckans ord.

Det kan vara bland det gulligaste jag sett och den heter ganska exakt vad den är: mushjorten. Med sina stora blanka mörka ögon och sin lilla kropp. Korta mycket spinkiga ben. Vietnamesiska mushjorten Tragulus versicolor har sen 1990 varit uträknad, utdöd. Fram tills nu. Kameror har nämligen fångat den lilla skygga varelsen över 200 gånger i bergsskogen mellan Vietnam och Laos. Och i en tid då FN varnar för att en miljon arter riskerar att utrotas på grund av oss människor, så glittrar det självklart till i hjärtgropen vid åsynen av den lilla späda varelsen, som nu återupptäckts. Vi kan ju alltid stilla hoppas på liknande återkomster, även om det ser riktigt mörkt ut. Sporten däremot, den kryllar av comeback-historier. Vissa känns lite extra. I Dagens Nyheter läser jag om Nina Baresso, ett av våra allra största basketproffs. Även jag var basketspelare på 1990-talet, men inte som Nina Baresso. Hon blev nämligen stjärna. I intervju med tidningen berättar hon hur hon tog sig till och från träningarna själv under en särskilt mörk del av 90-talet. Hon sprang mellan lokaltrafiken och träningslokalen beredd att ducka  för att undvika lasermannens röda sikte. Hon trotsade sin rädsla, tog sig fram på och utanför plan, för hon älskade sin basket. Och det blev flera SM-guld och utlandskarriär. Nu, 44-år gammal gör hon också comeback i basketens högsta liga, i Alvik,  27 år efter debuten. Driven av vad som tycks vara ren lust. Hon kommer kanske inte vara snabbast på plan konstaterar hon. Men kanske kyligast och mest rutinerad. Glitterkonfetti och varmt välkommen tillbaka säger jag. Generellt, att välja att just komma tillbaka när man sagt hejdå, kräver sitt mod. Man vill väl ändå komma tillbaka som en ännu bättre version av sig själv? Eller som komikern Eddie Murphy, en av 1980-talets stora stjärnor,  uttrycker det i en intervju med New York Times nyligen:   "I'm still going to be what I was. And then some." "Jag kommer vara som jag en gång var. Fast ännu bättre. Appropå att han själv nu återvänder till både filmen och stand upen. I slutet av oktober släpptes den brett hyllade Netflix-komedin "Dolemite Is My Name", där Murphy spelar komikern  Rudy Ray Moore i 1970-talets Los Angeles. Han ska ha väntat på det rätta manuset. Det bästa manuset. Och sen bam, återvänt med en film som han själv uttrycker det påminner folk om att dom har tyckt om mig. Förövrigt dyker han i december också upp i Saturday Night som programledare, första gången sen 194. Hoppas det blir vad han föreställt sig, att återvända. Allt det här, en motsägelse i vår tid, att det kanske finns fler chanser. Att  inte vara rökt, borta, glömd, bortglömd. Att stå med foten i dörren. Att säga välkommen tillbaka till sig själv. Och för oss som någon gång varit bra, men nu inte är lika bra: det kanske bara är att återkomma? Lite senare. Med lite mindre att förlora. Mina Benaissa mina.benaissa@sverigesradio.se

Stockholms internationella filmfestival har maxat sin sista helg, bland annat med den världsberömda iranska skådespelaren Payman Maadi. Dessutom: Anna Vnuk kommer till studion och vi har intervjuat skaparen till den norska tv-succén "Exit".

Payman Maadi är på Sverigebesök med den iranska filmen "Just 6,5".Stockholms internationella filmfestival har maxat sin sista helg, bland annat med den världsberömda iranska skådespelaren Payman Maadi som är på Sverigebesök med den iranska filmen "Just 6,5", där han spelar narkotikapolis. Vi har också sett honom i det Oscarsbelönade skilsmässodramat "Nader och Simin - en separation" och i HBO-serien "The Night Of". Saman Bakhtiari träffar Payman Maadi. Och så blir det ett längre samtal med dansaren, koreografen, regissören och manusförfattaren Anna Vnuk som är aktuell med sin föreställning "Moppupproret" på Kulturhuset Stadsteatern i Skärholmen. Hur får hon egentligen ihop alla sina olika yrkesidentiteter? Hon kommer också att berätta om sitt arbete med den internationella skräckisen "Midsommar" där hon var engagerad som koreograf. Det norska TV-dramat är i högform, knappt har vi hämtat oss från "Skam" innan dramaserien "Exit" blir en supersnackis. Enligt skaparen Øystein Karlsen är tv-serien till 70% sann. Den bygger på intervjuer med personer som arbetar i Oslos finansdistrikt och det är en värld som utöver pengar, innehåller droger, prostitution och människoförakt. De åtta avsnitten ligger just nu på SVT Play och P1 Kulturs reporter Mina Benaissa fick en intervju med regissören och manusförfattaren själv. Dessutom har Roger Wilson träffat den fransk-kanadensiske regissören Xavier Dolan som besöker Stockholms filmfestival med sin film "Matthias & Maxime". Regissören som hunnit fylla 30, vill inte längre kallas underbarn och han avslöjar också för Roger Wilson att han kanske ska slå av på filmtakten lite nu när han blivit lite äldre, och inte göra en långfilm om året som hittills. Roger Wilson har också träffat den brasilianska regissören Gabriel Mascaro, som gästar Stockholms filmfestival. Hans film "Divine Love" handlar om ett framtida Brasilien där kyrkan blivit en allt viktigare kraft i samhället, och moderskapet blivit det centrala i livet. Och så hinner vi med en rapport från ett Netflix-seminarium om samarbetet med den lokala TV-marknaden i Sverige, som ju bland annat resulterat i den kritikerhyllade serien "Störst av allt", baserad på Malin Persson Giolitos bästsäljande kriminalroman. Nu kommer den första svenska långfilmen under Netflix paraply: actionthrillern "Red Dot" i regi av Alain Darborg och Per Dickson. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Fyra år efter förra albumet är indiepopstjärnan Nicole Sabouné tillbaka med en ny ep. Hon gästar studion för ett samtal om vad som lett fram till den.

Nicole Sabouné slog igenom stort med debutskivan "Must Exist" 2014. Men efter "Miman" 2015 har det varit relativt tyst från popartisten. Under sabbatsåren har hon studerat kemi på KTH i Stockholm, och när hon nu återvänder med ny musik låter det annorlunda. Varför? Och hur kom behovet av att skriva musik tillbaka? Nicole Sabouné gästar studion för ett samtal om nya ep:n "Come My Love". Hur en typisk 60-tals popdänga låter, eller vad som är utmärkande för 80-tals-sound inom popmusiken är ganska lätt att svara på men hur lät egentligen 2010-talet? Decenniet går mot sitt slut och summeringarna av årtiondets bästa låtar börjar dyka upp men vad var speciellt med 10-tals-musiken? Vi försöker fånga 10-talets sound helt utan distans med Musikguiden i P3:s Tina Mehrafzoon. Varje vecka låter vi någon av medarbetarna på kulturredaktionen välja ett ord som sätter fingret på den tid vi lever i. Och den här veckan har Mina Benaissa sett hur några som redan var uträknade fått - eller kanske tagit sig - en andra chans. Veckans ord är comeback. Kulturredaktionens Emma Engström har sett Roy Anderssons på förhand hyllade "Om det oändliga", och danskritiker Cecilia Blomberg har sett den israeliskfödde koreografen Hofesh Shechters nya föreställning "Grand finale" som gästspelar på Dansens hus i Stockholm. Dessutom får vi en OBS-essä, i dag signerad skribenten och diplomaten Ulla Gudmundson som reflekterar över Almapristagaren Philip Pullmans realism - och återförtrollning av världen. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Felicia Frithiof

Fredrik Wadström är på plats i den georgiska huvudstaden för att prata vidare om "And then we danced". Det blir också en intervju med bioaktuella Roy Andersson och en gallerirunda som inger hopp.

Fredrik Wadström rapporterar direkt från Tiblisi. Hur är stämningen nu i den georgiska huvudstaden? Och vilket avtryck gör filmen"And then we danced" i kulturlivet nu efter den georgiska filmpremiären. Peter Steen som arbetar med Tiblisi Internationella filmfestival och översättaren Lika Cahidze talar om hur filmen upplevs ur ett georgiskt perspektiv och hur debatten om filmen är och har varit. Vilken betydelse har gallerierna just nu för det svenska konstlivet? Mårten Arndtzén har gått en runda inför Gallery Weekend och konstaterar att gallerierna för tillfället gör det mest spännande på Stockholms konstscen. En tråd som går igen konstnärligt är återbruk. Per Wizén klipper och monterar nya bilder ur Alice i Underlandets visuella värld vilket nu kan ses på Cecilia Hillström Gallery. Återbruket syns också på Konstnärshuset där Anders Widoff och Johan Thurfjell ställer ut under den gemensamma titeln "jag är du, när jag är jag" och där återvunna objekt upp i nya På fredag är det svensk biopremiär för "Om det oändliga". En ny långfilm av Roy Andersson som på filmfestivalen i Venedig tidigare i höstas belönades med en silverbjörn. Filmen är som alltid hos Roy Andersson en betraktelse över människans tragikomiska existens och förs den här gången framåt av en kvinnlig berättarröst med inspiration  från Scheherazade i Tusen och en natt. Roger Wilson har träffat Roy Andersson. I dagens OBS essä reflekterar Mikael Timm över Lars Noréns pjäser med särskilt fokus på den dödstrilogi som satts upp under 2010-talet. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Cecilia Blomberg

Kastratsången lever! Det handlar om två nya inspelningar med musik av 1700-talets största kastratstjärna Farinelli i dagen P1 Kultur. Och möt konstnären Tomas Colbengtson som i sin konst tar avstamp i en lång konflikt mellan samer.

Kastratsången lever om än utan kastrater. Nu släpper både soprangiganten Cecilia Bartoli och svenska Ann Hallenberg album där de tolkar 1700-tals-kastratstjärnan Farinelli. Samtal med P2:s Sara Norling om en sångtradition som lever vidare i nya tappningar. Konstnären Tomas Colbengtson tar i sin konst avstamp i den långdragna och just nu i tingsrätten aktuella konflikten mellan samer i Tärnaområdet. Just nu visas hans verk i Författaren Daniel Kehlmann är aktuell med romanen Tyll - Mattias Berg har läst. Dagens radioessä handlar om vetenskapens vilja att sortera och systematisera. Kritikern och utställningskuratorn Pontus Kyander har tittat närmare på ett ambitiöst men tröstlöst försök att ordna alla sorters vatten. Men kanske kan den misslyckade vetenskapen förvandlas till lyckad till konst? Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Stockholms filmfestival fyller trettio år och har gått från en arena för amerikansk independentfilm till en fransk filmfest. Dessutom: Streamingkriget intensifieras med lanseringen av Disney+.

Kulturredaktionens filmkritiker Roger Wilson rapporterar från Stockholms internationella filmfestival. Han har bland annat pratat med regissören Céline Sciamma om varför #metoo inte förändrade den franska filmbranschen. Dessutom, Kulturnytts reporter Joakim Silverdal rapporterar om streamingkriget som nu intensifieras när Disney+ utmanar aktörer som Netflix, HBO och Amazon. Vi får även höra ett reportage om den nya dokumentären "Sara med allt sitt väsen" om författaren Sara Lidman gjord av Gunilla Bresky. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Man kunde tro att hela idén försvann i Berlin 1989. Men den tycks mer aktuell än någonsin.

Varje gräns mot andra blir också din egen. Stänger på ett eller annat sätt in dig själv samtidigt som din fiende, landsman, släkting, fästmö eller förälder. Delar kontinenter, städer och kvarter. Ofta säger den också lika mycket om oss som om dem på andra sidan. Vilka vi är och vilka de. Och kanske framför allt: vilka vi inte är. Sedan urminnes tider tycks människor ha velat definiera sig på det här sättet. Bokstavligen avgränsa sig mot andra. Jerikos murar har på senare decennier fått en rival om att vara världens äldsta ännu existerande. Av den så kallade "Isterbukskullen" i sydöstra Turkiet, Göbekli Tepe, som återupptäcktes på 1990-talet och antas vara över 11 000 år gammal. Förra året utsågs den här förhistoriska kultplatsen till ett av mänsklighetens världsarv. I jämförelse ter sig exempelvis den 3 000 år gamla mesopotamiska staden Uruks mursystem, troligen iscensatt av den legendariske härskaren Gilgamesh, som ett närmast modernt byggnadsverk. Eller Babylons murar från 600-talet före Kristus med Ishtarporten som sitt strålande smycke. Och man hade ju kunnat tro att hela idén om muren också raserades i Berlin 1989. Förpassades till kulturhistorien, på samma sätt som Järnridån och Ishtarporten och Isterbukskullen. Men i själva verket är det tvärtom. När gränsen mellan Öst- och Västtyskland revs fanns ett femtontal sådana barriärer mellan nationer kvar. I dag finns det, enligt den kanadensiska geografiprofessorn Elisabeth Vallet, drygt 70 stycken. Exempelvis har ett tiotal av länderna inom EU sedan 1989 byggt totalt 100 mil av befästa gränser, mer än sex Berlinmurar efter varandra. Till de pågående gränsbyggena hör Bulgariens mot Turkiet, Norges nya mot Ryssland, Englands och Frankrikes gemensamma i Calais. Och President Trumps mest grandiosa vallöfte var, och är, ju muren mot Mexiko. Trump menar också att just en mur skulle vara betydligt säkrare än någon annan fysisk gräns. Vilket även var vad Walter Ulbricht, DDR-ledaren som 1961 beordrade bygget av Berlin-muren, hävdade. Att andra typer av gränser, enligt Ulbricht, "frestar människor till allt fler försök att ta sig igenom". Ändå vet vi att muren sällan räcker, eller hjälper. Militärt förlorade den det mesta av sin mening för något tusental år sedan. Eftersom det utvecklades metoder för att ta sig över, eller under. Och nuförtiden helt enkelt bomba den från luften. Så hur högt muren än byggs, och hur mycket taggtråd som sätts där ovanpå, har den väl sin allra främsta funktion som metafor. Något som sätter sig i huvudet, på den utestängda, liksom den inneslutna. Hit men inte längre. Dit men inte längre. En mental gräns i sten och betong. Mattias Berg mattias.berg@sr.se Musiken som hördes kort i inslaget var ur Ebba Gröns "Die Mauer" från 1982.

Vad gjorde Simpsons och Seinfeld så framgångsrika att vi inte kan sluta titta? Vi har också pratat med filmregissören Levin Akin som får brett stöd inför Georgienpremiären av "And then we danced".

Den hyllade svenska filmen "And then we danced" har ikväll Georgienpremiär där filmen också utspelar sig.  Inför premiären har extremnationalistiska grupper i Georgien hotat att stoppa visningarna eftersom filmen bland annat handlar om kärlek mellan två män. Fredrik Wadström har pratat med filmens producent Ketie Danelia som berättar en annan historia. Hur han de senaste dagarna mötts av brett stöd och kärlek från vanliga människor i Tiblisi. I vår spaning efter den tid som flytt och märkesåret 1989, har nu turen kommit till komediserierna Seinfeld och Simpsons. Seinfeld skapad av Jerry Seinfeld och Larry David, handlar om ett neurotiskt kompisgäng på Manhattan och den animerade "The Simpsons" av Matt Groening, berättar om den dysfunktionella familjen Simpson med sin karaktäristiska klargula hy, och bosatt i den fiktiva staden Springfield. Nina Asarnoj hittar Seinfelds storhet med hjälp av journalisterna Karin Magnusson och Göran Everdahl. Och Saman Bakhtiari har träffat serietecknaren och Simpsonfanet Jimmy Wallin för att ge oss några ledtrådar till att Simpson dök upp just 1989. Lördagen den 9 november drar festligheterna igång i Berlin för 30-årsfirandet av Berlinmurens fall. Gunnar Bolin ringde upp tidningen Die Zeits litteraturkritiker Iljoma Mangold och han pratar bland annat om den klyfta som delat många av länderna i det gamla Öst i två läger, med liberaler på ena sidan och högerpopulister på den andra, vilket också märks i Tyskland. Vi hinner också med några tips på film och TV som skildrar tiden runt murens fall. Och i Klassikern återvänder Jenny Teleman till filmen "Döda Poeters Sällskap" som också den kom 1989 och för alltid präntade in begreppet Carpe Diem i en ung poesiälskande generation. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Cecilia Blomberg Tips på filmer om DDR och tiden runt murens fall Flykten från DDR i regi av Michael Herbig De andras liv i regi av Florian Henckel von Donnersmarck Good Bye Lenin i regi av Wolfgang Becker Gunderman i regi av Andreas Dresen Tips på TV-serier om det gamla Öst och Västtyskland Weissensee skapad av Annette Hess  Berlin under samma himmel skapad av Paula Milne Deutschland 83 skapad av Anna och Joerg Winger

Salman Rushdies roman Satansverserna lede inte bara till dödshot, mord och mordförsök boken blev också en brytpunkt för yttrandefriheten i ett större perspektiv. Dessutom: Ny svensk jazzkomet och rösten avgörande i nytt litterärt landskap.

Vad betyder rösten för ljudboken? När ljudböcker tar mark får litteraturen en aspekt till att förhålla sig till, för somliga är vem som läser nästan lika viktigt som vem som har skrivit boken. Reportage från ett nytt litterärt ljudlandskap. P1 Kulturs tema om året 1989 går vidare. Idag handlar det om en av vår tids absolut största kulturkonflikter. När Salman Rushdie kom ut med sin roman Satansverserna resulterade det inte bara i dödshot mot honom själv och mord och mordförsök mot förläggare och översättare som jobbat med boken. Det blev också en brytpunkt och innebar en globalisering för hot mot författare. Reportage med islamologen Jan Hjärpe och Jesper Bengtsson, ordförande i Svenska PEN. På lördag är det på dagen 30 år sedan det folkliga trycket tillslut fick muren i Berlin att falla. P1 Kulturs Katarina Wikars minns sin östtyska väninna och tiden runt murens fall. Den unge pianisten Joel Lyssarides och hans trio har seglat upp på den svenska jazzhimlen som en komet. För några veckor sedan släpptes hans nya album A Better place och den har fått ett varmt mottagande. Samtal med P2 Jazzradions Märet Öman om ett nytt svenskt stjärnskott. Dessutom: Veckans ord är "mur" och i dagens radioessä hör vi poeten Håkan Sandell fundera kring diktaren Bertil Malmbergs nationellt sinnade lyrik och omvärldens hårda dom mot den. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi gör också en första spaning från Stockholms filmfestival som drar igång nu. Och pratar om de viktigaste "Die Wende" romanerna. Alltså de litterära skildringarna av Tysklands historia åren runt 1989.

Idag drar Stockholms filmfestival igång, men redan igår tjuvstartade festivalen. P1 Kulturs programledare Roger Wilson var på plats och såg öppningsfilmen "Marriage story" av Noah Baumbach. Konstkritikern Maryam Fanni kommer till studion och pratar om utställningen "Somewhere in Between" på Borås Konstmuseum. En grupputställning som ställer frågor om hur vi skriver historia. Det handlar om landskapets minne, nationell identitet och mytens roll i historieskrivningen. Vår nedslag i "Märkesåret 1989" fortsätter. Det gick inte lång tid efter att muren hade fallit innan frågan kom: När kommer den första litterära bearbetningen av det som skett? I Tyskland kallas tiden kring murens fall för Die Wende - ungefär vändpunkten och litteraturen följaktligen "Die Wendeliteratur". Gunnar Bolin hälsar på hemma hos Svante Weyler som bland annat varit radions Tysklandskorrespondent och på sitt egna förlag Weyler gett ut tysk litteratur i översättning. Vilka böcker tycker han bäst skildrar den här historiska omsvängningen i tysk historia? ÄR man intresserad av dokumentära berättelser har BBC gjort podden "Tunnel 29". I tio avsnitt berättas effektivt om flykten från DDR till väst via de tunnlar som började byggas i början av 60-talet då Berlinmuren restes och delade Berlin i en Öst och en Västdel. Cecilia Blomberg har lyssnat. Filmregissören Roland Emmerich är bioaktuell med nya "Midway" med premiär på fredag. Den handlar om attacken på Pearl Harbor och slaget vid Midway som följde på det. Roland Emmerich berättar om tankarna bakom sin nya film och hur han trots svårigheter att få till finansieringen till sist fick igenom sin produktion. I OBS-essän hyllar Ulrika Knutson Pella-böckernas skapare Anna Lisa Wärnlöf, alias Claque. En författare vars kvaliteter gör henne till en av svensk litteraturs stora stilister. Nu är det dags att hon får den plats hon förtjänar i litteraturhistorien menar Ulrika Knutson. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

Två år efter metoo-uppropet #tystnadtagning ställer vi frågan: Hur är det att vara man inom teatern idag? Dessutom: Ny dokumentär om Ella Fitzgerald och rysk litteratur som botar repressiv glömska.

I dagarna har det gått två år sedan metoo-uppropet #tystnadtagning rasade hundratals vittnesmål av kvinnor inom teatern om manliga kollegors trakasserier, sexism och övergrepp. "Teatermannen" hamnade i fokus - macho, gränsöverskridande och våldsam. Men, hur är det egentligen att vara man på teatern idag? Vilka svårigheter möter den som själv försöker hitta en ny mansroll? Och vem tillåts definiera hur en man får vara? Dagens långa kulturreportage av Tobias Aspelin handlar om Teatermannen, makten - och tystnaden. Igår var det biopremiär för en ny dokumentärfilm om en av de allra största The first lady of jazz, Ella Fitzgerald. Samtal med Mikael Timm som har sett filmen Ella Fitzgerald: Just one of those things. I dagens radioessä skriver författaren Mattias Hagberg om den ryska repressiva glömskan och om litteraturen som förhoppningsvis kan återskapa minnet. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Begreppet skräckel myntades tidigt 90-tal och beskrev litteratur som slog igenom 1989 i Sverige. Stig Larsson var en av ledargestalterna för romaner som präglades av våld och ondska.

I dagens P1 Kultur fortsätter temat om märkesåret 1989, då historien tog nya oväntade vägar in i framtiden. På litteraturens område uppstod en romangenre som präglade de sista åren på 80-talet. Just året 1989 gavs tre tongivande verk ut: "Komedin 1" av Stig Larsson, "Månader utan R" av Carina Rydberg och "Järnbörd" av Magnus Dahlström. Hur kom det sig att de skapades där och då? Fanns det något i tidsandan som gav näring åt de våldsamma, sadistiska och äckelframkallande skildringarna? Och vilket avtryck har de egentligen gjort i den svenska litteraturhistorien? Hör P1 Kulturs Katarina Wikars reflexion och författaren Anneli Jordahl, som gästar P1 Kultur för ett samtal om så kallad skräckellitteratur. 1989 var som bekant året för DDR-murens fall och i Berlin är utställningarna många på temat "Mur". På museet Gropius Bau visas "Durch mauern gehen", som är en samlingsutställning med verk som alla anspelar på murar. Vår konstkritiker Cecilia Blomberg har varit där och sett en utställning som diskuterar maktstrukturer och erfarenheter av murar, både verkliga och symboliska. Men, P1 Kultur fördjupar sig också i samtida lyrik, närmare bestämt en av den danska poesihimlens senaste stjärnor  Signe Gjessing, som är aktuell med diktsamlingen "Ideala begivenheter" och som nyligen getts ut på svenska. Varför är hon så hyllad och hur är det att läsa den nya boken? Litteraturkritikern Lars Hermansson kommer till studion. Dessutom intervjuas den hyllade australiska komikern Hannah Gadsby  som gjort succé med Netflixshowen "Nanette"  där hon skämtar om sex, kön och identitet, ofta på sin egen bekostnad. Och till sist i P1 Kultur, en OBS-essä av Anna Thulin om AI  artificiell intelligens  i vår liv. Programledare: Roger Wilson Producent: Lina Kalmteg

I säsongens avslutande avsnitt av Barnradions bokpris, kommer barnjuryn diskutera de nominerade böckerna en sista gång innan det är dags att rösta!

I år är det 100 år sedan Carl Larsson gick ur tiden. Dagens P1 Kultur ägnar sig åt den folkkära konstnären. Varför har han fått den plats han har i den svenska konsthistorien?

Frilansjournalisten Kerstin Svenson berättar om Carl Larssons liv och verk i en serie reportage, där hon bland annat besöker Carl Larsson-gården Lilla Hyttnäs i Sundborn, läser gamla brev och träffar barnbarnsbarnet som bor i Spadarvet, en gård som Carl Larsson köpte 1897 inte långt från Lilla Hyttnäs. Lyssna på alla tio delarna om Carl Larssons liv här nedanför

Musikjournalisterna Andres Lokko och Kristina Adolfsson pratar sig fram till vilka som var de bästa låtarna 1989. Men var det samma som toppade listorna?

1989 var året då Neneh Cherrys"Buffalo Stance", Madonnas "Like A Prayer", Jivy Bunnys "Swing The Mood" och Blackboxs "Ride On Time" var musiken som det lyssnades på och dansades till. House hade slagit igenom, MTV hade stor betydelse för musikscenen och i radio handlade det mycket om listor. Musikjournalisterna Kristina Adolfsson och Andres Lokko kommer till studion och pratar om musikåret 1989. Vad var det som formade musiken då och vad minns vi idag? Det blir också femte delen av diskussionerna som ska leda fram till vinnaren av Barnradions Bokpris. Barnjuryn från Stockholms Montessoriskola diskuterar Cilla Jackerts bok "F som i sämst" som handlar om prestationskrav och om att vara just sämst. Veckans Klassiker handlar om  albumet "Fairytales" med Radka Toneff och Steve Dobrogosz. Musik som är så speciell att vår Klassikerproducent Per Feltzin skulle välja just den att ha med sig till en öde ö. Ett album som sålt mycket världen över, som också blivit en bok och som bär en sorglig historia inom sig. Andres Lokkos lista låtar 1989: 1. The Stone Roses Fools gold 2. Frankie Knuckles Tears 3. Blackbox Ride on time 4. Neneh Cherry Buffalo stance 5. Soul II Soul - Back to life Kristina Adolfssons lista låtar 1989: Monsterhiten 89 var Black Box Ride on time Nästan lika stor var Jive Bunny Swing the mood  Favoriter: 1.De La Soul Eye know 2. Sonia Can't forget you 3. Ultra Nate Its over now 4. Sueno Latino Sueno latino 5. Frankie Knuckles & Robert Owens Tears (radio edit) Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

I morgon är det svensk premiär för filmen om en av de mest hyllade och kända operasångarna genom tiderna: Luciano Pavarotti. Dessutom om Stasis intresse för det svenska musiklivet på 80-talet.

I P1 Kultur fortsätter vi ringa in året 1989 och de omvälvningar som skedde, i dag genom att titta på hur Stasi infiltrerade det svenska musiklivet - en historia som rullades upp efter musikvetaren och operachefen Gerd Schönfelders hastiga sorti från Kungliga Musikaliska Akademien i november 1989. Historikern Henrik Rosengren besöker studion för att berätta om forskningen i Stasiarkiven. Och varför är den nya dokumentärfilmen om Luciano Pavarotti bitvis svårsmält? Kritiksamtal med Mattias Berg, som sett Ron Howards film med svensk biopremiär i morgon fredag. Det blir kritik också från Jenny Teleman, som läst Susanne Skogstads debutroman "Svartstilla". Vi får också veckans ord från kulturredaktionens Karsten Thurfjell, som följt proklamerandet av en oundviklig brittisk litterär genre: Brexlit. Så får vi höra den fjärde delen av diskussionerna som ska leda fram till vinnaren av Barnradions bokpris på söndag. Idag om "Till Vial 8400 dagar kvar" av Henrik Ståhl. Dessutom får vi en OBS-essä av Dan Jönsson, som vänt sig till litteraturen för att söka svar på varför Nobelpristagaren Peter Handkes estetik och inte bara vad han skrivit upprör. Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

För tre decennier sedan föll murar och gamla sanningar. Vi startar en serie om ett av de mest händelserika åren under efterkrigstiden. Dessutom om likheten mellan de nya Zlatan- och Metoo-statyerna.

I P1 Kultur kommer vi den närmaste veckan att ha ett antal inslag om de kulturella och mentala skiften som ägde rum 1989 - i skuggan av Berlin-murens fall och massakern på Himmelska fridens torg i Peking. Det kommer bland annat att kretsa kring den brittiske författaren Salman Rushdie, som med sin roman "Satansverserna" drog på sig en dödsdom från Iran och fick Svenska Akademien att skälva. Om Seinfelds och Simpsons första steg upp mot den populärkulturella parnassen, om Stasi och musiken, liksom den så kallade "skräckellitteraturen". I dag inleder Fredrik Wadström serien med att liksom spola historien baklänges. Se hur man kan spåra murens fall, i november, redan från inledningen av 1989 - och ur det ännu existerande sovjetiska imperiets perspektiv. Vi får även höra Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén kommentera de nya monumenten över Zlatan Ibrahimovic och Metoo-rörelsen. Det blir också tredje delen av diskussionerna som ska leda fram till vinnaren av Barnradions. I dag kring Carin Gerhardsens och Petter Lidbecks bok "Ett annat jag: Projekt Gemini". Dagens OBS-essä, av litteraturvetaren och författaren Sven Anders Johansson, handlar om hur det kvasireligiösa språket har fått en renässans i och med klimatdebatten. "Flygskam" är ett exempel - bland många. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

I år är det 500 år sedan världens kanske mest inflytelserika konstnär Leonardo da Vinci dog P1 Kultur har sett Louvrens stora jubiléumsutställning. Dessutom: möt skådespelarna i Ken Loach nya film och ny bok avhandlas av barn-juryn.

Leonardo da Vincis inflytande över den västerländska konsten är svår att överskatta. 500 år efter hans död har konstmuseet Louvren i Paris samlat 162 av hans verk till den största da Vinci-utställningen någonsin. P1 Kulturs Karsten Thurfjell har varit där. På fredag är det dags för den brittiska socialrealismens mästare Ken Loach igen. Då har hans film Sorry we missed you premiär, där brittisk arbetarklass och den nya tidens "gig-ekonomi" står i centrum. P1 Kultur har träffat skådespelarna Debbie Honeywood och Kris Hitchen. I dagens radioessä skriver filosofen Jonna Bornemark om matematikern, filosofen och kosmologen Giordano Brunos magiska renässansfilosofi. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Dessutom: första jurysamtalet inför Barnens bokpris, möte med Tayari Jones och en essä om hur Nietzsche missförstås av högerextremister.

I helgen gick regissörens Karl Dunérs nya uppsättning av absurdisten Samuel Becketts I väntan på Godot upp på Dramaten i Stockholm. Vår recensent Jenny Teleman gillar det och tänker på två stumfilmsstjärnor som aldrig kommer till skott. Johan Ulveson och Jonas Karlsson, det nya paret med avslutningsproblematik, besöker oss och berättar att de fick följa texten till punkt och pricka. Nu börjar läslovsveckan i P1 Kultur! Barnradions bokpris ska delas ut och självklart är det jurymedlemmar ur målgruppen som bestämmer. Som jurymedlemmen Tove Bonde säger: Det är bättre om vi barn bestämmer för det är ju "våra" böcker. Första bok att grillas är Emma Karinsdotters Tusen stjärnors ö. "Ett amerikanskt äktenskap" av Tayari Jones handlar om vad som händer när ena parten i ett förhållande falskeligen anklagas för våldtäkt. Viveca Bladh har träffat författarinnan vars genombrottsroman fått draghjälp av både Oprah Winfrey och Barack Obama. Zarathustra - världens jobbigaste självhjälpsbok av världens smartaste rättshaverist. Jenny Maria Nilsson som kallar sig nietzschean kan i dagens OBS-essä konstatera att resonemangen kring Nietzsches filosofi tolkas så ytligt av politiska extremister att de begår just det filosofen tyckte illa om: att opponera sig mot en skock för att hamna i en annan. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Minna Grönfors

Fredrik Strage om det plågsamma med att älska Terminator, analys av de nya mörkare, mer vuxna superhjältarna, och veckans klassiker: om de ryska futuristernas manifest från 1912.

I dag är det biopremiär för storfilmen "Terminator: Dark fate", med Linda Hamilton och Arnold Schwarzenegger i huvudrollerna. Vi har bjudit in kulturskribenten och författaren Fredrik Strage, som förklarar likheten mellan att vara ett Terminatorfan och att se en artist på scen som man vet kommer att göra bort sig. Vilken av de sex filmerna är ett mästerverk och varför ger soundtracket gåshud? "Watchmen", "The Boys" och "Joker". De två tv-serierna och filmen är alla exempel på mycket uppmärksammade superhjältar nu i höst. Men också på att det har hänt något med superhjältarna: de har fått en mörkare ton och blivit mer politiska och vuxnare. Populärkulturnörden Melody Lovelin och tv-kritikern Linus Fremin kommer till studion och diskuterar den nya bilden av superhjälten. Varför sker det just nu? Dagens klassiker, av Helene Alm, handlar om de ryska futuristernas manifest, "En örfil åt den offentliga smaken", från 1912. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

I år är det 400 år sedan tonsättaren Barbara Strozzi föddes vi berättar hennes historia. Dessutom: Vilken principiell betydelse har domen mot artisten Frej Larsson för hot mot tjänsteman på grund av en låttext.

I år är det 400 år sedan tonsättaren Barbara Strozzi föddes, igår hade Operabyråns nya hyllningskonsert till hennes ära urpremiär. Samtal med sångerskan Christina Larsson Malmberg och kulturredaktionens Viveca Bladh. I går fälldes artisten Frej Larsson i hovrätten för olaga hot efter att ha släppt en låt med en text som uppfattats som ett hot mot en namngiven person. Hur långt får man gå i konstens namn? Och vilka konsekvenser kan domen få? Samtal med Aftonbladets rättskolumnist Oisin Cantwell och Oscar Kangro, Musikguiden i P3. Just nu visas konstnären Stefan Teleman i helfigur på Norrköpings konstmuseum. Teleman har gjort sig känd inom det politiskt radikala måleriets tjänst, bland annat som medlem i den så kallade Hofbrigaden, en förtrupp till graffitimåleriet på 70-talet. Karsten Thurfjell har träffat honom. Dessutom: Veckans ord är "innebörd" och sista delen i essäserien om känslor är ett försvar av den sentimentala kvinnan. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

The Satanic Temple slåss med humor för pluralism i USA. Gunnar Bolin läser Peter Handkes essä "Gerechtigkeit für Serbien", vi lägger örat mot debatten om nobelpristagaren i de tyskspråkiga länderna.

I Sverige är debatten intensiv om huruvida Peter Handke är en värdig nobelpristagare i litteratur eller ej. Vad har han egentligen skrivit i essän "Gerechtigkeit für Serbien"? Vilka av hans kritiker har läst den? Texten är inte lätt att få tag på, men kan man tyska så har nu Süddeutsche Zeitung valt att återpublicera den. Nina Asarnoj har pratat med tidningens tidigare kulturchef Thomas Steinfeld om skillnader och likheter mellan den tyska och svenska debatten. Gunnar Bolin har läst Handkes omtalade essä och även lyssnat på hur nobelpristagaren diskuteras i hemlandet Österrike. Dokumentärfilmen "Hail Satan?" skildrar en moderna satanistiska rörelse i USA. The Satanic Temple arbetar bland annat för religionsfrihet och med hjälp av humor satsar de hårt på att kila in ett horn mellan staten och kyrkan. Hur skiljer sig deras symboler från de vi är vana att se i populärkulturen som uttryck för Satan? Vi intervjuar filmens regissör, Penny Lane, och den  svenske producenten Gabriel Sedgwick. Gäst i studion är kulturjournalisten Ika Johannesson, som bland annat skrivit om satansdyrkan inom musikvärlden i sin bok "Blod, eld, död". Det blir också en intervju med de belgiska bröderna Jean-Pierre och Luc Dardenne om deras senaste film "Unge Ahmed". I dagens OBS handlar det om känslor på teatern. Teaterforskaren Kent Sjöström efterlyser en scenkonst och en kritik där den fysiska upplevelsen inte är allt. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

I år är det 20 år sedan poeten Ola Juléns debut, Orissa en samling enradiga dikter som fascinerat och förundrat med sin enkelhet. Dessutom: vad säger de August-nominerade om bok-året? 

Hembygdsskildringar, utrotningshotade djur och en Woyzeck-tolkning  det är något av innehållet i de sammanlagt 18 böcker som nominerats till Augustpriset i tre olika kategorier. Samtal med P1 Kulturs litteraturkritiker Lina Kalmteg om årets nominerade. Ola Juléns debutdiktsamling Orissa refuserades av alla stora förlag, innan den 1999 gavs ut på det lilla nystartade Ink förlag. Nu, 20 år senare, betraktas den som en modern klassiker som både förbryllar och hänför. Kulturjournalisten Richard Dinter har mött de som var med. Denna vecka handlar OBS om känslor  idag om sorg. Journalisten Mats Almegård har läst ett flertal sorgeskildringar och fått en ny bild av sörjandets karaktär. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi vrider och vänder på det mest omdiskuterade byggnadsmaterialet. Utifrån en ny utställning på museet ArkDes och med hjälp av stadsplaneraren och rapparen Namo Marouf, själv uppvuxen i betongen.

Namo Marouf, även känd under sitt artistnamn Lilla Namo, kommer till studion. Dessutom får vi ett reportage från byggnadskulturens kanske andra ytterlighet: om timmermän som i tidstypiska kläder byter syllstockar och vårdar gamla röda stugor från forna sekel. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj har följt huvudpersonerna i SVT:s dokumentärserie "Rätta virket" under en arbetsdag. Vi kommer även att diskutera antikens dramer - som nu sätts upp i tät följd på ett antal av landets teatrar. Vad kommer detta intresse av? Och hur sätter man bäst upp 2 400 år gamla pjäser i vår tid. P1 Kulturs kritiker Mikael Timm kommer till studion. Dagens OBS-essä är den första i en serie om känslor. Skribenten och föreläsaren Valerie Kyeyune Backström konstaterar att vreden kan vara ett nödvändigt verktyg för att motverka rasism. Essän sändes första gången 2018. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Avmätt humor. Intensiv själviakttagelse. Knivskarp page. Katarina Wikars tecknar ett porträtt av den brittiska författaren Jenny Diski (1947-2016). Dessutom: Klassikern om målningen Le juif errant av Francis Picabia.

Om Jenny Diski så inte uppfann hybridgenren självbiografi och reseskildring så tillförde hon den en välbehövlig dos negativt tänkande. Sällan har väl en resenär varit så motvillig, att resa tusentals mil bort bara för att återigen kunna vara stilla någon annanstans. Som till Antarktis i På tunn is, eller i rökkupé genom USA i Främling på tåg. Och hon blir intressant nog aldrig kokett, kanske för att utanförskapet för henne var en överlevnadsstrategi, tidigt utkastad hemifrån av fullständigt inkapabla föräldrar. I Den sista resan varvar hon sin dagbok om cancerbehandlingarna och den förestående döden med minnena från tiden som fosterbarn hos Doris Lessing på 60-talet, en komplicerad relation som kantig löpte över femtio år. Katarina Wikars träffar bland andra litteraturvetaren Birgitta Holm och reseskribenten Anders Mathlein för att diskutera Diski. Uppläsare: Iréne Lindh och Ingela Olsson Översättare: På tunn is och Främling på tåg - Meta Ottosson, Den motvilliga resenären, Allt jag inte vet om djur och Den sista resan - Cecilia Franklin Att bli ignorerad av djur på deras eget territorium är en obeskrivlig ära - om elefanterna i Allt jag inte vet om djur. Det enda trygga avståndet till ens hem är det mycket stora ur Den motvilliga resenären. Dessutom: Klassikern av Mårten Arndtzén om målningen Le juif errant av Francis Picabia (1879-1953) en målning som förbryllat eftervärlden sedan 1941. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Dessutom: Public Service het fråga hos Moderaterna och albumaktuella Sarah Klang gästar studion med "den andra svåra skivan".

På torsdagen svarade Svenska Akademien på kritiken mot Peter Handke som Nobelpristagare i litteratur 2019 i ett mail till Kulturnytt i P1. Mattias Berg kommenterar i samtal med Lisa Wall i P1 Kultur. Public Service har på senare tid seglat upp som en het fråga inom svensk politik. Idag inleds Moderaternas partistämma där partiets tyngsta distrikt  Stockholms lagt en motion om att helt och hållet avveckla Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion. Samtal med Ekots politiska kommentator Fredrik Furtenbach. Artisten Sarah Klang  och hennes röst! slog igenom på allvar så sent som förra året. Nu är hon aktuell med uppföljaren till debuten, albumet Creamy Blue. Sarah Klang är gäst i dagens P1 Kultur. Hemma hos hardcorelegendarer  bandet Refused släpper sitt nya album War Music imorgon fredag. P1 Kultur har besökt sångaren Dennis Lyxzén hemma i Umeå. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Larsson

Fyra nordiska romanförfattare, bland annat Knausgård och Klas Östergren, tar sig an Ibsens karaktärer. Varför det?, undrar vi. Och så är många bestörta över valet av Peter Handke som Nobelpristagare.

Under den knappa vecka som gått sedan Svenska Akademien tillkännagav den österrikiske författaren Peter Handke som mottagare av 2019 års Nobelpris, har debatten svallat inte minst i internationella medier. En av alla kritiska röster har varit den danske författaren och journalisten Carsten Jensen. Vi ber honom förklara varför han inte tycker att Handke borde ha fått priset. Det har även seglat upp en "telefonskandal", där någon sade sig ringa från Akademien till den irländske författaren John Banville med budskapet att han skulle få Nobelpriset i litteratur. P1 Kulturs reporter och litteraturkritiker Lina Kalmteg redogör för alla de senaste turerna kring Svenska Akademien och Nobelpriset. Och så Ibsen. Magnus Berg från Sveriges Radio Drama berättar om de tre nya romanerna kring Henrik Ibsens klassiska 1800-talskaraktärer. Varför detta - nu? Dessutom funderar Kulturredaktionens Jenny Teleman om Karl Ove Knausgårds nya tolkning av Ibsens drama Peer Gynt, där Solveig blir en modern tonårsmamma snarare än den eviga vänterskan. Vi har också ett reportage om Mattias Anderssons sista uppsättning på Backa Teater i Göteborg - innan han blir chef för Dramaten i Stockholm. Vår reporter Mina Benaissa har träffat honom och ett antal av skådespelarna veckan före premiären. I dagens OBS-essä funderar kulturjournalisten Malin Krutmeijer över DNA-testernas allt större dragningskraft - och varför hon själv beställde ett. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Kulturredaktionens Anna Tullberg om Kim Gordons första soloplatta "No Home Record". Dessutom: P1 Kultur tittar närmare på hur Malmö skildras i litteraturen. Och på vilket sätt det skiljer sig från mediebilden av staden.

Vi lyssnar på den 66-årige konstnären och före detta Sonic Youth medlemmen Kim Gordons solodebut "No Home Record", döpt efter en av den belgiske regissören Chantal Akermans filmer. Anna Tullberg kommenterar. I ett längre reportage av Eskil Krogh Larsson frågas författare, litteraturvetare och Malmökännare ut om stadens olika roller i olika romaner från olika tider. Och på vilket sätt skiljer sig den litterära skildringen av Malmö från mediebilden av staden. Det blir också ett kritiksamtal med Mattias Berg som besökt Nordiska Museets stora klimatutställning "Arktis, medan isen smälter". Och i Obs Essän skriver kulturskribenten Christina Gratorp om hur det moraliska handlingsutrymmet tas bort då algoritmer och till exempel automatiserade bilar låser etiken i gamla beslut. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Vi minns Sara Danius uppmärksammade essäsamling "Den blå tvålen". Dessutom poesimåndag: långt porträtt på Lennart Sjögren, en av svensk lyriks stormästare, och så Eva-Stina Byggmästars nya samling. 

Med anledning av Sara Danius bortgång återutsänder vi i dag ett OBS om hennes essäsamling "Den blå tvålen. Romanen och konsten att göra saker och ting synliga". Den är gjord av författaren och idéhistorikern Isabelle Ståhl och är en repris från 2013. P1 Kulturs reporter Helene Alm träffar Lennart Sjögren, snart fyllda 90, vid en kalkstensstrand på hans älskande Öland. Och Burcu Sahin, själv prisad poet, har läst Eva-Stina Byggmästars senaste diktsamling. Vi får även höra ett reportage om propagandafilmen "Jag och mitt fosterland", som gör stor succé på hemmaplan till 70-årsfirandet av Folkrepubliken Kina. Sveriges Radios korrespondent i Peking, Björn Djurberg, har undersökt varför just den här propagandan slog så mycket bättre än mycket annat. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Möt regissörerna Rojda Sekersöz ("En komikers uppväxt") och Mikel Cee Karlsson ("Främling"). Dessutom: kritiksamtal om Leonard Cohen-dokumentär och Klassikern om Rachel Carsons "Tyst vår".

Vi möter Rojda Sekersöz som regisserat en av veckans filmpremiärer, En komikers uppväxt, som bygger på en roman med samma namn av Jonas Gardell. Rojda Sekersöz har tidigare gjort Dröm Vidare om några bedårande förortstjejer och deras knep för att klara vardagen. Hur tänker hon sig filmandet framgent? När filmaren Mikel Cee Karlsson arbetade med en dokumentär långfilm om barndomsvännnen Mathias utifrån några gemensamma händelser utanför Falkenberg visar det sig att Mathias lever ett dubbelliv och är inblandad i en kriminell värld med skulder som aldrig kan betalas av. När Mathias plötsligt dör ställs Mikel Cee Karlsson inför ett svårt val vad gäller projektet Fraemling. Få böcker har gjort så stor skillnad som Rachel Carsons "Tyst vår" som kom 1962. Boken ,som var en bestseller, blev starten för den moderna miljörörelsen. Därmed har den också kvalificerat sig till programpunkten Klassikern. Nya filmen "Marianne & Leonard, Words of love" skildrar Leonard Cohen och hans relation till vad som kallats hans musa Marianne, som sen fick en sång när han lämnade henne. En film om norska Marianne som mötte Leonard på ön Hydra, fast kanske mest en film om Leonard.  Nina Asarnoj och Jenny Teleman har sett och den. Josephine Bornebuschs serie Älska mig kommer upp i helgen (Viaplay) och Ylva Nilsson på P4 Kulturnytt har sett den. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

Det har gått fyra år sedan popbandet Deportees senaste mörka och apokalyptiska skiva nu är de tillbaka och det låter ljusare och hoppfullare än på länge. Dessutom: Alfred Nobel i helfigur i ny biografi.

Efter fyra års frånvaro är Umeåbandet Deportees tillbaka med skivan All Future. Bandet har rört sig från mörker och undergång till en hoppfullare ton  trots teman som psykisk ohälsa och människans svårighet att drömma om en bättre framtid. Bandets frontperson Peder Stenberg är gäst i dagens program. Vem var egentligen Alfred Nobel? I den nya biografin Nobel Den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris berättar journalisten Ingrid Carlberg om en känsligare och mer komplex person än vi har sett tidigare. Nina Asarnoj träffade författaren på Riksarkivet i Stockholm där hon tillbringat en hel del tid de senaste tre och ett halvt åren. Dessutom: Efter Kulturnytts kulturskolegranskning  ansvarig minister Amanda Lind om nedskärningarna och kommunernas ansvar; Veckans ord enligt Jenny Teleman är "verkligheten" och i dagens essä från OBS resonerar skribenten Anna Thulin om människans behov av att börja betrakta sig själv som djur. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Felicia Frithiof och Eskil Krogh Larsson

Klimatkrisen dyker just nu ofta upp som ett tema i konsten. Vid sidan av några bra exempel inte sällan med pekpinnar och reklamliknande budskap. Dessutom: Möt Helene Billgren, aktuell med stor utställning i höst.

Klimatfrågan dyker  inte oväntat  ofta upp i konsten just nu. Härom veckan öppnade två utställningar med människans relation till naturen som centralt tema  Sensing nature from within på Moderna museet i Malmö och The Nonhuman animal på Uppsala konstmuseum. Men vad blir konstens uppgift i klimatkrisen? Och hur bra konst blir det? Allt för ofta pekpinnar och propaganda, snarare än bra konst, menar vår konstkritiker Mårten Arndtzén. Från och med fredag fyller konstnären Helene Billgren hela Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm med teckningar och målningar från 80-talet och fram till idag, i en sammanfattande utställning med titeln faran är över. Reportage av Katarina Wikars som fick följa med till Helene Billgrens ateljé. I dagens essä från OBS reflekterar Dan Jönsson över våra djupa koppling till jorden. Och likt Dante, på sin resa genom underjorden, tar han den romerske diktaren Vergilius till hjälp. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Inför tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur, återberättar vi historien om hur vårt mest slutna sällskap började gräla inför öppen ridå. Om Svenska Akademiens undergång - och pånyttfödelse.

Rigmor Ohlsson och Kulturredaktionens Mattias Berg, som tidigare gjort två längre program om krisen i Akademien tillsammans, väljer valda delar ur sina tidigare berättelser och för hela förloppet fram till nutid. För hur kunde det gå så fort att rekonstruera Akademien i vintras? Från bottenläget i december 2018, med ett Nobelpris i litteratur som inte delades ut och en högtidssammankomst där bara sju ledamöter närvarade, och fram till ett komplett sällskap och "återfått" Nobelpris? Dessutom får vi höra en analys av den institution som kommer att tillkännage både 2018 och 2019 års litteraturpris. Hur skiljer sig Svenska Akademien åt före och efter krisen? Och kan vi verkligen betrakta krisen som definitivt över? I dagens P1 Kultur får vi även höra Kulturredaktionens före detta Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström analysera "telefonkrisen" mellan Donald Trump och Ukrainas president Wolodymyr Zelenskyj - utifrån ett annat perspektiv. Sett i ljuset av att detta var den ukrainske president som valdes efter att ha spelat president i en tv-serie. Dagens OBS-essä är gjord av Katarina Wikars och handlar om Robert Frank, alla trasiga fotografiers pappa. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mattias Berg

Phoenix i sitt livs roll som serieskurken Jokern. Vi diskuterar hur han sköter jobbet. Och vilken roll gör Jennifer Lopez i "Hustlers"? Hur tänker Mattias Andersson om Dramaten som nationalscen?

Joaquin Phoenix gör sitt livs roll som serieskurken Jokern i Todd Phillips film "Joker" som har premiär idag. Många kritiker är överlyckliga, andra mer ljumma. Samtidigt ser vi Jennifer Lopez i sin första stora film på länge, "Hustler", där hon spelar kriminell lyxstrippa. Kritikerna Jenny Teleman och Maria Brander är med i P1 Kultur för att prata om rollprestationerna och filmupplevelserna. I mars tar Mattias Andersson från Backa teater i Göteborg över jobbet som konstnärlig chef på Dramaten i Stockholm. Hur han tänker sig Dramaten som nationalscen i framtiden? Den kanadensiska världssopranen Barbara Hannigan har också gjort kometkarriär som dirigent. På ett helt egensinnigt sätt leder hon orkestern med rösten, samtidigt som hon rör sig och har kontakt med hela rummet helt närvarande i musiken. Hur det här går till kan man uppleva på Konserthuset i Göteborg just nu. Reportage av Sofia Nyblom. Klassikern handlar om ett konstverk som snart är hundra år. Den har titeln Torgbild, fransk småstad och är en detaljerad, lite naiv målning av en värld som inte längre finns. Han som målade torget hette Hilding Linnqvist, en konstnär som fick nästan alla svenska konstpriser som gick att få - var älskad av den stora publiken och respekterad av kollegerna. Mikael Timm om torget i Chinon. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Regissören Mattias Andersson tar över Dramaten - vad blir hans största utmaningar? Och den genrebildande humorgruppen Monty Python föddes för 50 år sedan - vilken roll har de spelat?

Mattias Andersson, regissör och konstnärlig ledare på Backa teater i Göteborg, blir ny chef på Dramaten. Vilka utmaningar väntar honom? Kommentar av teaterkritiker Jenny Teleman. På lördag är det exakt 50 år sedan den brittiska tv-publiken för första gången såg humorgruppen Monty Python. Vad kännetecknade gruppen? Och vilken relevans har de idag, 50 år efter det första avsnittet av Monty Pythons flying circus? Samtal med komikern och journalisten Kalle Lind. Nu ska Riksteaterns intima scener bli tryggare vi har träffat Sveriges första intimitetskoordinator, en slags stuntkoordinator som ska se till att sexscener i pjäser sker med allas samtycke. Den provokativa och Erdogan-kritiska turkcypriotiska tidskriften Africa lever under ständigt hot från sina kritiker. Tidningens chefredaktör Sener Levent har både blivit mordhotad och stämd av turkiska staten. P1 Kultur har träffat honom. Vad har brittisk klassisk musik att erbjuda? P2:s Johan Korssell har lyssnat på två nyinspelade brittiska klassiska verk: Elgars Enigmavariationer och Planterna av Gustav Holst. Dessutom: Veckans ord är oskyldig och dagens essä är den sista delen av Helena Granströms långessä om att försöka nå fram till världen. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi frågar oss hur mycket man egentligen lär sig om antiken i grundskolan. Och vad de massakrerade världsarven Palmyra och Nimrud kan lära oss för framtiden. Dessutom: Hur är det att vara fladdermus?

Det är Kulturredaktionens kritiker Mårten Arndtzén som besöker Michael Rakowitz utställning på Malmö Konsthall, där han återskapar delar av den assyriska högkulturens Nimrud i godispapper, och en utställning med skatter från det förstörda Palmyra på Glyptoteket i Köpenhamn. Vi talar också med gymnasieläraren Cecilia Düringer från podden P3 Historia i debatten om antikundervisningen i skolan - och om att intressera unga för historia i radio. Filmfestivalen Cinemafrica drar också igång i dag i Stockholm. En av festivalens huvudfilmer handlar om den franske psykiatern och debattören Frantz Fanon, som var en viktig röst för den koloniala befrielserörelsen. Journalisten och Fanon-kännaren Nathan Hamelberg kommer till studion och presenterar honom närmare. Vi får också höra den tredje delen av fyra i Helena Granströms långessä för OBS - i dag om förståelse, inlevelse och empati. Bland annat om ifall det finns en möjlighet för oss människor att förstå hur det faktiskt är att vara en fladdermus. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Bortom diskussioner för eller emot "menskonst" ser Sölvesborgs kulturliv nedskärningar som det största problemet. Och hur fri är konsten, denna höst 2019?

Den lilla blekingska kommunen Sölvesborg har hamnat mitt i kulturdebatten under de senaste veckorna efter den politiska majoritetens beslut att inte köpa in "utmanande samtidskonst". Men hur förhåller sig stadens kulturliv till den nya kulturpolitiken? I skuggan av uppmärksammade symbolfrågor om så kallad "menskonst" är det nedskärningar inom kulturområdet som här lett till protester. Vår reporter Felicia Frithiof åkte till Sölvesborg för att ta tempen på ett kulturliv på offensiven. Debatten om konstens frihet har även dykt upp på fler ställen under hösten - festivalen Wallstreet Nackas riktlinjer för vad konsten skulle uttrycka och Järfällas avlägsnande av en målning där Marx bok Kapitalet syntes i bild. Samtidigt kommer nu boken Hur fri är konsten? Den nya kulturstriden och liberalismens kris av Hanno Rauterberg ut på svenska. Samtal med Mårten Arndtzén, konstkritiker på redaktionen och Julia Svensson, konstkritiker och biträdande kulturchef på Sydsvenskan. Antiken stryks från högstadiets historieundervisning, i alla fall om Skolverkets förslag klubbas i vinter. Förslaget har mött starka reaktioner, men varför engagerar ett tiotal timmar undervisning om Antiken? Och vilken roll spelar Antiken för oss idag? Samtal med Olof Åkerlund, producent för OBS. Dagens essä är den andra av fyra sammanhängande men ändå fristående essäer av författaren Helena Granström. Temat är ett sökande efter en djupare kontakt med tillvaron och i denna del handlar det om vad smärtan och lidandet kan lära oss om livet. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Kritiksamtal om de japanska konstnärerna Atsuko Tanaka och Saburo Teshigawara, reportage om sabotörer på Norrbottensteatern och folkbildning på konsthall samt essä om längtan efter att nå världen

Den japanska konstnären Atsuko Tanaka prövade konstens gränser med lekfulla verk som Denkifuku (Elektrisk dräkt) år 1956. Dräkten bestod av hundratals lampor som blinkade, den var varm och osäker att bära när det var dags för performance. Gutaigruppen, som Takana var en del av, ville lösa upp gränserna mellan konst och liv, bryta med den akademiska konsten och börja från noll. Just nu ställs klänningen och andra av hennes verk ut på Moderna Museet i Stockholm. Samtidigt dansar 65-årige koreografen Saburo Teshigawara sin lätta och minimalistiska "Lost in Dance" på Dansens Hus i Stockholm. Vad berättar de två konsthändelserna om en viktigt tid i den japanska konsthistorien, en tid som präglades av starka skamkänslor, och hur hänger de ihop? Karsten Thurfjell och Anette Masui samtalar. "I rörelse" är titeln på poeten Athena Farrokhzads senaste bok. Lars Hermansson har läst den och blir som mest berörd när dikten sörjer något som ohjälpligt gått förlorat, som vid diskoteksbranden på Hisingen i Göteborg. Sabotörer, nazister och kommunister flockas på scenen på Norrbottensteatern när en nästan okänd del av svensk historia från 30-talet rullas upp. "Nybergs Mekaniska verkstad" heter ett nyskrivet musikaliskt drama av Erik Norberg och kompositören Tomas Isacsson och det bygger på verkliga händelser. Reporter Helene Alm har varit med på repetitionerna. I dagens OBS hör vi den första av fyra fristående essäer av författaren Helena Granström som handlar om att vilja nå fram till världen, att på ett djupare plan stå i relation till den. Hon tar Martin Buber, Rebecca Solnit och Michel Houellebecq till hjälp för att förstå sin oerhörda längtan. Katarina Wikars besöker Mint, en konsthall som öppnade tidigare i år i ABF-huset i Stockholm. Hur mycket strävar de konstnärliga ledarna Asrin Haidari och Emily Fahlén efter att vara folkbildande? Och vad innebär det? Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

P1 Kultur befinner sig på mässgolvet där vi bland andra träffar romanaktuella Lena Einhorn! Hör också om klimatstrejk, Japans #metoo och Klassikern om konstverket "The Dinner Party".

Författaren och filmaren Lena Einhorn är aktuell med romanen "Den tunna isen". En oväntad och obeveklig förälskelse får henne att leta efter ledtrådar i sin egen historia. Varför går relationen med kvinnan hon träffat inte som hon vill? Den norske bästsäljarförfattaren Erlend Loe är dubbelt aktuell: dels med nya satiriska romanen "Djuren i Afrika", dels som manusförfattare till bioaktuella filmen "Quick" om Sture Bergwall och det som kallats den största rättsskandalen i svensk historia. Philip Warkander är fil doktor i modevetenskap och undervisar vid Lunds universitet. "När jag somnar tänker jag på de obesvarade mailen" är en nyutgiven essä där han använder intervjuer med människor i modebranschen för att säga något om villkoren i "det svenska modeundret". Och det är en allt annat än glamourös bild han målar upp. Klassikern handlar om den amerikanska konstnären Judy Chicagos verk "The Dinner Party" från 1979 där hon samlade 39 kvinnor ur historien till en fiktiv middag i en installation komplett med handgjorda tallrikar, placeringskort och guldkantade servetter. Efter att ha turnerat över halva världen finns konstverket nu permanent att se på Brooklyn museum i New York. Och kopplingen till Bokmässan? Jo, på årets mässa kommer ett antal av de namnkunniga kvinnliga författarna på plats att göra en hyllningsversion av konstverket i form av en faktisk middag kallad "The Historical Dinner Party". Programledare: Roger Wilson och Elina Perdahl Producent: Maria Götselius och Thorbjörn Karlsson

Stefan Sundström släpper sitt tjugonde-nånting album - och är mer ointresserad av musik än någonsin. Dessutom: vi är på plats på Bokmässan i Göteborg som slår upp portarna idag.

Idag drar Bokmässan i Göteborg igång - vad blir höjdpunkterna och hur märks årets teman? Vi är på plats! Stefan Sundström har gått från punkare, till vissångare till att nu allt mer betrakta sig som tomatodlare och kompostproducent. Nu är han trots allt aktuell med ny skiva, Domedagspredikan. Stefan Sundström är gäst i dagens P1 Kultur. Vad har inte redan sagts eller skrivits om nationalskalden Bellman? Nu kommer en ny biografi av Carina Burman - Mikael Timm har läst den. Dessutom: Veckans ord enligt Joakim Silverdal är "actiongubbe" refererar bland annat till bioaktuella Sylvester Stallone, 73. Och dagens essä av Ola Wikander handlar om att språket måste dö för att leva. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Trots decenniers diskussion, saknas många viktiga kvinnliga författarskap fortfarande på universitetens kurslistor och i den litterära offentligheten. P1 Kultur ägnar dagens program åt frågan: Varför?

Det är litteraturvetarna och kulturjournalisterna Ingrid Elam, med erfarenhet från Göteborgs universitet, och Victor Malm - med en färsk doktorsavhandling från Lunds universitet - som tillsammans med litteraturprofessor Margaretha Fahlgren från Uppsala universitet vrider och vänder på saken. Hur kommer det sig att två tredjedelar av all skönlitteratur på grundkursen i litteraturvetenskap på våra största universitet ännu är skriven av manliga författare? Varför glömdes till exempel romanförfattaren Fredrika Bremer, som en gång såldes i amerikanska massupplagor och kallades "Nordens Jane Austen", bort så grundligt - medan Jane Austen själv filmatiseras om och om igen? Och hur många vet i dag att en internationell succéförfattare som Emelie Flygare-Carlén användes för att sälja in August Strindberg i utlandet? Med utgångspunkt från Kulturnytts granskning av universitetens kurslistor, och en färsk forskningsrapport om hur mycket mer framgångsrika internationellt svenska kvinnliga 1800-talsförfattare var än nuförtiden betydligt mer kända manliga motsvarigheter, diskuterar vi saken i historiens ljus och mörker. Dessutom får vi en kort rapport från poeten Burcu Sahin, som blivit en modern svensk kvinnlig författare på export - då hennes prisade debutsamling, "Broderier", översatts till spanska och just nu lanseras i Mexiko. Dagens OBS-essä anknyter till Greta Thunbergs tal i FN häromdagen - och handlar om hur vårt moraliska ansvar egentligen ser ut för kommande generationer vad gäller klimatfrågan. Den är gjord av idéhistorikern Julia Nordblad. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Annika Norlin och tonsättaren Kjell Perder gästar vår samtalsserie "Musik &..." som idag handlar om Musik och Miljö. Vad betyder klimatkrisen för ens skapande? Hur skriver man text och musik om klimatet? Vad är det för frågor kulturen kan lösa för oss när det kommer till klimatkatastrofen?

Vi får också höra mer om hur fler och fler bibliotek hanterar de slopade straffavgifterna för försenade och försvunna biblioteksböcker. Och den internationella biblioteksdebatt som ligger bakom. Kulturredaktionens Fredrik Wadström besöker oss för att prata Anna Focks bok Väderfenomen. Och i Obs-essän får vi en personlig skildring av en vän och en poet då författaren Kristian Fredén berättar om poeten Ola Juléns smärtsamma fåordiga rader. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Två av höstens efterlängtade böcker för unga har precis landat från tryckerierna, men hur tänker man som författare när lästiden minskar från år till år och konkurrensen om uppmärksamheten bara ökar?

Jenny Jägerfeld, författare och psykolog, har i dagarna gett ut "Mitt storslagna liv" och Pija Lindbaum, illustratör och författare, är aktuell med bilderboken "Vi måste till jobbet" olika målgrupper, men båda böcker med mycket humor och fantasi. Vilka är deras drivkrafter? Deras böcker har många gånger prisats och har en stor beundrarskara, hur tänker de kring sina författarskap och att ge ut böcker för barn och unga? Funderar de någonsin på det faktum att läsningen tycks minska, påverkar det skrivandet? Det är måndag och det betyder också att vi tar upp några av helgens teaterpremiärer, den här gången har kulturredaktionens Jenny Teleman varit i Malmö och i Helsingborg tillsammans med kritikern Kristina Lindquist. De har sett "Minnestund" på Intiman, Malmö stadsteater och "Egenmäktigt förfarande" på Helsingborgs stadsteater. Den ena om det svekfulla minnet, den andra om kärlek och besatthet, hur väl lyckas uppsättningarna? Och, tillsammans med P1 Kulturs reporter Helene Alm beger vi oss till Malmberget, som precis som Kiruna håller på att flyttas. Till skillnad från Kiruna, kommer inte samhället att byggas upp igen, utan det som rivs försvinner för alltid. För att högtidlighålla och fira Focus-huset, som varit ett landmärke i samhället sedan 1962, har det därför varit en festival till huset ära den gångna veckan och P1 Kulturs reporter Helene Alm var där. Dessutom en OBS-essä av författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén, som ställer sig grundfrågan, vad ska vi egentligen ha skolan till? Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Maria Götselius

"Häxorna i Eastwick" som musikal på Cirkus, nya Quickfilmen och en dokumentär om när en svensk småbarnsmamma förälskade sig i tiggaren Florin. Det är något av innehållet i fredagens P1 Kultur.

På filmduken hette han Jack Nicholson, i musikalen är det Peter Jöback som spelar den slemme och förföriska Darryl van Horne. Per Feltzin har varit på premiären av  musikalen "Häxorna i Eastwick" på Cirkus i Stockholm. Förra veckan släpptes Margaret Atwoods uppföljande roman "Gileads döttrar" med dunder och brak över hela världen. Efter den enorma succén med TV-versionen av "Handmaid's tale" var förväntningarna skyhöga. Att "Gileads döttrar" inte riktigt klarade av att leva upp till dessa, är de flesta överens om. Så när är Atwood som bäst i sina dystopier om världen och varför? Vi gräver oss djupare ner i Atwoods författarskap tillsammans med Lina Kalmteg. Idag fredag har också dokumentärfilmen "Josefin&Florin" premiär. Filmen följer svenska Josefin och den unge rumänske Florin, de träffas och blir kära när Florin sitter och tigger utanför en mataffär. Hur går det med kärleken när livet och släktingarnas förväntningar på ekonomisk hjälp ska hanteras?  Huvudpersonen Josefin Serban kommer till P1 Kultur tillsammans med regissörerna Ellen Fiske och Joanna Karlberg. Till studion kommer också Jenny Küttim, researcher på SVT, som jobbade tillsammans med Hannes Råstam om fallet Thomas Quick. I filmen "Quick" spelas hon av Alba August. Och så har vi pratat med den franska skådespelaren Claire Denis, som med "High Life" gjort sin första film på engelska. Den handlar om en grupp dödsdömda brottslingar som skickas ut i rymden på ett rymdskepp. Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj

Youtube har pekats ut som en viktig plats för radikalisering efter flera uppmärksammade våldsdåd - men flera experter vill nyansera bilden. OCh vad betyder egentligen "Menskonst" - och vad är det en symbol för?

Efter en rad uppmärksammade våldsdåd har Youtube anklagats för att radikalisera vissa användare. Men det är en bild som forskare invänder emot. Reportage om politiska strömningar på videoplattformen. På fredag släpper svenska Tove Lo nytt album. Musikguiden i P3:s Tina Mehrafzoon kommer till studion. Vad säger barns bildvärld om samtiden? På svenskt barnbildarkiv i Eskilstuna har man i länge samlat på barns teckningar. I arkivet kan man bland annat se hur barns oro förändras över tid. Reportage om barns bilder - från atombomb till klimatkris. Dessutom: Veckans ord är menskonst och dagens essä från OBS knyter an till en av höstens mest uppmärksammade filmer. Kulturskribenten Jimmy Håkansson undrar: Vem är jokern egentligen? Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Konstnären och illustratören Norman Rockwells folkliga sätt att avbilda amerikanskt vardagsliv har varit lika viktig för den amerikanska självbilden som Carl Larsson varit för den svenska.

Vem var egentligen konstnären och illustratören Norman Rockwell? Här är en digital repris av programmet Norman Rockwell och drömmen om det goda livet av kulturredaktionens medarbetare Mats Arvidsson. Programmet sändes första gången i januari 1993.

Virginia Woolfs klassiska roman Orlando sätts upp på Malmö stadsteater - storslaget och yvigt tycker vår kritiker. Och kulturjournalisten Richard Dinter ger sig ut på jakt efter ett nytt språk för en ny kaotisk tid. 

Virginia Woolfs klassiska 1920-talsroman "Orlando" kan beskrivas som en könsöverskridande tidsresa som följer en adlig poet genom 500 år av liv, kärlek och litteratur. Nu har den blivit musikteater på Malmö stadsteater. Vår teaterkritiker Kristina Lindquist var på premiären. Om man upplever världen som allt mer kaosartad - var hittar man språket som kan förklara vad som egentligen händer? I dagens långa kulturreportage går Richard Dinter på jakt efter ett nytt språk för att förstå en ny tid och tar hjälp av författarna Agens Gerner och Jerker Virdborg samt filmaren Åsa Sandzén. Museer handlar oftast om saker - och ytterst sällan om enskilda individer. Men skulle man kunna tänka sig ett museum som skildrade en specifik person lika djuplodande som en rysk roman? Till exempel Drottning Kristina eller upptäckaren Sten Bergman? Det är åtminstone vad Kulturredaktionens Mattias Berg hoppas i dagens essä. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Med inspiration från tidig renässans och medeltid, skapade prerafaeliterna konst som var motsägelsefull på många sätt. Hur kunde den rymma religiositet, radikala idéer, sex och natur på samma gång?

På Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm har det i helgen öppnat en ny utställning, "Edward Burne-Jones Prerafaeliterna och Norden". Det är den första utställningen i Skandinavien med konst och design av konstnären Edward Burne-Jones, som var elev till en av en förgrundsgestalterna bland prerafaeliterna, Dante Gabriel Rossetti. Burne-Jones fick inflytande i Norden, både med sin konst och den roll han hade inom Arts and crafts-rörelsen. Konstnären Helena Blomqvist, som inspirerats av Prerafaeliterna, kommer till studion tillsammans med P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg för ett samtal om en tämligen udda, men fantasieggande konstströmning. Det har varit stor premiärhelg på de svenska teaterscenerna och P1 Kultur har varit på Göteborgs stadsteater, där vår kritiker Mia Gerdin har sett Eugene ONeills familjedrama "Långdags färd mot natt" i regi av Emil Graffman. Dessutom har teaterkritikern Jenny Teleman varit på Dramaten - hela två nya uppsättningar: Arthur Millers Häxjakten med Alexander Mørk-Eidem som regissör, samt Nadja Weiss som satt upp Jon Fosses version av Euripides tragedi Ifigenia i Aulis. Inga nya kulturreservat och mindre än hälften så många nya byggnadsminnen som tidigare. Det kan vår reporter Joakim Silverdal berätta om i dagens reportage om läget när det gäller bevarandet av landets kulturmiljö. I exempelvis Västerbottens län får vi backa tre år i tiden för att hitta det senaste byggnadsminnet ett gammalt bönhus i byn Missenträsk. Och så till sist en OBS-essä och är det latinisten och skribenten Martina Björk som läst Ingvar Björkesons Ovidius-tolkningar och reflekterar över skaldens ytterst medvetna jämrande, hans klagande exilpoesi har ekat genom dessa millennier och funnit nya läsare runt om världen. Men finns det inget ände på hans bitterhet? Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Levan Akin har gjort Sveriges Oscarsbidrag "And then we danced"om de homosexuellas situation i Georgien ur en dansgrupps perspektiv. Dessutom om Sveriges kanske mest kontroversiella körverk någonsin.

Kulturredaktionens reporter Märta Myrstener ligger bakom P1-dokumentären "Porrmässan", som släpps i dag. Den handlar om körverket "Requiem - de ur alla minnen fallna" från 1982, där Sven-David Sandström skrev musiken och poeten Tobias Berggren texten, och som kantades av skandalrubriker och avhopp på grund av det explicita innehållet. Vi får också höra Nina Asarnojs filmessä om nyinspelningen av den klassiska romantiska komedin "Fyra bröllop och en begravning" från 1994. Hur kan man sätta den i vår tid? Och på tal om klassiker, så stämplar Kulturredaktionens Karsten Thurfjell den skräckromantiska kultlåten "Sebastian" från 1973 med bandet Cockney Rebel som en sådan. Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Fredrik Wadström berättar historien om hur en politisk tv-satir gick över i verklighet när komikern Volodymyr Zelenskyj gick från att spela Ukrainas president till att bli president på riktigt.

Följ med till Kiev och träffa manusförfattaren Jurij Kostiuk från produktionsbolaget Kvartal-95. Kostiuk var med och skrev manus till de tre säsongerna av tv-serien "Folkets tjänare" 2015-2019, den serie där Volodymyr Zelenskyj spelade en historielärare som av en slump blir Ukrainas president. Våren 2019 blev Zelenskyj vald till landets president på riktigt. Hör hur den politiska tv-satiren utvecklades till en politisk kampanj i verkligheten. Ett program av Fredrik Wadström.

Samtal om biografin om Lagerlöf, "Jag vill sätta världen i rörelse". P1 Kultur handlar också om Jan Kjaerstads roman "Berge", filmen "Could this be you?" och schweizaren Robert Walsers sista steg.

Hon är något av ett monument, författaren och nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Hon var både folkkär och världsberömd och hon försökte förändra världen. En av grundfrågorna för henne handlade om människans godhet. Hur får man syn på människan bakom monumentet? Och vem ser man då? Nu kommer en omfångsrik biografi över Selma Lagerlöf, skriven av Anna-Karin Palm. Jan Kjaerstads senaste roman "Berge" handlar om ett brutalt mord på fem personer i den norska vildmarken. Mattias Berg har läst och tycker att den är ett mästarprov. P1 Kultur gästas också av filmregissören Agnieszka Lukasiak som vill undersöka vilka handlingar som driver människor att begå extrema våldshandlingar i sin nya film "Could this be you?". Dagens OBS-essä handlar om den den tyskspråkiga schweiziska författaren Robert Walser, som föddes 1878 och dog 1956. Han tillbringade en stor del av sitt liv på mentalsjukhus och skrev mikroskopiska texter i blyerts som man först långt senare förstod var litterära verk. Niklas Qvarnström tecknar ett porträtt av Walser. Och: Anna Tullberg recenserar "Fröken Island" av Auður Ava Ólafsdóttir. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Möt den jiddisch-sjungande klezmer-artisten Louisa Lyne, aktuell med sin tredje skiva. Dessutom: Clara Schulmanns musik på ny skiva; Selma Lagerlöfs klassiker Jerusalem på scen och Luleå får ny scen för dans.

Sångerskan och artisten Louisa Lyne och bandet Di Yiddishe Kapelye har sin utgångspunkt i klezmer och judisk folkmusik - nu är de aktuella med sitt tredje album, Lust. Lousia Lyne är gäst i P1 Kultur. I helgen hade Selma Lagerlöfs klassiker Jerusalem premiär på Helsingborgs stadsteater. Vad berättar pjäsen idag? Samtal med kritiker Malena Forsare. Efter nästan 25 års väntan har Norrbotten fått sin första fria scen för dans och samtida cirkus. Det är den fria gruppen Dansinitiativet i Luleå som nu öppnat dörrarna till en före detta industrilokal som byggts om och anpassats för dans och cirkus. P1 Kultur har varit där. De senaste åren har tonsättaren Clara Schulmann fått ett uppsving. På fredag 13 september är det 200 år sedan hon föddes - samtidigt är hennes musik aktuell på 23-åriga pianisten Isata Kanneh-Masons debutskiva. Samtal med Sara Norling, P2. Den chilenska nobelpristagaren och poeten Gabriela Mistral har avradikaliserats för att passa som nationalhelgon, samtidigt försöker en ny tid göra henne till symbol för mer rebelliska och normbrytande drag. Dan Jönsson reflekterar i dagens essä över hennes liv och litteratur. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Den tionde upplagan av GIBCA - Göteborgs internationella konstbiennal - har dragit igång och intentionen är att reflektera över vår samtid med konst som blickar framåt, men också bakåt.

Curator för "Part of the Labyrinth" , som biennalen heter, är Lisa Rosendahl och det är 35 konstnärer - både utländska och svenska - som deltar. Verken ska skildra både ett nu och då, där just staden Göteborg och Västra Götaland är utgångspunkten. Lisa Rosendahl har även fått uppdraget att curera biennalen som äger rum 2021 då Göteborg firar 400-årsjubileum, något som hon menar fick henne att se sambanden mellan vår samtid och 1610-talet. Hur väl har biennalen lyckats? P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg har varit med under invigningshelgen. Bertolt Brechts "Tolvskillingsoperan" ska återigen gå upp på en scen i Sverige, den här gången på Folkoperan i Stockholm. Gunnar Bolin har träffat regissören Mellika Melouani Melani för att få veta varför hon valt att sätta upp detta gång på gång spelade verk och vad Brecht har för betydelse för henne. Och så blir den recension av kulturredaktionens litteraturkritiker Katarina Wikars som har läst två nyligen utgivna romaner, Thom Lundbergs "Föreställningar" och Daniel Gustafssons "Odenplan" - två skildringar av nyskilda män som håller på att tappa fotfästet. Hur hanterar de båda författarna historien om fallet? Dessutom gästas P1 Kultur av författaren Sara Bergmark Elfgren och illustratören Emil Maxén som är aktuella med barnboken "Knäckarbanketten", en riktigt spännande och läskig - men också humoristisk saga där 1600-talsmonster, avundsjuka och mod är några av huvudingredienserna. Dagens OBS-essä är signerad Malena Forsare som undrar om det finns det något sätt för människan att minnas sitt tidigare liv som en varelse i vatten? En reflektion över simning och minne, över djupet som drar i oss och vattnet som bär oss. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Vi vrider och vänder på den nya filmen om komikerparet Hasse och Tage. Dessutom får vi träffa en världsstjärna inom konsten och personerna bakom den nya Jonas Hassen Khemiri-filmatiseringen i SVT.

Det är Expressens filmkritiker Maria Brander och Kulturredaktionens Karsten Thurfjell som diskuterar Jane Magnussons dokumentärfilm om Hans Alfredson och Tage Danielsson. P1 Kulturs Roger Wilson träffar Pernilla August och många andra inblandade i SVT:s miniserie "Allt jag inte minns". Vi samtalar också om den nya konsthallen Accelerator i Stockholm, som öppnar i helgen - och intervjuar den världsberömde tysk-brittiske konstnären Tino Sehgal som är först ut att visa sina verk där. Dessutom hör vi om Niklas Rådströms pjäs "Dövheten", om Ludwig van Beethoven, som Kulturredaktionens teaterkritiker Jenny Teleman har sett på Drottningholms slottsteater. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Trots att Maxida Märak sedan länge etablerat sig som artist är det först nu hennes debutalbum kommer - Maxida Märak är gäst i dagens P1 Kultur. Dessutom: Rutinerade poesi-debutanter och Niki Lindroth von Bahr har premiär på Toronto filmfestival.

Imorgon släpps artisten Maxida Märaks debut, Utopi - idag är hon gäst i P1 Kultur. Och inom poesin ser vi i höst fler rutinerade debutanter. Vi har läst Judith Kiros poesidebut O och Adam Westman debuterar i fullformat med boken Taberg. På Nationalmuseeum öppnar idag en utställning om ikoniska året 1989. Vad var det som tog sin ände - och vad var det som startade där och då? Vi har varit där. Och imorgon har animatören och filmaren Niki Lindroth von Bahrs nya kortfilm Något att minnas premiär på Toronto filmfestival - och i helgen öppnar hennes utställning med samma namn på Färgfabriken i Stockholm. Vi har träffat henne. Dessutom: Veckans ord enligt kulturredaktionens Cecilia Blomberg är "Dorian", apropå ovädret som dragit fram över Bahamas. Och dagens radio essä går vidare på temat upprepning - idag skriver idag Gabriella Håkansson om dubbelgångaren. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Idag premiärvisas Roy Anderssons nya film Om det oändliga i Venedig - P1 Kultur har hälsat på i hans studio och får en direktrapport från filmfestivalen. Dessutom: Långt kulturreportage om Knausgårdeffekten - 10 år av Min kamp.

Roy Anderssons sjätte långfilm Om det oändliga premiärvisas idag på Venedigs filmfestival där han har chansen att vinna ännu ett guldlejon. P1 Kultur träffade en självsäker regissör i sin studio i Stockholm innan han reste. Och på plats i Venedig finns filmkritiker Jan Lumholdt hur bra är Roy Anderssons film - och hur togs filmen emot? I år är det 10 år sedan första delen av sex i Karl Ove Kanusgårds svit Min kamp kom ut. Boken slog ner som en bomb och vållade både etiska och estetiska debatter och sedan dess har Knausgård varit den stora fixstjärnan i skandinavisk litteratur. Hur har Min kamp påverkat skrivandet, författarrollen och litteraturens gränser? Sandra Stiskalo möter kritiker, författare och forskare för att förstå Knausgårdeffekten 10 år av Min kamp. I OBS serie om upprepningar, hör vi idag idéhistorikern Michael Azar om en samtid som kräver hämnd och upprättelse i de dödas namn. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Har folkhemmet ersatts av en tom lyxbostad? Intervju med regissörerna till filmerna "Hasse&Tage - en kärlekshistoria" och "Push". Författaren Sam Ghazi om "Teonauterna" och science fiction i konsten.

I dokumentärfilmen "Hasse & Tage - en kärlekshistoria" skildrar Jane Magnusson komikerduons relation till varandra och vad den fick för effekt på stora delar av Sveriges befolkning. De var en sammanhållande länk i det svenska folkhemmet, nu en förlorad värld. Jane Magnusson är gäst i dagens P1 Kultur. Har folkhemmet ersatts av tomma städer? I studion finns också filmregissören Fredrik Gertten vars nya film "Push" handlar om att allt fler hus i stora städer står tomma. De väntar på att renoveras eller på att säljas vidare. Var tog människorna vägen som bodde i dom innan? Att bostad är en mänsklig rättighet är fastslaget i en FN-deklaration, men vad har människan för chans mot storkapitalet när bostaden blivit en vara? Författaren Sam Ghazi intervjuas om sin nya roman "Teonauterna". Den handlar om ett besynnerligt föremål i rymden som verkar kunna skapa liv i sitt eget inre. Och så recenserar Cecilia Blomberg utställningen "Kosmologiska pilar" på Bonniers Konsthall i Stockholm. En samlingsutställning som utspelar sig i rymden och där många av verken knyter an till science fiction. Men kanske är tiden ingen pil, tänk om allt rör sig i loopar? I OBS-essän reflekterar författaren Ester Roxberg över en svår förlust och över just loopens återkommande rörelser i det stora och lilla. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Musikkritikerna Fredrik Strage och Tina Mehrafzoon diskuterar Lana Del Reys "Norman Fucking Rockwell". Dessutom om Pixar - bolaget bakom bland annat Toy Story-filmerna, som också hamnat i blåsväder.

Det är P1 Kulturs Nina Asarnoj och Joakim Silverdal som samtalar kring nya Toy Story 4, den animerade genrens nya status - samt Pixars geniförklarade John Lasseter som sparkades på grund av anklagelser om sexuella trakasserier, men snart fick nytt jobb hos ett konkurrerande bolag. Vi får även en Klassiker av Anna Tullberg. Hon berättar om det kultförklarade bandet "Destroy All Monsters", någonstans på skalan mellan musik och konst och film. Efter samtalet om Lana Del Reys album bjuds lyssnarna också på ett smakprov ur ett längre porträtt av konstnären Norman Rockwell, som på många sätt var lika viktig för den amerikanska självbilden som Carl Larsson är för den svenska. Det är en repris av ett program av Kulturredaktionens mångårige medarbetare Mats Arvidsson från 1993, som går att lyssna på i sin helhet via länken nedan. Dessutom några korta kulturtips inför helgen. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Framstående kvinnor som trängts undan i historieskrivningen har börjat dyka upp i flera encyklopediska verk på sistone. Nu kommer Lisbeth Larssons bok "Märkvärdiga svenska kvinnor" och samtidigt har pjäsen "Historiska systrar" premiär i Malmö. Dessutom: Liv Strömquist är aktuell med ny bok - hon är gäst i P1 Kultur!

Varför verkar Leonardo DiCaprio aldrig lyckas bli riktigt kär? Serietecknaren Liv Strömquist är aktuell med ny bok Den rödaste rosen slår ut, om narcissism, konsumtion och kärlek i vår tid. Liv Strömquist är gäst i dagens program. Vart tog alla kvinnor som präglat Sverige vägen? Möt litteraturvetaren och författaren Lisbeth Larsson som är aktuell med boken Märkvärdiga svenska kvinnor - 200 kvinnor som förändrat våra liv. och samtidigt i Malmö är det strax dags för premiär för pjäsen Historiska kvinnor på Stadsteatern om kvinnorna som halkat ur historieböckerna. Varför ser vi denna rörelse att lyfta fram bortglömda kvinnor just nu? Regissören Py Huss-Wallin kommer till studion. Dessutom: Linda Boström Knausgård aktuell med ny roman vi har läst; veckans ord enligt Karsten Thurfjell är Leftwing face och i dagens essä från OBS skriver Stefan Lindberg om författaren Lars Jakobsons (fiktiva) död. Progamledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

P1 Kultur är på plats på Carl filmfestival i Karlskrona. Vi får ett råd av Michel Houellebecq, recenserar Torbjörn Flygts nya roman och analyserar Veronica Maggios låtar med hjälp av Michel Foucault.

P1 Kulturs Roger Wilson är på Carl International Film Festival i Karlskrona och träffar Levan Akin, filmregissören som vinner Baltic Sea Competition. Hans film "And Then We Danced" har idag också utsetts till svenskt Oscarsbidrag. Vad händer annars på festivalen som har fokus på Östersjöregionens länder? Vad kommer det som händer ha för betydelse för filmbranschen? Rapport, analys och intervjuer med festivalchefen Henrik JP Åkesson samt besökare och gäster på plats. Vem är det egentligen som skriver böckerna? Ja, vad gör en författare? Frågor som vår medarbetare Olof Åkerlund funderar på efter helgens besök på Louisiana Literature i Danmark. Ett av huvudnumren på litteraturfestivalen var den franske författaren Michel Houellebecq, som flaggade för att det skulle bli hans sista framträdande. Han avslutade med att ge ett enda råd. Du hör rådet i P1 Kultur. En författare som precis skrivit en ny bok är Torbjörn Flygt. "Släkte" handlar om utmaningarna med själva släktskapet. Jenny Teleman recenserar. I dagens OBS-essä tar litteraturvetaren Anna Smedberg Bondesson oss med på en resa genom Maggioland. Hon tar bland annat Michel Foucault till hjälp för att förstå platserna Veronica Maggios texter och musikvideor. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Anna Tullberg

Östersjöfestivalen handlar om både musik och miljö - möt tonsättaren som gör musik av havets ljud. Och nästa vecka får Moderna ny chef - vad vill hon göra med museet?

Hur låter havet under ytan? På lördag avslutas Östersjöfestivalen i Stockholm med ett stycke av tonsättaren Aurélie Ferrière, som följt med forskningsexpeditionen Ocean maping expedition. Med hjälp av ljud hon samlat in under resan till havs har hon skapat stycket Musicomexp ett existentiellt verk om havet och människans relation till planeten. Aurélie Ferrière är gäst i dagens (tisd 27/8) P1 Kultur. Vad vill Modernas nya chef? Den 1 september tillträder Gitte Örskou P1 Kultur har träffat henne i danska Aalborg där hon just avslutat sitt tidigare uppdrag, som chef för Aalborg konstmuseum. Vad betyder lust och begär i en värld där porr är ständigt närvarande? Pjäsen Antiporr på Inkonst i Malmö undersöker kropp, identitet och porr. Manusförattare Felicia Ohly och regissör Paula Sundberg är gäst i P1 Kultur. I dagens radioessä från OBS berättar författaren och översättaren Jan Henrik Swahn om affärsmannen, språkgeniet och äventyraren Heinrich Schliemann och vilka berättelser vi för vidare och över vilka människor vi reser monument. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson och Felicia Frithiof

Varför behövs en särskild samling dikter för unga? Redaktörerna Athena Farrokhzad och Kristofer Folkhammar kommer och förklarar. Dessutom har Gunnar Bolin läst en purfärsk bok om krisen i Akademien.

Vi får även höra om Lars Gustafssons postuma roman "Dr Weiss sista uppdrag", som P1 Kulturs Mikael Timm har läst. Dagens OBS-essä är av litteraturkritikern Annina Rabe och kretsar kring den amerikanska författaren Roxane Gays bok "Hunger". Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Take-off för Apollo 11, Koko-di Koko-da, Angel Has Fallen, De osynliga, Late Night och Katternas rike. Vi har också sett den norska tv-serien Beforeigners.

Den första månlandningen ägde rum för precis 50 år sedan, den 20 juli 1969, och idag fredag har filmen "Apollo 11" premiär. Med hjälp av gamla ljudinspelningar och filmer berättas historien om Neil Armstrongs och Buzz Aldrins månresa. Hur den gick vet vi, men hur är filmen? P1 Kulturs kritiker Roger Wilson och Björn Jansson svarar på det. De har också sett Johannes Nyholms skräckfilm "Koko-di, Koko-da". Fler filmpremiärer under lupp: "De osynliga", "Angel Has Fallen" och "Late Night". Just nu finns också chansen att se en äldre animerad film från den japanska filmstudion Ghibli på flera biografer runt om i Sverige. Nina Asarnoj berättar om "Katternas rike" från 2002 i regi av Hiroyuki Morita. Cecilia Blomberg har sett TV-serien som förmodligen kommer bli ett av höstens stora samtalsämnen, norska "Beforeigners" på HBO Nordic. En samtidssatir som också är kriminalhistoria, när "framvandrare" från stenåldern, vikingatiden och 1800-talet plötsligt stiger ur havet i Oslo  och ska integreras i det moderna livet. Och så några tips på vad som är bäst just nu! Programledare: Gunnar Bolin Producent: Anna Tullberg

I 25 år har fotografen Lauren Greenfield följt världens rikaste. Och 47 år tog det för filmen om Aretha Franklins "Amazing Grace" att bli klar - vi har sett den och diskuterar i studion.

Det är på konsthallen Louisiana utanför Köpenhamn som Lauren Greenfields utställning om de superrika öppnar i dag. P1 Kulturs reporter David Richter träffade fotografen och filmaren för ett samtal om vad det är som fascinerar med det extrema - och om hennes egen drivkraft. I morgon fredag är det svensk premiär för en film som spelades in för 47 år sedan. Det är två kvällar i New Temple Missionary Baptist Church i Los Angeles där man spelade in det bäst säljande gospelalbumet genom tiderna - både filmen och skivan heter Amazing Grace, artisten Aretha Franklin. P1 Kulturs kritiker Måns Hirschfeldt och Lisa Wall samtalar i studion: hur amazing är filmen egentligen? Och i helgen har det gått 20 år sedan den första Harry Potter-boken, Harry Potter och de vises sten, gavs ut på svenska. Vi får ett reportage  av Joakim Silverdal, som besökt den svenska översättaren Lena Fries-Gedin i hennes hem i Härnösand. Dessutom får vi en bokrecension av Annina Rabe som läst Alba Mogensens debutroman Hon den roliga, och kulturredaktionens Katarina Wikars ger oss veckans ord: "överturism". I dagens OBS-essä söker författaren Anneli Jordahl svar på vem Lou Andreas-Salomé - en svårfångad intellektuell influencer från förra sekelskiftet - egentligen var. Producent: Saman Bakhtiari och Felicia Frithiof Programledare: Lisa Wall

Vi är med om uppbyggnaden av en fascinerande konstutställning med mördarsniglar och husbockar i några av huvudrollerna. Dessutom om de problem och möjligheter som maten kan ge en stor musikfestival.

Det är scenografen Niki Lindroth von Bahr - vars animerade kortfilm "Min börda" har fått drygt 80 priser på festivaler världen över - som just nu bygger sin kommande utställning med minutiösa modeller av djur och natur på Färgfabriken i Stockholm. Vår reporter Cecilia Blomberg hängde med några timmar. Kulturredaktionens matexpert Karsten Thurfjell kommer till studion för ett samtal om vad det som serveras under en musikfestival kan ha - och få - för betydelse. Och så får vi veta vad 350-åringen Rembrandt lärde sig av sitt eget ansikte. P1 Kulturs Mårten Arndtzén reste till Amsterdam för att vara med under det årslånga firandet av jubilaren i hans hemstad. Dagens OBS-essä är av kritikern och författaren Lars Hermansson och handlar om kvinnliga slavägare och vår bild av ondskan. Programledare: Cecilia Blomberg. Producent: Mattias Berg.

P1 Kultur åker till Helsingfors och gör ett hemmabesök hos författaren Märta Tikkanen som just nu är mer aktuell än någonsin!

Både "Århundradets kärlekssaga" och "Män kan inte våldtas" har kommit ut i nyupplaga. Och nu i somras kom boken Måste Försöka Skri-, Märta Tikkanens brevbiografi, där bland annat brev till kollegorna Birgitta Stenberg och Åsa Moberg finns att läsa. Från Helsingfors tar vi oss till Moskva där vår reporter Fredrik Wadström befinner sig och där en rad ryska musiker och kulturpersoner ställt sig bakom den just nu aktiva proteströrelsen som demonstrerat i Moskva under sommaren. Och så hör vi en essä av Historikern Kim Bergqvist i dagens OBS i P1, där han berättar om hur gamla riddarromaner hjälpte svenskarna att bli européer. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

Skådespelaren och författaren Saga Becker är aktuell med boken "Våra tungor smakar våld" - och i P1 Kulturs studio berättar hon mer om den. Dessutom har vi sett ett märkligt teatermöte i Norrbotten.

Det är teatergruppen Institutet som nu har flyttat från Malmö till Tornedalen - där ledaren Markus Öhrn har sina rötter. Föreställningen "Azdororna", med 16 influgna italienska äldre kvinnor är också en hyllning till hans egen mormor. P1 Kulturs reporter Helene Alm har sett Institutets senaste experimentella projekt. Dessutom kommer Kulturredaktionens Nina Asarnoj direkt till studion från Filminstitutets höstsamling, för att berätta mer om vilka svenska filmer vi får se den kommande säsongen. Dagens OBS Essä är gjord av författaren och skribenten Elin Grelson Almestad - och handlar om amerikanska arkitekturskribenten Jane Jacobs, som på 60-talet drömde om en ny slags storstad, med större pluralism och svängrum. Men hur blev det egentligen? Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg.

Ny israelisk komedi balanserar i långdragen och sårig konflikt. Och Kafkas anteckningsböcker har tillslut fått ett hem. 

Den nya filmen Tel Aviv on fire är något så ovanligt som en komedi om Israel-Palestina-konflikten, en film som beskrivs som både djärv och varmhjärtad. Vår kritiker har sett den. Efter en långdragen juridisk process har nu författaren Frantz Kafkas sista anteckningsböcker tillfallit Israels nationalbibliotek. Reportage om hur texterna hamnade där, på ett bibliotek i ett land där Kafka själv aldrig bott. Det är i år 100 år sedan Carl Larsson gick ur tiden. I en serie reportage belyser P1 Kultur olika sidor av hans konstnärskap. Idag handlar det om vänskapen med konstnärskollegan Anders Zorn. Och i Obs serie om möten berättar författaren Gabriella Håkansson idag om mötet mellan de två brittiska romantiska diktarna som knappast vara några världsfrånvända skönandar utan politiskt radikala poeter som ville förändra världen. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Filmregissören Arne Sucksdorff fick internationella priser för sin film om Rios gatubarn. Men filmen förändrade också en av skådespelarnas liv. Nu har dottern skrivit en bok om sin pappas resa.

Arne Sucksdorff gjorde en spelfilm om barnen som befolkade kvarteren runt legendariska stranden Copacabana i Rio de Janeiro. En dramatiserad historia men med skådespelare hämtade bland barnen i kvarteren. Nu skriver journalisten Anna de Lima Fagerlind sin pappas historia i boken Mitt hem är inte Copacabana. En historia om hur verklighet och fiktion glider samman. Om hur pappan under lanseringen av filmen blev det gatubarn han spelade och om hur fattigdom och hemlöshet blandades ihop. Toninho som han heter hamnade till sist som adoptivbarn bara 12 år gammal hos en svensk familj på Lidingö. Och längtan tillbaka hem till Brasilien var stark. Anna de Lima Fagerlind gästar P1 Kultur och diskuterar bland annat var gränsen går mellan fiktion och verklighet. Och om att ta sin släkts historia vidare in i en bok. Lundhal&Seitl, det vill säga konstnärsduon Christer Lundahl och Martina Seitl har skapat sig en egen nisch i konstvärlden någonstans mellan performance, ljudkonst och installationer. Ofta i en skärningspunkt där våra sinnen möter ny teknik och leder besökarna till nya medvetandenivåer. Inte minst ljudet har varit en viktig del. Och en berättarröst som ledsagar besökaren in i nya tankebanor. Nu har Lundahl och Seitl tagit klivet in i VR-världen i samarbete med brittiska ScanLAB. En studio som drivs av arkitekter och formgivare och som jobbar med den virtuella världen. Deras gemensamma verk The Memor visas just nu på Göteborgs Konsthall. Cecilia Blomberg gjorde en virtuell resa genom verket och träffade även konstnärerna på plats. Tidningen Metros kräftgång som journalistisk produkt tog ytterligare en vändning i veckan då det blev känt att tidningen nu ska bli en digital portal där användare betalar för att publicera sin debattartiklar. Vad betyder den här utvecklingen och vilken roll kommer Metro nu spela? Vi ringde upp medieanalytikern Olle Lidbom. Dessutom fortsätter OBS-essän den här veckan att handla om avgörande möten. Litteraturvetaren Anna Smedberg Bondesson skriver om Selma Lagerlöfs möte med författarkollegan Grazia Deledda på Nobelfesten 1928. Programledare: Roger Wilson Producent: Cecilia Blomberg

I år är det 100 år sedan Carl Larsson gick ur tiden. Dagens P1 Kultur ägnar sig helt åt den folkkära konstnären. Varför har han fått den plats han har i den svenska konsthistorien?

Konstnären Ernst Billgren har i sommar haft en utställning på konsthallen Kvarnen i Sundborn - "Den okände Carl Larsson". I dagens program berättar han om sin syn på Carl Larssons konstnärskap: vad innebar Larsson fattiga bakgrund för den konst han skapade? Vad döljer sig bakom målningar med blommande ängar, lyckliga barn och trivsamma hemmiljöer? Dessutom, frilansjournalisten Kerstin Svenson berättar om Carl Larssons liv och verk i en serie reportage, där hon bland annat besöker Carl Larsson-gården Lilla Hyttnäs i Sundborn, läser gamla brev och träffar barnbarnsbarnet som bor i Spadarvet, en gård som Carl Larsson köpte 1897 inte långt från Lilla Hyttnäs. Veckans OBS-essäer handlar om möten den här veckan och i dag börjar idéhistorikern Michael Azar  i Libanon, en skärningspunkt mellan öst och väst. Eller ska öst och väst kanske snarare betraktas som ett kärlekspar, som så starkt har präglats av varandra att ibland går de inte ens att skilja åt. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius Lyssna på alla tio delarna om Carl Larssons liv här nedanför

Poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers var en stor röst i Sveriges nöjes- och kulturliv. I den här andra delen handlar det bland annat om hur han blev folkkär.

Beppe Wolgers blev folkkär efter sin debut som skådespelare. Jag undrar om det inte vände efter min roll i filmen "Hugo och Josefin". Jag är inte någon aktör men det var en speciell roll som passade mig precis, har han sagt. Beppe jobbade gärna hemma, nära familjen. De inspirerade inte bara till hans texter utan medverkade också i hans tv- och radioprogram och filmer. Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången  den 11 november 2018, dagen efter att Beppe Wolgers skulle ha fyllt 90 år. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier, presenterad av Stefan Wermelin.

Vad tjänar en poet egentligen? P1 kultur pratar stålar med två poeter och en förläggare.

I höst ska hela 18 miljoner kronor tilldelas skönlitterära författare, när två nobelpris i litteratur delas ut samtidigt. Men så ser knappast vardagen ut för litteraturens daglönare. Hur mycket drar man in på en diktsamling? Det är en av de frågor som Katarina Wikars ställer i ett reportage om poesin och pengarna. Här möter vi bland annat författaren Aase Berg, som jämför stämningen när poeter träffas med att vara en djuphavsfisk på havets botten: det är alldeles mörkt och alla ligger och väntar på att det ska singla ner ett litet pris. I sitt diktverk "Marginalia" skriver Johan Jönson om pengar - ordet  förekommer minst 1000 gånger, jämte nybildningar som "bankkontosubjekt". Och den första bok som Gunnar Nirstedt ger ut på sitt nystartade förlag är Lina Rydén Reynols "Läs mina läppar" där produktionsvilllkoren redovisas på bokens baksida: förskott, royalties, försäljarnas inköpspris. Vi får också höra stycken ur Strindbergs tiggarbrev och Birger Sjöbergs aktiespekulationer, med mera. I veckans tredje OBS-essä om tågresande följer poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson med på den brittiska konstnären Sharon Kivlands semesterresor i Sigmund Freuds fotspår. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mårten Arndtzén

Poeten, textförfattaren, underhållaren och skådespelaren Beppe Wolgers var en stor röst i Sveriges nöjes- och kulturliv. I den här första delen handlar det bland annat om hans uppväxt.

Beppe Wolgers var en man med ett stort hjärta och modet att vara sig själv. Som ung kämpade han med stamning, övervikt och ouppfyllda drömmar, men nyfikenheten på livet drev honom framåt. Genom att använda sina svagheter lyckades han skapa skön, avspänd konst. I den här första delen berättar han om barndomens Dalarö och vägen in i 50-talets nya visvärld med Lars Forssell, Pär Rådström och Olle Adolphson. Han möter Monica Zetterlund på jazzklubben Nalen och börjar skriva svenska texter till amerikanska jazzstandards. Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången den den 10 november 2018 då Beppe Wolgers skulle ha fyllt 90 år. Han dog den 6 augusti 1986. En P2 Dokumentär av Eva Schöier, presenterad av Stefan Wermelin.

Hur blev svensk barnlitteratur så eftertraktad i Belarus? Fredrik Wadström träffar översättaren Nadja Kandrusevitj-Sjidlovskaja i Minsk och Jujja Wieslander som skapat "Mamma Mu och Kråkan".

Under de senaste tio åren har svenska samtida barnböcker blivit allt mer populära i Belarus, det auktoritärt styrda landet med tio miljoner invånare alldeles öster om EU. Följ med till huvudstaden Minsk och träffa översättaren Nadja Kandrusevitj-Sjidlovskaja som sett till att "Mamma Mu", "Pettson och Findus" och en rad andra moderna svenska barnboksklassiker getts ut på belarusiska. Vi får också träffa Jujja Wieslander som skapat Mamma Mu och höra henne berätta om sina resor till Belarus. Vilka ämnen i den svenska barnlitteraturen kan vara tabu i den före detta sovjetrepubliken? Och vad är det i böckerna som idag lockar en ung belarusisk föräldrageneration på jakt efter en annan slags barnkultur än den inhemska? Ett program av Fredrik Wadström.

Han har uppträtt i över 60 år, teatermannen Staffan Westerberg som har lika nära till en raggsocka som till Strindbergs "Drömspel". I dag sitter han mest på sin röv, men fortfarande flödar idéerna.

Ett reportage av Helene Alm.

Följ med hem till författaren Sven Lindqvist i Anneli Dufvas sällskap. Ett program från 2006.

I maj i år avled Sven Lindqvist och därför återutsänder vi nu programmet, som börjar med att Anneli Dufva funderar över dagboksgenren. I tonåren slukade hon Lindqvists böcker "En älskares dagbok" och "En gift mans dagbok" och börjar med att ställa sig frågorna om varför och för vem man egentligen skriver dagböcker? Och varför man vill läsa dem? Programmet sändes första gången 2006.

Hur blev Ludwig Göransson från Linköping en av världens mest efterfrågade filmmusiktonsättare? Vi åkte till Los Angeles för att träffa honom och för att få veta mer om det.

Ludwig Göransson vann natten till den 25 februari i år en Oscar för musiken till den afrofuturistiska storfilmen "Black Panther". I den här dokumentären öppnar Ludwig bland annat dörren till musikaliska koder i filmen. Vi besöker hans studio i Los Angeles och hör honom berätta om de första tuffa åren i USA, hur ett nattligt möte med den senegalesiska världsstjärnan Baaba Maal ledde fram till musiken i "Black Panther" och om uppdraget att skriva musik till den nya "Star Wars"-serien "The Mandalorian". Vi hälsar också på hemma hos Ludwigs pappa Tomas Göransson för att få veta hur allting började i Linköping på 1980-talet. Programmet är en repris av en P2 Dokumentär från den 2 mars 2019. En P2 Dokumentär av Christel Valsinger. Producent var Clara Törnvall. Ljudtekniker Peter Flodby.

Följ med på ett besök till Monika Fagerholms skrivarlya i Ekenäs i södra Finland för ett samtal om flickor, lek och litteratur.

Monika Fagerholms romaner är ordrika, tätbefolkade och vindlande och de nämns ofta som inspirationskällor av unga, kvinnliga, svenska författare. Den finlandssvenska författaren fick sitt genombrott 1994 med romanen "Underbara kvinnor vid vatten". Allra mest känd är hon för "Den amerikanska flickan" som fick Augustpriset 2005. I Fagerholms universum är det flickan som är huvudperson. Det är en flicka med läppglansklibbig mun och som rör sig fritt mellan avancerad lek och nyvaken sexualitet. Varför återkommer denna livfulla och svårplacerade karaktär gång efter annan? Och vad har hennes lekar gemensamt med skrivandet? Kulturjournalisten Sandra Stiskalo har träffat Monika Fagerholm i Ekenäs. Som uppläsare hör vi Marall Nasiri. Reportaget har tidigare sänts som ett specialprogram av Lundströms bokradio i P1.

Det är nu 100 år sedan Sverige fick kvinnlig rösträtt. Vilka var rösträttskvinnorna? Sista delen i reportageserien "Eld och glömska åt dessa rader". Dessutom: Klassikern om Ravels "Menuet".

Varför blev Sverige sist i Norden med kvinnlig rösträtt och ett av de allra sista länderna i norra Europa? Och vilken roll spelade männen för kvinnornas kamp? Hör den sista delen i Anna Tullberg och Mattias Bergs reportageserie "Eld och glömska åt dessa rader" om hur det gick till när kvinnlig rösträtt drevs igenom för 100 år sedan (länkar till samtliga delar finns under artikeln). Klassikern av Per Feltzin handlar om "Menuet" ur "Le Tombeau de Couperin" av Maurice Ravel. Den vackraste musiken för vänner som dödats i kriget. Det skrev Ravel under första världskrigets slut, och Per Feltzin närstuderar ett av de sex stycken som bildar sviten "Le Tombeau de Couperin".

En dokumentär om åren 1958-65 då bossa novan var ny och het.

Bossan novan var en blandning mellan traditionell samba och jazz och skapades av bland andra João Gilberto som gick bort tidigare i somras. Bossa novan föddes 1958, bland annat med att radiostjärnan Elizeth Cardoso sjöng in musik av Antonio Carlos Jobim och Vinicius de Moraes och sedan då João Gilbertos första soloskiva kom ut. Bossa var ett modeord, ett sätt att röra sig med taktkänsla. I det här programmet medverkar sångerskan och kompositören Joyce Moreno, skivaffärsinnehavaren Carlos Alberto Afonso, César Vilela som gjorde skivomslag på skivbolaget Elenco och arkitekten Carlos som besöker Afonsos butik. Programmet är repris av del ett av en P2 Dokumentär i fyra delar, som sändes första gången den 14 juli 2013 med rubriken "Planeta Brasil, Bossa novans heta era 1958-1965". Alla delar i serien hittar du under artikeln. En P2 Dokumentär av Åsa Veghed.

Fredrik Wadström berättar historien om hur en politisk tv-satir gick över i verklighet när komikern Volodymyr Zelenskyj gick från att spela Ukrainas president till att bli president på riktigt.

Följ med till Kiev och träffa manusförfattaren Jurij Kostiuk från produktionsbolaget Kvartal-95. Kostiuk var med och skrev manus till de tre säsongerna av tv-serien "Folkets tjänare" 2015-2019, den serie där Volodymyr Zelenskyj spelade en historielärare som av en slump blir Ukrainas president. Våren 2019 blev Zelenskyj vald till landets president på riktigt. Hör hur den politiska tv-satiren utvecklades till en politisk kampanj i verkligheten. Ett program av Fredrik Wadström.

Lena Cronqvist har sedan 1960-talet behandlat personliga och känsliga frågor med sitt måleri. Sjukdom, död och saknad går som röda trådar genom konstnärskapet men också frigörelse, humor och kärlek.

Ett av Lena Cronqvists mest kända verk är "Trolovningen" från 1974 en parafras på en berömd målning av renässanskonstnären Jan Van Eyck, där det förälskade 1400-talsparet är utbytta mot Lena Cronqvist själv och maken Göran Tunström, som avled år 2000. Sommaren 2008 träffade frilansjournalisten Tor Billgren Lena Cronqvist på Sydkoster i Bohuslän, för ett samtal om konst, havet och antika skulpturer men också om det man inte kan tala om. Reportaget sändes första gången 2009.

När den kvinnliga rösträtten drevs igenom för 100 år sedan låg det helt i linje med idén om "den nya kvinnan". Men vem var hon egentligen? Hör del 2 i vår serie om kvinnlig rösträtt. Dessutom: Klassikern om "Rhapsody in Blue".

I år är det 100 år sedan riksdagen beslutade om kvinnlig rösträtt i Sverige. I en serie i tre delar, som de gett namnet "Eld och glömska åt dessa rader", ger P1 Kulturs reportrar Anna Tullberg och Mattias Berg sin version av historien, genom att resa bakåt i historien och ned i arkiven. Idag handlar det om idén om "den nya kvinnan" en central figur i kampen för kvinnlig rösträtt. Klassikern handlar om Gershwins "Rhapsody in Blue" ett experiment inom modern musik. Kulturredaktionens Per Feltzin vet mer.

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och var även tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfrida Andrées fotspår och berättar här om hennes kamp, livet igenom.

Elfrida Andrée kämpade för kvinnors rättigheter och för allas rätt till musik. Hon föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet sändes första gången i P2 Dokumentär den 6 mars 2016 med rubriken "Att leva är att kämpa Elfrida Andrée del 2/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

"May you live in interesting times" är rubriken på årets Venedigbiennal. Följ med våra konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén.

Möt några av de 79 konstnärer som är med i Ralph Rugoffs huvudutställning på Venedigbiennalen, där det i år inte är något tydligt tema utan istället är ett försök att lyfta fram konstens egenart att just vara ambivalent och mångbottnad. Det blir också några nedslag i de 87 nationella paviljongerna. På plats i Venedig under pressdagarna var kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén.

Konstnären Gerhard Nordström har tecknat och målat det idylliska Österlen. Ett naturskönt Skåne som han också i sin mest kända bildsvit kombinerade med bilder från Song My-massakern i Vietnam.

Under mer än 80 år har Gerhard Nordström tecknat och målat det skånska landskapet. Mest känd är han för sviten "Sommaren 1970" från 1972, där han kombinerade österlensk sommaridyll med bilderna som spritts över världen från Song My-massakern i Vietnam. I målningarnas periferi ligger de skjutna kvinnorna och barnen, knappt synliga i gräset. I programmet berättar han hur det antimilitära engagemanget föddes, om sin kärlek till jorden och myllan, om varför han föredrar att måla på masonit och om sin tid som lärare på Konstskolan Forum i Malmö, som han var med och grundade i mitten av 60-talet. Gerhard Nordström gick bort i mars 2019. Programmet är gjort av Tor Billgren, som tidigare har gjort radioporträtt av bland annat Cecilia Edefalk, Lena Cronqvist och Ulf Linde.

För 100 år sedan fick kvinnorna sin rösträtt i Sverige. Men varför blev vi sist i Norden? Hör del 1: De brända breven. Dessutom: Klassikern om Mozarts tre operor med da Ponte-libretton.

I tre långa kulturreportage ger P1 Kulturs Anna Tullberg och Mattias Berg sin version av historien om den kvinnliga rösträttens genomförande. Den 24 maj 1919 hade en flera decennier lång kamp nått åtminstone ett delmål, på vägen till allmän och lika rösträtt för både kvinnor och män. Våra reportrar har givit sig ut på jakt efter vad som visade sig vara ett slags kulturhistoriskt mysterium. Jagat försvunna gästböcker och försökt läsa fragment av brev som tycks ha ryckts ut ur elden i sista stund. Träffat experter, släktingar och vittnen. Rest bakåt i historien, ut i landet, ned i arkiven. Sin berättelse har Anna Tullberg och Mattias Berg kallat för "Eld och glömska åt dessa rader", efter ett citat ur rösträttskvinnornas flitiga korrespondens som ofta skulle brännas av mottagaren. I den här första delen ska vi bland annat få höra om vad de hittade i den gåtfulla Lydia Wahlströms privata arkiv på Kungliga bibliotekets handskriftsavdelning. Dessutom får vi följa med in i magnifika Villa Skogsbrynet i Karlstad, där en av de mer okända nyckelfigurerna samlade stora delar av den kvinnliga rösträttsrörelsen vid sitt matsalsbord. Uppläsare i programmet är Ana Gil de Melo Nascimento. Dessutom: Klassikern av Per Feltzin om Mozarts tre operor med da Ponte-libretton: Om en tid och en plats i världshistorien då två speciella personer möts. Mozart och hans librettist Lorenzo da Ponte gör först "Figaros bröllop", sedan "Don Giovanni" och sist "Così fan tutte".

Elfrida Andrée tog organistexamen som första kvinna i Sverige, och var även tonsättare och dirigent. P2:s Eva Sjöstrand vandrar i Elfridas Andrées fotspår och börjar i hennes barndoms Visby.

Elfrida Andrée föddes 1841 i Visby stadsförsamling och dog 1929. Programmet är en repris av en P2 Dokumentär som sändes första gången den 28 februari 2016 med rubriken "Kära Gamla Visby Elfrida Andrée del 1/2". En P2 Dokumentär av Eva Sjöstrand.

Versaillesfreden var fredsavtalet mellan Tyskland och segrarmakterna efter första världskriget. Ett avtal som kom att få katastrofala följder, inte minst på grund av nazisternas hat mot avtalet.

När vapenstilleståndet efter första världskriget proklamerades kl 11.00 den 11/11 1918 var planerna för hur freden skulle organiseras redan i full gång. USA:s president Woodrow Wilson hade presenterat sina 14 punkter som var byggda på försoning och möjlighet till återuppbyggnad av Europa. Men framförallt Frankrike och Georges Clemencau ville något annat: Tyskland skulle tvingas erkänna sig som ensamma ansvariga för kriget och de skulle betala ett skadestånd som skulle omöjliggöra att landet åter kunde komma att hota Frankrike. I programmet får ni träffa professor Klas-Göran Karlsson som skrivit boken Det moderna trettioåriga kriget, om mellankrigstiden och hur de två världskrigen hänger ihop. Lina Sturfelt är lektor i Mänskliga rättigheter och talar om hur Versaillesfreden beskrevs i svenska medier. Hur såg vägen mot Versaillesfreden ut? Var försvann Wilsons fjorton punkter och när blev den oförsonliga, hårda freden ett faktum? Gunnar Bolin gunnar.bolin@sverigesradio.se

Möt Fredrik Wretman och Åsa Jungnelius. Båda aktuella på Vandalorum nu i sommar med varsin utställning.

Fredrik Wretman har varit verksam som konstnär sedan 1980-talet och uppmärksammades tidigt för sina installationer med vatten. Ett element som också finns med i hans stora sommarutställning på småländska konsthallen Vandalorum - en helt analog tredimensionell konstupplevelse, långt från VR -hjälmar och den senaste tekniken. Cecilia Blomberg tar på sig 3D-brillorna och får en rundtur bland jättefötter och vattenspeglar. Sedan beger vi oss till Glasriket. För även om konstnären Åsa Jungnelius visar verk i allt ifrån papier-maché till Carraramarmor i Vandalorums Formlada så är hon nog mest känd för sina intima kroppsdelar i glas; ett material hon arbetat med sedan hon var 17 år. Kulturredaktionens Katarina Wikars har varit på hembesök hos Åsa Jungnelius, i en gammal svartmålad skola i utkanten av småländska Åfors. Dagens OBS-essä handlar om konsten att skriva brev. Litteraturkritikern Anina Rabe har läst Jane Austens privata korrespondens. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Mårten Arndtzén

Ett stort ämne för konstnären Lenke Rothman är att bära vidare minnet av Förintelsen. Cecilia Blomberg följer i spåren och har sett en aktuell utställning med Lenke Rothmans konst på Sörmlands museum.

Lenke Rothman var bara 16 år då hon befriades ur koncentrationslägret Bergen-Belsen. Hon hamnade i Sverige och blev sen kvar här och blev en av de starkaste rösterna inom svensk 1900-talskonst. Hennes konstnärskap spände över allt från måleri, till collage och assemblage av kläder, saker, knappar, sytråd, fotografer och så gott som allt som hon tyckte bar på spår av liv. Hon var dessutom oerhört produktiv och självständig i sitt skapande. Höll sig medvetet borta från ismer och trender och sökte berättelserna i sig själv. Nu har det gått drygt 10 år sedan Lenke Rothman gick bort i november 2008 och det är dags för en ny generation att visa och möta hennes konst. På nyöppnade Sörmlands museum pågår nu den andra av två utställningar som museet producerat. Den första visades på Forum för Levande Historia i Stockholm. Cecilia Blomberg har varit där och träffat Joanna Nordin som gjort de två utställningarna i samarbete med Olivia Berkowicz. Dessutom medverkar Rebecka Katz Thor som är doktor i Estetik och Lenke Rothman själv ur Sveriges Radios arkiv.

Trots stora skulder satsar Sorsele kommun på att till hösten öppna upp dörrarna till en kulturskola.

Framför tv:n hemma i vardagsrummet i Sorsele övar 9-åriga Isabella Norlund på sina egenkoreograferade danssteg till Elton John-hitten "I'm Still Standing". Hemma brukar jag dansa väldigt mycket och jag brukar hitta på egna danser till låtar, berättar Isabella Norlund. Hör ett längre reportage om Sorseles kultursatsningar längst ned i artikeln I höst öppnar det upp en kommunal kulturskola där hon får möjlighet att utveckla sina danssteg ytterligare. Det är något hon ser fram emot. Jag längtar väldigt mycket. Och det kan ju bli kul för andra när man kan lära sig olika saker, säger Isabella Norlund. Men kulturskolan kommer med en kostnad innan man sökt bidrag har kommunen under året budgeterat cirka 800 000 kronor och Sorsele är redan sedan tidigare en skuldtyngd kommun. Av Sveriges 290 kommuner hamnade Sorsele förrförra året på plats 44 av de med mest skulder per invånare, enligt en sammanställning av Nyhetsbyrån Siren. Slår vi ut det över befolkningens antal har varje invånare över 56 000 kr i skuld, trots det väljer alltså kommunen att satsa på kultur. Kommunens andra kultursatsningar har bland annat lett till att de under senaste året blivit utsedd till "Årets kulturkommun i Västerbotten". Vänsterpartisten Kjell Öjeryd är kommunstyrelsens ordförande och han menar att kulturskolan trots det är en viktig satsning för Sorsele. Alltså jag tror det är något man saknat. Jag är säker att det många begåvningar bara seglat förbi oss under den här tiden, säger Kjell Öjeryd. Sorsele är ju en skuldtyngd kommun, varför satsa på kulturskola? Ska vi få en bättre välfärd och mer intäkter till kommunen måste man också satsa. Vi måste ha befolkningstillväxt för att vi ska bygga välfärd, skola och omsorg. Då måste vi ha mer folk i kommunen, säger Kjell Öjeryd. Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

Karsten Thurfjell undersöker några av årstidens ritualer, med hjälp av bland andra Gunnar Bolin, Ingrid Luterkort, Jacques Werup, Rolf Herson och Elvis Presley.

P1 Kultur reser till Basra i Irak där hip hop-musiker ställt sig i spetsen för protester mot ett korrupt styre. Och efter branden i Brasiliens nationalmuseum nu försöker man återskapa samlingarna.

Förra sommaren bröt stora regeringskritiska protester ut i det oljerika södra Irak. Tusentals människor gav sig ut på gatorna. Nu vill Basras unga förändra via musiken. Reportage om hiphopartisterna som kritiserar alltifrån korrupta politiker till religiösa ledare. En unik gärning har man kallat Luleåbon Peter Collins tilltag att skriva nya melodier till över 130 dikter av Bellman. Dikter ur Bellmans kvarlåtenskap som hittills inte varit så kända för allmänheten. I september förra året brann nationalmuseet i Brasiliens huvudstad, Museu Nacional da Universidade Federal do Rio de Janeiro. Museet förstördes och ett stort antal historiska föremål gick upp i rök. Nu försöker man återskapa samlingarna, bland annat med hjälp från Världskulturmuseet i Göteborg. Dessutom Veckans ord är Snubbelsten och dagens essä från OBS handlar om olika starka dofter som genom åren funnits så väl i det privata som i det offentliga. Programledare: Lisa Wall  Producent: Eskil Krogh Larsson

Hur beskriver man hela den svarta civilisationen och kulturen genom årtusendena? Och hur symptomatisk för slavhandeln kan en ö i Senegal vara? Vi är på plats vid några kulturhistoriska nyckelplatser.

Det är Sveriges Radios kulturkorrespondent Naila Saleem som har träffat forskare, museiintendenter och andra specialister i Senegal för att diskutera frågorna om de svartas historia - och nuläge. Hon har tagit färjan ut till Ile de Gorée, som kommit att förknippas med den transatlantiska slavhandeln. Ön är numera ett av Unescos världsarv just på grund av sin historia som centrum för slavhandeln. Naila Saleem har också besökt ett museiprojekt som blivit verklighet efter femtio års diskussioner: "Musee des civilisations noires", kring den svarta civilisationens historia. Här har kolonialismen fått en nedtonad roll - och intendenten Hamady Bocoum poängterar att den perioden var mycket kort, relativt sett.. -  Vår utställning utgår från mänsklighetens vagga för sju miljoner år sedan. I det perspektivet var koloniseringen inte mer än en sekund lång, säger han. Dagens OBS-essä av journalisten Katarina Bjärvall handlar om hjärtats anatomi, mycket konkret men även mer symboliskt. Vi får också höra om Kulturredaktionens längsta podd hittills - där de tre delarna om den kvinnliga rösträttens historia i Sverige, som sänts i FM, har blivit en nästan en och en halv timme lång sammanhängande berättelse. Mattias Berg, som tillsammans med Anna Tullberg gjort podden, presenterar den i studion. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Sveriges dialekter har till stor del försvunnit - nu försöker kulturskapare bevara lokala språkvarianter. Dessutom: Var bor de litterära debutanterna?

Dialekterna runt om i landet har successivt marginaliserat och på vissa håll helt försvunnit. Men runt om i landet finns kulturutövare som kämpar för att bevara sina lokala dialekter. Vilken roll spelar dialekterna idag? Reportage av Joakim Silverdal. Av de 239 skönlitterära författare som debuterade mellan 2016 och våren 2019, är hälften bosatta i Stockholmsområdet. Det visar en genomgång som Kulturnytt gjort. Men varför är huvudstaden så viktig? Och hur funkar det att som ung författare istället bosätta sig i en stuga i skogen? P1 Kulturs reporter Matilda Källén träffade författarna Isabelle Ståhl och Linnea Dunér, som båda debuterat under de senaste åren, för att ta reda på det. Vad händer när man ständigt väver samman historik och skönlitteratur? Om man läser tillräckligt mycket litteratur med sådant innehåll, hur ska man då kunna urskilja fakta från fiktion. Dan Jönsson reflekterar i dagens essä över Jorge Baradits bok Diktaturen, och över Chiles många historiemutationer. Programledare: Felicia Frithiof Producent: Eskil Krogh Larsson

Regissören Lukas Moodyssons tv-serie "Gösta" är hans första produktion på sex år. Vi träffar honom inför premiären. Dessutom intervju med mannen som "skrev manuset" till presidentvalet i Ukraina.

P1 Kulturs reporter Björn Jansson träffar Lukas Moodysson. Och Fredrik Wadström har varit på plats i Ukraina för att höra exakt i vilken scen som tv-serien började gå över till verklighet: då han som spelade presidenten så småningom även blev det på riktigt. Vi får också en introduktion till en författare som nämns allt oftare i Nobelprisspekulationer: rumänen Mircea Cartarescu. Dmitri Plax har läst och intervjuat honom. Dessutom har vår reporter Joakim Silverdal varit på plats i västerbottniska Jörn när det stora projektet "Kreativa platser" avslutas. Dagens OBS-essä är av författaren Gabriella Håkansson - och handlar om engelsmannen Charles Townleys mystiska 1700-talsmuseum, upplagt som ett väldigt kodsystem. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mattias Berg

P1 Kultur om Livrustkammarens nya basutställning, skulptören Gustav Vigeland på Thielska galleriet och Springsteens senaste album.

Vad är nytt på Sveriges äldsta museum? Livrustkammaren var länge ett förråd för vapen och rustningar. 1628 skänkte Gustav II Adolf de två dräkter som han bar när han sårades under det polska fälttåget och sedan dess räknas Livrustkammaren som ett museum. Nu har museet uppdaterat sin basutställning och på måndag är det invigning av Kungen. P1 Kulturs Mattias Berg har varit där och berättar vad som väntar Kungen och museibesökarna. Fler spår efter drottningarna och prinsessorna är en ledtråd. Efter fem år är Bruce Springsteen tillbaka med ett soloalbum, i natt släpptes "Western Stars". Hur ser Springsteens formkurva ut 2019? Mikael Timm har lyssnat på hans nya album och finner en musikalisk tidsmaskin. Mårten Arntdzén har varit på Thielska galleriet i Stockholm som under sommaren visar skulpturer av norske Gustav Vigeland. Vigelandsparken i Oslo är Norges mest besökta turistmål. Vilken sida av Vigeland är det besökarna får se på Thielska? Det blir också ett reportage om planerna på återuppbyggnaden av Venedigs första publika opera, Teatro San Cassiano, samt en Klassiker om modernismens urhem - Bauhaus i Dessau. I år fyller design- och arkitekturskolan 100 år. Och så bjuder vi på veckans bästa kulturtips! Programledare: Gunnar Bolin Producent: Anna Tullberg

Arkivguld. Med anledning av branden i Notre-Dame återutsänder vi programmet "Guds långfinger" om gotik och katedraler. Inte minst, Notre-Dame.

För två månader sedan brann Notre-dame i Paris, katedralen som klassats som världshistoriskt monument av FN. Den är belägen på ön Île de la Cité i floden Seine och uppfördes mellan 1163 och 1345. Notre-Dame har byggts om - och till - flera gånger. Nu har en arkitekttävling utlysts, där målet är en ny spira, eftersom den gamla förstördes i april. Och med anledning av branden i Notre-Dame, sänder vi idag programmet "Guds långfinger" av författaren och kulturjournalisten Rolf Wohlin - det handlar om katedraler, men framför allt om just Notre-Dame. P1 Kultur Programmet sändes första gången 1989.

P1 Kultur recenserar nya Judiska museet, reser mellan verklighet och fiktion i trakterna kring Tjernobyl och får en bredare bild av Grönland.

Judiska museet i Stockholm slog i dagarna upp portarna på ny adress, med ny basutställning och ny slogan: "För majoriteten, om en minoritet". P1 Kulturs museireporter Mattias Berg recenserar i samtal med Natalie Lantz, översättare och doktorand i Hebreiska bibelns exegetik. HBO-serien Chernobyl är inte första gången den stora kärnkraftsolyckan omsätts i fiktion. I ett reportage från 2011 reser Fredrik Wadström i zonen, både den verkliga och fantasins. Vi har träffat fotografen Inuuteq Storch, som försöker bredda bilden av Grönland i en utställning på Västerbottens museum i Umeå. Och i dagens OBS-essä tittar latinforskaren Anna Blennow på antikens många lovsånger till ojämlikheten, och hur de används politiskt idag. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Igår gick en av vår tids största kompositörer ur tiden, Sven-David Sandström dog 76 år gammal. Vad utmärkte honom som tonsättare och vad blir hans arv? Dessutom: kulturreportage om platserna där litteratur och konst utspelar sig.

Sven-David Sandström var en mångsidig och produktiv kompositör - han skrev över 500 verk i alla konstmusikaliska genrer, från opera, kör- och kammarmusik till symfonier och han också skrev mycket för kyrkorummet. Vad utmärkte honom som tonsättare och hur lever hans musik och värv vidare? Samtal med musikjournalist Britta Svanholm Maniette. Nästan all konst och litteratur förhåller sig till platser som finns i verkligheten utanför. Men vad står bakom valet av plats? Hur påverkar platsen själva konsten? Och kan platser ha en själ? I ett längre kulturreportage möter vi konstnärerna Gunnel Wåhlstrand och Meriç Algün; författaren Andrzej Tichy och arkitekturkritikern Julia Svensson. Läsning är fantastiskt och utvecklar individen det är många överens om - men inte alla. Att få barn att läsa handlar om något väldigt mycket större än att intressera dem för böcker. I dagens OBS-essä efterfrågar litteraturforskaren Jimmy Vulovic ett klass- och genusperspektiv i allt tal om läsfrämjande. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Kulturkoftor, klimatförändringar och skandalomsusade sjömän på några av sommarens konstutställningar. Vi besöker också Sorsele som trots dålig ekonomi satsar på gratis kulturskola. I OBS är det tyst.

På Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm pågår just nu utställningen "Sjömanskompositioner". Konstnären Gösta Adrian-Nilsson, GAN, var en pionjär inom den svenska modernismen och när hans matrosmotiv ställdes ut första gången 1918 fick han mycket kritik. Vad symboliserade sjömännen för GAN? Gäst i studion är Patrik Steorn, chef på Thielska Galleriet. På Upplandsmuseet i Uppsala pågår just nu en utställning som heter "Kulturkoftor & Sagotröjor". Där har Celia B Dackenberg närmat sig litteratur- och kulturhistorien genom att sticka sig fram. Hon återskapar allt från Pippi Långstrumps korviga strumpor och Kurt Cobains grungekofta till Miss Marples fluffiga spetssjal. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj tar med oss på en rundtur. På länskonsthallen Havremagasinet i Boden handlar sommarens stora utställning om klimatförändringar. I "Change/förändringar" ger ett antal konstnärer ger sin syn på framtiden och vad som behöver göras för att bevara vår plats på jorden. Helene Alm träffar konstnärerna Ninna Berger och Lisa Gideonsson på Havremagasinet. Sorsele kommun har näst lägst antal invånare i Sverige och hamnar högt på listan över de mest skuldtyngda kommunerna. Trots det väljer Sorsele att satsa på kultur och till hösten öppnar dörrarna till en kommunal kulturskola som ska vara avgiftsfri. Varför väljer politikerna i Sorsele att prioritera kultur? Och vad är det nioåriga Isabella Norlund längtar efter att få lära sig när kulturskolan öppnar till hösten? Reportage av Joakim Silverdal. Har tystnaden blivit en klassfråga? Den undrar Katarina Wikars i dagens OBS-essä. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Anna Tullberg

Dessutom minns Matilda Källén skräckfilmen Blair Witch Project och Lisa Wall har lyssnat på Princes postuma album och skriver ett brev.

I dagens program möts kulturredaktionens Roger Wilson, Emma Engström och Joakim Silverdal i ett samtal för att i ett mentalt excel-ark få struktur på vårens mångfald av serier på de olika tjänsterna. Allt från hockeyns historia till misslyckade framtidsskildringar. Lisa Walls förhållande till Prince är både långt och innerligt. I dagarna kommer ett album postumt från denna artist som av musiknestorn Mats Nileskär en gång i tiden kallades "underbarnet från Minneapolis". Albumet består av skisser till några av de låtar Prince skrev åt andra artister och som blev stora hits  Manic Monday och Glamororus life bland annat. Lisa Wall har inte tappat kontakten med sin idol och skriver ett brev. I Klassikern ser Matilda Källén tillbaka på 1999 när Blair Witch Project kom och som bara genom att finnas skrämde slag på en tioårig Matilda. Nu fyller filmen där det går åt helvete för alla 20 år. Historien om de tre ungdomarna som några år tidigare gett sig ut i skogen för att spela in en dokumentär om Blair-häxan får ses som en klassiker. Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors Följande titlar nämndes i samtalet om vårens serier: Att överleva R. Kelly (Svt) Leaving Neverland (Svt) Den stora älgvandringen (Svt) What if (Netflix) The Perfection (Netflix) Game of Thrones (HBO) Chernobyl (HBO) When they see us (Netflix) Hockeyns historia (Svt) Years and Years (HBO) Black Mirror (Netflix) Gentleman Jack (HBO) Suburra (Netflix) Tales of the City (Netflix) Special (Netflix) Bonding (Netflix) On tour with Aspergers R us (HBO) Fleabags (Amazon prime) Good Omens (Amazon prime) Revansch (Svt)

Peter Dahl är en av Sveriges mest uppmärksammade och omtyckta konstnärer. Med hjälp av radions arkiv porträtterar Rigmor Ohlsson konstnären som ständigt värjt sig mot att placeras in i ett fack.

"Ju längre jag lever, ju mer jag målar, desto osäkrare blir jag, både på min egen förmåga och på vad som är bra och dåligt. Men det är meningslöst att spekulera i det utan jag gör det jag tycker är roligt och därmed jämt!" Under början av sitt konstnärsskap sågs Peter Dahl av många som en politisk målare. Inte minst bidrog "Sibyllatavlan", med prinsessan Sibylla i en ekivok situation till hans rykte som en konstnär med tydlig vänsterprofil. Tavlan blev en av 1900-talets mest omdebatterade och beslagtogs för sårande av tukt och sedlighet. Men Peter Dahl värjde sig mot att placeras i ett fack. Klämd mellan kraven på att konsten skulle användas som slagträ i den politiska kampen och kommersiella lönsamhetskrav formulerade han i mitten på 1970-talet, bland annat i flera debattartiklar, ett eget ställningstagande: Konsten måste vara fri. En ståndpunkt som sen dess präglat hans konstnärsskap. Berättarglädjen frigjordes i färgglada hyllningar till vin, kvinnor och konsten, ofta i salongs- eller krogmiljöer. I sommar visas en retroaktiv utställning med Peter Dahls verk på Sven Harrys konstmuseum i Stockholm. Programmet är gjort av Rigmor Ohlsson.

Ulf Lundell är dubbelt aktuell med boken "Vardagar 2", en fragmentarisk dagbok, och skivan "Tranorna kommer". Mikael Timm läser, lyssnar och hittar en nationalskald.

Sedan debuten 1975 med skivan "Vargmåne" har Ulf Lundell givit ut ett 30-tal skivor, ett 20-tal prosaböcker, plus flera diktsamlingar och sex pjäser. Dessutom är han verksam som målare. En allmänt känd och uppskattad poet, som mer än andra anses företräda nationella värden. Så definierar Nationalencyklopedin en nationalskald. Och det är väl vad Ulf Lundell är. Inte bara för enstaka verk som Öppna Landskap. Nej, det finns kriterier för att en författare skall kunna kallas nationalskald. Hen måste vara allvarlig. Ironiska postmodernister blir inte nationalskalder. Hens ord skall vara begripliga, möjliga att känna igen sig i. Framförallt måste en nationalskalds verk rymma Nationen. En nationalskald är en slags flyttbar staty. Landet. Tiden, Läsaren och Författaren måste röra sig i samma takt och i samma riktning. En samåkning genom tiden så att statyn står på rätt plats vid rätt tillfälle. Lundell uppfyller dessa krav. Rytmen, tiden och landet finns i hans ord och musik. Och så uppfyller han ett annat viktigt krav på en nationalskald: man måste kunna få syn på författaren bakom verket. Lundells synlighet kan ingen klaga på. Från de första slängiga intervjuerna på 70-talet. Över alla djupintervjuer, klippböcker, bilder och filmer från turnéer och privatliv. Till de senaste årens tillbakablickande intervju-gnäll. Rätt långt från hur det började. Jag minns ett franskt litteraturseminarium året efter att "Jack" kommit ut. De franska kritikerna undrade vilka svenska böcker som varit viktiga 1976. Jag svarade Jack och möttes av frågande blickar. Vadå Jacques? Ja, ja, sade en äldre svensk litteraturvetare. Det är en bok som sålt mycket men inte betyder något som litteratur. Den behöver vi inte prata om. Och så gick man vidare till viktigare författare. Nå, Lundell blev inte nationalskald för att han skriver bättre än andra som skrev på 70-talet. Och inte för att ha hållit den ungdomliga entusiasmen uppe. Nej, han är nationalskald för att han bevarat rytmen men ändrat tonfallet. Om Lundell debuterade som livsnjutare har han sedermera gjort gnället till en genre. Vilket är en prestation och dessutom säger något om hur Sverige förändrats. Någon gång på 90-talet sade Lundell i en intervju att det var intressant med rena ytor, att det inte finns något längre. Det kan vara oerhört skönt. Men "Vardagar" har inga rena ytor, tvärtom det är ett bråte av ord. Vardagar två bjuder 650 sidor tvekan, otrivsel, längtan bort, osmälta tankar, kritik mot det mesta allt legerat till gnäll. Konstfullt gnäll. Nu skriver han förstås inte om Sverige rakt ut. Han skriver om sig själv. Och ändå inte. Samtiden sipprar in vilket gör Nationalskaldens arbete svårare. Skalden måste tycka om nationen och det kan vara svårt i dessa dagar. Sedan gäller det att tycka om sig själv, ännu svårare när man är gammal. Och så det allra svåraste: att förstå dem som befolkar Nationen. Man skulle kunna hävda att "Vardagar 2" är en bok om tristess och därmed en modig bok. Tematiken är densamma som i romanen Allt är i rörelse som kom 2011: ensamhet, åldrande, svårigheten att hitta en fortsättning. Men de två volymerna "Vardagar" fungerar bättre än de sena romanerna. Språket är direktare, rytmen starkare. Kanske passar texten bäst för högläsning eller mummelsång. Fiktionen är borta och med den de skruvade beskrivningarna. Numera finns språkglädjen i sångerna. Visst. Det är pladdrigt. Men rytmiskt Det pågår. Och pågåendet är numera Lundells projekt. Att finnas kvar. Att känna att han finns kvar. Vilket är svårare än man kan tro. Se bara på Heidenstam som har mycket gemensamt med Lundell: bägge lämnade Stockholm för ett stort och isolerat hus på landet där de känner sig ensamma. Bägge gillar att spränga in barndomsreferenser, - stenarna där barn jag lekt - bägge skriver som äldre, fragmentarisk prosa, bägge dyrkar kvinnor men har svårt att leva med dem. Bägge undrar om de gjort rätt livsval. Bägge har allt sämre kontakt med omvärlden. Lundell har knappt ens en brevlåda i denna bok. Heidenstam designar sitt hus, Lundell målar. Men där tar likheterna slut. Heidenstam tystnade, Lundell gnetar på. Han gnetskriver sig genom en oändlig rad vardagar. Han försöker förstå. Med fåglarna går det bra. Med musiken lika så. Men med kvinnorna Som andra äldre män funderar Lundell på att köpa en ny bil, på varför sportkommentatorerna på tv säger vad de säger. Om varför kvinnor är som de är och hur sover de förresten? Stående i vattnet? Nej, förlåt. Den frågan gällde sälar. Lika obegripliga. Som kvinnor. Alltså. Tja, så där håller det på. Det är inte sinnligt, inte intellektuellt stimulerande, men på ett bakvänt sätt charmerande i sin blandning av sentimentalitet och distans. Fast jag är lite orolig. För Lundell. Det gäller hans missbruk. Ja, av media. Någon ung person borde tala om för honom att det inte är nyttigt att läsa så många tidningar och se så många tv-program. Och så har vi det här med mullvaden. I början av boken slår  nationalskalden ihjäl en liten mullvad. Det är okollegialt. Mullvaden ser dåligt, förstår föga av de stora sammanhangen men skovlar sig fram genom enorma mängder jord. Lundell skovlar sig genom enorma mängder ord. Heidenstam skulle ha blivit avundsjuk. Men Lundell slog alltså ihjäl en kollega. En författare kan tystna för mindre men eftersom både mullvadar och nationalskalder är kända för att vara envisa och ilskna kan vi lyckligtvis räkna med fler Vardagar för Sveriges ack, så älskade skrivande mullvad. Med så många skovlar ord om tidens gång förtjänar Lundell verkligen titeln nationalskald. Mikael Timm mikael.timm@sverigesradio.se

Lennart Hellsing var debattör, rebell och stor förnyare av svensk barnlitteratur. Hur lever hans rim och ramsor vidare in i framtiden? Dessutom en återblick på miniserien "Chernobyl".

Lennart Hellsing var inte bara en stor förnyare av barnlitteraturen. Han var också samhällsdebattör, facklig kämpe, revoltör och såg till att vi fick ett barnboksinstitut i Sverige. Vi har bjudit in litteraturvetaren Stefan Mählqvist och illustratören Charlotte Ramel för att prata om Lennart Hellsing denna dag då han skulle ha fyllt 100 år. Båda två kände Lennart Hellsing och jobbar med att förvalta arvet efter honom. Nu ligger alla fem avsnitt ute av HBOs succéserie "Chernobyl". Johan Renck har hyllats för sin regi och kärnkraftsfrågan har hamnat på dagordningen igen. Fredrik Wadström fångar upp några viktiga trådar och kommenterar den diskussion som nu förs i Ryssland om varför de själva inte förmått göra dramatik av Tjernobylkatastrofen. Abortfrågan är aktuell på många håll i världen just nu. På filmfestivalen i Cannes visades dokumentären "Que Sea Ley" (Let it be Law) om abortaktivisterna i Argentina och deras kamp för lagliga aborter. P1 Kultur har träffat regissören Juan Solanas. Imorgon öppnar Judiska museet på platsen för Stockholms allra äldsta synagoga från 1795. Katarina Wikars har varit där och träffat Christina Gamstorp som ser flytten som en hemkomst. Museet väver samman det judiska kulturarvet med den svenska historien och har också skapat plats för samtidskonst. Dagens OBS-essä handlar om den svåra konsten att inte blanda ihop en författares liv med verket. Mats Almegård reflekterar över problematiken i ljuset av den österrikiske författaren Ingeborg Bachmann. Eller rättare sagt i ljuset av hennes litteratur. Programledare: Roger Wilson  Producent: Cecilia Blomberg

Danmark går till val. Vilken roll spelar kulturpolitiken i valrörelsen? Och vilken roll spelar politiken för kulturen? Dessutom: Ny bok om en jazzlegend saxofonisten Börje Fredriksson.

På onsdag 5 juni går Danmark till val. Som ofta hamnar kulturen långt ner på listan över vilka frågor väljarna bedömer som viktiga inför valet detta även om danskarna är de i EU som konsumerar mest kultur. Men även om kulturen inte spelar stor roll i valrörelsen  spelar politiken en avgörande roll för kulturen. Reportage om det så kallade omprioriteringsbidraget som de som de senaste åren inneburit kraftiga besparingar på statliga kulturinstitutioner och utbildning för att föra över medel till andra offentliga områden. Konfliktlinjen stad-land har blivit en viktigare dimension i politiken det märks inte minst i dansk mediepolitik, där man vill omlokalisera media från Köpenhamnsområdet till det somliga kallar "utkantsdanmark". Reportage från radiostationen Radio 24syv. En inflytelserik svensk jazzlegendar är aktuell i en ny biografi - saxofonisten Börje Fredriksson som gick bort 1968 bara 31 år gammal. Nu kommer biografin "Börje Fredriksson, saxofonist" av musikforskaren Stefan Wistrand. Samtal med Märet Öman, P2. Magi enligt vissa, omodernt enligt andra - dagens essä från OBS handlar om biblioteksboken. Journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén om hur det gamla biblioteket blivit förebild för ett nytt sätt att ordna ägande. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Laleh och Kafka samsas med "den roligaste författaren i USA", Paul Beatty, i dagens program som börjar i Ukraina där kulturscener och utövare blivit måltavlor för högernationalistiska attacker.

I P1 Kultur idag besöker vi Ukraina där attackerna från högerextrema grupper mot kulturarbetare blir allt fler. Utställningar har förstörts och konsertpublik misshandlats. Fredrik Wadström har varit i huvudstaden Kiev där kulturevenemang blivit måltavla för nationalistiska grupper som vill stoppa sådant de inte gillar. Många av de har tidigare stridit i det pågående kriget i östra Ukraina och söker nu nya fiender. Den amerikanske författaren Paul Beatty blev 2016 den förste amerikanske författaren som tilldelades Man-Bookerpriset efter att reglerna ändrats och priset öppnats för alla romaner skrivna på engelska. Nu kommer "The Sellout" i översättning av Hans Berggren och Anna Tullberg recenserar "Svikaren" som den svenska titeln lyder. En svart satir med intellektuella och populärkulturella referenser av mannen som kallats "den roligaste författaren i USA. Programledare idag är Gunnar Bolin men med i programmet är också Malmökollegan Lisa Wall som träffat Laleh för ett samtal om nya albumet "Väntan". Det är hennes sjunde sedan den självbetitlade debuten som belönades med tre grammisar och som etablerade Laleh i den absoluta toppen av svenska artister en position hon befäst bland annat genom bejublad medverkan i TV-programmet "Så mycket bättre". I maj i år fick Laleh Natur och Kulturs stora kulturpris för att hon "skapar sitt eget unika uttryck i gränslandet mellan pop, rapp och visa där texterna kan berätta om förorten, bostadsköer och fotbollsplaner, men samtidigt ha en poetisk lyskraft som öppnar sig mot frågor om livet, döden och om att förvalta sina möjligheter." Idag för 95 år dog Franz Kafka på ett sanatorium utanför Wien. I OBS reflekterar Mikael van Reis över en viktig åtskillnad, som skiljer Kafkas privata liv från hans litteratur nämligen den mellan klagan och beklagan. Producent: Måns Hirschfeldt

I juli är det femtio år sedan den första månlandningen och människans förhållande till rymden förändrades för alltid. Månen har alltid fascinerat, men vad innebar den historiska händelsen för kulturen?

Dagens P1 Kultur gästas av författaren Maria Küchen, som är aktuell med "Rymdens alfabet" som är ett slags essäsamling om människan och rymden. Boken börjar med A som i Apollo 11, som var den farkost som tog astronauterna Neil Armstrong, Buzz Aldrin och Michael Collins till månen, även om just Collins aldrig satte sin fot på månen. Han fick vackert fick ligga kvar med moderskeppet i en banan runt himlakroppen i väntan på att de andra två skulle docka med månlandaren. Sista kapitlet i Küchens bok heter "Örnen har landat" som var Neil Armstrongs första ord när månlandaren Eagel stod på månens yta, men däremellan hinner författaren med bland annat med att skriva om den sovjetiska rymdbasen Bajkonur, musik som skapats med inspiration av månfärderna, space fiction och hur det gick till att sy astronauternas kläder. Boken är full av fakta, spännande detaljer och lyriska passager om människans plats i rymden. Men, hur länge kommer de allra första fotstegen i måndammet att bevaras för eftervärlden? Och vad vore i så fall poängen med det? P1 Kulturs reporter Mina Benaissa har intervjuat den amerikanska professorn Michelle Hanlon, som drömmer om ett museum på månen och tycker att det är en skandal att fotstegen inte skyddas. Vi besöker också Hasselblad center i Göteborg, där den nya utställningen "Moonlight" precis har öppnat. Det är människans och fotografiets relation till månen - både före och efter den första månlandningen - som visas i form av fotokonst och videoverk. De berättar på många sätt om månen sett från jorden, men också om båda sanna och fiktiva resor dit. Kulturredaktionens Gunnar Bolin är dagens programledare, men Jenny Teleman - som är ett riktigt Aniara-fan - medverkar också i programmet. Men, till sist, en Klassiker om den legendariska serieromanen "Maus" av Art Spiegelman och som handlar om författarens föräldrar och deras flykt undan förintelsen. Den började publiceras i korta stycken i början av 80-talet, men som inte var helt klar förrän 1991. 1992 blev den, som första serieroman, belönad med Pulitzerpriset. Producent: Maria Götselius

Över hälften kyrkomusikerna i Sverige kommer ha nått pensionsåldern inom 15 år, det visar siffror från Kyrkomusikernas riksförbund. Kulturredaktionens Joakim Silverdal har träffat både veteraner och en ny generation musiker.

"May you live in interesting times" - är rubriken på årets Venedigbiennal som öppnade för ett par veckor sedan.

Möt några av de 79 konstnärer som är med i Ralph Rugoffs huvudutställning där det i år inte är något tydligt tema utan istället är ett försök att lyfta fram konstens egenart att just vara ambivalent och mångbottnad och det blir några nedslag i de 87 nationella paviljongerna. På plats i Venedig under pressdagarna var Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg och Mårten Arndtzén.